Bedömning - Örebro kommun

Kvalitetsredovisning
2009/2010 för
Ervalla skola inkl
fritidshem
Skolnämnd Nordväst
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4. Förutsättningar
5. Resultat
6. Läroplansmål – Normer och värden
7. Läroplansmål – Kunskaper
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
9. Läroplansmål – Skola och hem
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
11. Läroplansmål – Bedömning och betyg
12. De tre utvecklingsområden som skolan har fokuserat på för att öka måluppfyllelsen enligt
projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
VISION
Ervalla skola är en attraktiv skola där pedagogiken utvecklas och alla såväl barn som vuxna
trivs och känner sig trygga.
Vi vill genom inflytande och delaktighet ge lust till lärande och utveckling samt förbereda
eleverna att möta framtiden.
PRESENTATION AV SKOLAN
Ervalla skola ingår som en av två skolor i Dylta skolområde, och är en kommunal skola. Skolan
är en F-6 skola med tillhörande fritidshem och ligger ca 2 mil norr om Örebro, i Ervalla kyrkby
som gränsar mot Nora och Lindesbergs kommun.
Skolan har nära till fin natur med skog och grönområden. Naturen används mycket under
dagarna till bl.a. lek, friluftsliv och naturstudier. Närmsta grannar är kyrkan och
hembygdsgården. Tvärs över skolgården ligger Ervalla förskola, med vilken skolan och
fritidshemmet samarbetar.
Ervalla skola har 86 elever inklusive eleverna i förskoleklassen. I fritidsverksamheten är ca 42
barn inskrivna. En del av barnen bor i närområdet, men många bor också utanför villaområdet
och åker skolskjuts till och från skolan.
Skolhuset inrymmer all verksamhet under samma tak, en paviljong ”dockades på” skolhuset
under höstterminen och i den lokalen inryms numera textilslöjden.
Skolan skulle behöva ett större personalrum med möjlighet till matplatser för dem som inte äter
pedagogisk lunch.
Biblioteket är det enda utrymmet på skolan som under skoltid kan användas till mindre
konferenser och möten, vilket gör att elevernas tillgång till biblioteket blir begränsat.
Ervalla förskola, Järle förskola ochErvalla skola har en gemensam brukarstyrelse med villkorad
delegation, vilket innebär att frågor som föräldrarna och rektor inte kan enas om, behandlas i
skolnämnden.
Ervalla och Ölmbrotorp skola har en gemensam rektor. Dessutom har skolorna en gemensam
ledningsgrupp där rektor och två arbetslagsledare från varje skola, en representant för skolan
och en för fritidsverksamheten ingår. Arbetslagsledarna leder arbetslagen på skolorna och har
tillsammans med arbetslagen ansvar för den dagliga verksamheten.
Som administrativt stöd finns en kanslist som arbetar ca 50 % mot skolorna och förskolorna i
Dyltaområdet samt Kullens förskola i Hovsta.
Ett elevhälsoteam finns för skolområdet och där ingår skolsköterska, kurator, psykolog,
speciapedagog, rektor och läkare.
Skolan är organiserad i både åldersblandade och ålderhomogena klasser.
Fritidshemmet är integrerat i skolans lokaler. När eleverna lämnar vår skola fortsätter de sina
studier på Lillåns skola 7-9.
Ervalla sportklubb,ESK, nyttjar skolans idrottshall under kvälls- och helgtid.
Skolans lokaler nyttjas även av fritidsgården som drivs ideellt av en föräldragrupp.
Inför kvalitetsredovisningen utvärderas Verksamhetsplanen av samtliga pedagoger under en
eller flera studiedagar. Kvalitetsredovisningen skrivs ihop av utvecklingsledarna och rektor.
Våra egna styrdokument består av:
 Likabehanlingsplan
 Verksamhetsplan
3
2. Sammanfattning av läsåret 2009/2010
När vi utvärderar verksamhetsplanens mål och aktiviteter för läsåret 09/10, kan vi konstatera att
vi genomgående har uppnått en god måluppfyllelse, trots att de ekonomiska förutsättningarna
förändrats det senaste året. Den faktor som påverkat minskningen av vår budgetram är i
huvudsak minskningen av antalet elever i Dylta skolområde. Från förra året har elevantalet
minskat från 90 till 86 elever.
När elevantalet minskar blir också klasserna färre till antalet och vi arbetar mer ålderblandat i
klasserna och antalet pedagoger minskar. Det har varit svårigheter för pedagogerna att få tiden
att räcka till för alla arbetsuppgifter förutom undervisningen som ingår i uppdraget. Det är färre
personer att fördela andra arbetsuppgifter på, allt från att vara rastvärd, bussvärd, delta i
konferenser, föräldrakontakter, handledning, elevvårdkonferenser, hålla hemsidan aktuell m.m.
speciellt när någon har varit frånvarande på grund av sjukdom, utbildning eller vård av egna
barn som förekommit en del under året.
Mycket har varit på gång under det här läsåret när det gäller fortbildning inom olika områden,
lärarlyft, matematik, diagnosmaterial, PODB m.m. Vi har haft en del vikarier för att få tillvaron
att fungera både vid fortbildning och vid annan frånvaro. Tursamt nog har vi haft några vikarier
som är väl kända för eleverna och verksamheten som vi använt oss av.
För att informera våra brukare skriver vi veckobrev. Vi möter våra föräldrar på föräldramöten
och Brukarstyrelsemöten där vi informerar och för dialog.
Fritidspersonalen möter ofta föräldrarna spontant vid hämtning och lämning men har också haft
Dropp-in fika vid några tillfällen för att informera, bemöta frågor och funderingar.
Vi arbetar med inflytande och demokrati genom att ha regelbundna klassråd, matråd och
elevråd.
