Ett KBT-baserat psykopedagogiskt program för personer med

SVENSKA INSTITUTET FÖR
KOGNITIV PSYKOTERAPI
THE SWEDISH INSTITUTE
FOR CBT/SCHEMATHERAPY
Ett KBT-baserat psykopedagogiskt program för
personer med Aspergers syndrom
Tillämpad på en grupp unga vuxna inom psykiatri
Bernarda Cocke och Gerardo Lamartine
Uppsats vid legitimationsgrundande påbyggnadsutbildning
i Kognitiv-Beteendeterapi steg-2
Vårterminen 2012
Handledare: SvenOlof Dahlgren, Fil.dr, leg psykolog
Examinator: Hjördis Perris, docent i psykologi, leg psykolog, leg psykoterapeut
Innehållsförteckning
Sid
Sammanfattning
4
Förord
5
Bakgrund
6
Aspergers syndrom: vad innebär det?
7
Teoretisk förståelse av den annorlunda kognitiva stilen
Theory of Mind
Central koherens
Exekutiva funktioner
Språk, kommunikation och samspel
Kognitiv beteendeterapi
Historisk och teoretisk bakgrund
Kognitiv beteendeinriktade tekniker
Insatser för Aspergers syndrom
Mål och syfte
Frågeställning
Metod
Urvalskriterier
Datainsamling
Mätningstillfällena och mätinstrument
Beskrivning av deltagargruppen
Bortfall
Etiska övervägande
Genomförande
Agenda
Pauserna
Fysisk miljö och material
Trivselregler
Ledarnas förhållningssätt och roll
Programbeskrivning
Session 1
Session 2
Session 3
Session 4
Session 5
Session 6
Session 7
Session 8
Session 9
9
9
10
10
11
12
12
13
15
15
15
16
16
16
16
17
18
18
19
19
19
19
19
20
21
21
22
22
23
23
24
24
24
24
2
Sid
Resultat
Session 1 Observationer och förändringar
Session 2 Observationer och förändringar
Session 3 Observationer och förändringar
Session 4 Observationer och förändringar
Session 5 Observationer och förändringar
Session 6 Observationer och förändringar
Session 7 Observationer och förändringar
Session 8 Observationer och förändringar
Session 9 Observationer och förändringar
Utvärdering
Upplevelse av psykisk hälsa
Deltagarnas bedömningar av den egna kommunikativa förmåga
Deltagarnas egna kommentarer kring insatsen
Diskussion och sammanfattning
Uppföljning av processen
Asperger i grupp
Det kliniska värdet
Litteraturreferenser
25
25
26
27
28
28
29
30
30
31
34
35
37
38
39
39
40
41
42
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Bilaga 8
3
Sammanfattning
I denna studie skapades och utvärderades ett KBT-baserat psykopedagogiskt program
för en grupp ungdomar med Aspergers syndrom. Huvudsyfte var att öka deras
kunskap och självförståelse om vad denna funktionsnedsättning innebär i vardagen,
öka kunskaper i de kognitiva och sociala aspekter som karaktäriserar Aspergers
syndrom samt att ge verktyg för att hantera olika situationer av främst social karaktär.
Deltagarnas uppfattningar om programmet var mycket viktigt varför metoden också
syftade till att följa upp hur programmet togs emot under processens gång.
Utvärderingsresultat visade att programmet behövde anpassas ytterligare för att
motsvara de behov som personer med Aspergers syndrom har. Deltagarna var
generellt nöjda med programmet. Insatsen genomfördes på en mottagning för unga
vuxna inom Stockholms läns landsting.
Nyckelbegrepp: Aspergers syndrom, Kognitiv Beteendeterapi, Theory of mind,
Central Koherens, utvärdering.
4
Förord
Vi vill tacka de personer som gjort vårt arbete möjligt, nämligen de ungdomar som
deltagit i programmet. Ett stort tack för deras intresse, nyfikenhet och engagemang.
Vi uppskattar deras medverkan, entusiasm och deras närvaro vid samtliga sessioner.
5
Bakgrund
Enligt Stockholms läns landstings Regionala Vårdprogram för ADHD, lindrig
utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna
(RVP, 2010) genomförs varje år ett stort antal neuropsykiatriska utredningar. Under
2009 beställdes ca 3 275 utredningar för barn och ca 2 400 vuxna. Året innan
beställdes ca 2 490 utredningar för barn och ca 1 800 för vuxna. Behovet av
habiliteringsinriktade insatser har därmed också ökat. Under åren 2008 och 2009
ökade inflödet till habiliteringen av nya barn och ungdomar med 40% inom länet
(RVP, 2010).
Ämnesvalet för föreliggande studie finns att söka i författarnas egen kliniska
erfarenhet av neuropsykiatriskt utredningsarbete med ungdomar och vuxna. En fråga
som ofta väcks efter neuropsykiatriska utredningar är huruvida personerna med
Aspergers syndrom får den hjälp de behöver och har rätt till.
När det gäller psykiatrin finns idag mycket lite att erbjuda denna patientgrupp.
Författarna har tidigare genomfört korta psykopedagogiska interventioner för
ungdomar och dess föräldrar efter avslutad utredning. Dessa har varit i grupp på 2-3
familjer. Det har varit angeläget att informera om vad funktionsnedsättningen
innebär, hur man bemöter personer med Aspergers syndrom på bästa sätt, vad för
slags hjälp har man rätt att söka, osv. Det var också mycket givande att föra en dialog
med ungdomen och deras närstående i grupp för utbyte av synpunkter, idéer samt för
att normalisera genom att träffa andra med samma behov. Föreliggande studie
genomförs i samma anda. I den meningen fyller samtliga försök som leder till en
meningsfull utvecklig av den process som startar med en utredning och utmynnar i en
diagnos en viktig funktion.
Nyvunna kunskaper om Kognitiv Beteendeterapi (KBT) gav idéer om vilka teoretiska
principer, tekniker och verktyg som skulle bli användbara för att stödja personer med
Aspergers syndrom i att skapa en egen, djupare förståelse av sin situation.
6
Aspergers syndrom (AS), vad innebär det?
AS är en medfödd störning i hjärnas funktioner och som medför en genomgripande
påverkan i flera områden, nämligen sociala, kognitiva, och emotionella och är av sådan
valör att förmågan blir nedsatt på ett djupgående sätt. AS ingår i det s k autismspektrum
där i den ena ytterligheten återfinns klassik autism eller Kanners syndrom, andra
autismliknande tillstånd och å den andra kanten finns högfungerande autism (HFA)
eller AS. Numera är det vedertaget att autism och därmed även AS är till sin genes en
biologisk störning där den centrala är ett annorlunda sätt att bearbeta information och
uppfatta världen. Detta för med sig en rad implikationer, inte minst när det gäller syn på
behandlingen och andra åtgärder riktade till personer med AS.
Om en person har någon form av autism bestäms av en rad kriterier som måste
uppfyllas. Två system av kriterieuppsättning används, nämligen International
Classification of Diseases, WHO 10: e utgåvan 1997 (ICD-10) och Diagnostic
Statistical Manual of Mental Disorders från American Psychiatic Association, 4:e
utgåvan från 1994 (DSM-IV-RT) då även diagnosen AS introducerades i manualen.
Det var den österrikiske psykiatern och barnläkare Hans Asperger (Frtih, 1991) först
som på 40-talet började observera några barn som hade svårigheter med socialt
samspel, att förstå andras avsikter och var fascinerad av vissa intressen. De var också
begåvade och som därmed var de annorlunda jämförd med barn med autism. Det dröjde
dock flera decennier då denna speciella variant på autism fick en mer distinkt plats
inom barnpsykiatrin. Det var Lorna Wing engelsk psykiater, som gav namnet Asperger
till denna funktionsnedsättning (Attwood, 2007). Lorna Wings beskrev de
grundläggande svårigheter som återfinns hos personer med AS vilka sammanfattas i
den s k triaden, nämligen begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion, nedsatt
förmåga till ömsesidigt verbal och icke verbal kommunikation samt begränsning
gällande beteenderepertoaren, intresse och aktiviteter (Nylander, 2000; Dahlgren,2007).
Gemensam kärna för samtliga autismspektrumsstörningar är en annorlunda kognitiv stil
som till sina huvuddelar inbegriper bristande föreställnings- eller
mentaliseringsförmåga s k Theory of Mind (ToM) och svårigheter att uppfatta helhet
och sammanhang vilka sammanfattas i begreppet central koherens. Vidare finns också
sänkta exekutiva funktioner och med det menas sänkt förmåga att initiera, planera,
genomföra och komma fram till ett mål, att kunna ta beslut och lösa problem. Personer
med AS till skillnad från andra inom autismspektrum, har tillgång till ett välutvecklat
7
språk, de har kommit igång med språkinlärning och språkutvecklingen i förväntad ålder
(d v s enstaka ord vid två års ålder, kommunikativa fraser vid 3 års ålder (DSM-IV-TR)
och de har en genomsnittlig begåvning eller högbegåvning. Man har konstaterat att
personer med AS kan ha svårigheter med förändringar, håller sig till fasta rutiner eller
ritualer, ägnar sig åt intressen eller aktiviteter på ett intensivt och kan ha speciellt
intresse för delar eller detaljer. För en fullständig redogörelse för diagnoskriterierna
enligt DSM-IV-RT och ICD-10 se bilaga 1 och 2.
Det kan också förekomma att personer med AS uppvisar en avvikande reaktion på
sensoriska stimuli i form av t ex överkänslighet för vissa ljud, lukter och kinestetiskt då
några har svårt med beröring. Personer med AS kan också besitta en stark visuell
förmåga med god känsla för färg och form (Attwood, 2007).
Det är ofta i skolåldern som AS uppträder på ett tydligt sätt. Det tycks dock finnas
skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor med AS vilket sällan
uppmärksammas. Berit Lagerheim klinisk barnpsykiater, gör en distinktion mellan
könen (Lagerheim, 2002). Flickor upptäcks inte i lika stor utsträckning som pojkar och
kvinnor får andra diagnoser, inte sällan personlighetstörning diagnoser. Flickor deltar
passivt i andras lekar, de kan visa överdrivet medkänsla och har också i högre grad
förmåga att imitera andra vilket förmodligen inverkar på symptomens grad. För många
flickor blir dessa mer påtagliga i tonåren.
Komorbiditeten och AS är vanligt (Nylander, 2000). Olika ångeststörningar såsom
tvångssyndrom, social fobi, ätstörningar men också depression och psykosgenombrott
kan finnas som pålagringar vilka kan uppstå i samband med krav och stress. Tics kan
utvecklas bland barn med AS (Attwood, 2007). Även epilepsi och andra neurologiska
avvikelser kan finnas. Ätstörningar kan också presenteras som en annorlunda
upplevelse av hunger och mättnad, ensidig preferens för viss mat, osv. Även
annorlunda sömnmönster kan finnas med i bilden.
Diagnosen AS ställs efter en neuropsykiatrisk utredning vilken helst bör ske utifrån ett
helhetstänkande där även bedömning av flera funktioner är viktigt. För att få diagnosen
måste det påvisas att den adaptiva förmågan är sänkt och att det föreligger en
funktionsnedsättning i en eller flera livsfält. Bedömningen bör leda till att personen får
ta reda på sina kognitiva resurser och potentialer, likaså om sina svagheter.
8
Teoretisk förståelse av den annorlunda kognitiva stilen
En djupare teoretisk förståelse av de kognitiva underliggande aspekterna av AS är
nödvändigt för att förstå personer med AS. Runt 1985 kom forskare inom
autismområdet Uta Frith och Baron-Cohen (Dahlgren, 2007) att utveckla två
teorier som kan tänkas ligga bakom de avvikande sociala, kommunikativa, och
beteendemässiga aspekter av AS, nämligen ToM (Frith, Leslie och Baron-Cohen i
Dahlgren, 2007)) och central koherens (Frith, Shah och Happé i Dahlgren, 2007).
Nedan presenteras kortfattat dessa begrepp utifrån det som är specifikt för AS
vilka kan ses som kännetecken för tillståndet. Forskningen har dock inte kunnat
påvisa att en enskild central störning kan förklara eller ligga till grund för
symptomatologin och beteende hos personer med AS. Snarare är det en
kombination av flera svårigheter som samspelar i en given situation. Det finns
inte en enda förklaringsmodell som ger en heltäckande förståelse för hur en och
samma enskild person med AS fungerar och hanterar olika situationer och
samtidigt finns det också stora individuella variationer bland personer med AS
(Dahlgren, 2007).
