EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.12.2015
COM(2015) 905 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Sjätte rapporten om Ukrainas framsteg när det gäller uppfyllandet av kraven i
färdplanen för viseringsliberalisering
{SWD(2015) 705 final}
SV
SV
I. INLEDNING
Dialogen om viseringsliberalisering mellan EU och Ukraina inleddes i oktober 2008. I
november 2010 lade Europeiska kommissionen fram en handlingsplan för
viseringsliberalisering (nedan kallad handlingsplanen) för Ukraina. I handlingsplanen
fastställs ett antal konkreta riktmärken inom fyra ”grupper”1 av tekniskt relevanta frågor för
att se till att landet inför en rättslig, politisk och institutionell ram (fas 1) och sedan även
tillämpar denna på ett hållbart sätt (fas 2). Riktmärkena måste uppnås innan ukrainska
medborgare med biometriska pass får resa in i Schengenområdet för kortare vistelser utan
visering.2
I september 2011 antog kommissionen sin första lägesrapport om Ukrainas genomförande
av handlingsplanen3 och utfärdade flera rekommendationer för att slutföra den första fasen
(lagstiftning och planering). Kommissionen offentliggjorde sin andra lägesrapport den 9
februari 2012 och den tredje den 15 november 2013. Efter kommissionens fjärde rapport
(den 27 maj 2014)4 och rådets godkännande av den (den 23 juni 2014) befann sig Ukraina
officiellt i handlingsplanens andra fas, där en bedömning gjordes av det hållbara
genomförandet av den rättsliga och politiska ramen.
Kommissionen antog den femte lägesrapporten om Ukrainas genomförande av
handlingsplanen den 8 maj 20155. I rapporten konstaterades att de ukrainska myndigheterna
gjort anmärkningsvärda framsteg med genomförandet av handlingsplanens andra fas. I
enlighet med den metod som beskrivs i handlingsplanen har kommissionen anordnat
utvärderingar på plats med experter från EU:s medlemsstater. Rapporten åtföljdes av en
bedömning av de potentiella migrations- och säkerhetseffekterna av liberaliseringen av
viseringsbestämmelserna för ukrainska medborgare som reser till EU.
Den sjätte rapporten är den andra lägesrapporten om Ukrainas genomförande av
handlingsplanens andra fas. Här undersöks hur effektivt och hållbart de ukrainska
myndigheterna har genomfört riktmärkena i den andra fasen, i enlighet med
rekommendationerna i kommissionens femte rapport. I denna rapport behandlas inte de
riktmärken som redan ansågs ha uppfyllts i den förra rapporten, eftersom övervakningen visat
att de fortfarande är uppfyllda. Det gäller riktmärkena för straffrättsligt samarbete och villkor
och förfaranden för utfärdande av rese- och identitetshandlingar.
Faktaupplysningarna och bedömningen baseras på resultaten av EU:s kontrollbesök i
Ukraina den 31 augusti 2015 till den 2 oktober 2015 på handlingsplanens samtliga fyra
områden. Vid besöken deltog experter från EU:s medlemsstater, tjänstemän från
kommissionen, företrädare för Europeiska utrikestjänsten och EU:s delegation i Ukraina.
Ytterligare information har därefter erhållits genom möten och kontakter mellan
Det rör sig om i) dokumentsäkerhet, inklusive biometri, ii) integrerad gränsförvaltning, migrationshantering
och asyl, iii) allmän ordning och säkerhet och iv) yttre förbindelser och grundläggande rättigheter.
2
Den som omfattas av undantaget från viseringskravet och innehar ett biometriskt pass får då resa genom eller
vistas på EU-medlemsstaternas (utom Storbritanniens och Irlands) och de till Schengenregelverket associerade
ländernas territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod utan att ansöka om visering.
3
COM(2013) 809 final.
4
COM(2014) 336 final.
5
COM(2015) 200 final.
1
2
kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och de ukrainska myndigheterna, och genom
de lägesrapporter som Ukraina lämnade den 17 augusti och den 22 november 2015.
