Kvalitativ analys tolkning av texter
2010-11-23
Inga Wernersson
Vad betyder ”analys”?
En analys (av grekiska: analysis, upplösning) är
det att dela upp till exempel ett problem i mindre
delar och undersöka varje del för sig. (Wikipedia)
analys (grekiska ana´lysis 'upplösning', 'lösning',
av ana´ 'upp' och ly´ō 'lösa', 'lösgöra'), verklig
eller tänkt uppdelning av något i dess olika
beståndsdelar; grundlig, uppdelande
undersökning. Motsats: syntes. (NE)
Från ”analys” till ”teori”
Datamaterial analyseras = granskas,
värderas och tolkas i sina detaljer
Strävan är generell (i någon mening)
kunskap/förståelse av helheten (social
ordning, mening, upplevelse etc)
Analys handlar om att förstå delarna för
att förstå helheten (och helheten för att
förstå delarna) /Hermeneutisk cirkel, men
samma princip gäller också andra
ansatser./
Vad analyseras = bryts ner i sina
beståndsdelar, undersöks och sätts ihop?
Olika typer av ”texter”
- Dokument av olika slag, ”primärtexter” som
tillkommit oberoende av forskaren
- ”Texter” som skapats av/genom forskaren
o Transkriptioner av intervjuer/samtal
o ”Öppna svar” i t ex enkäter
o Beskrivningar av observerade företeelser
(fältanteckningar, dagböcker, logböcker)
Silverman om dokument jmf forskarens
empiri s 154
”The model is : the document claim X, but we can
show that Y is the case. According to this
approach documents are to be used as a resource
for social scientists in order to get a better overall
picture of how a social institution operates.”
”If we take the constructionist position, our
concern is rather with how such documents are
assembled and evalutated. In this sense, we are
interested in texts as topics not as resources...”
Exempel
(Getahun Abraham: Educating for Democracy?
Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive schools.
2010)
I Sydafrika efter apartheid har utbildningsorganisationen förändrats från att ha bestått av
olika system med olika läroplaner för olika
”rasgrupper” till att konstrueras som ett enhetligt
system för alla. Detta beskrivs i policydokument.
Den faktiska (materiella) situationen är att villkoren
för skolor i olika områden varierar dramatiskt.
Skolor med övervägande vita elever tenderar att
ha mer resurser än skolor med övervägande
svarta elever.
Dokumenten kan analyseras som data snarare än
riktlinjer
Fördelar med dokument
Innehållsrika/”täta” – (ofta) mer
bearbetade, genomtänkta och med
utvecklad avsikt jmf ”tal”
Relevans/betydelse/effekt – dokument (bl
a) är (ofta) utformade för att påverka
De är ”sociala fakta” – skapade för social
funktion
De är lättillgängliga, protesterar inte och
ställer (oftast) inga etiska krav
Innehållsanalys – kvantifiering av
textinnehåll
Välj relevanta texter och gör ev. urval om det
finns många
Konstruera ett kodschema/kategorier som är
teoretiskt grundade och relevanta för texterna
Pröva, revidera och förtydliga kodningsregler.
Testa reliabiliteten t ex genom att se på
sambandet mellan olika kodares resultat
Koda hela materialet och fastställ reliabilitet
Gör en datafil för statistisk analys
Exempel
Litteraturanknutna artiklar i Svenskläraren perioderna 1970-74 respektive 197579 (H. Román: Skönheten och nyttan. 2006)
1970-1974
1975-1979
S:a
1
Ämnet i sin helhet
11
34
45
2
Litteraturundervisning
2
13
15
3
Epik, epikundervisning
0
0
0
11
Lässvårigheter, lästräning
3
5
8
12
Läromedel
2
4
6
13
Skapande verksamheten
9
11
20
46
91
137
...
S:a
Narrativ (vilken berättelse finns i texten?)
Vad är innehållet i berättelsen?
Vilka är aktörerna i berättelsen?
Hur är historien upplagd?
Vilken funktion har historien?
I vilket sammanhang berättas den?
Till vilken genre hör historien?
Vision och värderingar
Göteborgs universitet 2010
Måldokumentet Göteborgs universitet 2010, antogs av universitetets styrelse 2004-09-16.
Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. En kreativ
och spännande mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i vid kontakt med
samhället.
Ett universitet - flera traditioner
Med sitt läge, mitt i en stor stad nära havet får Göteborgs universitet en del av sin identitet. Det kommer
att gälla 2010 liksom då verksamheten tog sin början i slutet av 1800- talet. Närheten till stadens liv
vitaliserar Göteborgs universitet och bidrar till att forma dess karaktär. Högskolan som utgjorde
grunden för universitetet tillkom i spänningsfältet mellan obundna studier och praktisk samhällsnytta.
