Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Salomonöarna 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Salomonöarna har under lång tid präglats av inre slitningar och etniska
motsättningar. Våld och väpnad kamp mellan olika grupper lamslog under flera
år huvudön Guadalcanal. Respekten för de mänskliga rättigheterna åsidosattes
under orostiden. Efter vädjanden från landets parlament, regering och generalguvernör inskred 2003 den regionala samarbetsorganisationen Pacific Islands
Forum. Under australisk ledning genomfördes en intervention i landet. Lugnet
återställdes, orosstiftarna häktades och en civil insats för att bygga upp de
nationella institutionerna inleddes. Regional Assistance Mission to the
Solomon Islands (RAMSI ) har sedan dess verkat i landet. Lag och ordning har
varit första prioritet. RAMSI har stärkt rättsapparaten och ordningsmakten
samt gjort insatser för att gradera upp fängelser och häkten. Flera av de värsta
orosstiftarna har nu lagförts. I en andra prioritering gäller det att få ordning på
finanser, skatteväsende och budgetprocessen.
Återuppbyggnadsprocessen drabbades i april 2006 - omedelbart efter de val
som hölls i god ordning - av ett bakslag. Missnöje med den nye regeringschefens förmodade nära relation till taiwanesiska intressen ledde till upplopp
och plundring och till riktad etnisk förföljelse. Hela Chinatown och ett av
taiwaneser nyuppfört hotell i Honiara brändes ned. Sedan kvarvarande
RAMSI-polis fått förstärkning kunde ordningen återställas och återuppbyggnadsprocessen fortsätta. En ny regering tillträdde. Läget är labilt och
det finns risk för fortsatt oro.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Salomonöarna har ratificerat konventionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter (CESCR), konventionen om avskaffandet av alla
former av rasdiskriminering (CERD ), konventionen om avskaffandet av
alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och dess protokoll
samt konventionen om barnets rättigheter (CRC).
Landet ligger efter i rapporteringen. Åtskilliga av de frågor och
preciseringar som begärts av övervakningskommittéerna återstår att besvara.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Dessa rättigheter respekteras i huvudsak. Grym, omänsklig och förnedrande
behandling eller bestraffning är förbjuden. De insatser som gjorts från RAMSIs
sida har stagat upp förhållandena och utbildning av poliser och civila inom
rättsapparaten har bidragit till en klar förbättring.
4. Dödsstraff
Dödsstraff förekommer inte.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Insatser för att stärka ordningsmakt och rättsapparaten har varit en central
uppgift för RAMSI och regeringen. En frihetsberövad skall omedelbart
upplysas om varför man hålls kvar och därefter vad man står anklagad för.
Man skall på kort tid få lagligheten av sitt frihetsberövande rättsligt prövat. Rätt
till ombud och till besök tillämpas. Det finns även rätt att överklaga
inskridandebeslut och domar. Ett problem är den stora eftersläpningen av
ärenden. Ärendebalansen medför långa vänte- och häktningstider. Lagföringen
av orosstiftarna tar tid och även om domare och annan rättsvårdande personal
hämtats in utifrån räcker inte resurserna vilket också förringar värdet av
överklagningsrätten.
3
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Domstolarna står fria och självständiga. Domare utifrån stagar upp denna
princip. Det finns en ombudsmannainstitution som kan inskrida mot
övergrepp och missbruk. Resurserna är dock otilllräckliga .
7. Straffrihet
Under orostiden förekom detta ofta. Straffrihet stävjas nu men tillsammans
med den ganska utbredda korruptionen är detta fortfarande ett problem.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Dessa rättigheter respekteras i stort efter 2003. Mötesfrihet råder men tillstånd
får ibland begäras och beviljas oftast.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Salomonöarna är en parlamentarisk demokrati och tillhör Samväldeskretsen.
Statsöverhuvud är Storbritanniens monark som representeras av en av
parlamentet nominerad generalguvernör. Val hålls vart femte år. Parlamentet
består av en kammare med 50 ledamöter. De politiska rättigheterna
respekteras. Val genomfördes i god ordning i april 2006. Ett antal observatörer
från andra länder och organisationer övervakade processen. Ett antal partier
verkar sedan länge och systemet fungerar någorlunda tillfredställande.