I kvalitetsredovisning redovisas måluppfyllelsen för verksamheten på Ervalla skola under
läsåret 09/10.
I redovisningen hänvisas till brukarundersökningen Pilen som genomfördes på alla grundskolor
i Örebro våren 2010. På Ervalla skola deltog elever och föräldrar i skolår 3 och 5.
Svar inkom från19 elever (alla) och 9 föräldrar (47%) från skolår 3 och 5 elever (90%) och 7
föräldrar(70%) från skolår 5.
I kvalitetsredovisningen redovisas resultat från elevernas arbetsmiljöenkät som gjordes under
våren 2010. Svaren är redovisade i två grupper skolår 1-3 där 39 elever besvarat enkäten och
skolår 4-6 där 33 svar inkommit. Frågeställningarna har gällt normer och värden, kunskaper
och elevernas ansvar och inflytande.
Svar från skolans egen Trygghetsenkät finns också redovisade.
Svaren från de olika enkätundersökningarna redovisas under respektive läroplansmål i
kvalitetsredovisningen.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Skolans mål var att alla elever i skolår 5 skulle uppnå minst godkänd nivå på nationella proven
och nå godkänd nivå i samtliga ämnen enligt kursplanen.
4
Specialläraren har tillsammans med klasslärare utformat åtgärdsprogram och varit
specialpedagogiskt stöd för elever med behov.
När vi utvärderar verksamhetsplanens mål och aktiviteter för läsåret 09/10, kan vi konstatera att
vi genomgående har en god måluppfyllelse.
Nästa år kommer vi att jobba vidare med följande åtgärder:
Ervalla skola ska fortsätta arbeta enligt läsa-skriva-räkna garatin vilket betyder att skolan ska
ge elever stöd om de inte nått målen för läsa-skriva-räkna i skolår 3. Specialpedagogen har
avsatt tid inom sin tjänst, ca 20 % som språk och matematikstödjare med(riktade medel från
skolverket) att arbeta med läs och skrivinlärning/matematik som ska riktas i första hand till
elever i skolår 1-3.
En satsnings gör vi inför nästa läsår med fokus på att läsa och skriva. Undervisande pedagoger i
svenska kommer att delta i en seminarieserie som heter ” Bygga broar och öppna dörrar” som
handlar om att läsa, skriva och samtala om texter och leds av olika föreläsare och kommer att
pågå under höstterminen.
Specialpedagogen och en lärare har deltagit i en föreläsning om ”Att skriva sig till läsning via
datorn” vilket har utmynnat i att vi ska starta ett projekt med skolår 2-3 att använda datorerna
som ett redskap för läs- och skrivinlärningen. Det kommer att installeras 5 datorer för detta
ändamål i anslutning till klassrummet.
Vi kommer att fortsätta den påbörjade fortbildningssatsningen inom området normer och
värden. Våra två SET-handledare har varit ansvariga för utbildningen av samtliga pedagoger
inom skolområdet. SET är Birgitta Kimbers metod för att utveckla elevernas sociala och
emotionella förmågor med målet att minska våld, mobbning och kränkningar samt skapa ett
gott socialt och emotionellt klimat på skolorna. Syftet med utbildningen har varit att fördjupa
pedagogernas kunskaper och förståelse om SET-metoden, liksom att få mer kunskaper hur man
ska arbeta med läromedlet ”Livsviktigt” som har använts i undervisningen i livskunskap.
Vi har som mål att vid varje APT (arbetsplatsträff) ge en stunds utrymme till att diskutera
livskunskap och SET.
Fortsätta med implementeringen och användandet av diagnosmaterialet ”Nya språket lyfter” för
åk 1-5 och Språket på väg samt ”Diamant”- analysschema i matematik.
Arbeta fram lokala planeringar i samtliga ämnen.
Alla pedagoger har fått utbildning i det nya digitala bedömningsverktyget PODB och ska under
året lära sig använda verktyget i arbetet med skriftliga omdömen och IUP (individuella
utvecklingsplaner)
4.
Förutsättningar
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
2008/2009
F
P
6
6
25
21
42
31
2009/2010
F
P
0
9
17
26
40
34
5
Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter)
Antal anställda per verksamhetschef (totalt)
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem*
Varav personal i förskola*
* Fördela antalet anställda i dessa kolumner
2008/2009
17
1, 14, 2
2009/2010
17
1,14,2
Personal (statistik 15/10)
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
2008/2009
8,3
8,3
2009/2010
8,3
8,3
Modersmålsundervisning och studiehandledning
2008/2009
2009/2010
på modersmål
F
P
F
P
Antal elever (skolår 1-9)
42
31
40
34
Antal elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning *
4
7
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
100%
33%
modersmålsundervisning *
Skolans bedömning av hur många elever som behöver
3
studiehandledning på modersmålet **
Antal elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning
0
0
på modersmål **
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning
0
0
på modersmål **
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
** (Skolförordningen kap 5 §§ 2, 3) Skolans egna uppgifter
5. Resultat
Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut)
Prognos skolår 2
Antal elever i skolår 2
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 3
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 3
2008/2009
F
P
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i
år 3
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i
år 3
2008/2009
Måluppfyllelse skolår 3 *
Antal elever i skolår 3
Antal elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 3
Andel elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 3
F
11
11
100
%
Antal elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3
Andel elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 3
11
100
%
P
0
2009/2010
F
P
5
5
3
4
60% 80%
2
4
40%
80%
2009/2010
F
7
5
71%
P
12
9
75%
6
86%
7
58%
* Bedömningen ska göras på elevens totala måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
6
Prognos skolår 4
Antal elever i skolår 4
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 5
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 5
2008/2009
F
P
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i
år 5
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i
år 5
2009/2010
F
P
11
2
11
2
100 100
%
%
11
2
100
%
100%
2008/2009
F
P
6
3
6
3
100 100
%
%
2009/2010
F
P
4
6
3
5
75% 83%
Antal elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 5
Andel elever som nått uppnåendemålen i svenska/SVA i år 5
6
100
%
3
100
%
4
100
%
5
83%
Antal elever som nått uppnåendemålen i engelska i år 5
Andel elever som nått uppnåendemålen i engelska i år 5
6
100
%
3
100
%
4
100
%
5
83%
Antal elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen i år 5
Andel elever som nått uppnåendemålen i alla ämnen i år 5
6
100
%
3
100
%
3
75%
3
50%
Måluppfyllelse skolår 5 *
Antal elever i skolår 5
Antal elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 5
Andel elever som nått uppnåendemålen i matematik i år 5
* Bedömningen ska göras på elevens totala
måluppfyllelse i ämnet inte bara de nationella proven
Prognos skolår 6
Antal elever i skolår 6
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 9
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i matematik i år 9
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/sva i år
9
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i svenska/SVA i
år 9
Antal elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år 9
Andel elever som beräknas nå uppnåendemålen i engelska i år 9
2008/2009
F
P
2009/2010
F
P
8
5
8
3
100 60%
%
7
3
88%
60%
7
88%
3
60%
7
6. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade
metoder. Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade
arbetsformer mot mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och
elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Likabehandlingsplaner
ska årligen upprättas i varje verksamhet och grundas på väl beprövade och utvärderade
metoder. Elever och föräldrar ska ha inflytande vid den fortsatta utvecklingen av
likabehandlingsplanerna. Dessa ska kontinuerligt följas, utvärderas och utvecklas.
