2014-03-14
1 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
MultiResistenta Bakterier (MRB)
Generella rekommendationer
Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera
mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Kom ihåg att skriva det på remissen.
Varningstriangeln i TC skall vara aktiverad.
Vid inläggning i slutenvård
Enkelrum med eget hygienutrymme
Förvara endast en liten mängd tvätt, blöjor etc. i skåpet på rummet
Detta ska finnas inne på rummet
Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
Engångsplastförkläde
Handskar
Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
Tvättsäck
Patientnära arbete
Basala hygienrutiner (handsprit, handskar samt engångsplastförkläde)
Personal som vårdar patienten får inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor
Handsprit före och efter allt patientnära arbete. Om man inte kan använda
alkoholbaserat handesinfektionsmedel - kan man inte tillämpa basala hygienrutiner och då inte heller delta i patientnära arbete
Allt avfall läggs direkt i soppåse som knyts till och tas ut och läggs direkt i den
konventionella sopsäcken i desinfektionsrummet
Vid bäddning – skaka inte sängkläderna
Förorenad tvätt läggs direkt i tvättsäcken
Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
Efter avslutat arbete hos patienten tas skyddsutrustningen av inne på rummet och
läggs i soppåsen som knyts till och tas med ut till den konventionella sopsäcken i
desinfektionsrummet
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
2 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Besökare/anhöriga
Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel
Om patienten lämnar rummet – gäller följande
Rena kläder
Eventuella sår ska täckas med torrt förband
Urinpåsen skall vara tömd eller bytt
Patienten ska ha desinfekterat sina händer
Om patienten lämnar rummet i säng så ska sängen vara renbäddad
Livsmedel
Patienten serveras all mat på rummet
Disken sätts in i diskmaskinen direkt
Patienten eller dess anhöriga/besökare har inte tillgång till avdelningsköket
Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
3 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Rengöring av hjälpmedel och artiklar
Alla hjälpmedel ska vara patientbundna. Kom ihåg att desinfektera hjälpmedlet innan
annan patient ska bruka den
Alla flergångsartiklar (rondskålar etc.) som används vid vård av patienten behandlas i
disk- eller spoldesinfektor, vilket är den bästa rengöring/desinfektionsmetoden
I andra hand kommer kemisk desinfektion
Daglig städning
Städpersonalen fem dagar/v
Basala hygienrutiner gäller också för städpersonalen
Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att
desinfektera dörrhandtag/kranar/spolknappen på toaletten etc.
Vanliga moppar används, stoppas därefter i smittmärkt plastpåse och försluts. Tvättas i
tvättmaskinen på vanligt sätt
Moppskaftet desinfekteras efter användning
Vårdpersonalen sju dagar/v
Vårdpersonalen utför daglig städning på patientnära ytor genom att använda mekanisk
rengöring, med rengöringsmedel
Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
Alla helger städas även hygienutrymmet, desinfektera dörrhandtag, kranar etc.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
4 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Slutstädning
Städpersonalen
Om städpersonalen finns på plats när patienten går hem så hjälper städpersonalen till.
I övrigt så är det vårdpersonalen som utför slutstädningen
Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att
desinfektera dörrhandtag/kranar etc.