Theory of mind (ToM)
Hur man uppfattar sig själv, andra människor och världen är en av hjärnas
centrala funktioner. ToM innebär en förmåga att förstå att andra människor tänker
och känner och att dessa tankar och känslor påverkar deras beteende. Det innebär
också att man ska förstå att man själv har tankar och känslor som påverkar det
egna beteendet. Dessutom måste man förstå att tankar och känslor kan skilja sig åt
trots att man befinner sig i samma situation (Dahlgren, 2007).
Förmågan att föreställa sig mentalt hur dessa är beskaffade utgör en viktig
förutsättning för att hantera verkligheten. AS har i varierande grad, svårt att
mentalt föreställa sig andras tankar, intentioner och önskningar. I förläggningen
blir det också svårt att hantera tillvarons oförutsägbarhet, att leva i väntan och
ovisshet, att veta vad som förväntas av dem och vad de kan förvänta sig i nuet och
i ett längre tidsperspektiv. Barnen kan ha svårt med att leka låtsaslekar och att
föreställa sig det som barnen inte ser. Sänkt ToM kan medföra en begränsad
förståelse för begrepp av abstrakt karaktär såsom tid, rum samt att förstå
metaforer, ironier och skämt. Sänkt ToM kan också avspegla sig i svårigheter att
använda språket ömsesidigt i kommunikativt syfte. Att förstå undermeningar, det
9
som är underförstått, att kunna läsa mellan raderna, kan vara svårt för personer
med AS. Likaså blir det svårt att förstå och förmedla ett budskap till en annan
person (Dahlgren, 2007).
Central koherens
Med detta begrepp anses den kognitiva förmågan att uppfatta helhet och
sammanhang, att placera företeelser i tid och rum på ett begripligt sätt. Ytterst
handlar det om en kognitiv stil, ett sätt att bearbeta information. Personer med AS
uppvisar s k svag central koherens vilket innebär svårigheter att fånga eller
uppmärksamma det väsentliga i ett sammanhang, att få överblick och tendens att
fastna i detaljer. Svag central koherens innebär inte frånvaro av förmågan utan att
den är nedsatt på så sätt att det kan ta tid att bearbeta information för att helheten i
en bild eller händelseförlopp skall träda fram. Detta kan också påverka förmågan
att kunna dra slutsarser, istället fastnar i tankegången och enskilda delar får större
viktighet än helheten och slutprodukten. En följd kan bli att man utvecklar rutiner
och ritualer som gör tillvaron något förutsägbar (Peeters, 2004). Detta kan i sin tur
leder förmodligen till svårigheter inför förändringar som rubbar förutsägbarheten
och leder till ovisshet i tillvaron.
Exekutiva funktioner
Personer med AS kan uppvisa en begränsad förmåga till att initiera, genomföra
och komma fram till ett mål på egen hand. Att medveten inrikta sig på att agera, ta
beslut, handla ändamålsenligt och i enlighet med egna behov, önskemål och med
hänsyn till de egna förutsättningarna. Detta är en komplicerad process som
inbegriper och tar i anspråk en rad kognitiva funktioner. Förmågan till
självreflektion, omdöme och flexibilitet i tanke-handling kedjan kan vara sänkt
vilket påverkar det dagliga fungerandet. Även svårigheter med s k automatisering
och generalisering av nya kunskaper eller färdigheter kan förekomma Det inlärda
tycks höra ihop med den kontextuella sittingen där inlärningen ägde rum och det
blir svårt att tillämpa kunskaperna i nya miljöer eller situationer.
Problemlösningsförmåga som är en viktig aspekt av de exekutiva funktionerna
förutsätter emotionella och kognitiva färdigheter. Att lägga band på impulserna
innan man agerar, att väga in konsekvenserna av de egna besluten och
handlanden. Att utvärdera och byta strategi om det behövs. En sådan process
10
förutsätter förmåga till koncentration, minne och informationsbearbetning
(Attwood, 2007). Kraven från arbetslivet kan också upplevas som övermäktigt då
anpassningsförmåga och psykologisk flexibilitet är önskvärda egenskaper i många
verksamheter. Av den anledningen bör faktorer i det yttre sociala sammanhanget
också beaktas för att skapa en anpassad miljö där personer med AS kan fungera
optimalt.
Språk, kommunikation och samspel
Att kommunicera med andra är en av människan mest grundläggande aktiviteter
där flera aspekter av kognitiv, emotionell och social art involveras och det är
framför allt bristande kommunikationsförmåga som ställer till problem för
personer med AS (Dahlgren, 2007). Bristande förmåga att förstå, tolka och att
använda kommunikativa färdigheter leder till svårigheter i interaktionen med
andra människor. Personer med AS kan känna sig oförstådda och utsatta, inte
sällan blir de mobbade. Det sociala livet blir lidande, de känner sig udda,
annorlunda, undviker kontakter med jämnåriga som kan ställa krav på social
kompetens. Missförstånd uppstår ganska ofta och många personer har svårt att
spontant kommunicera vad de tänker och känner.
En viktig del i kommunikationen spelas av språket: i talet (tonfall) och i skrift;
kroppsspråket i form av gester, mimik, ansiktsuttryck, ögonkontakt. Som tidigare
nämndes, har personer med AS ett generellt sett välutvecklat språk, korrekt och
formellt och många har visat tidigt i sin utveckling ett intresse för att lära sig
språket. Samtidigt kan det finas språkstörningar av olika art och grad, exempelvis
en ovanlig prosodi och ekotal (Peeters, 1994). Ekotalet är inte ovanligt i den
tidiga, normala språkutvecklingen, men kan betraktas som en del i AS när ekotalet
finns trots högre mental- och kronologisk ålder.
11
Kognitiv beteendeterapi
Historik och teoretisk bakgrund
En av förgrundsgestalterna var den ryske fysiologen Ivan Pavlov som i slutet av
1900-talet upptäckte en fundamental inlärningsprocess som kom att kallas
klassisk betingning (Bates & Grönberg, 2010). Det arbete som Pavlov
genomförde inspirerade många till att fördjupa sig i principerna för inlärningen.
John Watson som tillämpade de principerna för klassisk betingning hos barn som
led av fobier, grundade sedan behaviorismen.
På 1930 talet kom Skinner att ytterligare forska och utveckla kunskaper kring
lärandet och dess grundprinciper (Bates & Grönberg, 2010). Operant betingning
kom att definiera den processen där beteenden förvärvas, bibehålls eller släcks
beroende på de konsekvenser som följer. Inlärningspsykologin bygger
huvudsakligen på dessa två teorier vilka kom sin tur att utgöra en del av
beteendeterapin. Albert Bandura som på 1960-talet var ledande inom
beteendeterapin, började intressera sig för den roll som imitationen spelar vid
lärandet. Han hävdade att lärandet sker inte bara genom direkt, personlig
erfarenhet utan också genom observation av andra människor och den information
som tas emot via symboler. Fram till 1970-talet var inlärningsteorin och
beteendeterapin i god harmoni kring stimulus-responsmodellen, men snart växte
fram en kritik mot modellen för den försummade de sociala och kognitiva
faktorerna (Morch & Rosenberg, 2006) och utvecklingen gick vidare mot en ny
inriktning. Redan på 1950-talet utvecklade George Kelly och Albert Ellis
modeller där även tänkandet fick en plats. Kelly med sin personliga konstrukt om
omvärlden och Ellis:s Rational Emotive Psychotherapi (RET) (Morch &
Rosenberg, 2006). RET utgår från ABC-modellen där A är aktiverande händelse,
B inre uppfattningar och övertygelser och C konsekvenser. Interventionen går ut
på att göra patienten uppmärksam på sina irrationella uppfattningar och ersätta
dessa med mer ändamålsenliga sådana. Terapeutens roll är mer konfrontativ,
ifrågasättande och saknar det sokratiska inslag som Beck senare utvecklade.
På 1960 talet startade Becks en skola inom det psykoterapeutiska området med
betoning på de kognitiva processerna och dess betydelse. Patienten uppmuntrades
att ge akt på sina upplevelser och erfarenheter, identifiera dysfunktionella,
negativa, automatiska tankar, inta en kritisk, ifrågasättande hållning till dessa,
12
testa dessa i nytt ljus och dra egna, nya slutsatser. Aaron Beck kom att bli den
mest inflytelserike företrädaren för den kognitiva rörelsen med stark betoning på
att tankar utövar inflytande över känslolivet. Individens tolkning av världen, sig
själv och framtiden spelar roll för uppkomsten av t ex depression. Samtidigt
erkändes att känslolivet inte enbart förklaras genom tankeprocesser (Perris, 1986).
KBT inriktade tekniker
Teknikerna inom KBT kan i stora drag indelas i två grupper, nämligen kognitivt
inriktade tekniker och beteendetekniker (Freeman, Pretzer, et al, 1997). Generellt
kan sägas att de kognitiva teknikerna syftar till att förändra kognitiva
tankeprocesser såväl som negativa, automatiska tankarna, kognitiva
förvrängningar och grundantaganden som inverkar dysfunktionellt på individens
psykiska mående och på samspelet med omvärlden. Beteendetekniker används för
att lära in nya färdigheter, utvidga beteenderepertoar och därmed uppnå
förbättringar i det psykiska måendet och en ökning av fungerandenivån.
Kognitiva och beteendetekniker kan med fördel användas i kombination
(Freeman, Pretzer, et al, 1997).
Här presenteras i kortfattad form, de grundläggande begreppen och de KBT
inriktade tekniker som huvudsakligen användes i programmet.
* Sårbarhetsmodellen är en förklaringsmodell som integrerar medfödda och
förvärvade faktorer som förklarar individens förutsättningar för att hantera olika
stressorer såsom livskriser, sjukdom, etc.
* Konceptualisering är den process där relevant information läggs ihop för att
definiera och begripliggöra tillsammans med patienten, en viss situation eller
problem. Konceptualiseringen fungerar som en förklaringsmodell för att förstå
patientens övergripande sätt att se på sig själv, andra och världen.
* Protokoll för Negativa tankar (PNT) är en teknik för ifrågasättandet av negativa,
automatiska tankar. Med hjälp av PNT förs anteckningar kring de situationer som ger
upphov till negativa, automatiska tankar. De åtföljande känslorna och dess styrka
registreras också.
Förkortning T-K-B används för att beteckna tankar-känslor-beteende vilka också
registreras och används för att identifiera och bearbeta negativa, automatiska tankar
och dess effekter på känslor och beteende.
* Columbotekniken innebär att man intar en position där man inte vet på förhand vad
den andre lägger för betydelse i olika begrepp. Det handlar om att försöka förstå den
13
idiosynkratiska betydelsen och interventionen syftar till att förtydliga och klargöra de
begrepp man använder, t ex vad menas när man säger ”jag duger inte”.
* Omattribuering används för att visa att det som händer i en situation inte enbart
beror på vad den enskilde personen gör, utan det är mest sannolikt att man delar
ansvaret med andra, precist som det blir i verkligheten när det är flera som samspelar.
* Identifiering av tankefällor. En sådan tankefälla kallas dikotomt tänkande, d v s en
tendens att tänka och resonera i termer av kategorier, t ex antingen-eller tänkandet.
Interventionen syftar till uppmärksamma detta och hitta ett mer rimligt sätt att
resonera.
* Sokratisk samtalsteknik innebär att med hjälp av icke ledande frågor bli guidad i
den egna inre dialogen för att medvetandegöra eller upptäcka orealistiska,
dysfunktionella föreställningar.
* Hemuppgifterna syftar till att skapa en förlängning mellan sessioner och det som
lärs ut. Hemuppgifterna ger möjlighet att generalisera det som tas upp och övas vid
sessionerna och att gradvis arbeta mot större mål och förändringar.
* Aktivitetsschema hjälper till att strukturera och planera in aktiviteter över en tid för
att på så sätt få översyn och förutsägbarhet kring det som kommer att ske framöver.
Det ger också en bild över mångfald alternativ ensidighet i aktiviteterna.