(Budget 2010)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
Mål
Skolans mål
Under läsåret 2009/2010 ska skolorna arbeta mer strukturerat med
livskunskap.
Alla pedagoger ska utbildas i SET fram till februari 2010.
Vid läsårets slut ska likabehandlingsplanen ha förankrats hos samtliga
elever, föräldrar och personal.
Processen
Processen
Vi har jobbat med livskunskap under året. Det har varit schemalagt en gång i veckan. På
livskunskapen har vi bl.a. jobbat utifrån SETmaterialet Livsviktigt. Vi har tränat på att
samarbeta, lyssna på varandra, acceptera varandras olikheter, prata inför gruppen och hur man
är en bra kompis.
Två elever från klass 4, 5 och 6 är kamratstödjare på skolan. Kamratstödjarna har tillsammans
med personalen från trygghetsgruppen träffats regelbundet för att stämma av klimat och
stämning på skolan. Kamratstödjarna har fått utbildning under året. Kamratstödjarna hade
ansvaret och planerade en Må-bra-dag. Må-bra-dagen började med gemensam frukost och
därefter samling i idrottssalen med sång och dikter. Under dagen hade vi olika stationer med
faddergrupper. De olika stationerna innehöll värderingsövningar, massage, målarstationer,
avslappning och mat- och hälsodiskussioner.
På alla hjärtans dag delade kamratstödjarna ut hjärtbakelser till alla eleverna på skolan.
Rastvärd och kamratstödjare har funnits ute på rasterna för att skapa och bibehålla en trygg
miljö, lösa konflikter och se barn som är ensamma.
8
Vi har arbetat med faddersystem på skolan som innebär att de äldre barnen är faddrar åt de
yngre. Fyrorna har en gång i veckan gjort olika aktiviteter med sina fadderbarn i förskoleklass.
Faddergrupper används också vid pysseldagar, lekdagar mm.
Vi har arbetat efter den likabehandlingsplan som upprättades under våren 2008 och har under
året arbetat med att eleverna ska bli delaktiga och få förståelse för och kunskap om den. Planen
har inte reviderats under detta år eftersom vi kommer att skriva en ny plan till hösten som då
kommer att kallas Trygghetsplan.
Under läsåret har en pedagog som genomgått en handledarutbildning i SET, social-emotionell
träning, utbildat sina kolleger vid sju olika tillfällen. Detta dels i utbildningssyfte samt dels för
att inspirera kollegorna att kontinuerligt jobba med livskunskap i klasserna.
Fyra pedagoger samt rektor har deltagit i en föreläsning av Birgitta Kimber, ”Social emotionell
träning”.
SEThandledaren har haft information om SET för politikerna i skolförvaltning Nordväst och
förskolans personal i Dyltaområdet.
Resultat
Sammanställning/reflektion från trygghetsenkäten våren 2010
I klasserna F- 3 har alla elever (100%) svarat att de alltid eller ofta trivs i klassen. Det är en
ökning med 4 procentenheter från 2009. Av eleverna svarar 98% att de alltid eller ofta har
kompisar i klassen. Det är en ökning med 4 procentenheter från föregående års enkät. Av
eleverna svarar 98% att de alltid eller ofta känner sig lugn och trygg på rasterna, det är en
ökning med 2 procentenheter.
Enkäten för år 4 – 6 innehöll inte samma frågeställningar.
Alla elever (100%) svarar att de alltid eller ofta känner sig trygga i skolan. På frågan om de
vuxna i skolan bryr sig om mig svarar 97% av eleverna att de vuxna gör det ofta eller alltid.
Ingen ökning eller minskning har skett från 2009. Av eleverna uppger 97% att de trivs bra eller
mycket bra i sin klass. Ingen förändring sedan förra året har skett.
Sammanställning från Pilenenkäten
Näst intill alla elever i skolår 3 känner sig trygga och tycker det är roligt att gå till skolan.
Föräldrarna instämmer och alla anser att personalen aktivt motverkar att någon behandlas illa.
Mer än 50% av eleverna i klass 3 tycker inte att det är arbetsro på lektionerna och föräldrarna
svar överensstämmer med elevernas i fråga om arbetsro.