Moppskaftet desinfekteras efter användning
Vårdpersonalen
Vårdpersonalen slutstädar alltid om inte städpersonalen är i tjänst
Torkar av golvet på vårdsalen samt hygienutrymmet
I hygienutrymmet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel; spegel, handfat, kranar, toalettstol, spolknappen,
duschutrymmet, byte av toalettpappersrulle, kasta allt engångsmaterial
I vårdrummet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat
ytdesinfektionsmedel; säng, madrass, sängbord, panel, lampa, stol, sidobord, tv:n,
fjärrkontroll till tv:n, dörrhandtag samt all lös utrustning
Allt oanvänt material för engångsbruk samt all ren tvätt – kasseras när patienten skrivs
ut. Gäller även det som finns i slussen
Rengör och desinfekterar all utrustning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel som
använts vid vård och behandling av patienten
Icke tvättbar kudde med plastskydd – byt plastskydd
Icke tvättbar kudde utan plastskydd – kassera kudden
Tvättbar kudde – skicka den till tvätt
Kudde med Gortexskydd – avtorka Gortexskyddet med ytdesinfektionsmedel,
eventuellt skicka till tvätt
Städning med vanligt rengöringsmedel på golvet, om punktdesinfektionen har
fungerat under patientens vårdtid. I annat fall slutstäda med Virkon.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
5 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
MRSA = Methicillinresistenta Staphylococcus aureus
Gula stafylokocker är bland våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta människor är
periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan men även på huden, särskilt om den är
skadad. Bakterien är också den vanligaste orsaken till bölder och sårinfektion, men den kan
även orsaka svåra infektioner som sepsis och endokardit. MRSA är resistenta mot de
penicilliner som normalt fungerar mot stafylokocker. MRSA ger inte svårare infektioner än
andra stafylokocker men infektionen är svårare att behandla. Spridning i vårdmiljö har varit ett
problem och god vårdhygien är oerhört viktig för att undvika detta. Andelen MRSA av alla
framodlade Staphylococcus aureus är ännu låg i Sverige men betydligt högre utanför Norden.
När skall man misstänka att en patient bär MRSA?
Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas
Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på
sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP,
såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men
inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför
Sverige
Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med MRSA.
Screening – aktuellt vid misstanke enligt ovan samt vid smittspårning och misstanke om
vårdrelaterad spridning av MRSA
Ta prov från
näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna)
svalg
perineum (området mellan anus och vagina eller pung)
I förekommande fall ta även prov från
hudskada t.ex. sår, eksem, psoriasis (hörselgång, skalp, underliv mm)
tracheostoma, insticksställe för kanyl eller kateter
urin från KAD eller suprapubisk urinkateter
Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan
torr hud fuktas med steril koksaltlösning.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
6 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av MRSA bakterier
Förekomst av sår, eksem, andra hudlesioner, dränage, infarter eller urinkateter ökar
den potentiella smittsamheten från en patient
Remiss mikrobiologi
Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj MRSA-DNA. Välj
sedan de lokaler där odling tas. I rutan för kliniska uppgifter anges screening, kontroll
etc. samt i vilket land patienten vårdats om utlandsvård
Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett
Vård av patient med misstänkt eller konstaterad MRSA
Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning.
Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården)
Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt
behandlingsrum
Tillämpa basala hygienrutiner
Använt såromläggningsmaterial m.m. placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop
och läggs i sopsäck för konventionellt avfall
Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört
(ex. dörrhandtag, kranar) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel
I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel
Slutenvård
Patienter med riskfaktorer vårdas på enkelrum, helst med egen toalett, på den klinik
där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom, tills svar på odlingen erhållits.
Se generella rekommendationer (första sidan)
Om MRSA konstateras dokumenterar (”märker”) ansvarig läkare i patientens journal.
MRSA-infektion eller bärarskap är en allmänfarlig sjukdom med både anmälnings- och
smittspårningsplikt och om MRSA konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och
smittspårning.
Se ”MRSA – rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk”
http://insidan.gotland.se/19095
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
7 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
ESBL = Extended Spectrum Beta Lactamase
Vanliga tarmbakterier som E. coli, Klebsiella och Proteus kan bilda enzymer som bryter ned
antibiotika. En grupp av dessa enzymer kallas ESBL. Bakterier som bildar ESBL är resistenta mot
penicilliner och cefalosporiner. Dessa resistenta bakterier kan ge upphov till infektion såsom
urinvägsinfektion eller sepsis. Infektion av dessa bakterier blir inte svårare men är svårare att
behandla. Det mest avancerade enzymet kallas ESBLcarba och där har man mycket få eller inga
antibiotika att ta till.
Bärarskap utan pågående infektion, som förekommer ofta efter utlandsresa, skall inte
antibiotikabehandlas.
Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av ESBL-bildande bakterier
Urinkateter (KAD) eller suprapubisk kateter
Faeces- eller urininkontinens
Bukdränage eller fistlar
Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitaliaområdet
Stomier av olika slag
Diarréer
Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas
Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på
sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP,
såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men
inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför
Norden
Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med ESBL.