* A-B-C funktionell analys är ett verktyg som vägleder till vad som kan göras för att
förändra problembeteende. Först identifieras beteende (B) som uppstår och hindrar
individen på olika sätt. I nästa steg ringas in utlösande faktorer eller antecedenter (A)
som föregår beteendet och därefter de konsekvenser (C) som följer och vilka kan ha
en förstärkande eller bestraffande effekt.
* Överskott-underskott av beteende eller grupp av beteende som utgör problem
eftersom de uppvisar överskott eller underskott gällande intensitet, frekvens, duration
och kontext där beteende uppstår.
* Avspänning, avslappnings och andningsövningar. Dessa är kroppsinriktade tekniker
som används för att hantera fysiologiska reaktioner på stress och ångest. Teknikerna
kräver övning och träning. När de tillämpas i samband med upplevda besvär och kan
utgöra kraftfulla verktyg för att på gen hand, får ner besvärsintensiteten.
* Validering innebär att terapeuten förmedlar att det patienten gör är begripligt utifrån
de rådande omständigheterna.
* Mindfulness är en teknik som syftar till att uppnå sinnesnärvaro i nuet. Acceptans är
en aspekt av mindfulness vilket innebär villighet att acceptera det som händer.
* Metaforer används som verktyg för att sammanfatta komplexa fenomen eller
situationer.
14
* Psykopedagogisk intervention (PPI) är en metod som kan användas i grupp eller
individuellt för att ge information om diagnos, behandling, egen vård och preventiva
åtgärder. PPI ges i undervisningsform. Deltagarnas delaktighet är särskilt viktigt.
* Hälsoskolan syftar till att ge kunskaper om de bakomliggande mekanismerna av
biologisk och kulturell art som förklarar känslornas ursprung, funktion och betydelse.
Vidare tränas förmågan att identifiera, sätta ord och förmedla vad man känner till rätt
person, på rätt tid och sammanhang.
(Ur Linton & Flink, 2011; Bates & Grönberg, 2010; Morch & Rosenberg, 2006;
Ramnerö & Törneke, 2006; Freeman; Pretzer, et al, 1997; Perris, 1986).
Insatser för personer med AS
Det finns ingen behandling för AS och inte heller någon strak evidens i litteraturen
för åtgärder som lindrar svårigheter. En databassökning gav ett endast en studie i
handen när det gäller KBT behandling riktad till personer med AS i grupp. Ett
kanadensiskt försök (Weiss & Lunsky, 2010) genomfördes för en grupp på tre vuxna
personer med diagnostiserat AS och med samsjuklighet i form av depression och
patologisk ångest. Tillämpning KBT var här en regelrätt manualiserad 12- veckors
psykoterapi inriktad på symptomlindring (Greenberger & Padesky, 1995). Författarna
till rapporten konkluderar att KBT gruppterapi är att föredra jämförd med individuell
psykoterapi och att KBT terapin bör anpassas för verkligen att kunna hjälpa personer
med AS.
Mål och syfte
Målet med denna studie var att utifrån Aspergers perspektiv och ur ett urval av KBT
inriktade tekniker utforma ett psykopedagogiskt program avsett till en grupp personer
med AS. Huvudsyftet var att ge gruppdeltagarna kunskaper och verktyg för att
hantera olika situationer av främst social karaktär.
Syftet var också att noggrant följa hur programmet togs emot och uppfattades av
deltagarna. I syftet att samla in sådan information, fördes fortlöpande registreringar
och utvärderingar sessionsviss där den erhållna informationen omsättes i omedelbara
förändringar för att hela tiden förbättra och anpassa struktur, innehåll och
förhållningssätt.
Frågeställningar
Hur utfaller ett KBT-baserat psykopedagogiskt program för personer med AS utifrån
deras perspektiv?
15
Metod
Urvalskriterierna
För att delta i programmet krävdes en AS diagnos. Exklusionskriterierna var akut
krisreaktion, öppen psykossjukdom och missbruk. Bedömningen gjordes enligt
klassifikationssystemet DSM-IV-TR.
Datainsamling
Mätningstillfällena och mätinstrument
Utifrån frågeställningen uppmanades deltagarna att komma med synpunkter och
förslag kontinuerligt, budskapet var att deras bedömningar var av stort intresse och
mycket viktiga att ta fasta på. Processen följdes upp genom att föra systematiska
observationer vilka registrerades i ett på förhand delvis utformat protokoll.
Deltagarnas spontana kommentarer kring programmet i termer av tempot, innehållet,
önskningar eller förslag på förändringar och förbättringar, antecknades och togs
tillvara.
I en initial kartläggningsfas gjordes en profil för varje deltagare som kom att
medverka i programmet. Syftet var ett få en individuell bild avseende eventuella
psykiatriska pålagringar, läkemedelsbehandling, boendeform, sysselsättning och
intressen. För detta ändamål konstruerades en semistrukturerad intervju (se bilaga 3).
Tidigare neuropsykiatriska utredningar gicks igenom för att få en jämn fördelad
grupp utifrån ett urval av de olika testresultat och självskattningsskalor som erhållits i
samband med den neuropsykiatriska utredningen (se tabell 2).
En datainsamling genomfördes också före implementeringen av programmet och vid
den 5:e sessionen bads deltagarna svara på en enkät för att ta reda på deras psykiska
mående och hur de bedömde insatsen ditintills. Avslutningsvis gjordes ytterligare en
datainsamling ca två veckor efter det att programmet avslutades (se tabell 1).
För att få en generell bild av den självupplevda psykiska hälsan skapades några få
frågor vilka användes även som uppföljning under hela processen och för bedömning
av deltagarnas psykiska mående specifikt gällande depressiva- och ångesbesvär
användes Becks Depression Inventory (BDI) respektive Becks Anxiety Inventory
(BAI). BDI (Beck, Rush, Shaw % Emery, 1979) är ett instrument bestående av 21
16
items konstruerade för att ta reda på graden av depression (BDI, manual svensk
version, 1996) och BAI (Beck, Epstein, Brown & Steer, 1988) är en
självskattningsskala med 21 påstående avsedda mäta graden av ångest hos ungdomar
och vuxna (BAI, manual svensk version, 2005).
Intressen fanns också för att ta reda på deltagarnas egna bedömningar av den
kommunikativa förmågan utifrån självupplevd svårighetsgrad i samband med
specifika situationer eller krav. För detta ändamål konstruerades ett frågeformulär där
en rad sociala situationer skattades enligt en skala mellan 1-10 (se bilaga 4)
Avslutningsvis och med syfte att fånga deltagarnas uppfattning av själva insatsen
konstruerades ett frågeformulär med 12 slutna och några öppna frågor (bilaga 5).
Tabell 1 visar vilka mätinstrument användes vid mätningstillfällena.
________________________________________________________________
Datainsamling
1
Datainsamling
2
Datainsamling
3
Ca 1-2 veckor innan
Vid 5:e session
Ca 1-2 veckor efter
programmet startade
avslutat program
______________________________________________________________________
Initial kartläggning
BAI
BAI
Strukturerad intervju
Frågeformulär
BDI
Frågeformulär
Frågeformulär
BAI
BDI
______________________________________________________________________
Beskrivning av deltagargruppen
Fyra personer erbjöds att delta i programmet. Samtliga fyra personer tackade ja till att delta i
programmet, de uttryckte sig positivt till denna insats, några hade förväntningar, för andra
kändes det nervöst och litet oroligt.
Genomsnittsålder var 23 år och de representerade båda könen. Samtliga fyra personer hade
fått diagnosen AS under året 2009. De flesta ungdomar bodde hemma hos föräldrarna och
samtliga ungdomar var intresserade av datorer och dataspel. De hade praktik eller var på väg
att få en sådan. Samtliga erhöll aktivitetsersättning. Hälften av deltagarna medicinerade med
psykofarmaka mot depression. Vid tiden för försöket hade enbart de som medicinerade även
andra parallella vårdkontakter. I samband med den neuropsykiatriska utredningen hade det
framkommit en genomsnitt begåvning eller högt intellektuell begåvning (mät med WAISIII*) hos samtliga fyra personer. Deras begåvningsprofil var dock ojämn eller mycket ojämn
17
och samtliga fyra uppvisade en stark visuell förmåga i termer av visuospatial konstruktion
och visuellt minne (enligt RCFT**).
Tabell 2 ger en beskrivning av deltagarna utifrån en del av de resultat som erhölls i samband
med den neuropsykiatriska utredningen.
_____________________________________________________________________________
WAIS-II*
RCFT**
AQ ****
RAADS*****
_____________________________________________________________________________
Deltagare 1
Högbegåvad.
Begåvningsprofil
påtagligt ojämn
Omedelbar återgivning
28 poäng
ej
S***=7
genomfört
Fördröjd
återgivning S=7
______________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Högbegåvad..
Omed. åter S=6
21 poäng
75 poäng
Begåvningsprofil
Fördröjd åter S=6
ojämn
______________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Högbegåvad
Omed. åter S=9
37 poäng
117 poäng
Begåvningsprofil
Fördröjd åter S=9
ojämn
______________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Högbegåvad
Omed. åter S=9
24 poäng
ej
Begåvningsprofil
Fördröjd åter S=8
genomförd
jämn.
______________________________________________________________________________________
* WAIS-III – Wechsler Adult Intelligence Scale-third edition
** RCFT - Rey Complex Figur Test för visuell konstruktion och visuellt minne
*** S= Stanineskala (approximativa värde):
Under Genomsnitt Över
1 2 3
4 5 6
7 8 9
**** AQ-test (självskattningsformulär för autism)
(kontrollgrupp:16.4poäng, 80% av AS 32 poäng eller mer)
***** RAADS - The Ritvo Autism Aspergers Diagnostic Scale
(77 eller högre p= högst sannolikt att AS föreligger)
Bortfall
De fyra deltagarna fullföljde hela programmet. Samtliga var närvarande de 9 sessionerna.
Etiska övervägande
Deltagarna erbjöds individuell tid för presentation av programmet. Informationen gavs
både muntligt och skriftligt om programmets innehåll, dess syfte, vad som förväntades av
dem samt praktisk information om tider, lokal, material, och dyl (se bilaga 6). Det ingick
också information om att en senare publicering av data och uppgifter som de lämnade,
dock i oidentifierbar form (bilaga 7). Den skriftliga informationen lästes upp för varje
deltagare. Därefter gav de sitt skriftliga medgivande i att medverka i programmet samt till
godkände att testresultat och synpunkter fick användas i avidentifierad form i en uppsats.
Medverkande var hel frivilligt och kostnadsfritt. Beviljandet för genomförandet av
programmet söktes också hos arbetsgivaren.
18
Genomförande
Programmet planlagdes innehållsmässigt i förväg men det var tillräckligt flexibelt för
att modifieras allteftersom det tillämpades. Det togs kontinuerligt hänsyn till det som
blev relevant och aktuellt för deltagarna vilket i förväg inte kunde förutsägas gällande
struktur, innehåll och förhållningssätt.
Programmet genomfördes under hösten 2011 under 9 veckor. Totalt planerades in 9
sessioner och varje session hade en tidslängd på 2 timmar och 15 minuter. Ett
uppehåll gjordes under höstlovet.
Agenda
Att använda en agenda är ett sätt att strukturera det som sker i en session. Att
skriftligt visa vad som kommer att hända och vad som förväntas av deltagarna blir här
också av stor relevans. Agendan innehöll en introduktion med en kort
sammanfattning av föregående session. Deltagarnas synpunkter och funderingar
efterfrågades. Agendan innehöll vidare rubrikerna på de huvudteman som gicks
igenom, praktiska övningar, delgivning av hemuppgifter samt sammanfattning och
avslutning.
Pauserna
Sessionerna innehöll en paus med fika på ca 15 minuter. Deltagarna lämnades
ensamma en del av denna tid.
Fysisk miljö och material
Samtliga sessioner ägde rum i samma rum. Deltagarna satt runt ett stort ovalt bord.
Deltagarna valde själva platsen vid bordet som de behöll under hela programmet.
Ritpapper och rit- och färgpennor ställdes fram på bordet och varje deltagare fick en
egen anteckningsbok.