Alla elever i skolår 5 känner sig trygga i skolan, och tycker att de vuxna bryr sig om dem vilket
är ett bättre resultat än genomsnittet i Örebro kommun.
Analys
Livskunskapen har fungerat mycket bra under detta läsår. Utbildning i, och schemaläggning av
livskunskap har bidragit till att pedagogerna fått inspiration och jobbat strukturerat med ämnet.
Kamratstödjarna har varit engagerade och tagit sin uppgift på allvar. De har tagit egna initiativ
till många aktiviteter.
Arbetet med likabehandlingsplanen har under året arbetats med på ett tillfredsställande sätt.
9
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för normer och värden har förbättrats under året.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
___________________________________________________________________X____
Åtgärd
Att fortsätta schemalägga livskunskap 1gång/vecka på samma tid i alla klasser, där vi jobbar
med Birgitta Kimbers material ”Livsviktigt”. Fortsatt handledararbete där pedagogerna under
APT-tid stöttas av utbildad SET-handledare.
Likabehandlingsplanen ska omarbetas och kommer då att heta Trygghetsplanen. Den ska
förankras hos elever, föräldrar och personal.
Tydliggöra vilka trivselregler som gäller på skolan och fritidshem.
7. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och
förskola kombineras. Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som
tillräckliga kunskaper inte erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts
in. Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i
samtliga skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper,
samt arbeta för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att
utifrån sina förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger
behörighet till gymnasiestudier på nationella program ska öka. (Budget 2009)
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att
växa, lära och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en
skolutbildning där alla får grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i
samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå
skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn
och elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina
insatser för flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
10
Mål
Skolans mål
I juni 2010 ska alla elever ha uppnått godkänd nivå i samtliga ämnen.
Under läsåret 2009/2010 ska pedagogerna bli bättre på att tydliggöra
kursplanemålen i de olika ämnena för elever och föräldrar.
Processen
I år två har delar av Skolverkets diagnosmaterial, Måns och Mia, samt delar ur
Diamantmaterialet gjorts.
Treorna har läst för eleverna i förskoleklassen.
År tre har gjort nationella prov i svenska och matematik. Femmorna har gjort nationella
prov i svenska, matematik och engelska.
År sex har ingått i ett matematikprojekt som referensgrupp för att öka måluppfyllelsen.
Elevernas kunskaper har kartlagts med hjälp av Skolverkets diagnosmaterial Diamant.
Två pedagoger har genomfört en fortbildning i matematik utifrån materialet Att förstå och
använda tal. Utbildningen har omfattat 10 tillfällen á tre timmar. Detta har även inneburit
uppgifter som genomförts i verksamheten.
Vi har tagit vara på matematiken i vardagen. Vi har jobbat mycket med att göra matten
konkret genom att använda laborativt material som samlats och organiserats i matteskåp.
På elevens val erbjöds eleverna i år 2 till 6 utomhusmatematik. Då arbetade vi med
tallinjen, geometri, uppskatta och mäta, tid, volym, längd, tabeller och diagram.
Under året har tre pedagoger deltagit i Lärarlyftet inom ämnena specialpedagogik och
NO/teknik.
Skolförvaltning nordväst har under året fortsatt att ordna fortbildningstillfällen för
fritidspedagoger som två pedagoger deltagit i. Fortbildningen har i huvudsak handlat om
fritidspedagogens roll och stresshantering. Ett utbyte har påbörjats mellan de olika
fritidshemmen i förvaltningen.
Fritidspedagogerna har deltagit i en utbildningsdag, ”Det informella lärandet och
fritidspedagogens juridiska ansvar”.
Tre pedagoger har deltagit i en föreläsning om utåtagerande barn och ungdomar.
Skolförvaltning Nordväst ordnade en gemensam föreläsning som gavs av Petri Partanen.
”Från Vygotskij till lärande samtal” där alla pedagoger deltog.
Vid utvecklingssamtalen har en utvecklingsplan skrivits för att tydliggöra kunskapsmålen
för eleverna och föräldrarna. Skriftliga omdömen har skrivits i svenska, matte, engelska,
idrott, musik och slöjd.
Vi har utformat åtgärdsprogram och satt in specialpedagogiska insatser till en del elever i
behov av särskilt stöd.
Barnen på fritidshemmet har i vardagssituationer och genom lek/spel getts möjligheter att
utveckla sin matematiska och språkliga förmåga. Exempel på detta kan vara att räkna
antalet barn vid samlingar och när mellanmålet görs i ordning och dukas fram.
11
Pedagogiska samtal har förts kring matematikmaterialet Diamant och Nya språket lyfter.
Pedagogiska caféer har innefattat diskussioner kring skriftliga omdömen och individuella
utvecklingsplaner.
Under en studiedag i januari föreläste Hans Persson om NO-undervisning. Dagen innehöll
även workshops där deltagarna fick lära sig om och utföra experiment. I samband med
studiedagen presenterades den nya lokala planeringen i NO.
För de elever som ännu inte nått målen har åtgärdsprogram upprättats.
I de nationella proven har det ingått sammanställning för att kartlägga elevernas
kunskapsprofil. I elevernas IUP finns skriftliga omdömen och individuella mål samlat.
Denna följer sedan eleven genom hela grundskolan.
Slöjdlärarna inom team Hovsta/Dylta har träffats flera gånger under läsåret. I den gruppen
har man arbetat med att tydliggöra målen för skolår 3. Det har också gjorts en pedagogisk
planering för skolår 6, gällande återbruk.
Resultat
Alla elever i skolår 1 har knäckt läskoden och flertalet av eleverna i år 3 och 5 har blivit
godkända i svenska på de nationella proven.
