KVARNBYSKOLANS KVALITETSREDOVISNING AV LÄSÅRET 2006/2007 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Kvarnbyskolans verksamhetsområde består av förskoleklasser, grundskola år 1-6, grundsärskola år 16, skolbarnsomsorg år f-3 och öppen eftermiddagsverksamhet (fritidsklubb) för år 4-6. All anställd personal är uppdelad i arbetslag med stort ansvar och kompetens. I varje arbetslag finns en arbetslagsansvarig Verksamhet - elever och personal Kvarnbyskolan har 452 elever och 230 barn i fritidshemsverksamhet (2006-09-30). Av dessa studerar 22 elever i grundsärskolan och 18 i förberedelseklass. 99 % av eleverna talar minst två språk och undervisning sker i drygt 20 modersmål. Antal elever per lärare i grundskolan är 7,4. I förskoleklassen (heldag inklusive skolbarnsomsorg) är antal barn per vuxen 5,3. Antalet barn per vuxen inom grundskolans skolbarnsomsorg är 11,6. 106 personer arbetar i verksamheten motsvarande 104,5 heltidstjänster. 94 av dessa (88 %) arbetar direkt med elevernas lärande: 56 personer är grundskollärare, 10 specialpedagoger, 16 förskollärare/fritidspedagoger och 12 barnskötare/elevassistenter. Dessutom tillkommer undervisning i olika modersmål i form av köpta timmar motsvarande 4 heltidstjänster. 98,4 % av grundskolelärarna lärarna har formell lärarbehörighet och 72,4 % av personalen inom skolbarnsomsorgen för år f-3 är utbildade förskollärare, fritidspedagoger eller lärare. Elevhälsans organisation Vid skolan finns ett elevhälsoteam. Här ingår rektor, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Specialpedagogerna organiseras direkt i de pedagogiska arbetslagen och ansvarar för elever i behov av särskilt stöd i var sitt skolår (f - 6). En ekonomisk prioritering av skolhälsan har gjort att skolsköterskor, kuratorer och psykologer har haft tidsutrymme för förebyggande hälsoarbete och ingått som ett stöd i skolans verksamhet. Ledning Skolan leds av rektor, som biträds av två studieledare, en skolintendent, en fritidshemsansvarig och ansvariga för de olika arbetslagen. Förskoleklass Förskoleklassen är integrerad i skolan. Sex förskollärare, två barnskötare, en specialpedagog och tre grundskollärare ansvarar för verksamheten. Grundskollärarna följer med eleverna till skolår 1. Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgen är lokalmässigt integrerad med skolan. Utveckling mot en allt större verksamhetsintegrering sker på olika sätt. Under skoldagen samverkar fritidshem och skola kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna och genom att personalens olika kompetenser tas till vara. Grundsärskola Grundsärskolan är lokalmässigt integrerad med grundskolan och deltar i den reguljära skolverksamheten. Eleverna i grundskolan och särskolan har olika kursplaner, men arbetar i övrigt efter gemensamma styrdokument. Kvarnbyskolan strävar efter att öka integreringen mellan särskola och grundskola i den dagliga verksamheten. Integrering mellan sär- och grundskola sker i elevernas fackämnen och på skolgemensamma aktiviteter. Skolbibliotek Kvarnbyskolan har en heltidsanställd bibliotekarie och skolbiblioteket håller hög standard. Tillsammans med pedagogerna arbetar bibliotekarien speciellt med att stimulera elevernas läslust och göra dem till goda läsare. Kompetensutveckling Personalens individuella behov av kompetensutveckling diskuteras och fastställs under medarbetarsamtalen. Verksamhetens prioriterade inriktningar och personalens gemensamma kompetensutveckling fastställs i samverkan. All personal uppmanas att aktivt söka sin kompetensutveckling. Inriktning - profil Kvarnbyskolan står för ett interkulturellt synsätt och personalen arbetar mycket med språkutveckling. Skönlitteratur används frekvent i undervisningen liksom datorer. Kvarnbyskolans profil är ”Språk- och skrivutveckling” vilket innebär att personalen arbetar med ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell. Barnen lär sig läsa tidigt med hjälp av helordsmetoden, använder rikligt med skönlitteratur i undervisningen, stärker sin självkänsla och får känna sig duktiga. Höga krav och förväntningar ställs på eleverna och skolarbetet ska vara roligt. KVALITETSARBETET Kvarnbyskolan arbetar engagerat för att uppnå de mål, som är uppsatta för verksamheten. De viktigaste målen är de, som finns för lärandet och språkutvecklingen. Målet för kvalitetsarbetet är att alla kontinuerligt ska följa upp, värdera och förbättra kvaliteten i verksamheterna och arbete pågår med att utveckla systemet för uppföljning och utvärdering. Detta innebär också att de planer och dokument, som upprättas ska vara levande och användas i verksamheterna. Frågeställningar från förvaltningsledningen kommuniceras ut i skolornas arbetslag av rektor och återredovisas i form av sammanfattningar. Information från skolledningen ges både muntligt och skriftligt. Före beslut inhämtas arbetslagens åsikter. Beslut av MBL-karaktär fattas i samverkansgrupperna, medan beslut som rör ett arbetslag fattas på arbetsplatsträffar (Apt). Vikten av analys, reflektion och diskussion av det utförda arbetet betonas. Formella samrådsorgan där eleverna medverkar är elevråd, matråd och arbetsmiljöråd. Denna kvalitetsredovisning är en sammanställning/sammanfattning av de utvärderingar, som varje arbetslag gjort under läsåret tillsammans med föräldrar och elever och utgör basen i kvalitetsredovisningen. Personalen har också kunnat lämna synpunkter på arbetsmaterialet. SAMMANFATTNING Kunskap och lärande Kvarnbyskolans viktigaste arbete sker kring elevernas språkutveckling. 