Denna rapport åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar6, med en
närmare redogörelse för den utveckling som beskrivs här. Bilagan till arbetsdokumentet från
kommissionens avdelningar innehåller, i enlighet med handlingsplanens krav, en uppdaterad
analys och statistikbaserad information om de förväntade migrations- och säkerhetseffekterna
av liberaliseringen av viseringsbestämmelserna för ukrainska medborgare som reser till EU,
på grundval av bidrag från berörda EU-organ och intressenter. Bedömningen av effekterna
säger något om de viktigaste förväntade tendenserna på migrations- och säkerhetsområdet.
Den visar att EU fortfarande är en attraktiv destination för migranter från Ukraina, vilket
kräver övervakning av potentiella utmaningar när det gäller migration och säkerhet.
2.
BEDÖMNING
AV
ÅTGÄRDER
AVSEENDE
DE
ÅTERSTÅENDE
RIKTMÄRKENA I HANDLINGSPLANEN FÖR VISERINGSLIBERALISERING
2.1. Grupp 1: Dokumentsäkerhet, inklusive biometri
Avsevärda framsteg har gjorts sedan den 12 januari 2015 i och med utfärdandet av
biometriska pass som uppfyller Internationella civila luftfartsorganisationens krav. När det
gäller kontrollen av ukrainska medborgare som lämnar territoriet kan man vid
sekundärkontrollen på Kiev Boryspils flygplats få tillgång till fingeravtryck som lagrats i
ukrainska pass och därmed jämföra innehavarens fingeravtryck med de som finns lagrade i
chippet.
Ändringar av procedurreglerna antogs den 19 augusti 2015 för att hantera eventuella
sidoeffekter av namnbyte vid utfärdande av rese- och identitetshandlingar. Både interna pass
och pass för utlandsresor makuleras vid namnbyte.
Tekniskt samråd om upprättande av en automatisk koppling mellan det förenade statliga
demografiska registret och folkbokföringsregistret pågår. Denna koppling väntas vara på plats
den 1 januari 2016.
I maj började Ukraina utfärda biometriska diplomatiska pass och tjänstepass samt biometriska
pass vid konsulat. Utrustningen togs i bruk på 98 konsulat. De nya biometriska id-korten
håller på att testas och kommer att börja utfärdas den 1 januari 2016.
Riktmärket för dokumentsäkerhet anses vara uppfyllt.
2.2. Grupp 2: Integrerad gränsförvaltning, migrationshantering och asyl
2.2.1 Integrerad gränsförvaltning
6
SWD(2015) 705 final.
3
Genomförandet av ett system för integrerad gränsförvaltning i Ukraina har gått framåt.
Gränsbevakningsmyndigheten håller på att utvecklas till ett modernt brottsbekämpande organ
enligt bästa praxis i EU, trots det komplexa läget i landets östra del.
De ukrainska myndigheterna har säkrat tillgång till Interpols databaser vid
gränsövergångarna. I november var 39 gränsövergångar anslutna till Interpols databaser. De
återstående 118 gränsövergångarna kommer att anslutas under 2016. Ukraina har vidtagit
ytterligare åtgärder för samarbete kring gränskontroll och gränsövervakning med
grannländer, något som redan fungerade relativt väl. När det gäller den framtida strategin för
integrerad gränsförvaltning har gränsbevakningsmyndigheten utarbetat ett nytt förslag för
perioden 2016–2020. Myndigheten väntas nu, inom ramen för en inkluderande dialog med
andra gränsmyndigheter och berörda aktörer, lägga fram ett heltäckande dokument som utgår
från bästa praxis i EU och behandlar centrala frågor om avdelnings- och
myndighetsövergripande och internationell samverkan och samordning.
Gränsbevakningsmyndigheten tittar sedan den 6 november 2015 på fackministeriernas och
myndigheternas synpunkter på förslaget och handlingsplanen för genomförandet. Förslaget
väntas träda i kraft den 1 januari 2016.
Riktmärket för integrerad gränsförvaltning anses vara uppfyllt.
2.2.2 Migrationshantering
Lagen om extern arbetskraftsmigration antogs vid andra behandlingen den 5 november
2015 och undertecknades av presidenten den 21 november. Detta är mycket positivt, eftersom
lagen kommer att reglera återintegrationsfrågor på rättslig nivå.
Migrationsmyndighetens kapacitet när det gäller inrikes spårning har ökat. Den 27 maj 2015
antog Ukrainas regering en resolution om att migrationsmyndigheten från den 1 januari 2016
ska få ytterligare 500 medarbetare, bl.a. tjänstemän som ska arbeta med bekämpning av
irreguljär migration och med inrikes spårning. Språkutbildning pågår för närvarande.