I år tre finns en nyanländ elev. För denne har det nationella provet endast använts som
diagnosmaterial för att göra en bedömning av vad eleven kan i ämnena. Fyra av pojkarna
och en av flickorna har inte nått målen i svenska på grund av att de inte klarat ett av
samtliga delprov.
I tabellen ovan ingår tolv pojkar i år tre. Då en av dessa är en nyanländ elev är det endast
elva av dem som utfört proven i både svenska och matematik enligt Skolverkets
instruktioner.
Samtliga föräldrar till elever i skolår 3 har fått information om kunskapsmålen och kan
rekommendera sitt barns skola.
Alla elever i skolår 5 tycker att de lär sig viktiga saker i skolan, får stöd och hjälp om det
behövs och är med och diskuterar sitt skolarbete på utvecklingssamtalen.
Analys
Elever med inlärningssvårigheter har ett stort behov av stöd utöver det klassläraren kan
ge. På grund av ytterligare nedskärningar av personal under senare delen av läsåret har
inte dessa behov tillgodosetts fullt ut.
Under senare delen av läsåret utökades behovet av specialpedagogiskt stöd.
Resurser omfördelades mellan klasserna.
Bedömning
Vi bedömer att resurserna för barn i behov av särskilt stöd inte är tillräckliga och att det är
svårigheter med att prioritera befintliga resurser i arbetslaget.
Vi bedömer att måluppfyllelsen för skolans totala kunskapsutveckling ligger under
godtagbar nivå på grund av att flera elever inte når målen. Tilläggas bör att flertalet elever
når den nationella nivån med god marginal.
12
Åtgärd
Även under nästa år blir målet att samtliga elever ska nå godkänd nivå.
Vi pedagoger måste bli bättre på att tydliggöra målen i de olika ämnena för eleverna så
att de lättare kan nå en högre kunskapsnivå.
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet
med FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag - Verksamheten
ska ta initiativ till att öka elevers engagemang och inflytande över sitt eget lärande.
Verksamheten ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa,
lära och utvecklas tillgodoses. (Budget 2009)
För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och motiverande, ska de
kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010)
Mål
Skolans mål
Eleverna ska under läsåret 2009/2010 ha ett reellt inflytande och ges ansvar allt
efter mognad i planering, genomförande och utvärdering av sitt lärande både i
skolan och på fritidshemmet.
Under läsåret 2009/2010 ska klassråd genomföras minst varannan vecka.
Under läsåret 2009/2010 ska elevråd genomföras en gång per månad.
Processen
Personalen har ett mer medvetet förhållningssätt där elevernas inflytande är viktigt.
Demokratiska omröstningar och diskussioner där alla är delaktiga hör till det dagliga
arbetet.
Vi har erbjudit eleverna ett arbetssätt med möjligheter att påverka sitt eget arbete, genom
att inom vissa ramar välja sin egen väg till kunskap.
Vi har ett strukturerat arbetssätt vid genomförandet av klassråd, med fasta återkommande
punkter. Vi tar tillvara elevernas egna förslag när det gäller undervisningsmiljö och
genomförande. Vid klassråden har eleverna haft möjlighet att välja arbetsuppgifter. De
turas om att vara ordförande och sekreterare. En klasslärare har ansvarat för elevrådet och
klasslärarna för klassråden.
Elevrådet har haft åtta möten under läsåret. Ärenden från klassråden har förts vidare till
elevrådet. På elevrådet skrivs protokoll som läses upp av elevrådsrepresentanterna i
klasserna och anslås på elevrådets anslagstavla. Under vårterminen blev elevrådet också
matråd då Lillåns skolkökschef Lilian Degner medverkade. På matrådet diskuterades bl.a.
13
mängden mat som kastas. Under senare delen av vårterminen har maten som slängts vägts
för att se om svinnet minskar. På vår skola är det väldigt lite mat som slängs. 2,5 kg per
dag. Eleverna fick önska sina favoriträtter som sedan serverades under sista delen av
terminen.
Fritidsbarnen är med och bestämmer aktiviteter på fritidshemmet. Inför loven är barnen på
fritids med och planerar lovens aktiviteter.
Fritidsbarnen har turats om att tillsammans med en pedagog ansvara för mellanmålet.
Resultat
Vi kan se att elevernas inflytande och medbestämmande över den dagliga verksamheten i
skola och på fritidshemmet har ökat engagemanget, lusten och trivseln. Frågor och
förbättringar som tagits upp i klassråd och elevråd har hörsammats och genomförts.
Alla elever i skolår 3 anser att de tar ansvar för sitt skolarbete och 30% av eleverna
instämmer i att de är med och planerar sitt skolarbete.
Näst intill alla elever i skolår 5 anser att de tar ansvar för sitt skolarbete och att de är nöjda
med sitt inflytande de har i skolan.
Analys
Vi har haft klassråd inför varje elevråd och efter elevråd. Elevrådet fungerat bra detta år.
Representanterna för de olika klasserna har tagit med frågor till elevrådet och
återrapporterat till klasserna.
Bedömning
Personalen arbetar medvetet med ett förhållningssätt för att få barnen att få ett reellt
inflytande över sitt lärande.
Vi har haft ett väl fungerande elevråd som utökades till att även vara matråd under läsåret.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________X_______________
Åtgärd
Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med elevinflytande och delaktighet. Det kan ske
genom att
medvetet bygga bra relationer till eleverna.
medvetandegöra eleverna om deras rättigheter och möjligheter till inflytande över
skolarbetet och sin tid på fritidshemmet.
fortsätta arbetet med att ge eleverna de verktyg och förutsättningar de behöver för
att vara delaktiga under sin samlade skoldag.
9. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling.
14
Målen i verksamheterna t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas
planer, ska vara kända för barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Verksamheten
ska ta initiativ till att öka föräldrars engagemang. (Budget 2009)
Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor erbjuder
utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar. (Budget
2010)
Mål
Skolans mål
Under läsåret 2009/2010 ska fritidspedagogerna fortsätta att tydliggöra målen
som styr verksamheten på fritidshemmet för föräldrarna.