99% av eleverna studerar svenska som andra språk och många har bara varit i Sverige en del av sitt liv. Eftersom Kvarnbyskolan inte sätter betyg är Nationella proven i år 5 av stor betydelse vid utvärdering av verksamheten. De senaste två årens resultat är sämre än tidigare. Vi ville gärna tro att resultatet 2006 var en tillfällig nedgång, men måste nu undersöka om resultaten är en tendens och ta reda på orsakerna samt planera åtgärder. Kanske har t.ex. eleverna varit kortare tid i Sverige än tidigare års elever. Att använda läsutvecklingsscheman är en stor fördel eftersom man mäter läsförmågan vid läsårets början och slut. Det är viktigare att se till elevernas utvecklig än till faktisk kunskap. Kvarnbyskolans elever ges förutsättningar till måluppfyllelse, men det kan ta längre tid. Med tanke på våra elevers utgångsläge är det strålande, att så många uppnår de uppsatta målen! Normer och värden Kvarnbyskolans arbete med normer och värden är enligt Skolverkets inspektion bra och även likabehandlingsplanen godkändes. Dock är inte måluppfyllelsen tillfredställande kring mobbing, vilket gör att arbetet med mobbing blir klart prioriterat inom området kommande läsår. Ansvar och inflytande Vid arbetslagens senaste självutvärdering ansågs ett reellt elevinflytande vara ett område, som behöver utvecklas. Viktigt är att koppla ihop inflytandet med ansvar. De flesta eleverna tycker att de får vara med och påverka. Bedömning och betyg Sett över tid har elevernas resultat i år 9 förbättrats. Kvarnbyskolan har under många år haft de bästa resultaten i Rinkeby. Detta får tillskrivas vårt skriftspråksutvecklande arbetssätt ”Listiga räven” och de engagerade, duktiga och flexibla pedagoger som Kvarnbyskolan har. Resultaten är fortfarande jämförelsevis bra, men vid nationella proven 2006 var Kvarnbyskolans elever inte bäst i alla ämnen. Detta kan bero på en tillfällig nedgång eller på att andra skolor förbättrat sina resultat. Kvarnbyskolans delmål till större måluppfyllelse är fortfarande att ha de bästa resultaten i Rinkeby. Samverkan och övergångar Samarbetet kring övergångar mellan olika verksamheter fungerar väl. Vårens utvärdering av samverkan mellan skola och fritidshem pekade också på god kvalitet. Även schemalagd eller spontan samverkan har också fått positiva omdömen vid utvärderingen. UPPFÖLJNING AV LÄROPLANENS ÖVERGRIPANDE MÅL Huvudsakliga styrdokument Skolplan för Stockholms stad (KF 2000-06-0) Strategi för elevhälsa i Stockholms stad (KF 2004-09-20) Kommunfullmäktiges mål, relevanta för verksamhetsområdet Skolans huvuduppgift ska vara att förmedla kunskap Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka jämfört med föregående år Skolket i skolan ska minska jämfört med föregående läsår Alla elever i skolår F-6 ska erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnsomsorg KUNSKAP OCH LÄRANDE Verksamhetens åtagande Vi åtar oss att varje barn, efter nioårig skolgång, varav sju år i Kvarnbyskolan, uppnår kunskaper, som minst motsvarar betyget godkänt i samtliga skolämnen under förutsättning att barnet deltagit i skolarbetet på ett seriöst sätt minst 90 % av undervisningstiden. (Kvarnbyskolan omfattar år F – 6 och kan därför endast ge eleverna förutsättningar att uppnå det, som står i det skolgemensamma åtagandet). Vi åtar oss att varje barn uppnår hög mellannivå i sin svenska språkutveckling efter 7 år i Kvarnbyskolan, under förutsättning att eleven haft en nioårig skolgång och deltagit i skolarbetet på ett seriöst sätt minst 90 % av tiden. (Kvarnbyskolan omfattar år F – 6 och kan därför endast ge eleverna förutsättningar att uppnå det som står i det skolgemensamma målet). Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan lär sig läsa (uppnår LUS-punkt 7) under skolår 1 under förutsättning att det gått i Kvarnbyskolans förskoleklass och att det deltagit på ett seriöst sätt i undervisningen minst 90 % av tiden. Vi åtar oss att varje elev i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna deltaga i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Metoder att nå målen Varje arbetslag utarbetar egna kursplaner. Målen skrivs in i elevernas individuella utvecklingsplaner och eleverna görs medvetna om vad som förväntas av dem. Måluppfyllelsen diskuteras under utvecklingssamtalen mellan elev, förälder och lärare och i samband med utvärderings- och planeringsdagar och ligger till grund för vidare planering. Skolans profil är språk- och skrivutveckling och som komplement till lärarna finns en heltidsanställd bibliotekarie anställd i ett välutrustat bibliotek. Allt arbete i Kvarnbyskolan ska vara språkutvecklande och alla pedagoger erbjuds en 20-poängskurs i ”Tvåspråkiga barns språk - och kunskapsutveckling”. Ämnesbehörigheten i svenska som andra språk är hög. Lärarna använder ett skriftspråksutvecklande arbetssätt efter Nya Zeeländsk modell och mycket skönlitteratur används i undervisning. Metoden ger eleverna en god läsförståelse, självkänsla och är även gynnsam för språkutvecklingen En utveckling pågår inom matematiken mot mer problemlösning och laborativt arbete i stället för räkning. Så gott som all pedagogisk personal bevistar ”Matematikbienetten”, som äger rum vartannat år för inspiration och ökad insikt. Några lärare har gått en pilotutbildning kring uppbyggandet av matematikverkstäder. Många lärare deltog i en kurs om matematik utomhus. Modersmålsundervisning anses viktig och tre modersmålslärare är anställda lokalt på heltid, vilket också innebär att de kan fungera som studiehandledare och brobyggare mellan olika kulturer De pedagogiska utvecklingsgrupperna har haft diskussioner om olika pedagogiska frågor. Grupperna, som är tvärgrupper av arbetslagen, har under detta år diskuterat samma frågor, vilket visat sig vara gynnsamt för den fortsatta pedagogiska diskussionen i arbetslagen. Elever i behov av särskilt stöd Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Insatser för elever i behov av särskilt stöd görs genom stor personaltäthet i arbetslagen, som fördelar och organiserar sina insatser efter elevernas olika behov. Specialpedagogisk kompetens används dels för enskilda elever dels för mindre undervisningsgrupper. En specialpedagog ingår i och disponeras av varje arbetslag för de olika skolåren. Sju till åtta lärare arbetar i varje arbetslag. Detta gör att resurserna snabbt kan styras till de elever som bäst behöver dem. Dessutom får vissa elever undervisning av talpedagog. Skolan har ett elevhälsosteam, som leds av rektor och består av skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog. Teamets uppgifter är att stödja arbetslagens arbete genom handledning, utredningsarbete, föräldrakontakter, elevsamtal och kontakter med andra verksamheter inom socialtjänst och landsting. Funktionshindrade elevers behov uppmärksammas särskilt och skolan beaktar tillgängligheten vid lokalförändringar. Situationen för personer med funktionsnedsättning tas upp i undervisningen. Allergiska barn får specialkost och miljön anpassas efter deras behov. För elever med utvecklingsstörning finns grundsärskola. Mottagande av elever i särskolan sker efter bedömning av Utbildningsförvaltningens särskoleenhet och sedan ansvarar rektor för driften. För elever som saknar kunskaper i svenska sker skolmottagandet i förberedelseklass. Här får eleverna grundläggande undervisning i svenska som andra språk, men även extra socialt stöd. Deltagande i vanlig klassundervisning sker successivt och efter elevernas individuella förutsättningar. För vissa elever med behov av särskilt stöd är skolans möjligheter till insatser otillräckliga. Skolan söker då efter en extern skolplacering i specialskola. Samverkan med individ- och familjeomsorgen sker då stödbehovet är av social karaktär. Åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd i samverkan med elevens föräldrar. Skolbarnsomsorg Under skoldagen samverkar personalen i fritidshem och skola kring eleverna. Fritishemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom de olika personalkategoriernas kompetenser tas till vara. Alla barn ges möjlighet till fysiska aktiviteter utomhus och inomhus. Efter skoltid disponerar fritidshemmen oftast idrottshallen. Resultat De individuella mål som satts upp har i de flesta fall uppnåtts eller är på god väg att uppnås. Åtgärdsprogram upprättas för elever som inte uppnått kravnivåerna. Kvarnbyskolan har ett språkutvecklande arbetssätt och bedömningen är att de flesta elever ges förutsättningar att uppnå hög mellannivå under sin grundskoletid. I skolår 6 hade i maj 2007 alla elever utom två uppnått mellannivå (96%) och 42% hög mellannivå eller avancerad nivå. Alla elever i skolår 1, som närvarat minst 90% av skoltiden, kunde läsa och skriva enkla texter och återberätta en händelse på förståelig svenska vårterminen 2007. Lus-nivåer läsåret 20006/07 Procent som uppfyllde kravnivån Ingångsvärde sep 2005 Utgångsvärde maj 2006 Förändring procentenheter