Trivselregler
Trivselreglerna utformades med syfte att tydliggöra det gemensamma förhållningssättet
som byggde på hänsyn till varandra. De presenterades skriftligt och formulerades som
följande:
* Respekt för varandras problem och synpunkter hur de än ter sig
* Tålamod och ödmjukhet inför varandra
* Vi talar med varandra inte om varandra
* Alla frågor är viktiga, det finns inga dumma frågor.
19
Ledarnas förhållningssätt och roll
Det underliggande förhållningssättet var en kombination av ett sokratiskt förfarande
och ett psykoedukativt arbetssätt. Den sokratiska hållningen innebär här att gå in i
processen utan förutfattade meningar och uppfattningar, med ett nyfiket, öppet sinne,
med en beredskap att lära sig nytt. Detta innebär att man sätter sig själv i parentes
gällande attityder och självklarheter för att bli fullkomligt receptiv i en öppen dialog
med personer med AS, med ödmjukhet och acceptans. Meningen var också att
tillämpa ett kollaborativt arbetssätt och utifrån ett humanistiskt synsätt, inte enbart
som ambition utan även i praxis då varje enskild deltagare uppfattades som kunniga
och unika gällande kunskap om sin egen situation och med rätt till självbestämmande
och inflytande.
Det psykoedukativa perspektivet syftade till att ge information, kunskap samt
konkreta strategier och verktyg för att bättre hantera eventuella psykiatriska
pålagringar och utöva en positiv påverkan på kognitiva processer såsom
uppmärksamhet, minne, tankar, mentala bilder, omdömesförmåga, att förstå
intentioner och abstraktioner, att handla i enlighet med sina värden. Strävan var att
använda en rad olika verktyg där flera sinnesmodaliteters kom till anspråk. Detta
bedömdes ge ett större utbyte och därmed åstadkomma både en inlärning och en
behandlingseffekt på kort och/eller längre sikt. Ansatsen hade också ett
hälsoperspektiv på en övergripande, generell plan. Strävan var att i första hand uppnå
en normalisering och skapa en känsla av igenkännande med sig själv och andra i
samma situation vilket också förklarar varför föreliggande försök valdes att tillämpa
på gruppnivån.
Båda ledarna ansvarade för innehållet och hållandet av sessionerna. När den ena var
aktiv förde den andra anteckningar kring observationerna. Detta gjordes omväxlande
under hela processen. Rollerna växlades också på så sätt att när den ena presenterade
dagens tema, tog den andre den praktiska delen redovisning av strategierna, övningar,
etc. Redovisning av de teoretiska inslagen gjordes med hjälp av Power Point
presentation, genom att skriva på tavlan och blädderblock. På slutet av varje session
fick deltagarna skriftliga kopior på det som var kärnan i varje tema som togs upp.
Minneskort som delvis gjordes färdigt på förhand, delades ut flera gånger under
processen.
20
Programbeskrivning
Session 1
Introduktion:
Presentation av deltagarna
Introduktion i programmets innehåll och arbetssätt
Presentation av trivselregler samt agenda.
Tema:
Vad innebär AS: en introduktion.
Detta tema bygger på det som tidigare redovisats i föreliggande uppsats,
nämligen diagnoskriterierna och framför allt de kognitiva och
kommunikativa aspekterna med AS. Detta tema är centralt i programmet och
återkommer under hela processen med syfte att utvidga förståelsen hos
deltagarna och knyts ihop med deras egna erfarenheter och upplevelser. AS
som begrepp presenteras i ett sammanhang genom att rita en linje som ett
kontinuum där man lokaliserar AS inom autismspektrum samt parallellt med
begreppet hälsa, där det inte handlar om att inneha en bestämd determinerad
position utan om en inneboende dynamik och potentiell förändring. I
förlängningen innebar också att personer med AS är mycket olika
sinsemellan, aldrig två identiska personer, mångfalden är stor. Att jämföra
sig med andra är därför inte att rekommendera då varje enskild individ är
unik, precist som det är för icke AS. Vidare tas upp det faktum att AS är
medfödd och utvecklingsrelaterad, den finns redan under barndomen. AS
innebär att ens tänkande, känsloliv, upplevelser, sättet att bemöta och
uppfatta världen är annorlunda. Sättet att samspela med ter sig också
annorlunda. Det är som vi delvis talar samma språk men lever i en annan
kultur. Den sociala mognaden kan ske sakta och ibland senare.
ToM och central koherens introduceras. Dessa bestämmer i stor utsträckning
den kognitiva stil som karaktäriserar personer med AS samt det faktum att
dessa kognitiva komponenter villkorar det vardagliga livet. ToM tas upp här
med stöd av en förarbetad datapresentation som kopplas samman med
deltagarnas egna iakttagelse och upplevelser. Begreppet presenteras på
följande sätt. Man brukar säga att människor med AS har svårt att förstå
andras tankar avsikter och önskningar och att detta i sin tur påverkar hur man
uppfattar andras beteende och hur man uppfattar det som är oplanerat och
icke förutsägbart. Det tas upp hur detta påverkar vardagen i praktisk mening.
Begreppet central koherens introduceras på samma sätt i interaktiv form
med. Med det menas att personer med AS uppmärksammar och fokuserar i
större utsträckning på detaljer i ett givet sammanhang och samtidigt på
detaljer än på stora sammanhang. Man kan uttrycka set på så sätt att man är
bra på att granska delar av en helhet, att hitta pusselbitarna och samtidigt kan
man missa helheten. En sådan svag central koherens påverkar också
vardagen, exempelvis behöver personen med AS en längre tid för att
bearbeta information. Båda begreppen kan sammanfattas här utifrån syftet att
lära sig inta andras perspektiv och lära sig att söka efter överblick.
Praktisk del:
Hur ser min vardag ut?
Hemuppgifter: Göra aktivitetsschema. Registrera det man observerar när deltagarna själva
kommunicerar och hur andra gör. Observera det som är svårt för var och en.
Sammanfattning och avslutning
21
Session 2
Introduktion:
Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda.
Genomgång av hemuppgiften.
Tema:
Introduktion till arbetsmodeller Tankar-Känslor-Beteende
(T-K-B). Identifiering av tankar med ett negativt innehåll och som infinner
sig automatiskt och vilka i sin tur leder till ett negativt färgat känslotillstånd.
Att lägga märke till denna process som också är reversibelt d v s det kan
också utgå från känslor och/eller beteende. För att underlätta detta
introduceras registrerings protokollet PNT. Tänkefällor som begrepp
introduceras också, särskilt dikotomt tänkande. Syftet är att breda ut
tankeperspektivet för att ha en bättre förståelse för hur man själv tänker och
resonerar i en given situation. Svag central koherens och begränsad ToM kan
ledda till tankefällor som hindrar oss se fakta som kan vara viktiga för att dra
korrekta slutsatser. Identifiering av de egna tankefällorna står i fokus. Vägar
till att skaffa mer information, exempelvis genom att ställa undersökande
frågor.
Praktisk del:
Mindfulness, andnings- och avslappningsövningar introduceras, öka
uppmärksamheten.
Hemuppgifter: Föra registreringar av automatiska tankar, följa upp veckoschema vad gör jag
för lite och för mycket
Sammanfattning och avslutning:
Session 3
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Fortsätt intervention med modellen T-K-B. Nya sociala situationer
analyseras enligt modellen med syfte att öka den emotionella förståelsen för
hur människor reagerar i olika sociala sammanhang samt för att öka de sociala
färdigheterna. Utgångspunkten är sådana situationer som är relevanta för
personer med AS (t ex missförstånd eller det som ger obehag och oro i
samband med samspelet med andra). Fokus ligger också på icke verbal
kommunikation som är den processen där kommunikationen sker genom
utbyte av ordlösa budskap och som förmedlas via ansiktsuttryck, ögon kontakt,
gester, kroppshållning. Ögonen är särskilt effektiva som medel för att uttrycka
känslor och få ledtrådar när man samtalar.
Överskott-underskott som begrepp introduceras. Detta förklaras utifrån ett
kontinuum på ett överskådligt sätt. Att skapa balans genom att minska
respektive öka de beteende som leder till positiva, önskvärda konsekvenser.
Att vara medvetet närvarande fördjupas. Syftet är bl a att etablera ett
observerande jag (och inte enbart en berättande eller ett agerande jag).
Medveten närvaro en ett verktyg för styrning av uppmärksamheten till nuet och
anta ett icke-dömande förhållningssätt. Medveten närvaro handlar också om att
minska sin strävan efter att försöka kontrollera eller ändra på de inre
upplevelserna. Genom att se upplevelserna för det de är, man behöver inte
agera ut. Acceptans är en viktig komponent i medveten närvaro. Verktyget
presenteras genom att be deltagarna att rikta uppmärksamheten mot andningen.
Vi använder metaforer Ankare som underlättar förankringen i nuet.
22
Praktisk del: Avslappningsövningar. Att känna igen olika ansiktsuttryck. Vi gör minneskort
som syftar till att stärka arbetsminnet och automatiseringsförmågan.
Hemuppgifter: Observera hur du och andra använder de kommunikativa färdigheterna
Öva i medveten närvaro.
Sammanfattning och avslutning:
Session 4
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Fortsätt interventionen som syftar till att öka sociala färdigheter genom
ökad ToM och central Koherens. Att lägga märke och reflektera över hur man
själv och andra gör i givna sociala sammanhang. Detta illustreras med exempel
från vardagslivet. Hur andra uppfattar behöver inte vara på samma sätt som du
gör, andra har sina egna sätt att tänka och känna, det finns skillnader mellan
människor. Ökad acceptansen för din och andras tankestil och sätt att bearbeta
information. Ha tålamod med dig själv, om du inte förstår allt du möjlighet att
återkomma och fråga. Lita också på att du har din egen takt för att uppnå
förståelse. Att använda sig av sokratiskt förhållningssätt i vardagen illustreras
med exempel. Att vara nyfiket och fråga hur andra resonerar, att ta reda på
deras intresse och behov, kan ge dig fördelar. Formulera frågor för att få veta
mera så att du har mer underlag för att dra slutsatser och ta beslut..
Ögonkontakt med den du talar, det hjälper att få helhetsuppfattning.
Sociala koder och oskrivna reglerna för socialt samspel tas upp och förklaras
utifrån ett kulturellt sammanhang.
Praktisk del Minneskort skapas för att bryta ond cirkeln av negativa tankar/uppfattningar.
Stopp tekniken introduceras för att användas i samband med påträngande tankar
(se bilaga 8). Observera-beskriva-delta, icke döma, en sak i taget.
Hemuppgifter Observera kommunikativa färdigheter runtomkring dig.
Sammanfattning och avslutning
Session 5
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
A-B-C modellen introduceras.
Symptom och beteendeproblem som svar på för högra krav, egna och från
omgivningen tas upp. De egna förutsättningar och den miljö man verkar i.
Sårbarhetsmodellen och metaforen Isberget används.
Känsloskolan appliceras för att öka förståelsen kring känslolivet. Att bli varse
om det som stressar varje enskild deltagare gås igenom.
Praktisk del: Observera – uppmärksamma kopplat till det som stressar den enskilde.
Hemuppgifter Registrera i PNT och fundera kring sambandet tankar-känslor-beteende.
Sammanfattning och avslutning
23
Session 6
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Kost, motion, vila, aktivitet och sömn. Att hitta balansen och bryta
hindrande ovanor. Att göra listor och manuskript som strategier för att användas
i vardagen introduceras. Ledarna gestaltar en dialog som illustrerar hur det kan
gå till i samband med att skriva manuskript. De uppmuntras att skriva egna listor
och manuskript som stöd för enskilda situationer som uppstår i vardagen.
Fortsatt fördjupning av stanna upp- uppmärksamma-betrakta (jag som
observerar).
Praktisk del: Mitt veckoschema kopplat till A-B-C- modellen.
Hemuppgifter: Skriva manuskript utifrån situationer man möter.
Sammanfattning och avslutning
Session 7
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Exekutiva funktioner: Att kunna planera, genomföra och komma fram till ett
mål, vilka förutsättningar krävs. Hur underlätta planeringen och undanröja
hinder. Att be om hjälp, att ta emot hjälp.
A-B-C- och kommunikativa strategier används i strävan att uppnå egna mål och
värden
Praktisk del: Min behovs bok
Hemuppgifter: Anteckna egna behov och önskemål
Sammanfattning och avslutning
Session 8
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Att berätta om sitt funktionshinder: till vem, i vilket syfte.
