Rekommendation av en strategi

Fysisk aktivitet,
rörelse och beröring
”...att erbjuda upplevelse av hälsa
trots sjukdom...”
Föreläsning vid bpsd-registrets årsmöte
2012
Marie Ternström
leg sjukgymnast
Sandvikens kommun
Om hälsa – att vara hel
Ozolins, 2011 ”Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang”
Människan bör förstås
som en levd kropp,
då det inte är den biologiska hälsan som är det enda
eller ens alltid
det viktigaste i sammanhanget...
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Hälsa...- hel
...den biologiska hälsan
kan inte skiljas från den existentiella upplevelsen;
dessa är aspekter av
en hel människa i ett sammanhang
där livet ständigt omformas
(Ozolins 2011, Dahlberg och Segesten)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Att se människan i helhet kräver
att se människan i sitt sammanhang
– människan i sin livsvärld
”...den naturliga inställningen
som präglar vårt vardagliga
liv och kan beskrivas som en
vardagsförståelse som
innebär att vi inte medvetet
analyserar det vi möter”
(Ozolins 2011; Husserl, 1992;
Bentgsson, 1998)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens
kommun
Liknelsen med handduken
(Ozolins 2011)
Människan i sitt sammanhang Livsvärld
”...en värld av varseblivande
där den levda kroppen är
både kropp och själ, som är
aspekter av en helhet, vilken
är basen för all kunskap. Vi
har inte en kropp, vi är vår
kropp, i en värld med andra
människor, i
intersubjektivitet...”
(Ozolins 2011; Merleau-Ponty, 2002)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymn Sandvikens kommun
Liknelsen med degen (Ozolins 2011)
Figur och bakgrund
påverkar hur vi ser på
saken
Sjukgymnastens roll i teamet
– arbeta med rörelse och beröring
Medlem i teamet med uppgift att


möta människan utifrån helhetsperspektiv på den
levda kroppen och dess rörelser
Utreda, bibehålla och återfå rörelsefunktioner,
aktivitet och delaktighet

Positiv kroppsupplevelse

Uppleva hälsa genom att uppleva livsrytm (Ozolins)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Mål med sjukgymnastik vid
Beteendestörningar och Psykiska
symtom

Värna om integritet och självständighet

Förmedla trygghet

Förmedla en känsla av sammanhang

Fylla grundläggande behov av rörelse och beröring
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Fysisk aktivitet för personer med
demenssjukdom
Personer med demenssjukdom har svårt att utöva den
fysiska aktivitet man behöver för att bibehålla
hälsan



Samma behov av fysisk aktivitet som övriga
befolkningen
Ökade behov av fysisk aktivitet pga fallrisk,
motorisk rastlöshet, stress
Ökat behov pga störd sömn och nedstämdhet
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Hinder för fysisk aktivitet...

Passivitet och trötthet

Nedsatt kognition; orienteringsförmåga, apraxi

Bristande social kontroll – följa regler t ex



Bristande förståelse från omgivningen medför känsla
av skam och skuld, rädsla att ”misslyckas”
Följder av inaktivitet med bl a smärta och
kontrakturer
Rörelserädsla, rädsla för fall
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Förändrad motorik vid demens
Gångförändringar; nedsatta tyngdöverföringar, ändrad längd och
bredd på stegen, ”fastnar med fötterna”. Underlättas av räkna takt,
vårdarsång ”Vi gå över...” och ”Unison Walking” (enl R Oddy,
artikel i tidningen ”Sjukgymnasten” nr 5/1996)
➢
Långsamhet
➢
Apraxi – man vet inte hur man gör
➢
Falltendens, bakåt särskilt Parkinson Plus
➢
Paratoni; muskeltonusökning som visar sig som ett motstånd på
passiva rörelser, aktiva rörelser går bättre (Aquilonius, Fagius
”Neurologi” 1989)
➢
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Forskning visat att
träning ger bättre fysiska funktioner även hos äldre och
personer med demenssjukdom (HIFE, the FOPANU Study,
Umeå Universitet (Littbrand H, Lundin-Olsson L, Gustafson Y, Rosendahl E. The effect of a high-intensity functional
exercise program on activities of daily living: a randomized controlled trial in residential care facilities. J Am Geriatr Soc. 2009;57:17411749)