År F Lus-punkt 3 0% 92% +92 År 1 – Lus-punkt 7 18% 92% +74 År 3 Lus-punkt 15 25% 74% +49 År 6 Lus-punkt 18a 47% 54% +7 Skolverkets Nationella proven för elever i skolår 5 har de senaste nio åren gett följande resultat: Procent som uppfyllde kravnivån vt 99 vt 00 Svenska 77% 86% Matematik 73% 88% Engelska 74% 77% vt 01 98% 84% 77% vt 02 79% 83% 63% vt 03 88% 86% 83% vt 04 89% 82% 80% vt 05 83% 83% 70% vt 06 77% 70% 75% Vt 07 76% 79% 83% För de elever som inte uppfyllde kravnivån vårterminen 2006 upprättades åtgärdsprogram. Detta medförde att vårterminen 2007 (i skolår 6) hade flertalet elever uppnått kravnivån eller mer. (Matematik 91%, svenska 96% och engelska 95%). Måluppfyllelse av kursplanernas mål För skolår 1-6 finns kursplaner i alla skolämnen. Alla elever har sitt exemplar av kursplanen där uppföljning sker av måluppfyllelsen. Efter vårterminen var måluppfyllelsen för skolans elever i skolår 1 – 6 enligt följande (Förberedelseklassen med elever, som är nyanlända i Sverige är ej medräknade): Procent som nådde målen i skolår 1 – 6 Skolår 1 Svenska som andra språk 85% Matematik 89% Engelska 96% No 93% So 94% Bild 96% Hemkunskap Idrott 98% Musik 98% Slöjd Teknik - Skolår 2 91% 91% 93% 95% 95% 98% 100% 100% 98% Skolår 3 93% 93% 89% 98% 98% 100% 96% 98% 98% 98% Skolår 4 91% 81% 84% 95% 95% 97% 97% 91% 100% 97% Skolår 5 83% 81% 83% 82% 82% 100% 100% 96% 94% 96% 100% Skolår 6 91% 78% 80% 95% 93% 98% 91% 97% 98% 100% Totalt år 1–6 89% 85% 88% 94% 94% 98% 100% 96% 96% 97% 99% Förskolelklass För eleverna i förskoleklasserna finns inga kunskapsmål, men alla har individuella utvecklingsplaner där måluppfyllelsen för elevernas sociala utveckling och olika färdigheter redovisas. Elever i behov av särskilt stöd Stor lärartäthet, en specialpedagog för varje skolår, talpedagoger och en tillräcklig dimensionering av elevhälsan gör att elever med behov av särskilt stöd ges möjlighet att nå de uppsatta målen för undervisningen. Genom arbete i arbetslag kan resurserna styras till de elever som bäst behöver det. För elever i grundsärskolan finns individuella utvecklingsplaner med måluppfyllelse, men ingen sammanställning på skolnivå har gjorts. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Alla arbetslag har utarbetat kursplaner i de olika skolämnena. Kursplanerna används som underlag vid utvecklingssamtalen och eleverna är i förhållande till sin ålder medvetna om mål och måluppfyllelse. Vid utformandet av Elevens val studeras kursplanerna och för varje aktivitet anges vilket mål valet anknyter till Läsutvecklingen bedöms med LUS (Läsutvecklingsschema) och används för alla barn. Rapportering till rektor sker tre gånger under läsåret. Uppföljningen av elevernas individuella kunskapsutveckling och sociala utveckling sker minst två gånger under året vid utvecklingssamtalen mellan elev, föräldrar och personal. Alla elever med svenska som andra språk bedöms med performansanalys, som är en metod som visar vad eleven kan och vad den bör utveckla. Vid nationella prov för skolår 5 bedöms måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik. I de lokala kursplanerna finns mål och kravnivåer som kommuniceras med eleverna genom deras individuella utvecklingsplan och under utvecklingssamtalen Förutom ovan redovisade prov genomförs såväl muntliga som skriftliga uppföljningar av elevernas kunskapsnivåer kontinuerligt under läsåret. Uppföljning sker också vid klasskonferenser då arbetslag, elevhälsa och skolledning går igenom skolans alla elever och diskuterar insatser för de elever, som behöver stöd på något sätt. Kvarnbyskolan har god kunskap om vilka elever, som behöver särskilt stöd. Genom den goda tillgången på specialpedagoger görs olika utredningar tidigt vilket leder till att eleverna tas om hand på ett adekvat sätt. I skolår 3 uppgav 83 % att de var nöjda med möjligheterna att få individuellt stöd och hjälp i undervisningen. 0 % var missnöjda. I skolår 6 var 81% nöjda och ingen missnöjd. 66 % av eleverna i skolår 3 var nöjda med stödet de fick för att utvecklas i svenska som andra språk medan 4 % var missnöjda. I skolår 6 var 77% nöjda och ingen missnöjd (Utrednings- och statistikontorets skolundersökning 2007). Det är viktigt att komma ihåg vid jämförelser över åren att det handlar om olika elever och olika lärare. Därför måste framför allt arbetslaget göra en analys över utfallet för att konstatera vilka elever, som är i behov av särskilt stöd för att nå målen och upprätta åtgärdsprogram för dessa. Det kan också finnas anledning att ompröva den metodik som använts och finna nya pedagogiska arbetssätt I några skolår har en klass av tre sämre resultat. Frågan är då om det beror på brister i bedömaröverensstämmelsen, om elevgruppen har sämre förutsättningar eller om det är skillnader i lärarnas undervisningsförmåga. Arbetslaget bör i dessa fall diskutera om man t.ex. ska ändra resursfördelningen, låta elever byta klass eller efterfråga kompetensutveckling. Resultaten sjunker också i kärnämnena matematik och engelska i takt med elevernas stigande ålder och det behöver klargöras om detta enbart beror på bristande språkfärdigheter, så att skolan i så fall kan förstärka undervisningen i svenska som andra språk. NORMER OCH VÄRDEN Verksamhetens åtagande Vi åtar oss att arbeta förebyggande kring mobbing, trakasserier och kränkande behandling. Om ett barn ändå utsätts för något av detta, ska hjälp av vuxna omedelbart sättas in och barnet ska känna att det tas på allvar. Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan, som har behov av särskilt stöd, ska erbjudas de insatser, som krävs för att var och en på ett fullgott sätt ska kunna delta i skolverksamheten i syfte at uppnå målen. Vi åtar oss att alla elever i skolår F - 6 ska erbjudas en trygg och stimulerande skolbarnsomsorg. För elever i skolår F - 3 i form av fritidshem och för elever i skolår 4 - 6 i form av en öppen eftermiddagsverksamhet. Skolket i skolan ska minska jämfört med föregående läsår (kommunfullmäktiges mål) Metoder att nå målen Kvarnbyskolan har en likabehandlingsplan med en välförankrad arbetsplan mot mobbing, trakasserier och kränkande behandling, som omfattar anvisningar för både förebyggande och akuta åtgärder. Jämställdhet och ett trevligt bemötande uppmärksammas särskilt, som grund för ett gott arbetsklimat. Mycket arbete läggs ned på att förebygga mobbing och alla arbetslag upprättar och följer en handlingsplan med förebyggande arbete, som utvärderas vid läsårets slut. Skolan arbetar också mycket med attityder och påverkan. Alla arbetslag redovisar sitt arbete med attityder i en handlingsplan. På föräldrasammankomster diskuteras gränssättning och föräldraskap. Personalen har också fått kompetensutveckling i värderingsövningar. ”Livets spelregler” är exempel på en bra handledning för värderingsövningar, som används av de olika arbetslagen Om mobbing uppstår arbetar arbetslaget efter skolans arbetsplan mot akut mobbing. Vid svårare fall inkallas skolans elevhälsoteam för hjälp, stöd och handledning. Alla fall av mobbing dokumenteras skriftligt och arkiveras. Vår förhoppning är att mobbingen ska minska genom arbetslagens insatser för att stärka barnens självkänsla, påverka attityder, använda ett demokratiskt arbetssätt och ha diskussioner om mobbing. Skolket bland Kvarnbyskolans elever är måttligt. I de fall elever har stor frånvaro sker det ofta med föräldrarnas godkännande. Personalen lägger ändå ner stor kraft på att minska frånvaron och har täta kontakter med berörda hem. Vid större frånvaro sker rapport till elevvården. Vid ofruktsamt arbete tar elevvården kontakt med socialtjänsten. Medvetenheten om elevhälsa har ökat. Skolan har permanentat projektet med schemalagda promenader varje dag. Lek och rörelse i undervisningen uppmuntras och förutom ordinarie simundervisning för skolår 2 anordnas sådan för äldre elever inom ramen för ”Elevens val” liksom för överviktiga elever. Nästa läsår kommer även eleverna i förskoleklasserna att få simundervisning. Vid Kvarnbyskolan finns elevskyddsombud. Dessa deltar i skyddsronderna och får viss utbildning i arbetsmiljöarbete. Resultat I de fall av akut mobbing, som uppdagats har personalen arbetat efter Kvarnbyskolans mobbingplan och detta har haft avsedd effekt. I den uppföljning, som stadens revisionskontor gjorde kring mobbing våren 2005 var situationen likartad i stadens undersökta skolor. På vissa frågor svarade Kvarnbyskolans elever mer positivt än andra elever och på andra frågor mer negativt, men skillnaderna var små. Skolverket påpekade vid sin inspektion att Kvarnbyskolan trots det goda arbete, som lades ner på att förebygga trakasserier och mobbing så var inte resultatet tillfredställande. Kvarnbyskolan kommer därför att intensifiera arbetet och avsätta tid för kompetensutveckling för att nå ett bättre resultat. Elevenkäter visar att de flesta elever är mycket nöjda med skolverksamheten och tycker att det är roligt att gå i skolan. Den skolundersökning som Utrednings- och statistikkontoret gjorde våren 2007 visade att - 75% av eleverna i skolår 3 och 74% i skolår 6 instämde i påståendet ”Jag trivs i skolan”. - 81% av eleverna i skolår 3 och 6 uppgav att de var nöjda med sin skola. 8% respektive 6% var missnöjda. - 81% av eleverna i skolår 3 var nöjda med möjligheten att känna sig trygg och 78% i skolår 6. 