Dunkömhet över njurarna kan tyda på övre UVI.
Starkt luktande urin och ospecifika symtom som oro och förvirring hos äldre i vård och
omsorg tyder inte på behandlingskrävande nedre UVI.
Prevalens, epidemiologi
Symtomgivande UVI är vanligast hos yngre kvinnor, postmenopausala kvinnor och äldre män
med förstorad prostata.
80-90% av cystiter orsakas av tarmbakterien E. Coli. Ett vanligt fynd hos kvinnor under
sensommar och höst är S. Saphrophyticus.
Mer ovanliga bakterier som kan orsaka UVI är Enterobacter, Klebsiella, Proteus och
enterokocker. Dessa hittar man framför allt vid komplicerade urinvägsinfektioner. Fynd av
dessa bakterier är också vanligt vid vårdrelaterade och recidiverande infektioner.
Asymtomatisk bakteriuri hos äldre förekommer hos 15-30% av männen och 25-50% av
kvinnorna. På Säbo är anhopningen särskilt stor.
Vid feber utan fokala symtom från urinvägarna men med positiv urinodling visar aktuell
forskning att endast en av tio äldre patienter har UVI som orsak till febern. Nio av tio har
annan orsak trots patologiskt urinprov.
Enbart trötthet, dålig aptit eller liknade är inte anledning att behandla bakterieuri hos äldre
patienter. Behandling av dessa ökar risken för symtomgivande cystit.
Komplikationer
Akut cystit hos kvinnor är i de allra flesta fall ofarlig. Efter en vecka är ca 30 % besvärsfria
utan behandling. Behandling av cystit syftar till att lindra och förkorta tiden med symtom.
Förebyggande behandling vid recidiverande infektioner
•
•
•
•
•
Postmenopausala kvinnor bör erbjudas lågdosöstrogen.
Egenbehandling, vilket dock kräver uppföljning av behandlande läkare.
Regelbunden tömning av blåsan minskar risken för urinvägsinfektion.
Kissa efter samlag.
Nitrofurantoin(Furadantin®) eller Trimetoprim i endos efter samlag eller till natten
under 3 - 6 månader vid frekventa urinvägsinfektioner med symtom.
Hos postmenopausala kvinnor är asymtomatisk UVI vanlig, men även symtom utan närvaro
av bakterier förekommer. Primärvården behöver ta ansvar för att hemsjukvård,
äldreboenden, hemtjänst m.fl. informeras om gällande rekommendationer och vårdrutiner.
Handläggning
Telefon
Handläggning sker i första hand per telefon med anamnes enligt mätvärdesmall som ska
fyllas i komplett och dokumenteras i journal.
Vid tydlig diagnos ges behandling utan ytterligare provtagning.
När patienten har feber bokas patienten för besök hos läkare.
Mottagning
Följ mätvärdesmallen för eventuell provtagning.
Tillbaka till innehållsförteckning
3
Flödesschema
Checklista cystit vuxna kvinnor
Checklista cystit SäBo
Mätvärdesmall Kvinnor
Mätvärdesmall SäBo
Gravida kvinnor med asymtomatisk bakterieuri, ABU, ska alltid antibiotikabehandlas pga.
risken för pyelonefrit, se särskilt vårdprogram.
Vid symtom på UVI ska alltid risken för sexuellt överförda infektioner, STI, övervägas.
Diagnos
Sveda
Täta trängningar
Frekventa miktioner
Minst två av dessa symtom krävs för diagnos.
Diagnosnummer N30-P
OBS! Överväg risken för sexuellt överförd infektion (partnerbyte, genitala symtom).
Asymtomatisk bakteriuri är ett vanligt fynd och behandlas bara hos gravida och inför
urogenital kirurgi. F.ö. se mätvärdesmall ovan.
STD
Vid misstanke om STD tas prover enligt gällande vårdprogram för STI, PCR avseende
Klamydia, Mycoplasma genitalium samt eventuellt odling avseende gonorré.
Urinsticka tas mycket restriktivt.
Urinsticka positiv för nitrit visar signifikant bakteriuri. Negativt för nitrit utesluter inte bakteriell
infektion då vissa bakterier inte ger utslag på teststickan.
Kraftigt utslag för leukocyter i urinen är också ett tecken på bakteriell påverkan. Lägre utslag
kan hos kvinnor bero på genital fluor.
CRP
>30 talar detta för en övre UVI.
Vid allmänpåverkan och misstanke om övre UVI bör även CRP tas.
.
Urinodling
Vid utebliven effekt eller recidiverande UVI inom 1-2 månader.
Vid UVI efter sjukhus- eller utlandsvistelse.