Migrationsmyndigheten undersöker nu nya sätt att involvera internationella partner i
språkutbildningen för personalen. Migrationsprofilen för 2014 har uppdaterats och
offentliggjordes den 5 maj 2015.
Riktmärket för migrationshantering anses vara uppfyllt.
2.2.3 Asyl
Avsevärda framsteg har gjorts med att genomföra rekommendationerna i den femte rapporten.
Delsystemet för flyktingar i databasen över utländska medborgare har upprättats.
Information om ursprungsland finns tillgänglig för handläggare på migrationsmyndighetens
webbplats. Den 1 juli 2015 inledde 100 offentligt finansierade regionala och lokala
rättshjälpscentrum sin verksamhet och erbjuder sekundär rättshjälp för personer som
ansöker om internationellt skydd.
4
Livsmedel som uppfyller kraven på ett visst dagligt näringsintag per person, oberoende av
kostnad, tillhandahålls vid de tillfälliga boendeanläggningarna för personer som ansöker om
eller har rätt till internationellt skydd.
Utbildning har anordnats för personal vid mottagningsanläggningar, handläggare och
domare. Ukraina har för närvarande en mottagningskapacitet på 100 platser i Odessa och 130
platser i Zakarpatska oblast. Öppnandet av en ny mottagningsanläggning i Jagotin i Kiev
oblast, med ytterligare 353 platser, har skjutits upp till 2017. Renoveringen av ytterligare 100
platser i den tillfälliga boendeanläggningen i Odessa kräver att blockeringen hävs för de
anslagna medlen.
Något som fortfarande ger anledning till oro är att nuvarande praxis med förvar av vissa
kategorier asylsökande inte baseras på lagstadgade grunder för förvar. Den 10 november
2015 antog parlamentet vid första behandlingen ett lagförslag om ändringar av
utlänningslagen, varigenom rättsliga avgöranden införs när det gäller förvar av personer som
är föremål för återvändandeförfaranden. Liknande garantier och specifika grunder för förvar
kan komma att införas för personer som söker internationellt skydd och uppehåller sig lagligt
i Ukraina.
Riktmärket för asyl anses vara uppfyllt.
2.3. Grupp 3: Allmän ordning och säkerhet
2.3.1 Förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet, terrorism och
korruption
2.3.1.1. Förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet
Den 26 maj 2015 godkände Ukrainas president den nationella säkerhetsstrategin, som syftar
till att fastställa den övergripande visionen och riktningen för reformprocessen. Strategin
är ett framsteg.
Den komplexa reformen av inrikesministeriet och de myndigheter som ansvarar för
förebyggande av organiserad brottslighet pågår. Myndigheterna strävar efter att tydligt
fastställa de brottsbekämpande organens befogenheter med en tydlig ansvarskedja när det
gäller utredning och åtal. Centrala inslag i reformen, som en tydlig jurisdiktion och
undvikande av överlappning i arbetet med att bekämpa organiserad brottslighet, bör följas upp
ytterligare.
De ukrainska myndigheterna gör insatser för att begränsa säkerhetstjänstens
förundersökningsbefogenheter när det gäller underrättelsearbete och kontraspionage. Den
21 november 2015 undertecknade presidenten den lag som syftar till optimering av
brottsbekämpningsbefogenheter i samband med förundersökning. När det gäller smuggling
har förundersökningsbefogenheterna överförts från säkerhetstjänsten till inrikesministeriet.
Specialiserade domare och åklagare för ärenden som gäller organiserad brottslighet har
också övervägts.
5
För att garantera ett effektivt vittnesskydd kommer de ukrainska myndigheterna att titta på
anslagsfördelningen för nästa budgetår. Det finns planer på ett nytt förfarande för samarbete i
fråga om vittnesskydd och konsekvent tillämpning av beslut om vittnesskydd.
Riktmärket för förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet anses vara
uppfyllt.
2.3.1.2. Människohandel
Ukraina har vidtagit ett antal väsentliga åtgärder för att utveckla en strategi och insatser mot
människohandel. Det har skett genom antagandet av ett nytt statligt program för bekämpning
av människohandel, som ska träda i kraft den 1 januari 2016.
