Malmö Högskola
Lärarutbildningen
BUS K1
Uppväxtvillkor
i
Sofielund
_________________________________________________________________________
Annica Månsson, Clara Holmström, Bobby Wester, Sofi Lindström, Eleonohra Ståhlbrandt,
Marjan Babakr, Demir Cehic, Martin Rosén, Tairah Ahmad, Sahar Kazemi
Uppväxtvillkor i Sofielund
Uppväxtvillkor i Sofielund .................................................................................... 2
1. Inledning och syfte ............................................................................................ 3
2. Metod ................................................................................................................. 3
3. Resultat .............................................................................................................. 4
4. Diskussion ......................................................................................................... 5
5. Referenser .......................................................................................................... 7
5.1 Elektroniska referenser ................................................................................ 7
5.2 Litteratur ...................................................................................................... 7
1. Inledning och syfte
Vi har fått i uppgift att dokumentera och analysera uppväxtvillkoren i en av oss själva utvald
stadsdel i Malmö. Målet med dokumentationen är att vi ska försöka se hur det är att vara barn
och växa upp i en viss miljö. Vi i grupp K1 valde Sofielund som vår uppväxtmiljö, en del i
stadsdelen Södra innerstaden.
Vår frågeställning blir därför Hur är det att växa upp i Sofielund? Våra
följdfrågor är följande:
Vad finns det för fritidsaktiviteter för barn i området?
Hur ser närmiljön ut?
Är det ett område som barn kan känna sig trygga i?
Är det någon skillnad på norra och södra Sofielund?
Hur stor del i det sociala nätverket har Folkets hus?
2. Metod
Vi började med att göra en observation av området, det vill säga ett besök i Sofielund, vi tog
en promenad som utgick från norra Sofielund och fortsatte vidare till södra Sofielund. (se
karta i bilaga 1) Under promenaden skrev vi ner direkta reflektioner och fotograferade även
en del. Efteråt satte vi oss tillsammans på en innergård och diskuterade vilka intryck vi alla
fått.
I Norra Sofielund finns ett Folkets hus, vi lyckades få en liten intervju med
föreståndaren Carlos Cortés också.
Arbetet fortsatte med att vi sökte upp allmänna fakta om Sofielund i stort, vi har
mestadels tittat på statistik.
Vi har använt oss av en del litteratur, Barn- och ungdomspsykologi har varit till
hjälp för analysarbetet, dessutom fick vi ta del av en bekants C-uppsats som handlar om
boendesegregationen i Seved som är en del av södra Sofielund.
3. Resultat
Sofielund är en del av stadsdelen Södra innerstaden och gränsar i norr till Möllevången och i
söder till Södervärn, Dalaplan och Augustenborg. Sofielund delades upp i norra och södra
Sofielund år 1874 av en järnväg, samma uppdelning finns kvar än idag.
Norra Sofielund är både mer öppet och bättre vårdat än södra Sofielund. Detta
gäller både byggnaderna och hur städat det var på gatorna när vi var där. Båda stadsdelarna
hade dock fina, relativt nybyggda lekplatser. Både norra och södra Sofielund består till stor
del av flerbostadshus med hyresrätter, men i södra Sofielund är det trängre mellan husen.
Innergården vi satt på var dock rymlig, med en fin lekplats, en gräsmatta samt lite träd.
Vi fortsätter direkt med statistiken då det är där vi har hämtat mycket av våra
fakta kring stadsdelen. Statistiken vi utgår från är uträknad mellan åren 2004 och 2006.
Norra Sofielund
Södra Sofielund
Folkmängd
3507
4308
Andel unga, 0-24 år
33%
37%
Utländsk bakgrund
41%
61%
Försörjningsstöd
16%
22%
Inkomster/ inv/år
97 700 SEK
85 200 SEK
Eftergymnasial utb.
44%
32%
Valdeltagande
60,4 %
54,2%
(ur Strategisk Utveckling,
2008, Malmö Stad)
Då man jämför de olika delarna norra Sofielund och södra Sofielund, finner vi en viss
skillnad på livsvillkoren, men i båda delarna ser vi att barn och ungdomar utgör en stor del av
befolkningen. Utifrån den fullständiga statistiken ser vi att en stor del av de arbetslösa är
unga. Cirka en femtedel av befolkningen i Sofielund är i behov av försörjningsstöd i olika
former, vilket påverkar inkomstgenomsnittet. (www1) Efter samtal med de andra grupperna
märkte vi en markant skillnad på medelinkomst.
Södra Sofielund har även en etniskt mycket blandad befolkning som kan spela en roll på
arbetsmarknaden, då vissa omständigheter kan göra att den utbildningen som de innehar från
hemlandet inte går att applicera på svenska arbetsmarknaden.
I norra Sofielund kan man finna många verksamheter både för barn, ungdomar och vuxna
då Folkets hus är förlagt i det området. Folkets hus har runt 120 000 besökare om året, runt
400 per dygn, och har öppet 8-22 dagligen. Alla är välkomna där och det finns en mängd
aktiviteter som de håller i, för barn bland annat fritidshem, scoutkår, mammaträffar,
föreställningar och dans. Detta fick vi fram genom ett samtal med Folkets hus föreståndare
Carlos Cortés.