Under läsåret 2009/2010 fortsätter skolan, fritidshemmet och föräldrarna att ha en
bra dialog om barns utveckling och lärande.
I juni 2010 ska skolornas hemsida vara aktuell och informativ.
I Processen
juni 2010 ska skolornas hemsida vara aktuell och informativ.
På föräldramöten har samtal förts om innehållet i det pedagogiska arbetet. Vi har också
informerat och diskuterat hur föräldrar kan delta i och stötta sina barns lärande. Det kan
t.ex handla om att stötta barn i deras läsutveckling genom högläsning och läsläxor.
I samband med läsårsstarten delas skolans informationsfolder ut till alla hem. Där
presenteras skolans personal, förväntningar och regler.
Veckobrev skrivs varje vecka. I dessa får föräldrarna information om det som hänt under
veckan och vad som kommer att hända under kommande vecka. Fritids skickar ut
information till föräldrar om verksamheten i samband med skolloven. Två gånger per
termin skickar rektorn ut ett nyhetsbrev med information om skolområdet.
Skolans brukarstyrelse har haft sammanträde 6 gånger under året. Mötena är öppna för
alla föräldrar. Förskolans och skolans rektor är med på brukarstyrelsemötena. En av
personalen på Ervalla skola finns alltid med på mötena. I brukarstyrelsen finns också
representanter för föräldrar och personal från förskolorna i Ervalla och Järle. Barn som
går på förskolan i Järle och Ervalla börjar förskoleklass i Ervalla. Protokoll från
brukarstyrelsen delas ut till alla föräldrar på skolan och de båda förskolorna.
Vid läsårsstarten delades det ut en informationsfolder till alla barn som går på fritids. I
foldern presenteras fritidshemmets mål och verksamhet. Även vid föräldramötet i
förskoleklassen och vid utvecklingssamtal gavs information om fritidshemmets
verksamhet och mål. Drop-in fika har genomförts en gång under höstterminen. Under
vårterminen erbjöds alla fritidshemsföräldrar utvecklingssamtal. Där diskuterades barnens
sociala utveckling och färdigheter och hur barnen fungerar i gruppen.
15
Resultat
Ungefär hälften av föräldrarna på fritidshemmet har haft utvecklingssamtal under våren.
Många av de som tackade nej tyckte att de hade en bra fungerande daglig kontakt med
personalen på fritidshemmet och avstod därför.
Samtliga elever har haft utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner har
upprättats för varje enskild elev.
Näst intill alla föräldrar i både skolår 3 och 5 har fått information om målen som styr
verksamheten och anser också att personalen är intresserade av deras synpunkter och
önskemål.
Analys
Skolans föräldrar är mycket engagerade i sina barns skola och skolgång.
Brukarstyrelsen och personalen på skolan har ett gott samarbete.
Vi har under året saknat tid och kompetens för att utveckla vårt användande av hemsidan.
Bedömning
Under året har skolan, fritidshemmet och föräldrarna haft en bra dialog om barns
utveckling och lärande. Fritidspedagogerna har fortsatt att tydliggöra målen som styr
verksamheten på fritidshemmet för föräldrarna. Vi har saknat möjlighet, bl.a. på grund av
tidsbrist, att uppdatera vår hemsida med aktuellt material t.ex. aktiviteter på skolan.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_______________________________________________________X_________________
Åtgärd
Användandet av skolans hemsida bör utökas. Innehållet bör uppdateras kontinuerligt.
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika
omval. (Budget 2010)
16
Mål
Mål för förskola/skola i team Dylta-Hovsta
Juni 2010 har en fördjupning och utveckling av samarbetet med förskola/skola
skett som på sikt förverkligar en pedagogisk samsyn på barns lärande
Skolans mål
Vi ger varje elev en bra övergång mellan de olika skolåren; från förskolan och
vidare genom hela grundskoletiden.
Processen
Övergång från förskolan till förskoleklass
Under vårterminen 2010 bildades en 5-årsgrupp i Ervalla med barn från Järle och Ervalla
förskola. Femårsverksamheten har bedrivits i en lokal nära skolan. Femåringarna har ätit
lunch i skolans matsal och varit ute på skolgården och lekt varje dag. De har även vid ett
flertal tillfällen varit med på musikstunder, lek och skogsutflyktermed förskoleklassen. Då
har de även träffat fritidspedagoger som jobbar i förskoleklass. Femåringarna har inför
skolstarten fått två faddrar var i den blivande fjärdeklassen som skrivit personliga brev till
sina fadderbarn. I maj hälsade klassläraren för blivande F-! på barnen i deras lokal.
Föräldrarna bjöds i maj in till ett trepartssamtal, ett samtal mellan vårdnadshavare och
personal från förskolan och skolan. Detta samtal grundar sig på de utvecklingssamtal som
tidigare skett i förskolan.
Ett föräldramöte för de blivande F-1 genomfördes i juni. Syftet var att informera om
verksamheten, titta på lokalerna, upprätta kontakter mellan personal och föräldrar samt
mellan föräldrarna. På det mötet deltog klasslärare och två fritidspedagoger
Övergång mellan de olika klasserna på Ervalla skola
Vid läsårets start fortsatte samtliga lärare med samma barngrupp som föregående år så
inget överlämnande behövdes. Det enda överlämnandet var från förskoleklass till år 1.