Ministeriet för socialpolitik håller samråd med andra myndigheter och internationella
organisationer, men arbetet med att bedöma orsakerna till att antalet identifierade offer
minskar och att bättre övervaka framväxande trender pågår fortfarande.
Antalet identifierade offer är fortfarande mycket lågt. Den 19 november hade de ukrainska
myndigheterna gett 140 personer status som offer för människohandel: 60 kvinnor, 59 män
och 21 underåriga.
De ukrainska myndigheterna har infört ett formellt förfarande för identifiering av offer, men
det kräver att offren själva ansöker om identifiering. En nationell mekanism för att underlätta
samarbete mellan berörda organ i kampen mot människohandel har också inrättats. Det
nuvarande systemet mot människohandel inriktas på Ukraina som ursprungsland, och endast
ett fåtal utländska offer har formellt identifierats. Ytterligare uppmärksamhet bör ägnas åt
inhemsk människohandel, särskilt när det gäller internflyktingar.
Systemet för övervakning av den gällande handlingsplanen måste fortfarande införas,
liksom utvärdering från 2016 och framåt. Här bör icke-statliga organisationer ha en tydlig
roll och tillräckliga medel för ett effektivt deltagande. När det gäller att förbättra
identifieringen av offer skulle Ukraina vinna på att införa ett enhetligt nationellt statistiskt
övervakningssystem.
De ukrainska myndigheterna har räknat med att finansiera de icke-statliga organisationerna
inom ramen för den nationella hänskjutandemekanismen. Utbildningen av tjänstemän om
deras roll och ansvar i samband med identifieringen av offer har förbättrats.
Riktmärket för människohandel anses vara uppfyllt.
2.3.1.3. Förebyggande och bekämpning av korruption
6
De framsteg som konstaterades i den femte rapporten när det gäller bekämpning av
korruption, framför allt på det rättsliga och det institutionella området, har fortsatt.
Parlamentets antagande den 8 oktober 2015 av lagstiftningspaket som innefattar delar av
rekommendationerna i rapporten är ett viktigt framsteg. Det civila samhället fortsatte att spela
en nyckelroll i det fortsatta arbetet med korruptionsbekämpning.
Den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning bildades, och dess chef utsågs
den 16 april 2015 efter en öppen och konkurrensutsatt urvalsprocess. Ett hundratal utredare
har rekryterats och utbildats. Inrättandet av den nationella myndigheten för
korruptionsbekämpning är således på god väg. Myndigheten kan emellertid inte bedriva sin
verksamhet fullt ut utan en specialiserad åklagarmyndighet för korruptionsbekämpning.
Inrättandet av denna nya specialiserade åklagarmyndighet för korruptionsbekämpning
har inletts, men det krävs fullständiga garantier för dess oberoende och integritet. Brister i
urvalsprocessen för de specialiserade åklagarmyndighetens ledning, såsom avsaknad av
objektiva meritkriterier för utnämningen av urvalskommitténs ledamöter och av kandidaterna,
har visat att den relevanta rättsliga och institutionella ramen måste förbättras ytterligare för att
myndighetens oberoende och integritet ska kunna garanteras till fullo. Förfarandena för urval,
utnämning och uppsägning av myndighetens ledning och personal måste därför omfattas av
strängare garantier för oberoende och integritet. Att verksamheten vid den specialiserade
åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning kommer i gång bör ges högsta prioritet.
Myndigheten är en oundgänglig del av en effektiv och oberoende institutionell ram för
bekämpning av korruption på hög nivå. Den 30 november utsåg allmänna åklagaren chefen
för den specialiserade åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning
Framsteg har gjorts när det gäller inrättandet av det nationella kontoret för
korruptionsbekämpning, i synnerhet efter nyvalet av styrelsen den 28 augusti 2015.