8% respektive 6% kände sig missnöjda - Skolans sätt att hantera mobbing var 58% nöjda med i skolår 3, medan 8 % var missnöjda. I skolår 6 var 44% nöjda medan 38 % var missnöjda. Skolbarnsomsorg I ovan nämnda skolundersökning svarade - 82 % av föräldrarna till elever i skolår 3 att de var nöjda med fritidshemmet medan 6 % var missnöjda. - 78 % av föräldrarna i skolår 3 uppgav att de var nöjda med sitt barns möjligheter att känna sig tryggt. - 12 % var missnöjda. Resultatet för skolbarnsomsorgen har förbättrats avsevärt sedan 2005. Viktigt är ändå att analysera svaren i undersökningen för att hitta möjligheter till förbättringar. Målet måste vara att alla ska vara nöjda. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Det finns många dokument att tillgå vid bedömning av måluppfyllelsen t.ex. Revisionskontorets rapport om ”Skolornas arbete för att motverka mobbing och andra former av kränkande behandling”, Skolundersökning 2007 utförd av Utrednings- och statistikkontoret, Skolhälsans rapport, skolsköterskornas skadestatistik, Skolverkets inspektionsrapport och personalens och elevernas utvärderingar Stämningen i skolan är mycket god både i personalgruppen och i elevgruppen vilket troligen grundar sig på att personalen är mycket kompetent och engagerad. I elevrådet säger eleverna samstämmigt att de trivs i skolan och att de längtar dit efter loven. Likabehandlingsplanen utvärderas vid läsårets slut. Inget fall av diskriminering i Kvarnbyskolan har rapporterats. I de fall personalen arbetat med akut mobbing är detta dokumenterat. Även om skolan endast är skyldig att ingripa och göra allt den kan för att stoppa akut mobbing så är målet förstås att alltid lyckas. Denna måluppfyllelse är inte nådd så detta är helt klart ett utvecklingsområde och skolan kommer att intensifiera arbetet på olika sätt under läsåret. ANSVAR OCH INFLYTANDE Verksamhetens åtagande Vi åtar oss att för varje barn i Kvarnbyskolan utarbeta en individuell utvecklingsplan i samverkan mellan barn, föräldrar och lärare. Utvecklingsplanen har ett långsiktigt och ett kortsiktigt perspektiv och utvärderas varje termin vid utvecklingssamtal. Vi åtar oss att varje barn i Kvarnbyskolan har ett direkt inflytande över sitt dagliga skolarbete, vid stoffurval såväl som arbetssätt och också har formella påverkansmöjligheter genom samrådsorgan. Metoder att nå målen I Kvarnbyskolan råder demokratiska värderingar där delaktighet och ansvar utvecklas bland elever, föräldrar och personal. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och uppmuntras till detta. FN:s barnkonvention ingår som ett naturligt inslag i undervisningen. I klassråd, elevråd, matråd och arbetsmiljöråd lär sig eleverna den demokratiska beslutsprocessen. Eleverna informeras om de mål, som finns i läroplanen och kursplanerna och om vilka förväntningar skolorna har på dem inom respektive område. I den dagliga verksamheten har eleverna möjlighet att påverka innehållet, utforma arbetsområden och ta ansvar för sitt eget lärande. För de flesta föräldrar sker dock det viktigaste föräldrainflytandet kring det egna barnet. Detta sker företrädesvis vid utvecklingssamtal mellan förälder, elev och personal minst en gång per termin. Här diskuteras elevens individuella utvecklingsplan, uppnådda resultat, allmän skolsituation och kommande åtaganden. I Kvarnbyskolans kvalitetsgarantier finns anvisningar om vart man ska vända sig med klagomål och synpunkter, vilket i allmänhet först är ansvarig pedagog och därefter rektor. För skriftliga klagomål finns rutiner upprättade för hur klagomålen ska dokumenteras, besvaras och åtgärdas. Eftersom skriftliga klagomål ytterst sällan kommer skolan till del har en blankett tagits fram för redovisning av muntliga klagomål. Klagomålsrutinerna är gemensamma för Rinkeby stadsdelsförvaltning. Resultat Alla elever har individuella utvecklingsplaner. För elever med svårigheter kompletteras planen med åtgärdsprogram. Målen för inflytande för elever och föräldrar har ännu inte uppnåtts. Den brukarenkät, som genomfördes av Utrednings- och statistikkontoret våren 2007, visade att endast 58 % av eleverna i skolår 6 var nöjda med sina möjligheter att vara med och påverka i skolan medan 26 % var missnöjda. I skolår 3 var 78 % nöjda och 4% missnöjda. 72 % av eleverna i skolår 6 var nöjda med hur lärarna lyssnar och tar hänsyn till deras synpunkter. 12 % var missnöjda. Siffrorna för skolår 3 var 78% nöjda och 11% missnöjda. Arbetslagens självutvärderingar visar att elevernas inflytande och kännedom om skolans olika mål är områden, som kan vidareutvecklas och de är prioriterade områden även nästa år. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Elevernas inflytande får ses som ett utvecklingsområde i skolan. De olika arbetslagen har kommit olika långt med detta arbete, inte bara beroende på elevernas olika åldrar. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan med föräldrar. Personal- och elevutvärdering sker vid läsårets slut, men också efter avslutat arbetsområde. Föräldrarnas synpunkter inhämtas vid utvecklingssamtal, föräldramöten och spontana skolkontakter. Dokumentation finns från elevråd och matråd. Skolundersökningen för 2007 redovisas och diskuteras. BEDÖMNING OCH BETYG Verksamhetens åtaganden (kommunfullmäktiges mål) Andelen elever som lämnar grundskolan och har uppnått kunskapsmålen ska öka jämfört med föregående år Metoder att nå målen Kvarnbyskolan använder sig av läsutvecklingsscheman (LUS) vid bedömningen av elevernas läsförmåga. Performansanalys (språkutvecklingsanalys) används för att bedöma språknivån för elever med svenska som andra språk. Analyserna visar tydligt vad eleverna kan och upplyser lärarna om vad den enskilde eleven behöver utveckla. Med Skolverkets Nationella Prov för skolår 5 bedöms måluppfyllelsen i svenska, engelska och matematik i relation till kursplanernas mål. Alla arbetslag har utarbetat kursplaner i de olika skolämnena. Kursplanerna används som underlag vid utvecklingssamtalen och vid utformandet av Elevens val studeras kursplanerna och för varje aktivitet anges vilket mål valet anknyter till. Inspektioner Under 2006 inspekterades Kvarnbyskolan två gånger: I mars genom stadens egna skolinspektörer och i augusti av Skolverket. Brukarundersökningar För staden gemensamma brukarenkäter genomförs liksom skollokala sådana. Under år 2006 genomfördes en brukarundersökning bland föräldrar med barn i stadens särskolor. Vårterminen 2007 genomfördes skolundersökning i skolår f, 3 och 6 av Utrednings- och statistikkontoret. Uppföljning, utvärdering och utveckling Till grund för vidareutveckling och planering för kommande läsår ligger den utvärdering som elever och personal genomför i slutet av läsåret. Uppföljningar av skolarbetet görs löpande under terminerna och oftast i samband med att ett arbetsområde avlutas. Uppföljning av elevernas individuella kunskaps- och sociala utveckling sker minst två gånger per år under utvecklingssamtalen mellan elev, föräldrar och personal. Relevanta nyckeltal för bedömning av kvalitet är lärartäthet, andelen behöriga lärare, antalet specialpedagoger och personalomsättningen. Övriga uppföljningar som ska genomföras är kvalitetsredovisningar enligt Skolverkets anvisningar, verksamhetsberättelser, tertialrapporter och ekonomiska månadsrapporter. Resultat Kvarnbyskolan har endast elever i skolår f – 6, men arbetar för att de elever som lämnar grundskolan ges bra förutsättningar att uppnå betyget godkänd. Viss variation finns av slutbetygen i år 9, men allt fler elever blir godkända i ett flerårsperspektiv. Bedömaröverensstämmelsen inom de flesta arbetslagen är god då varje elev i allmänhet bedöms av flera vuxna med efterföljande diskussion. Bedömaröverensstämmelse mellan arbetslagen är på god väg att uppnås genom diskussioner efter redovisning av resultat. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Kvarbyskolan är klart resultatorienterad och eleverna är i takt med stigande ålder väl medvetna om vilka mål som ska uppnås eftersom resultat och förbättringsmöjligheter hela tiden kommuniceras med dem. Det är viktigt att använda sig av olika bedömningsinstrument och noggrant dokumentera alla elevers utveckling. Resultaten ska inte komma som en överraskning vid läsårets slut. Arbetslagen har i allmänhet kännedom om elevernas utveckling och förmåga och anpassar sin under visning efter det. De elever, som inte närvarat 90% av skoltiden, är överrepresenterade i elevgruppen, som inte uppnår skolans mål. Föräldrarna blir dock i allmänhet alltmer medvetna om vikten av närvaro i skolan och förlägger oftast familjens besök i barnens hemländer till skolferierna. SAMVERKAN OCH ÖVERGÅNGAR Verksamhetens åtaganden Skolorna och förskolan ska följa den plan, som man tillsammans har utarbetat för ”Överföring mellan de pedagogiska verksamheterna i Rinkeby”. Samverkan sker mellan olika arbetsenheter och arbetslag, men skolan har inte upprättat ett åtagande för detta. Metoder att nå målen Under skoldagen samverkar fritidshemmen och skolan kring eleverna. Fritidshemspersonalen ingår då i de olika lärarlagen. Arbetet sker mot målen i kursplanerna genom att de olika personalkategoriernas kompetenser tas till vara. Personalsamverkan sker i förskoleklassen genom att de kommande grundskolelärarna för år 1 arbetar heltid i förskoleklassen (och på fritidshemmet). Övrig samverkan sker inom eller mellan olika arbetslag t.ex mellan fadderklasser och mellan särskola – grundskola. Överföringen mellan de pedagogiska verksamheterna sker efter principen ”Föräldrar är bärare av informationen”, vilket innebär att information mellan verksamheterna lämnas över i föräldrars närvaro. Inför övergången från år 6 till år 7 kallas förälder och elev till ett enskilt överlämningssamtal tillsammans med avlämnande lärare i slutet av läsåret för skolår 6. Från mottagande skola deltar en skolledare och en representant för elevvården. För elever med behov av särskilt stöd