Förskolans mottagande av barn på flykt

Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Förskolans mottagande av barn på flykt
– vikten av samverkan inom kommunen
Receiving children seeking asylum into pre-school
– the importance of cooperation in local government.
Elisabeth Håland
Specialpedagogexamen 90 hp
Slutseminarium 2016-05-25
Examinator: Helena Andersson
Handledare: Lotta Anderson
2
Sammanfattning
Håland, Elisabeth (2016). Förskolans mottagande av barn på flykt- vikten av samverkan
inom kommunen. Receiving children seeking asylum into pre-school-the importance of
cooperation in local government. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och
ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.
Förväntat kunskapsbidrag
Sverige har i många år tagit emot familjer och barn som fått fly från krig, förföljelse och
andra katastrofer. I denna studie framkommer vilka kunskaper som är viktiga och på
vilka olika sätt pedagoger kan arbeta med barn som upplevt krig och flykt. Studien visar
även på vikten av kommunens betydelse när det gäller samverkan mellan de olika
delarna i organisationen för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt. Studiens
fokus är på organisation, arbetssätt och förhållningsätt i kommuner och bland pedagoger
på förskolan.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv
bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt.
Frågeställningarna som besvaras i studien är.

Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt?

På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt?
Teori
Studiens teoretiska position som anknyts i analysen utgår från systemteori och
KASAM. Beträffade frågor och analys som berör organisation, så som hur kommunen
och förskolan arbetar med mottagandet av barn på flykt, används den systemteoretiska
teorin med utgångspunkt från Von Bertalanffys systemteori och Bronfenbrenners
utvecklingsekologiska system. I de avsnitt som berör arbetssätt och förhållningsätt
används Antonovskys KASAM begrepp utifrån ett salutogent perspektiv.
Metod
För att uppfylla studiens syfte har intervjuer använts som metod. Förskollärare,
specialpedagoger, förskolechefer, barnskötare och barnläkare, som har lång erfarenhet
3
av mottagande och arbete med barn på flykt, har intervjuats. För att få en
kommunövergripande inblick i förskolans mottagande av barn på flykt har även
utbildningschefer, flyktingsamordnare och verksamhetsutvecklare intervjuats. Alla har
olika arbetsbeskrivningar i organisationen vilket har betydelse för mottagandet av
familjer och barn på flykt.
Resultat
Att ta emot familjer och barn på flykt är en krävande process inte bara för den enskilda
förskolan utan för hela kommunen. För att få en helhet i mottagandet av barn på flykt
behövs ett kommunövergripande arbetssätt där alla nivåer i organisationen är delaktiga.
I systemteori är information, kunskaper och erfarenheter viktiga att delge för att få en
helhet. Hur kommunen organiserar mottagandet är beroende dels var Migrationsverket
har sina boenden och dels kommunens storlek. Detta påverkar i sin tur den enskilda
förskolan vilka barn som ska placeras på förskolan. Studien visar att det finns tre olika
organisationsformer för förskolan i mottagande av barn på flykt; direktplacering,
introduktion/flyktingförskola eller öppen asylförskola. Respondenterna ger sin syn på
vilken organisationsform de upplever bäst, då det handlar om integration eller
segregation. Studien visar att det finns två olika pedagogiska modeller som pedagogerna
kan arbeta efter med barn på flykt. Dessa liknar varandra då de utgår från KASAMbegreppet, det salutogena, att se på det friska hos barnet och att arbeta med
anknytningspedagogik. Att barnet får trygghet är A och O. Pedagogernas interkulturella
förhållningssätt spelar också en stor roll.
Implikationer
Denna studie har visat på behovet av kunskap i mottagandet av barn på flykt och deras
bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt språk. Utifrån det har
specialpedagogen en roll i att handleda pedagoger, kartlägga barnets bakgrund, fokusera
på det friska och titta på styrkor hos barnet. Helt enkelt att se barnet bakom krig, flykt
och trauma. Det kan också innebära att samarbeta med andra aktörer och vara delaktig i
att verksamhetsutveckla förskolans mottagande av familjer och barn på flykt.
Nyckelord
Barn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation,
systemteori.
4
Förord
De personer som jag först vill rikta min tacksamhet till är min familj, min man och mina
barn. Ett stort TACK för ert tålamod när jag kvällar och helger fokuserat och
koncentrerat mig på att läsa och skriva. Även ett stort tack till alla respondenter som
deltagit och bidragit så att undersökningen överhuvudtaget gick att genomföra. Era
beskrivningar av erfarenheter, tankar och arbetssätt har berikat, och lärt mig, väldigt
mycket. Ett speciellt tack till min handledare Lotta Anderson, tack för all stöd, hjälp och
engagemang.