Regeringen väntas godkänna styrelsen med fem ledamöter i december 2015. Lagen om
förebyggande av korruption, som antogs i oktober 2014, trädde i kraft den 26 april 2015. Den
innehåller bestämmelser om kontrollmekanismer för redovisning av tillgångar. Dessa
uppgifter kommer att utföras av det nationella kontoret för korruptionsbekämpning. Kontoret
kommer också att ha hand om webbportalen för redovisning av tillgångar, som är under
utveckling. En lag om finansiering av politiska partier antogs den 8 oktober 2015. Ett
lagförslag om det nationella kontoret för återvinning av tillgångar och kontoret för förvaltning
av tillgångar godkändes av parlamentet vid första behandlingen den 8 oktober 2015. Den 10
november antog parlamentet vid andra behandlingen en uppsättning lagar för att förbättra
förfarandena för återvinning av tillgångar. Det rörde sig framför allt om lagförslagen om det
nationella kontoret för återvinning av tillgångar och kontoret för förvaltning av tillgångar, om
beslagtagande av tillgångar och om särskilt förverkande hos tredje man. Lagförslagen i den
form de lagts fram av regeringen innehöll bestämmelser om inrättande av ett kontor för
återvinning av tillgångar, som även skulle ha till uppgift att förvalta frusna och förverkade
tillgångar, samt bestämmelser om processen för att frysa och förverka tillgångar. Ett antal
ändringar av texten i parlamentet har begränsat myndighetens möjligheter till aktiv
förvaltning av de beslagtagna tillgångarna liksom bestämmelserna om beslagtagande och
förverkande.
Slutresultaten av framstegen när det gäller rättsliga och institutionella aspekter är beroende av
ett fullständigt genomförande.
7
Den ukrainska ledningen har förbundit sig att
- säkerställa att det nationella kontoret för korruptionsbekämpning och den specialiserade
åklagarmyndigheten för korruptionsbekämpning är fullt ut operativa under det första
halvåret 2016,
- Senast under det första halvåret 2016 säkerställa oberoende och integritet för det
specialiserade åklagarmyndighetskontoret för korruptionsbekämpning, inklusive genom
ändringar i lagen ”lagföring” med lämpliga garantier i fråga om urval och avskedande av
kontorets ledning.
- Säkerställa att det nationella kontoret för korruptionsbekämpning och se till att
verksamheten är fullt ut operationellt under det första kvartalet 2016 och att kontroll av
tillgångar och potentiella intressekonflikter för tjänstemän på de områden och befattningar
där korruptionsrisken är störst kan inledas omedelbart därefter.
- Förbättra den institutionella kapaciteten i fråga om återvinning förvaltning av tillgångar
och, under första kvartalet 2016, anta lagstiftning om förfaranden för beslagtagande av
tillgångar och särskilt förverkande i syfte att göra kontoret för tillgångsåtervinning helt
verkningsfullt.
- I den statliga budgeten för 2016 och framåt säkerställa de nödvändiga finansiella medlen
för ett väl fungerande institutionellt korruptionsbekämpningsramverk, i vilket det
nationella korruptionsbekämpningskontoret ingår.
På grundval av dessa åtaganden anses riktmärket för korruptionsbekämpning ha
uppfyllts.
2.3.1.4. Penningtvätt och finansiering av terrorism
Ukrainas centralbank har vidtagit åtgärder mot banker som inte lämnar ut uppgifter om
slutliga faktiska ägarförhållanden och säkrar en effektiv identifiering av kunder. Den 5
oktober 2015 hade 132 av 135 affärsbanker lämnat ut uppgifter om ägarförhållanden i
enlighet med de nya bestämmelserna. En särskild enhet för övervakning av ägarförhållanden
har inrättats vid centralbanken. Centralbanken planerade att före utgången av december 2015
färdigställa riskbaserade verktyg för tillsyn på distans och på plats för bekämpning av
penningtvätt med fokus på risker i anslutning till personer i politiskt utsatt ställning i landet.
En specialiserad enhet som ska samordna utredningar avseende penningtvätt och
finansiering av terrorism inrättades den 2 september 2015 vid allmänna åklagarmyndighetens
avdelning för tillsyn i brottmål. Enheten har till uppgift att samordna utredningar som gäller
penningtvätt och finansiering av terrorism. Enhetens operativa funktion bör övervakas
ytterligare.
Alla onlinetjänster utan kundidentifiering eller övervakning av pengarnas ursprung måste ses
som en risk. Centralbanken gör insatser för att reglera betalningssystem som inte
tillhandahålls av banker. Den samarbetar också med brottsbekämpande myndigheter för att se
8
till att betalningssystem som inte regleras av centralbanken följer lagstiftningen. Det bör
också framhållas att åklagarmyndigheten väckt åtal och inlett brottsutredningar mot ombud
för webbpengar som misstänkts för penningtvätt.