Umgänge och familjeliv. Att samspela inom familjen, på arbetsplatsen, i
kafferummet. De egna livsreglerna vilka styr beteende, samspel och som bottnar
i grundandantagandena, tas upp. Isberget metafor används åter. Innehållet
förnyas med det som är karaktäristiska för AS.
Praktisk del Användning av kommunikativa färdigheter (ledarna rollspelar).
Visualiseringsövning. Att hantera oro.
Hemuppgifter Observera – uppmärksamma – beskriva. Notera egna livsregler.
Sammanfattning och avslutning
Session 9
Introduktion: Deltagarnas funderingar och synpunkter
Dagens agenda gås igenom
Genomgång av föregående hemuppgift.
Tema:
Du är unik! Vilka är dina styrkor/svårigheter?
Positiva egenskaper och fördelar med AS
Hur använder vi de nyvunna kunskaperna i konkreta situationer.
Jag accepterar mig själv som jag är
Sammanfattning och avslutning
24
Resultat
Att ta fasta på deltagarnas egna bedömningar och synpunkter har varit mycket
viktigt. Dessa har guidat oss under hela processen och har i stor sträckning
fungerat som en löpande utvärdering som direkt påverkade vårt förhållningssätt
och programmets innehåll. Här nedan redogörs för ett urval av de observationer
och de förändringar som gjordes under processens gång.
Session 1
Observationer och förändringar
Presentationen skiftade från en undervisande karaktär, till en mer interaktiv sådan.
En öppen dialog började ta form redan i början av processen. Temat Vad det
innebär att få diagnosen AS var särskilt givande, deltagarna visade intresse för det
som togs upp och berättade om sina egna erfarenheter. Interaktionen som uppstod
prioriterades vilket gjorde svårt hålla agendan. Takten bestämdes av det intresse
som väcktes här och därmed gavs längre tid till vissa delar av agendan. Redan vid
det första tillfället konstaterades av detta förhållningssätt underlättade deras
medverkan och gynnade interaktionen. De flesta deltagarna tittade på den person
som pratade. Några skrev ner det mesta som togs upp. Två av fyra ritade på
pappersblad som de hade framför sig och tittade upp då och då. Flera framförde
sina åsikter spontant. De andra nickade när vi ställde direkta frågor till en bestämd
deltagare (som namngavs) När frågorna ställdes allmänt var det mycket svårare
att svara. En deltagare stannade kvar efter sessionen och läste igenom sina
anteckningar och repeterade det som sammanfattades.
I den här sessionen uppmärksammades behovet att framställa mer visuellt
stödmaterial för att främja deltagarnas inlärningsprocesser gällande arbetsminne,
generalisering och automatisering. Tavlan användes flytigt.
25
Tabell 3 visar de observationerna som registrerades under session nr 1.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Artigt och formellt
Nervöst
Ger korta svar
Antecknar hela tiden
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ögonkontakt med
Lugnt.
Lägger fram åsikter
den som pratar
Berättar om egna
erfarenheter
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Glad
Ritar.
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Ärtigt, håller ögonkontakt
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Session 2
Observationer och förändringar
Synpunkter kommer fram gällande hemuppgifterna och det uppstår en öppen dialog
kring detta tema. Det finns behov av att öva på hemuppgifterna under sessionen. En
deltagare delar med sig av egna erfarenheter och strategier för hantera olika
situationer. En deltagare kommenterar ”vi människor är mycket komplexa”. En annan
deltagare efterlyser mer konkret hjälp i form av verktyg. Agenda kopieras med större
bokstäver och görs tydligare till sitt innehåll efter deltagarnas synpunkter om att göra
den tydligare. Den delas också ut i mindre format till var och en av deltagarna så att
man har den framför sig eftersom de upplyser behovet att se närmare de ämnen som
kommer att tas upp. Innehållet för hela agendans centrala teman tas upp inte vid
denna session som det var tänkt på grund av tidsbrist. Fokus läggs istället på
kopplingen mellan tankefällor och bristande ToM gällande att förstå andras tankar
och känslor samt bli varse om kontext och sammanhang. En ny metafor som inte var
tänkt tidigare introduceras Vakthunden metaforen används som smeknamnen till den
delen av hjärnan som styr känslorna.. Detta uppskattas av deltagarna, utgjorde också
en litet humoristiskt inslag och användes återkommande i de kommande sessionerna.
På slutet av sessionen visar en deltagare en broschyr som handlar om en utställning
om att skapa konst med färg och ljus. Varje sittplats ses som sin egen plats, som ett
litet revir där de har papper och pennor. De tittar lite försiktig på varandra då någon
lägger fram sina åsikter och samtidigt visar intresse och nyfikenhet. Varje deltagare
uppmärksammas och ges positiv återkoppling för de ansträngningar som görs.
26
Tabell 4 visar de observationerna som registrerades under session nr 2.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Artigt och formellt
Lugnt
Ger förslag på
Nyfiket
aktiviteter till gruppen
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ögonkontakt med
Lugnt.
Lägger fram åsikter
den som pratar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Nyfiket
Ritar.
med andra deltagare
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Rör sig ofta på sin plats
Antecknar
Något avspänd
Har dialog med l
edarna
________________________________________________________________________________________
Session 3
Observationer och förändringar
För att tydliggöra kroppsspråkets kommunikativa karaktär genomfördes ett rollspel
mellan ledarna. Deltagarna ombads att uppmärksamma vad som hände i dialogen mellan
ledarna sedan beskriva sina iakttagelser, vilka känslor uttrycktes här och som de kände
igen. Detta blev också ett roligt inslag där samtliga deltog. Ledarna blir varse om
användandet av metaforer är fördelaktig. Budskapet tycks komma fram tydligare och
sammanfattar bra det som är komplex. Det blir förmodligen också lätt att komma ihåg om
och när deltagarna har behov av verktyg för att tackla en situation. Enligt det
ursprungliga innehållet introduceras metaforen ankaren introduceras därmed här. Att
visualisera en ankare för att lättare förankra sig i nuet. Ankaren ritas på tavlan och
återkoms flera gånger under processen. Detta tas emot på ett mycket positivt sätt.
Tabell 5 visar de observationerna som registrerades under session nr 3.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Artigt och formellt
Lugnt. Mest tyst
Berättar om egna sätt
Tittar på den som pratar då
Nyfiket
att hantera svåra
och då
situationer
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ögonkontakt med
Lugnt.
Lägger fram åsikter
den som pratar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Nyfiket
Ritar.
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Håller ögonkontakt
Antecknar
Något avspänd
________________________________________________________________________________________
27
Session 4
Observationer och förändringar
Det uppmärksammas ett ökat intresse på att lära sig tillämpa konkreta tekniker eller verktyg för att
styra tankar som tränger in sig. Behov fanns här att fördjupa sig i detta tema utifrån deltagarnas
specifika behov i syfte att få lindrig i samband med obsessiva tankar, svår oro, social ångest och
panikångest. Ledarna bestämde att redan här introducera modellen A-B-C funktionell analys
eftersom behovs fanns att på ett pedagogiskt sätt skapa förståelse för bl a obehagskänslor genom
att placera dessa i ett sammanhang. Paralleller och jämförelser gjordes här så att modellen kunde
användas skräddarsytt. Deltagarna gav egna exempel på A (antecedent), B (beteende) och C
(konsekvens). Deltagarna var generösa med att för gruppen berätta om svåra situationer exempel
ur sina egna liv. Stopp tekniken (se bilaga 7) användes här och deltagarna fick utforma ett eget
minnekort att använda vid behov i samband med obehag och även i förebyggande syfte.
Avslappning/andnings övningar övas ytterligare. Vi samtalar även om praktiska och konkreta
strategier för att stärka deras kommunikativa färdigheter.
Tabell 6 visar de observationerna som registrerades under session nr 4.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Tittar ofta upp från papper
Lugnt. Mest tyst
Instämmer genom att
Nyfiket
nicka, Berättar om
Sin situation
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt med Lugnt.
Ger exempel från sin
den som pratar
egen vardag
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Lugnt
Berättar spontant.
om sina känslor
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Håller ögonkontakt
Svarar på direkta
Avspänd
frågor
________________________________________________________________________________________
Session 5
Observationer och förändringar
Fördjupning av intervention med modellen T-K-B samt sociala och kommunikativa
färdigheter. Deltagarna ger egna exempel på negativa, automatiska tankar och de åtföljande
känslor och beteende. En deltagare använder modellen dynamiskt och ger exempel på hur
beteende påverkar våra känslor och även tankar. Det förs en livlig och lärorik dialog i gruppen.
Vi använder isberget metaforen, den ritas på tavlan och fylls interaktivt. Det konstateras att det
är svårt att göra avslappningsövningar på egen hand. Detta i kombination med deltagarnas
28
intresse för konkreta verktyg beslöts att dela ut ett CD-skiva med inspelade instruktioner för
avspänning/avslappning. Det blir ett mer handfast verktyg att använda hemma.
Tabell 7 visar de observationerna som registrerades under session nr 5.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Tittar upp då och då
Lugnt. Mest tyst
Kommenterar
Nyfiket
och ger förslag
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt med Lugnt.
Berättar om egna
erfarenheter
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Lugnt
Kommenterar ofta
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Ter sig lite spänt
Antecknar
Ritar
________________________________________________________________________________________
Session 6
Observationer och förändringar
Sessioner ändrades från det ursprungliga innehållet och i stället förstärktes modellen T-K-B i
samband med funktionell analys A-B-C. Anledningen till denna ändring var att några
deltagare uttryckte behov av fördjupning och samtidigt få konkreta verktyg för att tackla
tvångstankarna. Förhållningssättet förväntningar-förhoppningar- farhågor tas upp som ett sätt
att utvidga valmöjligheterna i samband med motgångar. Här använder psykoterapeuterna
språket på ett medvetet sätt för att skapa tydlighet, göra skillnad och skapa sund distans till
det upplevda obehaget. Nya minneskort skapades och gavs till deltagarna.
Tabell 8 visar de observationer som registrerades under session nr 6.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Tittar ofta upp
Lugnt.
Kommenterar och
Nyfiket
ger förslag
Antecknar och ritar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt med Lugnt.
För dialog med den
den som pratar
med den som pratar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Lugnt
För dialog med en
annan deltagare
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Sporadisk ögonkontakt
Svarar på frågor
Antecknar och ritar
________________________________________________________________________________________
29
Session 7
Observationer och förändringar
Det planerade huvudtemat kring exekutiva funktioner kom att dominera under denna session fast
i en annan tappning än det som var tänkt. Deltagarna uttryckte önskemål om att veta mer om de
möjligheter som finns att gå vidare med sina liv efter skolan. Att ta tillvara på egenskaper och
intressen skulle kunna bli möjlig väg tycket de flesta. Det fanns behov att veta mer om hur man
går till väga med det genom att få ökad självkännedom om de egna resurser men också
svårigheter. Nytt minneskort skapades där deltagarna skrev sina intressen och det de värderade
positivt om den egna personen.
Information om intresseföreningar och information om tillgänglig litteratur gavs. En deltagare
informerade om patientförening. En deltagare framför idé om att berätta om sina egna
upplevelser och erfarenheter med syfte att hjälpa andra så att andra med AS också får
stödinsatser.
Tabell 9 visar de observationer som registrerades under session nr 7.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Tittar ofta upp
Lugnt.
För dialog med den
Glad
som pratar
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt med Lugnt.
Antecknar
den som pratar
För dialog med
den som pratar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt med
Lugnt
För dialog med en
andra deltagare
annan deltagare.
Ger förslag på hur
Använda resurserna
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Tittar upp då och då
Kommenterar kort
Antecknar och ritar
________________________________________________________________________________________
Session 8
Observationer och förändringar
Här införs flera förändringar jämför med föregående sessioner. Innehållet i denna
session ändrades helt och hållet med hänsyn till deltagarnas synpunkter vilka kom
fram tydligt under tidigare sessionerna. Det som var huvudtemat för nästa och sista
session, nämligen att lyfta fram det unika i var och, en tas upp i denna session istället.