fysisk aktivitet och träning stärker kognitiva funktioner,
även hos äldre och personer med demenssjukdom (Kiivipelto, M
Föreläsning på Sjukgymnastdagarna 2010)

hjärnan anpassar sig vid fysisk aktivitet med bl a större
hippocampus, snabbare bredare kopplingar (Nyberg, L; Artikel i tidningen
”Fysioterapi” nr 4/2010)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Fysisk aktivitet kan ge

ett tillfälle till positiv beröring (egenberöring, kroppen mot
underlaget, andra deltagare, ledaren)

stärkt självkänsla – säga och höra sitt namn

minskad stress genom positiv trötthet - avslappning

positiv kroppsupplevelse – roligt! Musik! Skratt!

Att ha gjort nåt nyttigt ”Man vill ju bli lite ´svett å´”

Upplevelse av livsrytm – förstärker växling mellan vila och
aktivitet
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Promenader utomhus framgångsfaktorer

Patient och anhörig delaktig i planeringen

Kort eller lång varsel för patienten?


Två personer – sjukgymnast och en personal som patienten
känner väl
Telefon med. Rullstol/rollator att sitta på? Finns
bänkar/rastplats efter vägen?

Miljö – livlig eller lugn? Tid på dagen? Vad passar patienten?

Sjuksköterska informerad och tillgänglig på telefon
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Gruppgymnastik - framgångsfaktorer




Chefsstöd kring lokal, ”ta sig” till/från, assisterande
personal
Teamstöd kring vilka som deltar – sjukgymnast
beslutar
Börja med några lättmotiverade, positiva deltagare.
Involvera fler vartefter
Försöka skapa homogen grupp – gör flera små
grupper vid behov ”Kommer det en, så kör vi!”
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Gruppgymnastik - framgångsfaktorer

Enkla, funktionella rörelser med hög
igenkänningsfaktor som att ”Ro” - ”Spänna en båge”-
”Kamma sig”
”Kasta snöboll!”

Samma rörelse ganska länge, gärna återkommande

Bjud upp till dans

Hellre en bra halvtimme än en tråkig trekvart

Fika tillsammans efteråt
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Varför sjukgymnast vid fysisk
aktivitet?
Hjälp med att bedöma personens fysiska kapacitet, vad orkar
personen, hur långt/hur länge
vid medicinska indikationer, t ex hjärtproblem, astma/KOL
bedöma och prova ut lämpligt gånghjälpmedel eller
träningsredskap
träning av balans och vid yrsel
Smärttillstånd som försvårar fysisk aktivitet; artros, artrit,
ryggsmärta
Neurogena tillstånd som försvårar fysisk aktivitet; stroke,
Parkinsons sjd, demenssjukdom
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Ordination av fysisk aktivitet
Målet med fysisk aktivitet
Vad ska utföras, Hur ska träningen gå till, Vem stödjer patienten, När
ska träning äga rum, hur ofta
Utförande enligt signeringslista, avvikelser dokumenteras
Utvärderas...
När målet uppnåtts - ordinationen fungerar fortlöpande övergå till vardagsrehabilitering enligt SoL och Genomförandeplanen
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Beröring för personer med
demenssjukdom
Får personer med bpsd positiv beröring i tillräcklig
utsträckning?