Riktmärket för penningtvätt anses vara uppfyllt.
2.3.1.5. Narkotika
Den nationella strategin mot narkotika och den tillhörande handlingsplanen håller på att
genomföras genom den andra handlingsplanen för perioden 2015–2020.
Myndigheterna har övervägt att konsolidera narkotikabestämmelserna i en enda rättsakt. Det
kommer att underlätta en harmonisering av Ukrainas narkotikalagstiftning. Hälsoministeriet
säkrar samarbete med andra narkotikapolitiska institutioner som regelbundet medverkar till
genomförandet av den statliga policyn för narkotikakontroll. Inom ramen för 2015 års
handlingsplan för genomförandet av den narkotikapolitiska strategin till 2020 deltar
inrikesministeriet i genomförandet av planerade åtgärder tillsammans med säkerhetstjänsten,
gränsbevakningsmyndigheten och skattemyndigheten. Här ingår operativa och förebyggande
åtgärder för att spåra och beslagta narkotika, psykotropa ämnen, analoger och prekursorer
samt giftig och potent narkotika. Mellan den 1 januari och den 9 november 2015 beslagtog
gränsbevakningsmyndigheten mer än 200 kg narkotika.
Riktmärket för narkotikabekämpning anses vara uppfyllt.
2.3.2 Straffrättsligt samarbete
Riktmärket för straffrättsligt samarbete ansågs vara uppfyllt i den femte lägesrapporten och är
fortfarande uppfyllt.
2.3.3 Brottsbekämpningssamarbete
När det gäller det myndighetsövergripande samarbetet pågår reformen av inrikesministeriet
fortfarande. Före utgången av 2015 ska ministeriet ha omvandlats till ett civilt organ, vars
främsta syfte är att utforma en konsekvent statlig politik för inrikes frågor och att leda
verksamheten vid andra myndigheter (den nationella polisen, nationalgardet,
gränsbevakningsmyndigheten, migrationsmyndigheten och beredskapsmyndigheten). Den 2
juli 2015 antog parlamentet lagen om den nationella polisen, som trädde i kraft den 7
november 2015. Lagen innehåller bestämmelser om optimering av den nationella polisen, en
tydlig separation av strukturella befogenheter och avskaffande av dubbla funktioner i enlighet
med europeiska normer. Ministeriets reformansträngningar på detta område är mycket
positiva.
Informationsutbytet mellan brottsbekämpande organ sker med hjälp av systemet ”Arkan” – ett
integrerat myndighetsövergripande informations- och telekommunikationssystem för kontroll
av personer, fordon och varor som korsar nationsgränsen.
9
Förfarandet för ingående av det operativa avtalet med Europol är mycket långt
framskridet. Den 11 mars 2015 undertecknades ett samförståndsavtal av Ukraina, och den 19
mars undertecknades dokumentet av Europol. Den 4 juni antog parlamentet en lag om
ratificering av samförståndsavtalet mellan Ukraina och Europol om inrättande av en säker
kommunikationskanal. Lagen trädde i kraft den 13 juli. Beslutet att inleda förhandlingar om
undertecknande av avtalet om operativt samarbete fattades av Europols styrelse den 7 oktober
2015. Det ukrainska Interpolkontoret förhandlar nu med Europol om att inleda arbetet med
upprättandet av den säkra kommunikationskanalen SIENA. Hotbildsbedömningen avseende
den grova organiserade brottsligheten (Socta) för Ukraina genomförs i enlighet med
Europols metod.
Internationellt samarbete med de ukrainska brottsbekämpande organen sker genom Interpol
och Europol i samband med förebyggande, upptäckt och utredning av brott.
Riktmärket för brottsbekämpningssamarbete anses vara uppfyllt.
10
2.3.4 Uppgiftsskydd
De ukrainska myndigheterna har på ett tillfredsställande sätt genomfört lagen om skydd av
personuppgifter, och den oberoende datatillsynsmyndigheten fungerar effektivt.
Budgeten för ombudsmannens sekretariat har höjts med 7 miljoner ukrainska hryvnia
(25 %) som gått till tre avdelningar vid sekretariatet: dataskyddsavdelningen, enheten för
icke-diskriminering och enheten för tillgång till offentlig information.
Riktmärket för uppgiftsskydd anses vara uppfyllt.