tas kontakt tidigare i samråd med föräldrarna. Före övergången mellan förskola och förskoleklass bjuds alla föräldrar efter valet av skola in till ett överföringssamtal tillsammans med förskolepersonal. De blivande eleverna gör skolbesök under vårterminen och föräldrarna får information före skolvalet på ett föräldramöte i skolan. Innan en elev börjat i särskolan äger en överföringskonferens rum, då representanter från utbildningsförvaltningens särskoleenhet, skolledning, elevvårdspersonal och berörda lärare går igenom de utredningar, som ligger till grund för mottagandet i särskolan. Elever, som börjar i Kvarnbyskolan under läsåret tas emot med en intagningskonferens då familjen och skolpersonalen får tillfälle att ställa frågor och informera varandra. Resultat Samverkan inom skolan sker dagligen inom olika elevgrupper och mellan olika arbetsenheter. Fritidspersonalen är schemalagd i klasserna och har mångårig vana vid skolsamverkan. Två lärare arbetar oftast tillsammans i en klass och för att öka samverkan inom arbetslaget pågår ett projekt som heter ”Byta kollega” och som innebär att lärarna minst en gång per vecka byter kollega i klassrummet. Bedömning och analys av måluppfyllelsen Utrednings- och statistikkontorets skolundersökning 2005 visade att 71 % av föräldrarna i förskoleklasserna var nöjda med hur övergången från förskolan fungerat. 6 % var missnöjda. Tyvärr har inte tillräckligt många föräldrar svarat på skolenkäten 2007 för att resultatet ska kunna redovisas. Vår uppfattning är dock att överföringarna fungerar allt bättre och att föräldrarna uppskattar vårt arbete. Samarbetet mellan Kvarnbyskolan och Rinkebyskolan vid överlämningar fungerar väl. Dokument, som stöd för överlämnandet till skolår 7, bör utarbetas då det är med långa tidsintervall, som lärarna är med om överlämningar. Arbetet med detta har påbörjats. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING LÄSÅRET 2007 / 2008 Vi känner att vi har en bra verksamhet i Kvarnbyskolan. Skolan har ett gott rykte och pedagogerna känner sig uppskattade av föräldrar och barn. Hela personalgruppen är mycket stabil och kompetent. 93% av eleverna i år 6 uppskattade lärarnas förmåga att stimulera och väcka intresse enligt skolundersökningen våren 2007. Elevernas studieresultat måste dock bli ännu bättre och vi kommer att fortsätta det vi redan påbörjat genom att särskilt utveckla insatserna kring: Språkutvecklande arbetssätt Området är ständigt prioriterat på Kvarnbyskolan. För att inspirera nyanställda och ytterligare befästa vårt skriftspråksutvecklande arbetssätt planeras en studieresa till Nya Zeeland. Matematik Kvarnbyskolans sämsta måluppfyllelse är i matematik. Möjligheten till förstärkning av ämnet kommer att erbjudas inom ramen för lärarlyftet. Elevinflytande Vid den självutvärdering som genomfördes inför stadens skolinspektion framkom det att elevernas ansvar och inflytande var ett område som behövde vidareutvecklas och det kommer att ske under året. Rektor har diskuterat frågan med alla under medarbetarsamtalen. Måldiskussion med eleverna Även elevernas medvetenhet om olika mål i undervisningen behöver vidareutvecklas och målen kommer att kommuniceras mer med eleverna. Ledarskap i klassrummet Planer finns på att använda studiedagar till detta. Kompetensutveckling kommer eventuellt att köpas av lärarhögskolan. (Detta är ett kvarstående behov från förra året). Data Den kompetensutveckling som genomfördes under läsåret kommer att fortsätta. Beroende på behov och önskemål kommer ytterligare datautbildning att erbjudas personalen. NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) Kvarnbyskolans personal kommer att delta i skolutvecklingsprogrammet NTA, som förutom kunskaper i ämnena stimulerar ett elevaktivt arbetssätt, vilket är bra för elevernas språkutveckling. Mobbing, trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetsinsatserna är goda, men resultatet otillräckligt. Vi kommer därför att intensifiera insatserna genom diskussioner och kompetensutveckling. REKTORS SLUTORD Under de senaste skolinspektionerna har Kvarnbyskolan fått övervägande positiva omdömen. Då är det är lätt att slå sig till ro. Men stillastående är tillbakagång så det gäller att ständigt försöka bli bättre. Förutsättningarna är goda: Personalen är stabil, ansvarstagande, utvecklingsbenägen och lösningsfokuserad. Eleverna tycker om att gå i skolan och vill lära sig. Vårt kanske viktigaste uppdrag är att ge eleverna en framtidstro. Genom goda kunskaper, självkänsla, social kompetens och initiativförmåga kan eleverna bättre möta och lyckas med olika kommande utmaningar. Och fortfarande lär jag mig något nytt varje dag. Det är spännande att vara rektor på Kvarnbyskolan! Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rinkeby 2007-09-28 Birgitta Bengtsson rektor