UVI med feber i samband med kateterbehandling.
Urinodling är nödvändig vid övre UVI, recidiverande UVI, terapisvikt, samt vid UVI hos barn,
män och gravida. Urinodling bör v.b. ske på bakteriologiskt laboratorium och ej i
primärvården.
Tillbaka till innehållsförteckning
4
Differentialdiagnos
•
•
•
•
Sexuellt överförd infektion. Vid misstanke om STD tas prover enligt gällande
vårdprogram för STI
Vulvit/vulvovaginit orsakad av till exempel Candida albicans eller Herpes simplex.
Icke-infektiösa orsaker såsom atrofiska slemhinnor, lokal avkylning eller överdriven
underlivshygien, prolaps, cystocele, allergisk reaktion, tumörsjukdom.
Pyelonefrit.
Behandling
Egenvård
Spontanläkning är vanlig. Cirka 30 % blir symtomfria utan behandling efter en vecka.
Tillgänglig dokumentation ger inte stöd för rekommendation av produkter innehållande
tranbärsjuice eller extrakt av tranbär som profylax mot återkommande urinvägsinfektioner.
Patienter som behandlas med warfarin bör inte använda tranbärsprodukter på grund av
interaktionsrisk.
Probiotika, särskilt laktobaciller, har prövats som profylax mot UVI. Effekt och säkerhet är
bristfälligt studerade och förebyggande behandling kan därför inte rekommenderas.
Mottagning
Asymtomatisk UVI ska inte behandlas.
För att undvika resistensutveckling är växelbruk mellan olika antibiotika viktigt. Detta är
viktigt att tänka på vid recidiv.
Medicinsk, Farmakologisk behandling
Landstinget Dalarna har följande terapirekommendationer vid UVI i öppenvård;
Förstahandsmedel
Dos
Behandlingstid
Nitrofurantoin (Furadantin®)
Pivmecillinam (Selexid®)
50 mg x 3
200 mg × 2
5 dagar
5 dagar
Andrahandsmedel
Trimetoprim
160 mg x 2
3 dagar
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistensen är lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Även om antibiotikaresistensen hos urinvägspatogena bakterier i Sverige ökar, finns fortfarande
urinvägsantibiotika för vilka resistensen är låg (pivmecillinam, nitrofurantoin). Vissa stammar
är resistenta mot många olika antibiotika medan andra inte uppvisar någon
antibiotikaresistens. I svensk primärvård utgör de sistnämnda cirka 75 % av alla urinvägsisolat av E. coli. Inflödet av multiresistenta bakterier från utlandet ökar. Valet av empirisk
behandling av nedre UVI måste därför regelbundet omprövas.
Uppföljning
Odling vid recidiv inom 2 månader eller vid >2 infektioner/år.
Överväg risken för sexuellt överförd infektion/reinfektion.
För postmenopausala kvinnor tas ställning till ev. östrogenbehandling.
Tillbaka till innehållsförteckning
5
Sammanfattning
Akut cystit är i de allra flesta fall ofarligt och cirka 30 % av patienterna blir symtomfria utan
behandling efter en vecka.
Behandling med antibiotika syftar i första hand till att förkorta tiden med symtom.
Anamnesen är betydelsefull. Vid typiska, nytillkomna symtom (sveda, täta trängningar,
frekventa miktioner) hos icke gravid kvinna krävs i regel ingen ytterligare diagnostik.
Det lokala resistensläget och patientens ålder och njurfunktion är faktorer som påverkar valet
av antibiotikum.
Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat med låg resistens hos E.
coli. Trots högre resistens kan trimetoprim fortfarande övervägas för empirisk terapi.
Tre till fem dygns behandling är oftast tillräcklig.
Vid misstänkt cystit hos gravida skall urinodling göras på bakteriologiskt laboratorium
och behandling påbörjas utan att invänta odlingssvar.
Asymtomatisk bakteriuri skall inte antibiotikabehandlas utom under graviditet.
Starkt luktande urin och ospecifika symtom som oro och förvirring hos äldre i vård och
omsorg tyder inte på behandlingskrävande nedre UVI.
Journalmall
J III
Take Care
Referenser
Rutinen baseras på Stramas behandlingsrekommendationer för asymtomatisk bakteriuri,
och Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation; Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos
kvinnor, samt Svenska Infektionsläkarföreningens vårdprogram. Länk till Strama, Samverkan.
Terapirekommendationer framtagna av Dalarnas Läkemedelskommitté.
Gravida
Handläggning sker enligt speciellt vårdprogram
Klamydia PCR v.b.
Notera diagnosen cystit, N30-P i journalen
Tillbaka till innehållsförteckning
6