Elisabeth Håland,
Malmö den 30 april 2016.
5
Innehållsförteckning
INLEDNING............................................................................................................................................. 9
BAKGRUND.................................................................................................................................................. 9
SYFTE ....................................................................................................................................................... 10
PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................................................. 11
INNEBÖRDER AV VANLIGT FÖRKOMMANDE BEGREPP .......................................................................................... 11
Flykting .............................................................................................................................................. 11
Asylsökande ...................................................................................................................................... 11
Nyanländ ........................................................................................................................................... 11
Trauma .............................................................................................................................................. 12
TIDIGARE FORSKNING .......................................................................................................................... 13
BARN OCH TRAUMA .................................................................................................................................... 13
BARN OCH FLYKT ........................................................................................................................................ 14
MOTTAGANDET EN ORGANISATIONSFRÅGA ...................................................................................................... 15
BARN PÅ FLYKTS FÖRSTA MÖTE MED DET SVENSKA UTBILDNINGSSYSTEMET ............................................................. 17
STÖD TILL BARN PÅ FLYKT ............................................................................................................................. 19
INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSÄTT ............................................................................................................. 20
TEORETISK FÖRANKRING ..................................................................................................................... 23
SYSTEMTEORI............................................................................................................................................. 23
Det salutogena perspektivet ............................................................................................................. 25
KASAM- känsla av sammanhang ...................................................................................................... 26
METOD ................................................................................................................................................ 27
METODVAL - INTERVJU SOM METOD ............................................................................................................... 27
URVALSGRUPP ........................................................................................................................................... 28
BORTFALL.................................................................................................................................................. 29
GENOMFÖRANDE ....................................................................................................................................... 29
ANALYS OCH BEARBETNING ........................................................................................................................... 30
TILLFÖRLITLIGHET ....................................................................................................................................... 31
ETISKA ASPEKTER ........................................................................................................................................ 32
PRESENTATION OCH ANALYS AV EMPIRI ............................................................................................. 33
TEMA – ORGANISATION ............................................................................................................................... 33
Kommunernas organisering av mottagande av barn på flykt .......................................................... 34
Tre olika organisationsmodeller........................................................................................................ 35
DELANALYS – ORGANISATION ........................................................................................................................ 38
TEMA- KARTLÄGGNING OCH MOTTAGANDE PÅ FÖRSKOLAN ................................................................................. 39
6
Kartläggning ..................................................................................................................................... 40
Mottagande på förskolan ................................................................................................................. 41
DELANALYS – KARTLÄGGNING OCH MOTTAGANDE PÅ FÖRSKOLAN ........................................................................ 42
TEMA: HUR PEDAGOGERNA MÖTER BARN SOM UPPLEVT TRAUMA UTIFRÅN ETT SALUTOGENT PERSPEKTIV OCH ATT ARBETA
MED HELA FAMILJEN .................................................................................................................................... 44
Möta barn med trauma utifrån ett salutogent perspektiv ............................................................... 45
Arbeta med barn på flykt .................................................................................................................. 46
Arbeta med hela familjen.................................................................................................................. 48
DELANALYS - TEMA: HUR PEDAGOGERNA MÖTER BARN SOM UPPLEVT TRAUMA UTIFRÅN ETT SALUTOGENT PERSPEKTIV OCH
ATT ARBETA MED HELA FAMILJEN ................................................................................................................... 50
TEMA - INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSÄTT................................................................................................... 52
DELANALYS - INTERKULTURELLT FÖRHÅLLNINGSÄTT ........................................................................................... 53
DISKUSSION ......................................................................................................................................... 55
RESULTATDISKUSSION .................................................................................................................................. 55
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ............................................................................................................ 56
METODDISKUSSION ..................................................................................................................................... 57
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING................................................................................................................. 58
REFERENSER ........................................................................................................................................ 59
BILAGA 1 .............................................................................................................................................. 64
MISSIVBREV .............................................................................................................................................. 64
BILAGA 2 .............................................................................................................................................. 65
FRÅGOR TILL FÖRSKOLOR .............................................................................................................................. 65
BILAGA 3 .............................................................................................................................................. 66
FRÅGOR TILL UTBILDNINGSCHEFER.................................................................................................................. 66
BILAGA 4 .............................................................................................................................................. 67
FRÅGOR TILL FLYKTINGSAMORDNARE .............................................................................................................. 67
BILAGA 5 .............................................................................................................................................. 68
FRÅGOR TILL LARS H GUSTAVSSON ................................................................................................................ 68
BILAGA 6 .............................................................................................................................................. 69
FRÅGOR TILL ANNKI BECKMAN ...................................................................................................................... 69
7
8
Inledning
Anledningen till att göra en studie om barn på flykt har sitt ursprung i olika
sammanhang. Jag har upplevt bristen på kunskap hos mig och andra i mottagandet av
barn på flykt. Jag kan minnas en händelse för flera år sedan när jag studerade på
lärarutbildningen och hade min praktik i en klass på en grundskola. En av eleverna hade
precis kommit till Sverige och kunde ingen svenska. Ingen av lärarna visste hur de
skulle bemöta och arbeta med denna elev. Eleven placerades direkt i en ordinarie klass
och hade ingen som kunde prata med honom och heller ingen som visste hur de skulle
introducera honom in i skolan. Vid något tillfälle så kissade eleven på sig och skämdes
väldigt mycket.