Övergång från skolår 6 till skolår 7
Alla elever som har gjort ett språkval inför skolår 6 har rest från Ervalla skola till Lillåns 79 skola vid två tillfällen/vecka under hela läsåret. Personal från Dylta skolor har ansvarat
för undervisning i engelska för de elever i Dylta skolområde som valt svensk-engelska som
språkval. Under januari-februari hade planerare från Lillåns skola, lärare för skolår 6,
kurator och rektor en planeringskonferens för blivande elever i skolår 7. Klassläraren i år 6
delar upp eleverna i grupper baserat på enskilda samtal och kännedom om eleverna.
Sammansättning av olika grupper till klasser har skett i samverkan med läraren för skolår 6
och Lillåskolans elevhälsogrupp. Eleverna har i maj månad besökt Lillåns 7-9 skola och
träffat blivande klassföreståndare och klasskamrater. Lärarnas dokumentation om eleverna
överlämnades till klasslärare i årskurs 7.
Samverkan förskola-skola.
Arbetsgruppen förskola/skola har under året fortsatt att föra diskussioner om lärande och
värdegrundsfrågor för att skapa en gemensam syn kring barns lärande. I arbetsgruppen
finns representanter från alla skolor och förskolor i team Hovsta/Dylta. Rektorerna i teamet
17
har fortsatt att, utifrån förskola/skola gruppens diskussioner, arbeta fram ett dokument som
beskriver vår gemensamma syn på kunskap och värdegrundsfrågor.
Resultat
Utifrån en enkät som gjordes hösten 2009 var alla föräldrar till barn i blivande
förskoleklass nöjda med övergången mellan förskola och skola.
Under samtal vårterminen 2010 med elever och föräldrar i år 6 har det framkommit att de
är nöjda med övergången till år 7.
Analys
Språkvalsresorna från Ervalla skola till Lillåns skola som alla eleverna gör under skolår 6
är en bra inskolning för att lära känna nya kamrater, lärare och den nya skolmiljön på
Lillåns skola.
I år har blivande förskoleklassbarn blivit extra förtrogna med både inne- och utemiljö,
personal samt elever på skolan. Det har de blivit tack vare att det bildades en femårsgrupp i
Ervalla.
Tack vare bra tidsplaner för både förskola- skola, skolår6 – skolår 7 fungerar det mycket
bra.
Bedömning
Vi bedömer att måluppfyllelsen för övergång och samverkan har ökat under året till
mycket bra. Vi strävar efter att bibehålla det.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________________________X_
Åtgärd
Nästa år kommer vi att arbeta efter de tidsplaner och rutiner för övergången mellan
förskola och förskoleklass som har arbetats fram och som fungerar mycket bra.
Tidpunkter för de olika överlämnandesamtalen mellan de olika skolåren på Ervalla skola
ska skrivas in i vår årsplanering.
11. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Varje enskild
elevs läs- och skrivutveckling bör kontinuerligt observeras och utvärderas så att
stöd kan ges i tid där det finns behov av det. (Budget 2009)
Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella utvecklingsplaner ska
finnas på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla skolor. PODB
stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas
kunskapsutveckling. (Budget 2010)
Mål
Skolans mål
Pedagogerna utvärderar och reviderar kursplanemålen i svenska, matematik,
engelska, musik, idrott och slöjd, under läsåret 2009 och 2010.
Pedagogerna skriver kursplanemål i NO/SO under läsåret 2009-2010.
18
Processen
Klasslärare i årskurs 1-2 har under läsåret använt Ingvar Lundbergs ”God läsutveckling”
för att kunna bedöma elevernas läsutveckling.
I årskurs 3 har vi börjat med ”Nya språket lyfter”, Skolverkets diagnosmaterial i svenska..
Pedagogerna har satt sig in i och använt sig av materialet ”Diamant”, som är ett
diagnosmaterial i matematik från Skolverket. Detta för att på ett adekvat sätt kunna
bedöma elevernas matematikkunskaper.
Nationella prov har genomförts i svenska och matematik för årskurs 3 och i svenska,
matematik och engelska för årskurs 5.
Mycket pedagogisk utvecklingstid har använts till fortbildning och diskussioner kring
bedömning. Vi har genomfört en halv studiedag om PODB ett digitalt verktyg för
skrivande av skriftliga omdömen. Vi har också haft regelbundna pedagogiska samtal under
konferenser och arbetsplatsträffar som handlat om bedömning och betyg
Resultat
Kompetensnivån hos pedagogerna har höjts vad gäller förståelsen av hur skriftliga
omdömen ska förstås och användas. Vi har fördjupat oss i är bl.a summativ och formativ
bedömning samt lokal pedagogisk planering. Arbetet med kursplanemål i NO har
påbörjats. Däremot har vi inte arbetat fram nya kursplanemål i SO-ämnena.
Slöjdlärarnas samarbete har resulterat i en tydligare röd tråd för elevernas
slöjdundervisning inom team Hovsta-Dylta.
Alla föräldrar till barn i skolår 3 och 5 anser att lärarna talar om för eleverna när de
lyckats bra i skolan.
Analys
Mycket pedagogisk utvecklingstid har använts för att höja vår kompetens inom området
bedömning genom att läsa dokument, delta i fortbildningar och diskussioner inom
arbetslaget. Diskussioner har också förts med andra skolor i utvecklingsgrupperna i
matematik/ NO samt slöjd. Konsekvensen av ovanstående är att är försenade med att
revidera kursplanemålen i svenska, matematik, engelska, musik, idrott och slöjd.
Vi har inte heller skrivit kursplanemål i NO/SO, men en lokal planering i NO har
framarbetats av en särskild arbetsgrupp.
Slöjdlärarnas ambition att utveckla slöjdämnet med hjälp av gemensamma pedagogiska
träffar har varit mycket värdefullt.
Bedömning
Vi har under året skapat förutsättningar för en god måluppfyllelse för området bedömning
och betyg.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________________________________X_________________________
19
Åtgärd
Färdigställande av lokala kursplanemål under nästa läsår.
