Förslag
BARNS LÄRANDE OCH DERAS RÄTT TILL
MENINGSFULL FRITID
Inledning
Nationella och internationella organ, professionella yrkesgrupper och enskilda opinionsbildare, arbetar med fokus på att skapa goda livsbetingelser för barn och ungdom, för att
utveckla deras vardagsmiljö och för att göra deras uppväxtvillkor mer synliga i den offentliga
debatten.
Nordiska Lärarorganisationers Samråd – NLS vill här lyfta fram betydelsen av att det finns
ett gott, fritidspedagogiskt utbud i samhället.
Vi vill med denna skrift inspirera och väcka opinion för att utveckla denna helhetssyn på
barns uppväxtmiljö, för att främja deras personlighetsutveckling och för att stimulera till en
debatt om barns och ungdomars rätt till ett gott lärande och en meningsfull fritid.
Det nordiska samhället
De nordiska ländernas grundvärderingar bygger på en lång tradition av välfärdstänkande,
med en generell välfärd för alla sina samhällsmedborgare
Barndomens egenvärde och synen på hög kvalitet i utbildning, omsorg och vård, ledd av
professionella yrkesutövare, har varit den offentliga sektorns uppdrag och ambition under
många år.
Fritidsverksamheten i Norden
Alla barn och ungdomar i de tidigare tonåren, har rätt till fri skolgång i Norden.
Flera av de yngre skolbarnen går också i någon form av fritidshemsverksamhet, under den tid
då skolan är slut för dagen. Detta utbud varierar i de nordiska länderna men trenden är en
utbyggnad av olika fritidsinstitutioner som ram för barns fritidsliv och för att supplera och
komplettera verksamheten i förskola och skola.
Dagens välfärdssystem och barns villkor
I Norden har jämställdhet mellan kvinnor och män utvecklats under de senaste decennierna.
Dessa jämlikhetssträvanden har successivt lett till att majoriteten av barns föräldrar och
vårdnadshavare finns yrkesverksamma på arbetsmarknaden, också under barns tidiga
uppväxtår.
Dagens välfärdssystem bygger på att både hem och samhälle tar gemensamt ansvar för att
barn får en kvalitativ uppväxt, ett ansvar där samhället måste vara den viktigaste aktören
att erbjuda och tillhandahålla god omsorg, en kvalitativ läromiljö och en stimulerande
fritidsverksamhet.
2
Barn som samhällsmedborgare
Samhällsutvecklingen förändrar ständigt barns livsbetingelser. Barn är en viktig del i
familjen men är också en grupp som utgör nästa generations medborgare.
Barn är aktiva samhällsaktörer och därmed också föremål för samhällets förändringar och
trender. Barn blir påverkade av olika medie- och konsumtionskulturer och exponerade för
nya livsmönster som påverkar kroppens fysiska och psykiska utveckling.
Upplevelseindustrin är en av världens mest expansiva bransch. Det är hemmens och
samhällets ansvar att ge barn goda förhållningssätt till denna utveckling, genom att främja
deras möjligheter till kritiskt tänkande och stärka deras förmåga att utveckla ett etiskt
förhållningssätt till sin närmiljö och omvärld.
Barns ställning i samhället har visserligen stärkts genom olika rättsliga och juridiska
åtgärder, men deras totala livsmiljö kräver i dagens utveckling ett större samhällsengagemang. I detta perspektiv måste det omgivande samhället ta ett större ansvar att
ge barn de goda förebilder och insikter, som ger kraft att välja det som är till gagn för
deras utveckling.
NLS menar
Med en väl utbyggd fritidsverksamhet med offentliga samhällsinstitutioner som det primära
utbudet och där institutioner i privat regi, föreningar och andra aktörer erbjuder goda
alternativ, kan barnen utveckla sitt sinne för en kvalitativ och hållbar livsstil.
Ansvar och delaktighet
Samhället har behov av föräldrarnas arbetskraft och föräldrarna har behov av en kvalitativ
samhällstillsyn. Denna symbios måste utvecklas bättre. Föräldrar i dag ställer med rätta
växande krav på innehållet, miljön och kvaliteten i förskola, i fritidsinstitutioner,
och i skola.
Social gemenskap har stor betydelse för alla barn. Det är i kontakten med andra som
individen utvecklar sin personlighet, sin identitet och sin kompetens som samhällsmedborgare
NLS menar
I ett samhälle, där individen måste vara beredd på flexibilitet och förändring och ha
kapacitet att ta ansvar för sin utveckling, ökas kraven på kvalitet och goda livsbetingelser
för barns lärande och fritid, under denna viktiga utvecklingsperiod i livet. Krav på kvalitet
måste därför ställas högt och tillgodoses genom engagerat, politiskt ansvarstagande.