Det togs upp skriftligt och muntligt en rad egenskaper som karaktäriserar personer med
30
AS, både intellektuellt, emotionellt och socialt. Det lyftes fram visuell förmåga i form av
gott visuellt minne, förmåga att upptäcka detaljer, att penetrera ett ämne och finna
mönstren samt besitta gedigna kunskaper inom ett område. Social och emotionell
kompetens i form av lojalitet, ärlighet, rättframhet, pålitlighet. Många personer med AS
är plikttrogna och styrs av moralkodex och rättvisepatos.
Sessionen kom att fokusera mer på speciell intressen och hur dessa kan tas tillvara i
studierna och i samband med yrkesvalet. Detta illustrerades med konkreta exempel.
Sessionen omformades från det som hindrar till att omfatta det som underlättar och
utgör resurser hos personer med AS. Det fokuserades också på fortsatt byggande av
acceptansen, att släppa taget och gå vidare i livet. Ett särskilt arbetsblad skapades och
delades ut för att registrera det man tycker är bra på och de egenskaper man själv
uppskattar. Under denna session märktes en ökning av deltagarnas spontana
kommentarer. De berättade om egna erfarenheter och upplevelser, de gav egna
exempel som illustrerade de tema som togs upp.
Tabell 10 visar de observationer som registrerades under session nr 8.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Håller ögonkontakt
Lugnt
Ger exempel från
egna erfarenheter.
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt
Lugnt.
Anteckna
Glad
Berättar om sina
Upplevelser.
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Lugnt
För dialog med
Glad
en annan deltagare
Delar åsikter med
annan deltagare.
Ritar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Håller ögonkontakt
Lugnt
Kommenterar
spontant det som tas
upp.
Antecknar och ritar
________________________________________________________________________________________
Session 9
Observationer och förändringar
Denna sista session användes för att gå igenom de övergripande tema som tagits upp
under samtliga sessioner, nämligen vad innebär AS, ToM, central koherens,
kommunikativa färdigheter, känsloskolan, A-B-C analys, medveten närvaro, livet
31
efter skolan. Strategierna och verktygen återupprepades, i synnerhet de som syftade
till att öka den kommunikativa förmågan och lindra obehagen. Den ursprungliga
avsikten kunde bibehållas, nämligen fortsatt normalisering och medvetandegörandet
av det unika hos var och en av deltagarna. Budskapet du är värdefullt och du ingår i
en värld av mångfald konkretiseras med exempel.
Även i denna session konstaterades mer spontana uttryck om åsikter och erfarenheter.
En av deltagarna utryckte ”om vi hade fått diagnosen tidigare kanske så hade vi inte
mått så dålig… vi hade förstå vad vi behövde”.
Lista på relevanta böcker delades ut, några böcker visades också.
Deltagarna växlade e-mail adresser med varandra.
Avslutningsvis delade ledarna ett hälsningskort till var och en av deltagarna med en
text innehållande positiv återkoppling, som ett sätt att validera och tacka för deras
medverkan och det engagemang som deltagarna uppvisade under hela processen.
Tabell 11 visar de observationerna som registrerades under session nr 9.
________________________________________________________________________________________
Socialt
Emotionellt
Aktivitet
________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Håller ögonkontakt
Lugnt.
För dialog med den
som pratar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 2
Håller ofta ögonkontakt
Lugnt.
Ger muntligt stöd till
Vänder sig mot deltagarna
Glad
en annan deltagare.
Kommenterar
spontant
________________________________________________________________________________________
Deltagare 3
Håller ögonkontakt
Lugnt
För dialog med
Glad
en annan deltagare
Delar åsikter med
annan deltagare
Antecknar
________________________________________________________________________________________
Deltagare 4
Håller ögonkontakt
Något nervöst
Kommenterar
då och då
spontant
Antecknar, ritar
________________________________________________________________________________________
32
I tabell 12 redogörs för ett urval av de önskemål och kommentarer som deltagarna
gav uttryck för under de 9 sessionerna.
___________________________________________________________________________
Önskemål framförs om Önskemål framförs Spontana kommentarer
få veta mer
om förändringar
___________________________________________________________________________
Session 1
Genom diagnosen förstår
man sig bättre.
Att få diagnosen var svårt
i början
Med diagnos förstår man
_________________________________________________________________________________
Session 2
Träna sig i att föra regisTydligare agenda
En person kommenterar att
treringar i PNT
Tydligare struktur
den person som sitter bredvid tecknar fint
_________________________________________________________________________________
Session 3
Om hur man stoppar
Träna mer på konkreta
Det är svårt att skriva på
obehagliga tankar
strategier
T-K-B protokollet
_________________________________________________________________________________
Session 4
Om konkreta strategier för Fördjupa sig i temat
Efter andningsövningen blir
hantera social situationer observatör perspektivet. allt klarare.
Mer konkreta verktyg..
_________________________________________________________________________________
Session 5
Träna avslappning tillDet är bra att ha olika verktyg
sammans i rummet
att använda
_________________________________________________________________________________
Session 6
Yrkesvägledning för att
Fokusera mer på det
Flera reflektioner om vad det
studera vidare
som är bra med AS
innebär att få diagnosen senare
i livet
_________________________________________________________________________________
Session 7
Om egenskaper hos persoDet är bra med praktiska
ner med AS och att kunna
övningar.
ta tillvara på dessa.
Efter kursen kan jag söka
mer hjälp
__________________________________________________________________________________
Session 8
Om litteratur om AS
Vill berätta för andra personer
med AS om egna upplevelser
så att de också få hjälp
__________________________________________________________________________________
Session 9
Om varandras mails
Flera berättar om egna erfarenadresser.
heter där verktygen har använts
Hur träffa andra ungdomar
Vi kommer att förstå mer
med AS
läser anteckningarna
Vart söka vidare stöd
__________________________________________________________________________________
33
Utvärdering
I detta avsnitt redogörs deltagarnas svar kring frågor som rörde programmets olika
aspekter. Svaren erhölls efter avlutat programmet vid det sista mätningstillfället.
Tabell 13 visar deltagarnas svar när det gällde antal deltagare i gruppen, sessionernas
förekomst samt deras struktur.
________________________________________________________________________
Antal deltagare
Sessionerna frekvens
Sessionernas struktur
Lagom
För
För
Lagom
För
Lös struktur Bra struktur
många
många sällan ofta
ofta
______________________________________________________________________________________
Deltagare 1
X
X
X
Deltagare 2
X
X
X
Deltagare 3
X
X
X
Deltagare 4
X
X
X
______________________________________________________________________________________
För få
Samtliga tyckte att antal deltagare var lagom många, att sessionerna ägde rum lagom ofta
och tre av fyra tyckte att sessionerna hade en bra struktur.
I tabell 14 redogörs för deltagarnas svar när det gällde deras bedömningar gällande
mängden information som gavs vid sessionerna, svårighetsgraden av innehållet i
programmet och deras bedömningar av hemuppgifterna.
________________________________________________________________________
Mängd information
För Lagom
För
mycket
lite
Innehållet
Hemuppgifterna
Lätt Svårighets
Svåra Lagom Lätt
graden
svåra
varierade
______________________________________________________________________________________
Deltagare 1
X
X
X
Deltagare 2
X
X
X
Deltagare 3
X
X
X
Deltagare 4
X
X
X
______________________________________________________________________________________
Svårt
Tre personer tyckte att innehållet i programmet varierade i svårighetsgrad och lika många
ansåg att hemuppgifterna var lagom svåra.
Vid femte sessionen ställdes en enkätfråga för att ta reda på vad deltagarna tyckte om
takten, ledarna undrade om de gick för fort fram med programmet. Samtliga fyra personer
svarade att takten var lagom.
Tabell 15 visar hur deltagarna svarade på frågor kring pausen, stämningen i gruppen och
möjligheten att träffa andra jämnåriga med AS.
________________________________________________________________________
Pausen
Stämningen
Möjlighet att träffa andra
Onödig Givande Spelar
Trivsam Otrivsam Varie- Givande Inte alls Spelar
Ingen roll
rade
givande ingen roll
______________________________________________________________________________________
Deltagare 1
X
X
X
Deltagare 2
X
X
X
Deltagare 3
X
X
X
Deltagare 4
X
X
X
______________________________________________________________________________________
34
Tre av fyra personer tyckte att stämningen i gruppen var trivsam och lika många
tycke att der var givande att träffa andra jämnåriga med AS.
Vid slututvärderingen ställdes frågan om programmet hade gett deltagarna användbar
kunskap. Tre personer svarade jakande på den frågan medan en person inte visste om
så var fallet.
Upplevelse av psykisk hälsa
Tabell 16 redovisar för deltagarnas bedömning av den egna psykiska hälsan över tid,
vid första mätningstillfälle före implementeringen och vid det sista mätningstillfället,
efter det att programmet var avslutat. I denna fråga jämförs samma deltagare vid de
olika mätningstillfällena.
________________________________________________________________________________________________________________
Svar på frågan:
Mätningstillfälle 1
Mätningstillfälle 3
Hur upplever Du Din psykiska Mkt Ganska Ganska Mkt Vet
Mkt Ganska Ganska Mkt Vet
hälsa den senaste veckan?
bra
bra
dåligt dåligt inte
bra bra
dåligt dåligt inte
_________________________________________________________________________________________
Deltagare 1
Deltagare 2
Deltagare 3
Deltagare 4
X
X
X
X
X
X
X
X
_______________________________________________________________________________________________________________
Tre personer valde att svara att de mådde mycket bra eller ganska bra vid början av insatsen
och vid slutet. För en deltagare som mådde ganska dåligt i början, förblev situationen
densamma vid avslutningen. Ingen av deltagarna tyckte att någon mådde mycket dåligt.
Tabell 17 visar hur deltagarna svarade på frågan om den egna psykiska hälsan hade
påverkats av denna insats
________________________________________________________________________________
Svar på frågan:
Har Din psykiska hälsa
påverkats av denna insats?
Mätningstillfälle 2
Mätningstillfälle 3
(vid 5:e sessionen)
Ja
Nej Vet inte
Ja
Nej
Vet inte
________________________________________________________________________________
Deltagare 1
X
X
Deltagare 2
X
X
Deltagare 3
X
X
Deltagare 4
X
X
________________________________________________________________________________
35
Här valde två personer att svara ja på denna fråga vid båda tillfällena. Två personer svarade
att de inte visste om insatsen hade påverkat deras hälsa. En följdfråga för dem som svarade
ja på ovanstående fråga var att berätta med egna ord på vilket sätt insatsen hade påverkat
det psykiska måendet. De valde att uttrycka det så här:
”Efter varje möte kände jag mig glad och väl till mods”
”Bra att höra med andra om liknande svårigheter”
”Mer motiverad att ta reda på mer”
Ytterligare information om den psykiska hälsan erhålls via självskattningsformulären BDI och
BAI. I tabell 18 framgår antal poäng enligt BDI1 och BAI2 per deltagare och totalt över tid.
Tabell 18. Totalpoäng av BDI och BAI vid de olika mätningstillfällena, per deltagare samt
genomsnittsvärde för hela gruppen. Samma deltagare följs upp och jämförs.
_________________________________________________________________________
BDI
BAI
Deltagare 1
Deltagare 2
Deltagare 3
Deltagare 4
Totalt genomsnittsvärden
Mätningstillfälle
1
3
4
2
13
11
0
0
12
10
7.2
6.0
Mätningstillfälle
1
2
3________
5
5
4
32
26
26
3
13
1
16
17
8
14.0
15.5
9.8
Tre deltagare fick färre antal poäng gällande BDI vid det andra mätningstillfället jämfört med
det första och för en person förblev det likadant, nämligen inga poäng alls vid båda tillfällena.
För de två personer som skattade högst, var antalet poäng inom spannen lindrig depression (se
fotnoten). Gällande BAI ökade ångesten ganska markant för tre av deltagarna när svarade vid
det andra mätningstillfället jämfört med det första för att sedan åter gå ner vid avslutningen.
För deltagare 2 som skattade svår ångestnivå (32 poäng) i början, sänktes ångesten något
under programmet och förblev densamma vid slutet.
1
Anvisningar för poängsättning av BDI:
10-16 poäng lindrig depression, 17-29 måttlig depression samt 30-63 svår depression
(Beck, A. & Steer, R.2004)
2
Anvisningar för poängsättning av BAI:
8-15 lindrig ångestnivå, 16-25 måttlig ångestnivå samt 26-63 svår ångestnivå.