I södra Sofielund ser vi en brist på sådana verksamheter och barn och ungdomar väljer
istället att umgås utomhus längs gatorna alternativt i det lokala ungdomscaféet, detta utifrån
egna observationer i området. Från två boende i området får vi höra att det vid alla tider på
dygnet är mycket folk ute, folk i alla åldrar.
På Sevedstorget i södra Sofielund ligger Mötesplatsen som är en lokal som med
sina ”brobyggare” underlättar för de boende i området att komma in i samhället. (Helmer,
2008)
4. Diskussion
Vissa av oss kände att barn som växer upp i en stadsdel med hög arbetslöshet som är så pass
segregerat som Sofielund är kan de inte få det stöd och den stimulans som de behöver. Vissa i
gruppen anser att barn som växer upp i en sådan miljö får svårare att bygga upp ett
självförtroende, känna tillhörighet och kamratskap. Det diskuterades att isolering kan uppstå
mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund. En annan åsikt som framfördes var att
blandningen av nationaliteter kan ”bygga broar” mellan kulturer.
Det dök upp åsikter som t. ex att trångboddhet leder till psykisk ohälsa som i sin tur ökar
utanförskapet och kriminaliteten. Den etniska och socioekonomiska segregeringen får
negativa effekter.
I familjer med låg inkomst minskar möjligheterna att ge barn stimulans av olika
slag, det försvårar helt enkelt det materiella vilket kan försvåra barnets kognitiva utveckling.
Forskning visar på att barn i familjer med svag ekonomi har sämre hälsa och fler
psykosomatiska besvär och de löper större risk för psykiska sjukdomar.
I Barn- och ungdomspsykologi kan vi läsa följande:
Flera undersökningar visar ett samband mellan barnens intellektuella utveckling och föräldrarnas
utbildning och socioekonomiska ställning. Barn som växer upp i lägre socialgrupper där föräldrarna
har låg utbildningsnivå har också en lägre intelligenskvot än barn med medelklass eller högre
socialgrupper (s. 168, Evenshaug, Hallen)
I södra Sofielund har folk låg inkomst och frågan man kan ställa sig är; är alla jämlika i
det mångkulturella samhället? Vissa i gruppen kände att Sofielund idag inte är en trygg miljö
för barnens kognitiva, språkliga, emotionella, fysiska och sociala utveckling. Vi ser en brist på
fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Dock verkade Sevedstorget vara en mötesplats för de
boende och med dess lekplats erbjuder de i alla fall de mindre barnen en plats att leka med
varandra.
En av oss tror att barn och ungdomar i Sofielund saknar svensk bekantskapskrets som de
kan identifiera sig med. Klassklyftsamhället är stort och i södra Sofielund ser man
flerspråkiga traditioner, folk med olika etniska och kulturella bakgrunder, olika värderingar
och konflikter mellan generationerna. Barnen lär sig svenska lättare och tillägnar sig
kulturella värderingar, det kan uppstå en konflikt mellan föräldrar och barn. Föräldrarna
förlorar sin auktoritet och barnen vill inte identifiera sig med dem. Detta är en egen tolkning.
Det vi kommit fram till är att föräldrarnas arbetslöshet, familjens socioekonomiska status
och geografiska förhållanden påverkar barnens utveckling och beteende. En annan åsikt som
framfördes var att blandningen av nationaliteter kan ”bygga broar” mellan kulturer, både
mellan svenskar och invandrare och mellan olika invandrargrupper.
Av detta arbete fick vi en bild av hur mycket ett område kan påverka hela ens uppväxt
och möjligheter att utvecklas. En miljö utan aktiviteter och förebilder är en miljö som gör att
barn blir rastlösa, vilket kan leder till olika komplikationer som t.ex. utanförskap och
kriminalitet. Detta kan i sin tur leda till dålig självkänsla och osäkerhet, en rädsla för att
komma ut i samhället. En miljö med fritidsaktiviteter är viktigt för barnen och ungdomarnas
psykiska och fysiska hälsa och utveckling. Man blir kreativ och söker efter mer kunskap, när
man utvecklas stärks självförtroendet och ger mersmak på att fortsätta lära sig.
Integration är mycket viktigt för att alla människor, oavsett ålder, kön och
klasstillhörighet, för att komma in i samhället. Människor lär sig genom varandra i ett
integrerat samhälle, fördomar och diskriminering minskar när olika grupper av människor lär
sig leva tillsammans. Vi tror att klimatet i Sofielund skulle förbättras avsevärt om man satsade
på att sammanfoga de olika grupperna av människor. Både barn och vuxna skulle bli mer
öppna för nya upplevelser och ett samhälle baserat på solidariska och jämställda grunder
kunde träda fram.
5. Referenser
5.1 Elektroniska referenser
Malmö stads statistik, tillgänglig 2008-09-25
http://www.malmo.se/kommunfaktapolitik/statistik/domradesfaktaformalmo/aldreupplagor/o
mradesfakta2005/sodrainnerstaden05.4.d2883b106e53ae64c8000651.html
5.2 Litteratur
Evenshaug, Oddbjörn och Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Studentlitteratur
AB
Helmer, Zebastian (2008). Välfärd för nästan alla. C-uppsats, IMER 61-90p
Bilaga 1