Partiväsendet är relativt svagt och det handlar mycket om personliga och
etniska bindningar. Det finns inga uttalade inskränkningar i valrätt eller i
valbarhet men i realiteten är det svårt för kvinnor att komma ifråga. Ingen
kvinna fanns bland de parlamentariker som valdes 2006.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
De flesta arbetar inom by- och familjebaserat jordbruk. Inom övriga sektorer är
facklig tillhörighet vanlig och mest i den offentliga verksamheten. Arbetskonflikter förekommer och regeringen har inskridit i något fall. Skyddsregler
finns när det gäller miljö och lön. Barnarbete är förbjudet.
4
Salomonöarna har ratificerat en av Internationella arbetsorganisationens (ILO)
centrala konventioner på MR-området, nämligen nr 29 om förbud mot
tvångsarbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Det är brist på resurser inom hälso- och sjukvård. Landets enda större och
rustade sjukhus finns i huvudstaden Honiara. All barnhälsovård är kostnadsfri
men i realiteten saknas på många håll gundläggande resurser.
12. Rätten till utbildning
Många nya skolor har byggts men fortfarande är detta en sektor med problem
då skolgång inte är obligatorisk och en stor andel barn inte deltar i skolarbetet.
Avgifter till högstadiet har begränsat tillträdet ytterligare och flickor är klart
underrepresenterade.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Salomonöarna är ett fattigt land. Biståndsgivarna och RAMSI gör betydande
insatser men problemen är många. Transporterna är ett stort problem och
hämmar utvecklingen. Avstånden är stora, kostnaderna höga och effektiviteten
och standarden låg. Arbetslösheten är stor utanför den sektor som vilar på byoch familjebaserat jordbruk. Återuppbyggnaden skapar nya jobb inom till
exempel gruv- och palmoljesektorerna.
Salomonöarna ligger på plats 128 (av 177) i UNDP:s Human Development
Index.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnor misshandlas ofta och även i hemmet. Det är svårt belägga och lagföra
dessa brott. Frivilligorganisationer och kyrkan engagerar sig i kampen mot våld
och förtryck mot kvinnor. Prostitution är straffbelagd. Kvinnor har visserligen
lika rätt till ägande och arv men i realiteten fungerar det inte så. Kvinnor får stå
tillbaka i arbetslivet och inom politiken och samhälleliga uppdrag. Det finns
5
ännu ingen kvinnlig parlamentariker. Inom statsförvaltningen finns några
kvinnor på högre poster.
15. Barnets rättigheter
Barn behandlas i huvudsak väl inom ramen för den bysamfällighets- och
familjekultur som dominerar landet. Det finns knappast några gatubarn eller
övergivna barn. Några övergrepp finns rapporterade. Väl tidiga giften är ett
problem.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Etniska misshälligheter, särskilt mellan inflyttade från ön Malaita till
Gauadalcanal, var huvudorsaken till senare tids oroligheter. Kineser utsätts ofta
för social diskriminering och var vid händelserna i april 2006 de som utsattes
direkt för plundring och skadegörelse.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Homosexuella förbindelser är förbjudna. Stor uppmärksamhet har givits åt att
en fransk medborgare satt häktad lång tid för brott mot landets lagar i detta
hänseende.
18 Flyktingars rättigheter
Salomonöarna har ratificerat flyktingkonventionen och dess protokoll.
Regeringen samarbetar med Flyktingkommissarien och Röda korset. Ingen har
återbördats till land där han eller hon hotas av förföljelse.
19. Funktionshindrades rättigheter
Det finns inga regler till skydd för handikappade. Det är i huvudsak samfälligheterna och familjerna i vid mening som får ta det praktiska ansvaret. Röda
korset och andra frivilligorganisationer gör betydande insatser.
6
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Det finns ett antal frivilligorganisationer som får verka fritt och som gör
betydande samhällsinsatser. Det har i huvudsak ett gott samarbete med
myndigheterna.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Insatser görs av frivilligorganisationerna. Som ett led i det internationella
biståndet till öarna har frågorna om mänskliga rättigheter i detta sargade land
givits hög prioritet. Mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och värnande
om rättsstatsprincipen är viktiga inslag i EU:s överläggningar med Stillahavsländerna om ekonomiska partnerskapsavtal att gälla från den 1 januari 2008.
Den regionala samarbetsorganisationen för nationella kommissioner för
mänskliga rättigheter (The Asia Pacific Forum of National Human Rights
Institutions) genomför stödprojekt i Salomonöarna.
