I gemenskap
Bibeln är tydlig med att det är Gud själv som låter människor inlemmas i den kristna
församlingen. Gud har skapat människan till gemenskap, befriat människan till liv i
gemenskap och gett den kristna gemenskapen dess liv och grund. Det är inte i första hand
människan som väljer gemenskapen utan Gud som kallar alla människor till sig själv.
I Equmeniakyrkan möts olika kristna traditioner kring människors väg till församlingsliv och
gemenskap. Tro och dop är grunden för medlemskapet. Barn kan döpas till Kristus utan att för
den skull bli formella medlemmar i den lokala församlingen. Människor som tror och
bekänner sig till Jesus Kristus kan bli medlemmar i väntan på dop.
Inom ramen ”I gemenskap” återfinns gudstjänster av de särskilda anledningar som har att göra
med att enskilda personer bejakat Guds kallelse till ett liv i Kristi kyrka. Här återfinns: dop av
barn, dop på egen bekännelse, barnvälsignelse, dopbekräftelse och välkomnande av nya
medlemmar. Dessa gudstjänster förväntas täcka in de flesta situationer som kan uppkomma
när människor bejakar Guds kallelse och söker sig närmare den kristna församlingens
gemenskap.
Dopet intar en särställning som sakrament, en helig handling. Dopet kan ske både av barn
efter föräldrars önskan eller på egen bekännelse. Inom Equmeniakyrkan är tro och dop
grunden för medlemskap. Att leva i sitt dop är en process som handlar om att växa i tro och i
efterföljelse.
Barnvälsignelse är en gudstjänst som betonar glädje och tacksamhet över att en ny människa
har fötts till världen. Den kan ske både av barn som senare skall döpas eller av barn där
föräldrarna överlåter åt barnet att själv i vuxen ålder ta ställning till dopets erbjudande.
Dopbekräftelse är en gudstjänst där en människa som tidigare är döpt, men som först senare
har funnit en tro och tillhörighet till den kristna församlingen, får möjlighet att personligt
bekräfta sitt dop. Equmeniakyrkans hållning är att personen erbjuds att bejaka det dop och den
nåd som det tidigare dopet skänker. Dopförnyelse kan ske oftare och riktar sig till hela
församlingen med en uppmaning att leva i sitt dop.
Välkomnande av nya medlemmar är ett tillfälle då församlingen får möta och be för de
människor som har sökt sig som medlemmar till dess gemenskap. Välkomnande av nya
medlemmar har ingen sakramental prägel utan utgör ett tillfälle till förbön och bön om Guds
välsignelse för de nya personerna och en möjlighet för församlingen att uttrycka tacksamhet
över att gemenskapen berikas.
Samtliga gudstjänster av särskild anledning förutsätter ett föregående samtal med
församlingens föreståndare eller av denna utsedd ersättare. Vid detta samtal klarlägger
församlingsföreståndaren att den som begär gudstjänsten har förstått dess innebörd och av
egen fri vilja är beredd att gå in i den. Det är också lämpligt att involvera kandidaten och
kanske nära vänner och anhöriga i planeringen av gudstjänsten. Härvid klargörs vilka moment
i gudstjänsten som är konstituerande och kring vilka moment olika personliga önskemål kan
beaktas.
Dopet kan utformas som en självständig gudstjänst medan de övriga gudstjänsterna av
särskild anledning i regel inkluderas i församlingens huvudgudstjänst. Vid välkomnande av
nya medlemmar är detta själva syftet. Dessa gudstjänster blir en ”gudstjänst i gudstjänsten”
som infogas mellan huvudgudstjänstens flöden Samling och Ordet. Ordningen blir då:
Samling – Gudstjänst av särskild anledning – Ordet – Delande – Sändning.
Om dop sker utanför församlingens huvudgudstjänst kan dessa ordningar kompletteras med
Samling, Ordet och Sändning så att hela församlingen involveras.