2.4. Grupp 4: Yttre förbindelser och grundläggande rättigheter
Trots de stora externa och interna utmaningar som landet ständigt står inför har Ukraina på
kort tid gjort avsevärda framsteg på detta område.
2.4.1 Fri rörlighet inom Ukraina
Hiv/aids ströks från listan över smittsamma sjukdomar genom hälsoministeriets föreskrift
nr 329 av den 11 juni 2015. Det betyder att hiv/aids inte kan åberopas för att neka
invandringstillstånd. De ukrainska myndigheterna har successivt förbättrat tillämpningen av
den rättsliga ramen för resa till och från de territorier som inte kontrolleras av regeringen och
har infört åtgärder för att göra det enklare att korsa kontaktlinjen.
Riktmärket anses vara uppfyllt.
2.4.2 Villkor och förfaranden för utfärdande av rese- och identitetshandlingar
Detta riktmärke ansågs vara uppfyllt i den femte lägesrapporten.
2.4.3 Medborgerliga rättigheter, inklusive skydd av minoriteter
Ukraina har uppvisat en strategisk hållning när det gäller utveckling av kapaciteten vid
jämställdhetsinstitutionen, den centrala institution som hanterar frågor om bekämpning av
diskriminering. Antalet anställda har ökats till 15, och anslagen är betydligt högre i 2015 års
budget och 2016 års budgetprognos. Institutionen har fortsatt att genomföra strategin och
handlingsplanen för förebyggande och bekämpning av diskriminering i Ukraina 2014–2017.
Flera informationskampanjer har lanserats av jämställdhetsinstitutionen och berörda
ministerier. Presidenten antog den 25 augusti 2015 den nationella människorättsstrategin, som
innehåller avsnitt om bekämpning av diskriminering. Ukraina har fortsatt med genomförandet
av den rättsliga ramen för skydd av nationella minoriteter på en rimlig nivå. Avsevärda
framsteg har gjorts med att utbilda tjänstemän vid brottsbekämpande organ, åklagare och
domare i bekämpning av diskriminering enligt en mer systematisk och permanent strategi.
Eftersom Ukraina i bilaga XL till kapitel 21 i associeringsavtalet gör åtaganden om
tillnärmning av sin lagstiftning med EU:s direktiv om bekämpning av diskriminering, kan
rekommendationen i den förra lägesrapporten om förbättringar av lagen om bekämpning av
diskriminering anses vara uppfylld. Detta kräver dock att handlingsplanen för genomförande
av den nationella människorättsstrategin inkluderar de brister som identifierats och innehåller
en tidsfrist för att avhjälpa dem. Parlamentet antog också den 12 november ändringar av
11
arbetslagen som uttryckligen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning. De
undertecknades av presidenten den 21 november och trädde i kraft den 27 november.
Kommande lagstiftning på detta område, t.ex. den nya arbetslag som ska antas av parlamentet,
måste garantera samma förbud.
Riktmärket anses vara uppfyllt.
3. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING OCH NÄSTA STEG
Sedan viseringsdialogen mellan EU och Ukraina inleddes i oktober 2008 och handlingsplanen
för viseringsliberalisering lades fram för de ukrainska myndigheterna i november 2010 har
kommissionen regelbundet rapporterat till Europaparlamentet och rådet om Ukrainas framsteg
med att uppfylla riktmärkena inom de fyra grupperna i den första och andra fasen av
handlingsplanen.
Kommissionen har även fortsatt att övervaka Ukrainas framsteg inom relevanta områden av
handlingsplanen genom
mötet för högre tjänstemän om viseringsdialogen mellan EU och Ukraina,
EU:s och Ukrainas gemensamma kommitté för förenklade viseringsförfaranden,
EU:s och Ukrainas gemensamma kommitté för återtagande,
EU:s och Ukrainas underkommitté för rättvisa, frihet och säkerhet,
EU:s och Ukrainas dialog om mänskliga rättigheter.
Under det senaste mötet i den gemensamma kommittén för förenklade viseringsförfaranden
den 23 april 2015, där företrädare för EU-medlemsstaterna deltog, konstaterade
kommissionen att genomförandet av det ändrade avtalet om förenklade viseringsförfaranden
överlag var mycket tillfredsställande. Vid ett samråd med medlemsstaterna den 6 maj
bekräftades att genomförandet av återtagandeavtalet överlag fortskred på ett tillfredsställande
sätt.