Fortsatt arbete i utvecklingsgrupper inom alla ämneskategorier för att påverka
måluppfyllelsen både vad gäller kunskaper och betyg och bedömning.
Slöjdlärarna behöver mer tid för samarbete inom team Hovsta/Dylta.
Omdömesskrivandet behöver utvecklas till att omfatta språkval i åk 6 samt hemspråk.
12. De tre utvecklingsområden som skolan har fokuserat på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Ervalla skolas utvecklingsområden:
Normer och värden
Kunskaper
Delaktighet och inflytande
Processen
Normer och Värden
Samtliga pedagoger har fått utbildning i SET- social och emotionell träning av skolområdets
två SET-handledare. Vi har använt delar av studiedagar och arbetsplatsträffar för att genomföra
fortbildningen för all personal. I utbildningen har ingått att lära sig om konflikthantering, att
hantera känslor, social kompetens, samtalsmetoder och empati.
I utbildningen har också kurslitteratur ingått av Birgitta Kimber ” Att främja barn och
ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens.”
Alla klasser har haft livskunskap som ett ämne schemalagt varje vecka.
Föräldrar har informerats på föräldramöten/ Brukarstyrelsemöten om SET.
En ny Trygghetsplan har arbetats fram av trygghetsgruppen och kommer att gå ut på remiss till
personal, elever och föräldrar.
Planen har arbetats fram utifrån att likabehandlingsarbetet ska regleras i två regelverk:
Diskrimineringslagen
Skollagen
Kunskap
2 pedagoger har deltagit i ”Lärarlyftet” för att bredda och utöka sitt kompetensområde inom
specialpedagogik och teknik/no.
Utvecklingsinsatser i matematik med syfte att elevernas möjlighet att utveckla sin förståelse i
matematik genom att använda ett mer laborativt arbetssätt har gjorts under läsåret.
Pedagoger och specialpedagog har tagit del av kompetensutveckling inom ma/no området.
Delaktighet och inflytande
Planerade och genomförda elevråd och klassråd. Ärenden från klassråd har förts vidare till
elevråd. Alla möten är protokollförda.
Vi erbjuder eleverna ett arbetssätt med möjligheter att påverka sitt eget arbete genom att, inom
vissa ramar, välja sin egen väg till kunskap.
20
Resultat
Normer och värden
I skolår 3 och 5 känner sig näst intill alla trygga på skolan och de anser sig behandlas bra av
sina kompisar.
Alla föräldrarna till skolår 3 och 5 anser att deras barn känner sig trygga på skolan.
Enstaka elever i skolår 4-6 har aldrig någon att vara med på rasterna.
Kunskap
När vi utvärderar verksamhetsplanens mål och aktiviteter för läsåret 09/10, kan vi konstatera att
vi genomgående har en god måluppfyllelse.
Eleverna i skolår 5 har en uppfattning av att de lär sig mycket i svenska, engelska och
matematik vilket också stämmer om man tittar på måluppfyllelsen.
Kunskapsmålen är väl kända för eleverna i skolår 3 och 5 och de får höra av lärarna när de
lyckats i skolan
Delaktighet och inflytande
I skolår 3 anser ca 30% av eleverna att de är med och planerar sitt skolarbete och ca 80% är
nöjda med sitt inflytande i skolan. 70% av elever svarar att de via klassråd och elevråd kan
påverka skolans verksamhet enligt Pilens enkätsvar.
Övervägande delen av eleverna i skolår 5 instämmer att de är med och planerar sitt skolarbete,
är nöjda med sitt inflytande i skolan och kan påverka skolans verksamhet via klassråd och
elevråd
Analys
Arbetet med livskunskap på schemat har tagit fart under året och resulterat i goda resultat i
enkätundersökningarna gällande trivsel och trygghet. Det här ser vi som ett sätt att stärka
lärandet och ge eleverna beredskap för livet. Det är ett långsiktigt arbete därför är det viktigt att
undervisningen förekommer regelbundet och under hela skoltiden..
På grund av frånvaro av olika slag (som blir kännbar i en liten personalgrupp) som t.ex
lärarlyft, annan kompetensutveckling, lediga dagar i schemat, sjukdom, vård av barn m.m. har
det ofta uppstått svårigheter att prioritera konferenser/ pedagogiska caféer för att öka
kompetensen hos pedagogerna. Det är av vikt att fortsätta implementeringen av
diagnosmaterialet” Nya språket lyfter” för skolår 1-5 samt analysschemat i matematik och
språket på väg i svenska så att alla pedagoger kommer igång att använda sig av materialet.
Önskvärt är att få mer tid och utrymme för pedagogiska samtal och skolutvecklingsfrågor inom
arbetslaget.
Vi ska fortsätta arbetet med att skriva lokal pedagogiska planeringar i alla ämnen och bli mer
medvetna om skillnaderna mellan uppnåendemål och strävansmål. Vi har hittills inte skrivit
omdömen i alla ämnen vilket vi har som måla att göra till hösten. Enstaka pedagoger har använt
sig av vårt kommungemensamma databaserade bedömningsverktyg PODB när de skriftliga
omdömena skrevs i slutet av vårterminen. Målet är att alla skriftliga omdömen ska skrivas i
PODB verktyget till hösten.
21
Kontinuiteten på elevråd och klassråd har blivit bättre under året, vilket också resulterat i att
eleverna tycker sig kunna vara med och påverka viktiga saker i skolan.
Bedömning
Normer och värden
ej godtagbar
godtagbar
bra
x mycket bra
______________________________________________________________________
Kunskap
ej godtagbar
godtagbar
bra
x
mycket bra
________________________________________________________________________
Inflytande/delaktighet
ej godtagbar
godtagbar
bra
x
mycket bra
________________________________________________________________________
Monica Schulstad,rektor
22