Hur berör vi personer med aggressiva, utåtagerande,
ibland irriterande beteenden?
- med kroppskontakt
- med kroppsspråk; blickar, tonfall, röstläge
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Beröring i vårdsammanhang
Ozolins (2011)
Beröring kan ske såväl genom ögonkontakt som
genom att man står nära den andre eller genom
ett direkt vidrörande (Eriksson, 1987)
Brist på kärleksfull beröring var orsak till stor
barnadödlighet på 1800-talet (Ozolins 2011;
Montagu, A. 1986
)
Touching. The human s ignificance of the skin. New York: Perennial)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Berörd
”Det känns som att ni vill att jag ska göra
någonting men jag vet inte vad det är..?
Tycker ni inte om mig? Gör jag nåt fel? Är
jag dum i huvudet?”
Patient med demens, bor på särskilt boende
(utan särskild demensinriktning)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Hinder för positiv beröring kan vara





Aggressiva beteenden – personal blir rädd
Irriterande beteenden – återkommande beteenden, ej
avledbara beteenden
Påträngande beteenden – personal vill skapa distans
Riskfyllda beteenden – patienten är på väg att avvika
från boendet, skada sig själv eller andra
Patientens beteende kan vara sökande efter trygghet
och förankring, men visar sig som närgångenhet el
våld – en dålig cirkel där konflikter trappas upp
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Upplevelse av beröring påverkas av
… människans livsvärld




Patientens tidigare upplevelser av beröring, negativa
kroppsminnen
Beröring kan väcka kontakt med svåra känslor (sorg)
Instrumentell/nödtvungen/påtvingad beröring;
provtagning, undersökning, behandling
Beröring kan vara smärtsam
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Forskning visat att


Det är viktigt att beröring sker på rätt sätt för att vara
positiv, vårdande (Ozolins, 2011)
Beröring i form av taktil massage kan minska bpsd
(Skovdahl, K ”Krävande beteenden i samband med demens – förekomst och olika förhållningssätt” 2004)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Vad är en vårdande beröring –
vad tycker patienterna? (Ozolins, 2011)
Öppen, med en pågående inbjudan
Närvarande
Följsam, varsam, välkomnande
Uppmärksammande – att beröringen får ta tid och plats
Känslig för vad patienten vill och kan ta emot
Fingertoppskänsla - ”med fingerblomman”
Tystnad är tillåten
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Vårdande beröring – vad tycker
vårdarna? (enligt Ozolins 2011)
Överväga att avstå – öppenhet för patienten att säga nej
Utformas så att den kan tas emot
Varsamhet
Respekt och vördnad
Fokuserad, förankrad
Närvarande i sig själv, patienternas upplevelse i centrum
Reflektion
Metodens utförande ej överordnat patientens behov
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Taktil Massage – mina tankar
Metod för att ge positiv, vårdande beröring
Metod som tar hänsyn till patienten, dennes livsvärld
och upplevelser
Metod som är godkänd av Socialstyrelsen efter studie av
utvecklaren Siv Ardeby (2003), även benämnd
Taktipro (varumärkesskyddad)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Taktil massage kan ge

Positiv kroppsupplevelse
Kvinna med demenssjukdom och rastlöst
beteende, upprepade traumatiska skallskador,
pratar nästan inte alls.
”Åhhh – det där var skönt!”
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Taktil massage kan ge

En känsla av helhet – hälsa trots sjukdom:
”Nu är jag i en annan värld...”
(kvinna med hjärtsvikt och andningssvårigheter får
taktil massage på benen)
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Taktil massage kan ge...

Avslappning och lugn utan negativa biverkningar
Man med ångest i livets slut ges taktil massage,
får rofyllt ansiktsuttryck och somnar en stund
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Håll kvar, håll om, håll ut...
Att beröra
kan vara ett sätt
att släppa taget
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast
Slutligen...
Min idé om sjukgymnastens roll vid
bpsd



Teamet omfattar leg sjukgymnast
Kontakt med sjukgymnast i tidigt skede för
utredning, målsättning, ordination och utvärdering
Årlig uppföljning av rörelsefunktioner?
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Sjukgymnastik vid BPSD
- sammanfattning,
hermeneutiskt perspektiv
Tillgodose basala behov av beröring och fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet på den nivå som patienten med säkerhet
klarar att lyckas och tycker är roligt Prova! Sjung! Dansa!
Positiv vårdande beröring - ett sjukgymnastiskt verktyg
som vi kan och bör prova
?
Kopiering endast med tillstånd av Marie Ternström leg sjukgymnast Sandvikens kommun
Hermeneutik ...
Kopiering ej tillåten, Marie Ternström