(Beck, A. & Steer, R. 2005) 1
36
Deltagarnas bedömningar av den egna kommunikativa förmågan
På en direkt fråga om det uppstår missförstånd i samspelet med andra svarade
samtliga fyra personer både vid det första och andra mätningstillfället, att detta hände
ganska sällan.
Intresse fanns också för att på ett mer specifikt sätt ta reda på hur deltagarna uppfattar
olika situationer som uppstår i vardagen gällande kommunikativ förmåga och samspel
I tabell 19 redogörs för hur varje deltagare skattade svårighetsgraden i olika sociala
sammanhang på en 10-gradig skala. Tabellen visar också ett sammanfattande mått för
varje deltagare. Vidare framgår hur deltagarna skattade svårighetsgraden i de olika
miljöer som de verkar i.
___________________________________________________________________________________________________________________
Mätningstillfälle 1
12 3
Mätningstillfälle 3
4 56 7
8 9 10
Jag har inga Jag har ganska Jag har stora
svårigheter stora svårigheter svårigheter
123
Deltagare
1
2
3
4567
8 9 10
Jag har inga Jag har ganska Jag har stora
svårigheter stora svårigheter svårigheter
Deltagare
4
1
2
3
4
_____________________________________________________________________________________________________________________
I vilken utsträckning upplever
Du svårigheter med
…att starta ett samtal
6
3
6
5
6
4
6
2
….att förstå och tolka vad andra menar
3
2
2
3
3
2
4
2
…att första och tolka andras kroppsspråk
(ansiktsuttryck, tonläge)
6
2
1
3
3
2
2
2
…att använda kroppen i kommunikationen
6
2
1
3
4
3
2
2
…att första ironier och skämt
2
2
3
4
2
2
3
3
…att förstå och tolka sociala regler och koder 5
2
3
5
2
2
4
2
…att förstå andras känslor
(när de är arga, ledsna, glada)
5
2
2
5
3
2
3
1
4.7
2.1
2.6
4.0
3.3
2.5
3.4
2.0
2
2
1
2
7
3
2
3
3
3
2
1
7
1
3
1
7
8
4
4
6
I vilka miljöer upplever Du svårigheter
…på praktiken, arbetet eller skolan
2
…med närstående (familjen, vänner, kamrater) 3
…i sociala sammanhang där jag umgås med
främmande människor (fester, på bussen)
8
_____________________________________________________________________________________________________________________
Svarsmönstren visar små skillnaderna mellan mätningstillfällena. Vid det andra
mätningstillfället uppfattade samtliga deltagare att förstå och tolka andras
kroppsspråk, att förstå ironier och skämt samt att förstå andras känslor som mindre
svåra. Minst problematisk är de sociala sammanhangen där det finns närstående,
familjen, vänner, kamrater och någon högre grad av svårighet upplevs i miljöer där
37
man umgås med främmande människor. Att starta ett samtal förblev lika svårt för tre
av fyra deltagare. Flera deltagare tyckte att förstå och tolka sociala regler och koder
och att förstå andras känslor var medelsvårt i större utsträckning vid det första
mätningstillfället jämfört med det andra. Överlagt var det ingen deltagare som tyckte
att någon eller några av dessa situationer var speciellt svåra, alltså inom området för
alternativ 8, 9 10 i ingendera av mätningstillfällena.
För varje deltagare togs det fram ett sammanfattande mått gällande självupplevd
svårighetsgrad i dessa sociala situationer där kommunikativa färdigheter behövs. För
två deltagare ökade deras upplevelse av svårighetsgraden vid det sista
mätningstillfället och för två sänktes detta jämfört med föregående, alltså före
programmet.
Deltagarnas egna kommentarer kring insatsen
Deltagarna bads om synpunkter i samband med det sista frågeformuläret.
Här redogörs för ett urval av deras skriftliga kommentarer.
”Jag tycker att det var väldigt stressigt att gå på mötena, det tog på
mina krafter. Det sista mötet var extremt svårt för att stress och ångest
byggts upp under varje möte lite mer”.
”Jag anser att mötena var givande och informationen var bra”
” Bra att höra från andra med liknande svårigheter””
”Human och mänsklig framtoning med fokus på oss som
människor”.
”Bra att träffa andra i liknande situation och diskutera”
”Entusiasmen var jag nöjd med”
”Lärorikt och informationsrikt”
” Bra att fått tillfälle att lära sig mer om Aspergers och att få
träffa andra i liknande sits”.
38
Diskussion oh sammanfattning
Huvudsyftet med denna insats var att skapa och utvärdera ett KBT-baserat
psykopedagogiskt program för personer med AS. Den yttersta avsikten var att öka
deras kunskap, självförståelse och insikt kring hur AS tar sig i uttryck kognitivt och
socialt. Programmet var också riktat avsett att ge kunskap om känslornas uppkomst
och uttryck samt till att ge konkreta verktyg för att hantera stress och psykiatriska
pålagringar. Även kulturella aspekter inkluderades för att ytterligare utvidga
kontexten där personer med AS lever och verkar.
Uppföljning av processen
Stor vikt lades på att följa upp implementeringsprocessen så noggrant som möjligt för
att justera och anpassa programmet allteftersom det framskred. Det ursprungliga
programmet kunde till stora delar genomföras såsom det var planerat, men några
förändringar blev nödvändiga utifrån deltagarnas synpunkter och önskemål.
Förhållningssättet tonades ännu mer in i Aspergersperspektivet och det fokuserades
ännu mer på det som utgör resurser och potential med AS. Den mest påtagliga
lärdomen var just betydelsen att följa i första hand deltagarna och i andra hand
programmet.
Att ha som utgångspunkt det som fungerar och utgör potential hos personer med AS
bidrog säkerligen till en fruktbar dialog kring intressen, egenskaper och möjliga
framtida alternativ för utbildning och arbete.
Ett annat viktigt konstaterande hade att göra med det psykopedagogiska
angreppssättet. Ambitionen var att, i interaktiv form kunna öka kunskaperna hos
deltagarna varför det blev viktigt att ha lagom föreläsningsaktiga inslag med balans
för utbyte av information och synpunkter. Att använda visuellt material var avgörande
för att budskapet skulle nå fram. Mycket av det som användes såsom bilder,
minneskort och annat pedagogiskt material togs fram i förväg, men en hel del
skapades under processen. En erfarenhet som gjordes var att en del material måste
skräddarsy och individualiseras utifrån behov. På samma sätt skulle man fundera
kring hemuppgifterna. Förmodligen skulle man vinna på att också individualisera
hemuppgifterna för att dessa kan kännas relevanta för den enskilde individen.
En tanke som prövades var att pauserna skulle ha en samvarokaraktär. De flesta drack
te och samtalade med varandra under pausen. Det uppskattades, men samtidigt råder
det inget tvivel om att pauserna också var en källa till ökad oro och ängslighet. Det
fanns dock alltid en möjlighet att söka distraktion genom att teckna eller skriva.
39
Asperger i grupp
En av de mest intressanta kliniska erfarenheter som denna studie ger vid handen är
det faktum att insatsen riktades till en hel grupp personer med detta funktionshinder.
Styrkan med detta försök var möjligheten som gruppen i sig erbjöd, att tillsammans
dela med sig av egna erfarenheter och samtidigt reflektera över det som händer under
och i själva processen. Gruppen erbjöd också ett omedelbart tillfälle att pröva nya
färdigheter i ett socialt sammanhang i nuet vilket var utomordentligt kraftfullt. För
några av deltagarna var gruppsammanhanget säkerligen påfrestande samtidigt visade
gruppen intresse och förståelse för den som för stunden talade i någon sorts relationell
kompetens som man tillämpade i en situation där det var frågan om stöd och
acceptans för det egna funktionshindret. Ledarnas förhållningssätt innebar att ständigt
ge återkoppling för deras insatser, men deltagarna fick också det via de övriga
gruppmedlemmar, en kollektiv validering var påtaglig. En förståelse för varandras
situation och förutsättningar präglade gruppen och dialogen. Man skulle kunna säga
att de tog hand om varandra genom att visa respekt och lyhördhet för andras utsagor,
reflektioner och berättelser ur de egna erfarenheterna kring att leva med AS.
Socialpsykologisk forskning visar att individerna är beredd at utsätta sig för situationer
som kan ge social stimulering och där självkänslan påverkar och blir påverkad. I
förläggningen kan detta påverka den egna och kompetensupplevelsen positivt
(Westlander, 1999).
Det var mycket givande att varje vecka möta dem och utmana sig själv att på bästa
sätt kunna ge respons på deras frågor, behov, nyfikenhet och entusiasm. I detta
sammanhang är det viktigt att framhålla att samtliga ungdomar som deltog var
närvarande vid samtliga 9 tillfällena och varje gång visades intresse och engagemang
från deras sida. Trots de svårigheter som inställer sig i samband med att situationen i
sig var påfrestande socialt sätt så förblev deltagarna kvar i den. Några ungdomar
kommenterade på slutet att de blev påminda om skolsituationen vilket inte alla gånger
var förknippad med behagliga minnen, men att just denna, nya situation ändå skilde
sig från skolan på så sätt att man var uppmärksammad som person och att
prestationsinslagen var inte lika kravfyllda. Även utifrån denna synvinkel var antalet
deltagare (4) lagom många, det tyckte deltagarna själva på en direkt fråga. Ledarna
ansåg detsamma.
40
Det kliniska värdet
Har detta program gagnat deltagarna? I en vidare bemärkelse skulle denna insats syfta
till att förbättra de allmänna livsvillkoren för personer med AS och därmed fungera
primärt preventivt. En viktig del i resonemanget var följande: genom att delge de
grundläggande principer för mänsklig inlärning så skulle det bidra till att utvidga valoch påverkansmöjligheter till att tänka, känna och handla vilket i förläggningen kan
ge en ökad känsla av hanterbarhet i tillvaron. Detta skulle också i ett nästa led kunna
erbjuda en ökad identifiering med kulturen AS (Attwood, 2006) och därmed också få
en ökad grad av begriplighet och meningsfullhet av sitt varande i världen.
I ett längre perspektiv skulle programmet syfta också till att förebygga psykisk ohälsa
genom att deltagarna lär känna igen det som påverkar den enskilde individen negativt
och som ger upphov till symptom och besvär såsom stress och andra pålagringar.
Programmet erbjöd också en liten verktygslåda för att hantera symptom och besvär
och på så sätt kunna ha möjlighet att häva ett negativt förlopp som leder ofta till
förlust av funktioner. Mycket lidande skulle sparas genom att tidigt hejda en sådan
negativ spiral.
De vunna erfarenheterna bör självklart leda till förtrogenhet med programmet för att
säkerställa en lyckosam process. Det kräver att man går in med ett öppet sinne,
beredd att sätta sig själv i tillfällig parentes för att på ett genuint sätt bemöta personer
med AS. Tony Attwood som tidigare nämndes, erfaren kliniker och författare till flera
böcker om AS, skriver i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom
(Attwood, 2007) att samhället måste inse värdet av människor med AS och att de
ingår i den multikulturella och mångskiftande världen.
41
Litteratur
Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Natur och Kultur.
Attwood, T. (2007). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Stockholm:Cura
Bokförlag.
Attwood, T. (2000). Om Aspergers syndrom. Stockholm: Natur och Kultur.
Bates, S. & Grönberg, A. (2010). Om och om och om igen. Stockholm. Natur och
Kultur.
Beck, A.T. & Steer, R. A. (1996). BDI. Beck Depression Inventory. Manual svensk
version. Psykologi förlaget AB.
Beck, AT. & Steer, R. A. (2005). BAI Beck Anxiety Inventory. Manual svensk version.
Psykologi förlaget AB.
Dahlgren, S. (2007). Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?. Stockholm. Liber AB.
Diagnostic Statistical Manual, DSM-IV-RT. (1994) American Psychiatic Association
Freemans, Pretzers, et al bok 1997). Kognitiv terapi i klinisk tillämpning
Frith, U. (1994). Autism an Aspergers syndrome. Cambridge University Press.
Gillberg, C. (1999). Barn,ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom. Cura.
International Classification Disease, ICD-10. (1997) WHO 4:e utgåvan
Lagerheim, B. (2002). Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos flickor och kvinnor.