Den skapande mångfalden
Omsorg och lärande i harmoni med varandra, är sammankopplande faktorer för utveckling
av bildning och livskunskap.
Barns rätt till en meningsfull fritid med innehåll av upplevelser, lek, gemenskap och
kamratskap, måste lyftas fram och sättas högre upp på den politiska dagordningen.
Att lära sig utveckla en meningsfull fritid är en viktig del i barnens sociala och kreativa
utveckling. Här har fritidshemmens verksamhet ett stort värde.
3
Fritidshemmen är en samhällsresurs där barns nyfikenhet, vilja att utforska och skapa,
kompletterar och förstärker den pedagogiska verksamheten i förskola och skola.
NLS menar
Fritidshemmen skall tillgodose barns behov av trygghet, gemenskap och lärande i ett
sammanhållet perspektiv med förskola och skola, med hemmen och med det omgivande
samhället.
En kvalitativ fritidsverksamhet skapar förutsättningar för barns aktiviteter, utrymme för
deras fantasi och sociala förmåga samt utvecklar deras sinne för delaktighet, solidaritet och
medansvar.
Våra nordiska samhällen genomgår för närvarande stora förändringar. Med en ökad
invandring från andra kulturer möter barn och ungdomar nya traditioner och
förhållningssätt
Ett gott utbud av fritidsaktiviteter, ledd av pedagogiskt utbildade yrkesutövare, bidrar till
att förhindra utstötning, främlingskap och mobbing. Det är i umgänget med barn från alla
samhällsgrupper som individen lär sig solidaritet, tolerans och kamratskap, viktiga sociala
kompetenser i ett mångkulturellt samhälle.
Den nordiska naturen – en lärande miljö
Livslångt lärande är ett internationellt begrepp och väl utvecklat i EU: s Lissabondeklaration.
Likaså ger UNESCO: s beskrivning av lärande och bildning ett helhetsperspektiv på, att alla
sinnen är medverkande i dessa processer. Man måste lära sig för att veta, lära för att göra,
lära för att vara och lära att vara tillsammans.
Välfärd är att skapa ett gott förhållande till det omgivande samhället och naturen. En väl
utbyggd fritidshemsverksamhet ger barn och ungdomar möjlighet att upptäcka naturens
mångfald och stimulans till ett rikare liv.
NLS menar
En kvalitativ fritidsverksamhet, ledd av pedagogiskt utbildade yrkesutövare, kan genom olika
friluftsaktiviteter väcka barns och ungdomars känsla för att bevara Nordens natur och
genom olika naturupplevelser också stärka deras eget miljömedvetande.
Samhällets ansvar för ramar och villkor
Barns uppväxtmiljö skapas av goda betingelser från hem och samhälle. Barn har också egen
rätt att uttrycka behov och ställa krav på sin livsmiljö.
NLS menar
Det är de ansvariga myndigheternas uppgift att säkra goda, sunda och relevanta utrymmen
och utemiljöer som underlättar och främjar fritidsinstitutionernas målsättning och innehåll.
Det är samhällets ansvar att säkra att alla barn som önskar, får plats i en fritidsverksamhet
som passar deras behov och att detta regleras samhällsekonomiskt så att barn från alla
samhällsgrupper kan beredas denna möjlighet.
4
Professionella yrkesgrupper
För att säkra den kvalitativa verksamheten och det pedagogiska arbetet på fritidsinstitutionerna, måste personalen ha en god utbildningsbakgrund och en professionell,
pedagogisk kompetens.
Genom att också främja personalens möjlighet till forskning och kunskapsbildning inom
detta område, stärks den pedagogiska kunskapen. Ett utvecklingsarbete kring barns lärande
och fritid som bygger på tillämpad forskning, ger personalen tillgång till nya vetenskapliga
metoder som utvecklar det dagliga arbetet.
En nordisk professur borde inrättas inom detta fält. Det skulle gagna barns uppväxtmiljö i
sin helhet och stärka personalens pedagogiska yrkesutövning.
NLS menar
Verksamheten ska ledas av professionella yrkesutövare som med behörighet och kompetens
tar ansvar för den pedagogiska och sociala utvecklingen.
Personalen måste ges möjlighet till löpande kompetensutveckling och ges tid för planering
och utvärdering av sitt och teamets arbete. Det bör skapas större möjligheter till forskning
och forskarutbildning med relevans för barns lärande och livsbetingelser, för all personal
som arbetar inom denna verksamhet.
Personalen ska också säkras goda löne- och arbetsvillkor.