Vid vårdrelaterad spridning av ESBL eller ESBLcarba görs smittspårning – tag kontakt
med Vårdhygien.
Ta prov från
urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter
faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen
sår
infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning
Vård av patient med misstänkt eller konstaterad ESBL producerande bakterie
Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning.
Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
8 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Remiss mikrobiologi
Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj ESBL. Välj sedan
de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning.
Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett.
Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården)
Tillämpa basala hygienrutiner
Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling, placeras direkt i en liten
soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall
Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört
(ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter
patienttoalettbesök
I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel
Slutenvård
Patienter med eller utan riskfaktorer vårdas på enkelrum med egen toalett, på den
klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom
Se generella rekommendationer (första sidan)
Om ESBL eller ESBLcarba konstateras dokumenterar (”märker”) ansvarig läkare i patientens
journal.
ESBLcarba har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om ESBLcarba konstateras görs
anmälan enligt smittskyddslagen samt smittspårning.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
9 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
VRE = Vancomycinresistenta enterokocker
Enterokocker är grampositiva bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De kan ge upphov till
infektion såsom urinvägsinfektion eller sepsis. De flesta enterokocker är känsliga för ampicillin
och vankomycin. Ett undantag utgör de vankomycinresistenta enterokockerna (VRE). Infektion
av dessa resistenta bakterier blir inte svårare men är svårare att behandla. Bärarskap utan
pågående infektion skall inte antibiotikabehandlas. Förekomsten har hittills varit sparsam i
Sverige men flera vårdrelaterade utbrott har förekommit. Spridningsväg är indirekt och direkt
kontaktsmitta (fekal-oral).
Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av VRE
KAD eller suprapubisk kateter
Faeces- och urininkontinens
Bukdränage eller fistlar
Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitalområdet
Trakeostomi/gastrostomi
Diarréer
Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas
Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på
sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP,
såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men
inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför
Norden
Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med VRE.
Vid vårdrelaterad spridning av VRE görs smittspårning – tag kontakt med Vårdhygien.
Ta prov från
urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter
faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen
sår
infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning
Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan
torr hud fuktas med steril koksaltlösning.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
10 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Remiss mikrobiologi
Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj VRE-DNA. Välj
sedan de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning.
Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett.
Vård av patient med misstänkt eller konstaterad VRE
Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning.
Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården)
Tillämpa basala hygienrutiner
Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling placeras direkt i en liten
soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall.
Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört
(ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter
patienttoalettbesök
I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel
Slutenvård
Patienter med eller utan riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum, med egen toalett,
på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom
Se generella rekommendationer (första sidan)
Om VRE konstateras dokumenterar (”märker”) ansvarig läkare i patientens journal.
Infektion eller bärarskap av VRE har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om VRE
konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning.
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
2014-03-14
11 (11)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Utskrivning av MRB-patient
Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare är
ansvarig för att berörda vårdgivare (t.ex. distriktssköterska, husläkare, hemsjukvård
etc.) informeras efter patientens medgivande
Vid överflyttning av patient med MRB till annan avdelning/klinik/sjukhus/vårdinrättning
skall denna i förväg underrättas om MRB-status och att så skett klart anges i
slutanteckning
Kontakta Smittskydd/Vårdhygien i god tid innan överflyttning till annan vårdform så att
mottagande enhet kan få utbildning om MRB och basala hygienrutiner
Personal med konstaterad MRB
Smittsamheten hos vårdpersonal med MRB måste bedömas från fall till fall
Smittsamheten kan i vissa fall vara låg och ej hindra arbete
Detta förutsätter bl. a. intakt hud och att fullgod information givits. Bedömningen är
individuell och sker i samråd mellan behandlande läkare (infektionsspecialist),
Smittskydd/Vårdhygien, företagshälsovård
Dokumentnamn
MRB
Framtagen av – funktion/namn
Vårdhygiensjuksköterska/Solgerd Gotvik
Vårdhygieniker/Sven Montelius
Dokumentnummer
Upprättat/godkänt datum
2009-06-29
Reviderat
2014-03-14