(kompendium sammanställt av författaren).
Linton, S. & Flink, I. (2011). 12 verktyg i KBT. Från teori till färdighet. Stockholm.
Natur och Kultur.
Morch, M. & Rosenberg, N. (2006). Kognitiv terapi-modeller och metoder. Gleerups
Utbildning. Malmö.
Nylander, L. (2000). Autism. Neuropsykiatri. (författarens artikel)
Perris. C. (1996).Kognitiv psykoterapi i teori och praktik. Stockholm. Natur och Kultur.
Peeters, T. ( 1994). Autism. Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik.
Stockholm: Liber AB.
Ramnerö, J. & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC. Stockholm. Studentlitteratur.
Regionallt vårdprogram. ADHD, lindrig utvecklingsstörning och
autismspektrumtillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. (2010). Stockholms Läns
Landsting.
Weiss, JA & Lunsky, Y. (2010). Gruop cognitive behavior therapy för adults with
syndrome an anxiety or mood disorder: a case serier. Clinical psychology and
psychotherapy, 17, 438-446.
Westlander, G. (1993). Socialpsykologi. Göteborg. Akademiförlaget..
42
Bilaga 1
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom enligt DSM-IV-TR
A. Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande
uttryck:
1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande icke-verbala uttryck såsom
ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala
interaktionen
2. oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån
3. brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t ex visar
inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)
4. brist på social eller emotionell ömsesidighet
B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter vilket
tar sig minst ett av följande uttryck:
1. omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är
abnorma i intensitet eller fokusering
2. fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer
3. stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller
fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)
4. enträgen fascination inför delar av saker
C. Störningen orsakar kliniskt signifikant nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt
eller i andra viktiga avseenden.
D. Ingen kliniskt signifikant försening av den allmänna språkutvecklingen (t ex enstaka ord
vid två års ålder, kommunikativa fraser vid tre års ålder).
E. Ingen kliniskt signifikant försening av den kognitiva utvecklingen eller i utvecklingen av
åldersadekvata vardagliga färdigheter, adaptivt beteende (utöver social interaktion) och
nyfikenhet på omgivningen i barndomen.
F. Kriterierna för någon annan specifik genomgripande störning i utvecklingen eller för
schizofreni är inte uppfyllda.
43
Bilaga 2
Diagnoskriterier för Aspergers syndrom enligt ICD-10)
A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs
att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts
vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på
omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal
intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk
klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta
relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.
B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism).
(1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:
(a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att
reglera det sociala samspelet;
(b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga
möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;
(c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller
avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala
sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
(d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel
visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).
C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade,
repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för
autism). Det är emellertid antagligen mindre vanligt att dessa innefattar varken motoriska manér eller
att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakers ickefunktionella delar).
Åtminstone ett av följande uttryck:
(a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma
(överdrivna) i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är
överdrivna i intensitet och snäv natur men inte till innehåll eller fokusering;
(b) uppenbarligen tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
(c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna
eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
(d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur
materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).
D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande
utvecklingsstörningar: vanlig schizofreni (F20.6), schizotyp störning (F21), tvångssyndrom
(F42.-), anankastisk personlighetsstörning (F60.5), reaktiv störning i känslomässig bindning
under barndomen (F94.1) eller distanslöshet hos barn (F94.2).
44
Bilaga 3
STRUKTURERAD INTERVJU FÖR PERSONER SOM DELTAR
I PROGRAMMET
Datum:
Namn: ……………………………………………
Ålder:…………………………………………….
Sysselsättning:
…….Praktik
…….Studerande
…….Arbetslös
…… Anställd
…….Annat, nämligen
Är Du sjukskriven?
…….Ja
…….Nej
Om ja, i vilken omfattning………………... %
Erhåller Du aktivitetsersättning?
…….Ja
…….Nej
Social situation…………………………………
…….Bor i föräldrahemmet
…….Egen bostad
…… Annat, nämligen
När sökte Du hjälp första gången? Vem sökte?
………………………………………………….
Hur är Din fysiska hälsa?
…………..Mycket bra
……………Ganska bra
……………Ganska dålig
……………Mycket dålig
Har Du någon fysisk sjukdom?
…….Ja
…….Nej
Om ja, vilket……………………………………………………………………………….
45
Tar Du någon/några medicin?
…….Ja
…….Nej
Om ja,
vilken/vilka……………………………………………………………………………….
Dricker Du alkohol
…….Ja
…….Nej
Om ja, hur ofta, hur mycket, med vem?
Hur många kompisar har Du?
…… Inga
…….1-2
…….3-5
……..flera än 5
Hur ofta umgås Du med kompisarna?
……Mycket ofta
…….Ganska sällan
……..Sällan
Hur ofta är det Du som tar initiativet till att träffa kompisarna?
……Mycket ofta
…….Ganska ofta
…….Ganska sällan
……..Sällan
Har Du något intressen?
……..Jag
……..Nej
Om ja, vilket/vilka?
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Hur mycket tid ägnar Du år Ditt/Dina intressen?
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
46
Bilaga 4
Namn: ……………………………………………
Vi är tacksamma att Du svarar på de frågor som kommer nedan genom att
skatta i vilken utsträckning Du upplever svårigheter med……
….att första och tolka vad andra menar
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
….att första och tolka andras kroppsspråk( ansiktsuttryck, tonläge,)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
….att använda kroppen i kommunikationen med andra
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
….att första ironier och skämt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
47
….att förstå och tolka sociala regler och koder
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
…….att förstå andras känslor (när de är arga, ledsna, glada)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
….att starta ett samtal
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
I vilka miljöer har Du svårigheter:
…i samspelet med andra människor på praktiken, arbetet eller skolan
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
…..med närstående (familjen, vänner, kamrater)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
48
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
….i sociala sammanhang där jag umgås med främmande människor (fester, på
bussen)
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
_____________________________________________________________________
__
Jag har inga
svårigheter
Jag har ganska stora
svårigheter
Jag har mycket stora
svårigheter
49
Bilaga 5
Inbjudan
Information om gruppbehandling för Dig som har fått diagnosen Aspergers syndrom.
Vi är två psykologer som arbetar på Mottagning för Unga, Psykiatricentrum i Södertälje.
Vi kommer under hösten 2011 att bedriva ett psykopedagogiskt inriktat program i grupp
med 5-6 ungdomar som precis som Du har fått diagnosen Aspergers syndrom på vår
mottagning.
Gruppbehandlingen bygger på Kognitiv Beteendeterapi och syftar till att höja de
kommunikativa färdigheterna och minska på de psykiska besvären. Vi går också igenom
vad diagnosen Aspergers syndrom innebär och vi kommer att anpassa programmet så
mycket som möjligt till Dina egna resurser och svårigheter.
Det som förväntas av Dig är att Du avsätter lite tid varje vecka för att delta i programmet
och för att arbeta med hemuppgifter. Du kommer också att behöva svara på ett antal
frågeformulär och muntliga frågor som vi kommer att ställa för att ta reda på Din
situation.
Det blir 9 träfftillfällen, samtliga på tisdagar kl 14.15-16.00 på Mottagning för Unga,
Storgatan 1, plan 1 (Du behöver inte komma till plan 4). Vi vill gärna träffa Dig även efter
det att programmet är avslutat. Vi kommer att boka en individuell tid i överenskommelse
med Dig längre fram.
Vi kommer att utvärdera denna insats genom en skriftlig rapport som skall publiceras inom
ramen för vår psykoterapiutbildning. Dina synpunkter blir därmed mycket viktiga för oss.
Vårt syfte är att vidare utveckla detta program för andra ungdomar.
Alla uppgifter Du lämnar är sekretesskyddade och inom psykiatrin, är dessa endast
tillgängliga för oss som ansvarar för programmet. Inga personliga uppgifter kommer att
kunna bindas till Dig som person. Ditt deltagande är givetvis frivilligt och Du har rätt att
avbryta den när Du vill.
Allt deltagande inklusive material Du behöver är kostnadsfritt.
Under hela tiden programmet pågår är vi alltid tillgängliga för Dina frågor.
VÄLKOMMEN!
Södertälje, den 23 augusti 2011
Gerardo Lamartine
Leg psykolog
Telefon
Bernarda Cocke
Leg psykolog
Telefon
50
Bilaga 6
Informationsbrev 2
Till Dig som kommer att delta i vår gruppverksamhet
Som vi tidigare informerat (skriftligt genom ett informationsbrev och
muntligt genom samtal), kommer vi att arbeta och utvärdera ett
pedagogiskt program vilket kommer att utmynna i en uppsats och där vi
publicerar Dina testresultat och synpunkter. Uppgifterna kommer att
presenteras i avidentifierad form. Det innebär att ingen kommer att kunna
förstå att det är just Dina testresultat och Dina synpunkter som publiceras.
Det är endast vi och vår handledare som kommer att ha tillgång till de
uppgifter vi samlar in.
Jag godkänner att mina testresultat oh synpunkter får användas i
avidentifierad form i en uppsats.
……………………………………………
Namn
………………………………….
Namnteckning
Datum………………………………………………………….
Tack!
Gerardo och Bernarda
51
Bilaga 7
Hej!
Bernarda och Gerardo vill ännu en gång tacka Dig för Din medverkan i
gruppverksamheten för personer med Aspergers. Det var mycket givande för oss.
Återigen vill vi ta reda på Dina åsikter och synpunkter kring denna insats. Vi är
mycket tacksamma att Du tar ställning till varje fråga genom att kryssa för det
svarsalternativ som Du tycker passar bäst.
1.- Jag tycker att antal personer som deltog var…
o …för få
o …lagom många
o …för många
2.- Jag tycker träffarna var….
o … för länge mellan träffarna
o … lagom ofta
o …för ofta
3.- Jag tycker att innehållet i det som togs upp var….
o …svårt att förstå
o …lätt att förstå
o …svårighetsgraden i det som togs upp varierade
4.- Jag tycker att mängden information och kunskap som gavs var…
o …för mycket så att jag hade svårt att hänga med
o …lagom mycket information och kunskap
o …för lite information och kunskap
5.- Jag tycker att sessionerna
o …hade en lös struktur så att det blev svårt för mig att följa innehållet
o …var välstrukturerade så att jag kunde följa innehållet
6.- Jag tycker att hemuppgifterna…
o …var svåra att genomföra
o …lagom svåra att genomföra
o …lätt att genomföra
7.- Jag tycker att insatsen gav mig användbar kunskap i vardagen
o …ja
o …nej
o …vet inte
8.- Jag tycker att pausen var ….
o …onödig
o …givande
o …spelar ingen roll för mig
9.- Jag tycker att stämningen i gruppen var…
o …trivsam
o …otrivsam
o …stämningen varierade
o …vet inte
52
10.- Jag tycker att möjligheten att träffa andra jämnåriga med Asperger var…
o …givande
o …inte alls givande
o … det spelar ingen roll för mig
o …vet inte
11.- Jag tycker att möjligheten att träffa andra jämnåriga med Asperger var…
o …roligt
o …inte alls roligt
o …det spelar ingen roll för mig
o …vet inte
12.- Tycker Du att Ditt psykiska mående har påverkats av denna insats?
o …ja
o …nej
o …vet inte
Om ja, på vilket sätt?
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Om Du inte är nöjd med denna insats, beskriv vad det är som Du inte är nöjd
med eller det Du saknade
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Jag är särskilt nöjd med:
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Vi är tacksamma för ytterligare synpunkter från Dig, skriv gärna kommentarer
och förslag
_____________________________________________________________________
_____________________________________________________________________
Ett varmt tack för att Du tagit Dig tid att besvara våra frågor!
53
Bilaga 8
Minneskort
Färdigheter för att hantera impulser och påträngande tankar.
1. Säg STOP tyst till dig själv. FÖRSTÄLL DIG EN STOP SKILT
2. Ta ett djupt andetag. Sänk axlarna och slappna av.
3. Rikta uppmärksamheten bort från det som utlöst din känsla. Beskriv till
exempel tyst för dig själv detaljer på föremål och personer omkring dig.
4. Säg STOP tyst till dig själv. (FÖRSTÄLL DIG EN STOP SKILT)
5. Ta ett djupt andetag. Sänk axlarna och slappna av.
54