2016-05-11
Avdelningen för pedodonti
Anna Lena Sundell, HI, ANH/HJ
Giltigt längst t.o.m. maj 2018
Information till tandvården angående munhälsa hos barn med hjärtsjukdom
Bakgrund
Varje år föds i Sverige 1 000 barn med medfött hjärtfel. Ett medfött hjärtfel innebär att det
finns en missbildning i hjärtat eller i de stora kärlen som omgärdar hjärtat. Orsaken är oftast
okänd, men sannolikt är det ett samspel mellan arv och miljö. Hjärtfel är vanligare vid vissa
syndrom, till exempel Downs syndrom.
Överlevnaden för barn med hjärtfel har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. I
Sverige lever idag ca 22 000 barn under 18 år med någon form av hjärtsjukdom.
Endokardit
Endokardit är en infektion på hjärtats klaffsystem orsakad av bakterier. De vanligaste
bakterierna som orsakar endokardit är hudbakterier (stafylokocker) och munhålebakterier
(alfastreptokocker). Alfastreptokocker från munhålan frigörs i blodbanan vid behandling som
ger blödning, men även vid tandborstning och munrengöring. Barn med hjärtsjukdom samt
hjärtopererade barn har en ökad risk för endokardit. Det är viktigt med en god munhälsa för
att förhindra endokardit.
Endokarditprofylax med antibiotika ska i samråd med barnkardiolog övervägas vid blodiga
ingrepp hos barn med enkammarhjärta (TCPC) samt barn med hjärtfel i samband med
syndrom. Vid övriga hjärtfel är endokarditprofylax inte motiverad. Riktlinjer för
endokarditprofylax finns att läsa i pedodontihandboken på Odontologiska Institutionens
hemsida, plus.rjl.se/oi.
Tandvård för barn med hjärtsjukdom
En god munhälsa är viktig för att förhindra endokardit. Barn med hjärtsjukdom har ökad risk
att utveckla karies och gingivit. Det är därför viktigt att tidigt erbjuda förebyggande tandvård
och uppmuntra till god egenvård.
Studier har visat att barn med medfött hjärtfel har högre kariesförekomst jämfört med friska
barn. Det kan bero på att barnen inte orkar äta en full måltid och istället äter mindre mängd
mat oftare eller att måltiderna drar ut på tiden. Många gånger kräks barnen dessutom upp
maten.
Många barn har ett ökat energibehov på grund av sitt hjärtfel. För att hinna med att få i sig
den näring som krävs under dygnet kan nattmål bli en lösning. Att hjärtbarn även långt upp i
åldrarna äter både en och två gånger per natt är inte ovanligt.
1 (2)
2016-05-11
Avdelningen för pedodonti
Anna Lena Sundell, HI, ANH/HJ
Giltigt längst t.o.m. maj 2018
Barn med svår hjärtsjukdom står ofta på regelbunden medicinering under lång tid, vilket kan
ge ökad risk för karies och erosion. Hjärtmedicin kan innehålla sackaros samt ha lågt pH och
vätskedrivande mediciner kan minska salivsekretionen. Om mediciner tas med söt dryck ökar
kariesrisken ytterligare. Vid långa sjukhusvistelser är det lätt att kostvanor ändras och att
sötsaker används som belöning, muta eller tröst.
Vid hjärtsjukdom är det vanligare med mineralisationsstörning. Jämfört med friska barn har
barn med hjärtsjukdom en ökad förekomst av gingivit och oftare en svårare form.
Konsultera alltid barnets läkare inför sedering med lustgas eller midazolam samt inför
behandling under generell anestesi. Barn med allvarligt hjärtfel sövs på barnsjukhusen i Lund
respektive Göteborg.
2 (2)