Sambandet mellan kunskap och allmän nytta liksom senare visionen om ett universitet mitt i staden
har förbundit det akademiska livet i Göteborg med övriga samhället: handeln, industrin, kulturlivet.
Karaktären har förstärkts genom de högskolor och institutioner som under 1900-talet blev viktiga delar
av dagens universitet.
Integritet och kvalitet
Samtidigt har ett universitet sin egenart som autonom institution. Frihet i fråga om forskningens och
utbildningens former och inriktning är en livsprincip för universitet. Vi tillgodoser bäst omvärldens
behov när vår verksamhet är moraliskt och intellektuellt obunden av politiska, ideologiska och
ekonomiska grupperingar och präglas av ett kritiskt förhållningssätt. Ett universitet har kritiskt
sanningssökande som kärnan i sin verksamhet. Ett ständigt ”varför?” är det viktigaste
tankeinstrumentet. Kvalitet främjas av en hög integritet och av en inre demokratisk organisation.
Forskningens och utbildningens kvalitet är ett universitets mest värdebeständiga kapital. Den måste
ständigt vårdas och prestationsmål sättas utifrån grundläggande kvalitetskrav. Långsiktig
kunskapsuppbyggnad går före kortsiktig nytta. Göteborgs universitet skall ytterligare stärka sin
kvalitet genom en kreativ samverkan mellan olika vetenskaper. Arbete över traditionella ämnesgränser
ökar våra möjligheter att besvara vetenskapliga och konstnärliga grundfrågor.
Etnografisk analys – sätter in texten i ett
socialt sammanhang
Hur är texter skrivna?
Hur läses de?
Vem har skrivit?’
Vem läser?
I vilket syfte?
När?
Med vilken effekt?
Vad är uppmärksammat?
Vad är uteslutet?
Vad tas för självklart?
Vad verkar författaren ta för självklart avseende läsaren?
Vad behöver läsaren veta för att förstå texten?
Ur GU’s Klimatstrategi 2010 - 2015
Bakgrund
Göteborgs universitet har en målsättning om ökad internationalisering, en målsättning som kan vara svår att
kombinera med minskade utsläpp från resande. Vikten av att synas på den globala arenan i
vetenskapssammanhang, och att närvara fysiskt vid konferenser och andra sammankomster, kan inte nog
understrykas. Därför har planerandet av resor i tjänsten särskilt stor betydelse. Hänsyn till miljöpåverkan,
arbetsmiljö och kostnadseffektivitet måste vägas in i denna planering. Med denna klimatstrategi
manifesteras en viljeriktning om att större hänsyn ska tas till miljöpåverkan i planerandet av resor.
Göteborgs universitet ligger redan idag i framkant i arbetet med minskad klimatpåverkan och ger upphov till
jämförelsevis låga utsläpp. Göteborgs universitets klimatstrategi är ett sätt att behålla denna position som
en aktör med låga utsläpp och ständig förbättring inom miljö- och klimatarbetet. Göteborgs universitet
driver sedan länge frågor som är högaktuella om Sverige ska nå det nationella miljömålet om begränsad
klimatpåverkan och samtidigt behålla konkurrenskraften. Att verka för det hållbara samhället och agera
därefter har ett högt symbolvärde och är viktigt för att få en bred gemensam uppslutning med övriga
ledande universitet för att förhindra den globala uppvärmningen. Forskarna vid universitet har arbetat med
klimatfrågor under lång tid, exempel på sådana områden är ”Priset på framtiden”, “Skall man
koldioxidkompensera?”, “Minskad tropisk avskogning”, “Kostnader och effekter på koldioxidmarknaden”,
“Havets försurning – det nya miljöhotet“, “Institutionella förutsättningar för framgångsrikanpassning till
klimatförändringar i utvecklingsländer” och “Rättvis och genomförbar klimatapassning”.
En rad åtgärder som redan genomförts eller som pågår sker i linje med universitetets klimatmål.
Fastighetsavdelningen arbetar med energifrågan, ITservice arbetar med e-möten, videokonferenser och
servereffektivisering, Serviceavdelningen arbetar med bilpool och klimatsmart mat, Personalavdelningen
med resor och Ekonomiavdelningen med inköpssamordning och transporter. Den globala medeltemperaturen
får enligt FNs klimatpanel IPCC inte stiga mer än två grader över förindustriell nivå och för det krävs att
halten av koldioxid i atmosfären reduceras till en nivå under 350 ppm. Om inte temperaturökningen kan
begränsas till två grader över förindustriell nivå ökar risken dramatiskt för irreversibla klimat-relaterade
konsekvenser så som smältande polarisar, höjd havsnivå och stora förändringar i skogs- och
jordbrukssystem. De länder som släpper ut minst växthusgaser per capita är de som drabbas hårdast av
den globala uppvärmningens konsekvenser. Att verka för att minska klimatpåverkan och att ta ansvar för de
utsläpp av växthusgaser som verksamheten ger upphov till är således en fråga om global rättvisa.