Viseringsdialogen mellan EU och Ukraina har visat sig vara ett viktigt och synnerligen
effektivt verktyg för att främja långtgående och besvärliga reformer som rör rättsliga och
inrikes frågor och andra områden, med konsekvenser för reformen av rättssäkerheten och
rättsväsendet. Dessa frågor följs upp inom andra dialogstrukturer, t.ex. associeringskommittén
och associeringsrådet, och kommer också att övervakas inom ramen för associeringsagendan.
Ukraina har uppnått stabila och konkreta framsteg inom alla områden som ingår i
handlingsplanens fyra grupper. Detta vittnar om beslutsamheten hos och de fortsatta
ansträngningarna av den ukrainska regeringen och alla statliga institutioner som har gjort
uppnåendet av handlingsplanens riktmärken till högsta nationella prioritet.
Ukraina har anslagit lämpliga ekonomiska och mänskliga resurser för att se till att reformerna
blir varaktiga. EU bidrar också till denna process och har redan anslagit över 35 miljoner euro
för uppförande och utrustning av tillfälliga boendeanläggningar för irreguljära migranter
(projektet READMIT), budgetstöd för integrerad gränsförvaltning (60 miljoner euro) och
betydande stöd i form av tekniskt bistånd och budgetstöd för korruptionsbekämpning
(omkring 30 miljoner euro).
12
Det fortsatta genomförandet av reformer i anslutning till handlingsplanen kommer att få
fortsatt stöd genom det kommande stora paketet med projekt för migrationsstöd. Det kommer
att
innefatta
omfattande
kapacitetsuppbyggnad
och
en
uppgradering
av
informationshanteringssystem för migrationsmyndigheten, gränsbevakningsmyndigheten och
de domstolar som hanterar migrationsärenden (28 miljoner euro). Ytterligare initiativ till stöd
för korruptionsbekämpning och brottsbekämpning är under utarbetande.
Det är också väsentligt att fortsätta att organisera riktade informationskampanjer i syfte att
klargöra de rättigheter och skyldigheter som följer med viseringsfria resor till
Schengenområdet och av de regler som styr tillträde till arbetsmarknaden i EU.
Fem lägesrapporter om genomförandet av handlingsplanen har lagts fram. I den femte
lägesrapporten bekräftades att Ukrainas framsteg med handlingsplanens fyra grupper varit
anmärkningsvärda, med tanke på de exceptionella omständigheterna. Vidare konstaterades att
Ukraina genom att vidta de åtgärder som krävdes enligt rapporten skulle kunna uppfylla
samtliga riktmärken i handlingsplanens andra fas.
Kommissionen anser att Ukraina sedan dess har gjort de framsteg som är nödvändiga och
påtagit sig alla de reformer och åtaganden som krävs för att säkerställa ett effektivt och
hållbart genomförande av de kvarvarande riktmärkena. Alla de åtgärder som fastställts i den
femte framstegsrapporten har hanterats för att säkerställa att den rättsliga och politiska ramen,
de institutionella och organisationsmässiga principerna, samt verkställandet förfaranden inom
alla de fyra ämnesområdena är förenliga med europeiska och internationella normer.
Kommissionen kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av de pågående reformerna
på sådana områden som korruptionsbekämpning, människohandel och organiserad
brottslighet.
På grundval av denna bedömning och de utfästelser som gjorts, samt med tanke på resultatet
av den fortlöpande övervakning och rapportering som pågått sedan dialogen om
viseringsliberalisering mellan EU och Ukraina inleddes i oktober 2008, anser kommissionen
att Ukraina uppfyller samtliga riktmärken som ställts upp för de fyra ämnesområdena i
handlingsplanens andra etapp. Med beaktande av totala relationerna mellan EU och
Ukraina kommer kommissionen, i början av 2016, att lägga fram ett lagförslag om ändring av
förordning (EG) nr 539/2001.
Kommissionen kommer att fortsätta att aktivt övervaka Ukrainas fortsatta uppfyllande
av alla riktmärken i de fyra grupperna i handlingsplanen inom ramen för de nuvarande
associeringsstrukturerna och dialogerna och, om nödvändigt, genom särskilda
uppföljningsmekanismer.
13