Diskursanalys
Texten som text står i fokus – inriktad på sociala språkliga
praktiker (hur man talar om något motsvarar hur man
konstruerar något)
Talet ses inte som en representation av vare sig inre eller
yttre verklighet – det är ”tal”/konstruktion
Samma fenomen kan beskrivas på många sätt - människor
antas därmed vara motsägelsefulla – man förväntar och
söker inkonsekvenser
Man söker inte finna (entydiga) mönster
Utsagor – skriftliga som muntliga – är kontextberoende
Exempel
Angerd Eilard (2009). Förändrade könsmönster i grundskolans läseböcker.
”Läseböckerna i undersökningen betraktas som exempel på de tidiga skolårens läromedel
och i förlängningen som en del av innehållet i undervisningen. Texterna ses som
multimodala sociala konstruktioner av det omgivande samhället inklusive dess
normer, ideal och värderingar. Detta betyder att både den tryckta texten och
illustrationerna räknas som text. Text och bild ses då som skilda textuella
uttryckssätt eller modaliteter[1], vilka tillsammans utgör och analyseras som
samverkande delar av en (multimodal) helhet, såsom också läsaren tar del av dem
(jfr Kress & van Leeuwen, 2001). De resultat som presenteras här, har alltså
genererats ur både text och bild, ibland som komplement till varandra, andra gånger
i kontrast. Vidare innebär utgångspunkten ovan även att texterna i sin tur är
(re)producenter av rådande samhällsideal (Jfr Selander, 1988; 1996). Alla texter ses
som delar av en specifik samhällskontext och ett ömsesidigt historiskt förlopp, där
texterna formas av men också är med och formar historien (Svensson, Josephson &
Selander, 1996).
[1] Begreppet modalitet känns igen från grammatiken och används av den kritiske
lingvisten och diskursanalytikern Norman Fairclough (1995; 2003) för att beskriva en
texts varierande uttryckssätt, inte bara med hjälp av de modala hjälpverben som
tänkt, önskat, faktiskt osv., utan även t.ex. såsom explicit/implicit eller
formellt/informellt tilltal. I detta sammanhang kan alltså även text och bild ses som
skilda modaliteter.”
Silvermans ”tre trådar”
- Betydelsen av en klar analytisk ansats
- Relevansen av teori
- Vikten av detaljerad analys
Teori
En grupp antaganden eller påståenden som förklarar företeelser
av något slag och systematiserar vår kunskap om dem. Teori
används ofta synonymt med lära för att beteckna ett väletablerat
kunskapssystem, men kan också användas för att understryka
den hypotetiska karaktären hos en grupp påståenden ("Detta är
ännu bara en teori"). Teorier kan vara helt deduktiva, såsom i
matematik och logik, eller empiriska om de åtminstone delvis är
baserade på vår sinnliga erfarenhet.
Komplex vetenskaplig slutsats och förklaringsmodell, alternativt
system av desamma. I motsats till i dagligt tal används ordet
"teori" inom vetenskapen inte som en nära synonym till ordet
"gissning", utan en teori är tvärtom den starkaste
sannolikhetsgrad som kan nås inom vetenskapen.
KVALITATIV OCH KVANTITATIV
METOD (från del I)
Kvalitativ och kvantitativ är inte bara två olika metoder. De rymmer också
helt olika vetenskapsteoretiska antaganden. Vi kan urskilja åtminstone tre
viktiga skiljepunkter:
Kvalitativ metod har en induktiv syn på förhållandet mellan teori och
metod. Kvantitativ har en deduktiv syn.
Inom den kvalitativ metoden vill man förstå den sociala verkligheten
sådan som personerna själva upplever den. Inom den kvantitativa
metoden vill man förklara mänskligt beteende.
Inom kvalitativ metod företräder man en konstruktivistisk ståndpunkt.
Enligt detta synsätt är kulturer och organisationer inte på förhand givna
entiteter som de sociala aktörerna inte förmår påverka. Den sociala
verkligheten skapas istället i samspel mellan flera olika aktörer. Inom
kvantitativ metod företräder man en objektivistisk ståndpunkt. Man menar
att den sociala verkligheten finns ”där ute” och är åtskild från de som är
inbegripna i konstruktionen av den.
Mitt tillägg: Här kontrasteras kvalitativ mot kvantitativ metod för att
tydliggöra olika sätt att se på vetenskapligt arbete, kunskap och världen.
Men – om man undersöker hur forskare som räknar och forskare som inte
räknar kommer skillnaden att bli mycket mera oklar.