Åren har gått och mycket har hänt inom skolverksamheten i arbetet med nyanlända
elever. Olika förberedelseklasser har formats, och det har diskuterats om dess
existensberättigande, svenska som andraspråkslärare har blivit vanligare och framförallt
har modersmålsundervisningen blivit mer accepterad. Förståelsen av vikten kring barns
modersmål har erkänts. Dock finns det mycket kvar att arbeta med för att integrera
studiehandledare och modersmålslärare i skolans och förskolans verksamheter.
Olika kommuner och skolor organiserar sitt mottagande på olika sätt, t.ex. med
förberedelseklasser, språkträning och kartläggning av nyanlända elever, vilket januari
2016 blev obligatoriskt för alla skolor att genomföra. Däremot finns det inget speciellt
mottagningssystem för kartläggning och språkträning för barn på flykt som kommer till
förskoleklassen/förskolan.
Bakgrund
På Migrationsverkets hemsida (2016-01-13a) går det att läsa statistik över de senaste
årens registrerade asylsökande. År 2014 var det drygt 80 000 som sökte asyl och
motsvarande siffra för år 2015 var 162 877. Av de som sökte asyl under 2015 var
70 384 barn, inklusive ensamkommande barn. De människor som söker asyl kommer
från olika länder men de tre största grupperna är ifrån Afghanistan, Syrien och Irak.
Sverige är ett land som under många år har tagit emot människor på flykt och det är
något som påverkar hela samhället, vilket förskolan och skolan är en del av. Skolverket
(2013) skriver att ”antalet nyanlända elever ökar i Sverige och mycket tyder på att
ökningen fortsätter. Allt fler kommuner måste bygga upp beredskap och kunskap för att
9
ta emot nyanlända elever och erbjuda bra utbildning” (a.a. s.3). Denna studie handlar
om mottagandet av barn på flykt som kommer till förskolan. Detta är ett område som
det har forskats väldigt lite på i Sverige, trots att vi är ett land som tagit/tar emot många
flyktingar och många av dessa barn börjar i förskolan.
Arbetet skulle handla om barn med trauma med fokus på flyktingbarn, vilket tidigt
formulerades i studiens början. Under arbetsprocessen har denna beskrivning förändrats
främst i mötet med Lars H Gustavsson och den handbok som han tillsammans med
Lindberg (2016) och UNICEF i Sverige tagit fram. Denna process kan ses i mitt
missivbrev och intervjuguider som ligger som bilaga i slutet av arbetet. I handboken
undviker de begreppet ”flyktingbarn” utan använder istället begreppet ”barn på flykt”.
De skriver att begreppet ”flyktingbarn” kan leda tanken till att det skulle handla om en
särskild sorts barn med bestämda egenskaper, medan det enda som barnen har
gemensamt är att de är på flykt. I mötet med Lars så tydliggör han skillnaden mellan
dessa begrepp då han beskriver att genom att använda begreppet ”flyktingbarn” ger man
flyktingskapet ett för högt förklaringsvärde. Han jämför det med att vi inte längre
använder begreppet ADHD-barn eller astmabarn utan vi säger barn med ADHD eller
barn med astma, vi tillskriver inte problemet på barnet. Nilholm (2012) skriver om
skillnaden mellan att vara bärare av problemet respektive något utanför orsakar
problemet, alltså ett kategoriskt eller relationellt perspektiv, vilket skulle kunna kopplas
till det som Lars beskriver.
Lars belyser även att det är viktigt att komma ihåg att barn på flykt i första hand är
vanliga barn som varit med om svåra händelser, men de är lika olika som alla andra
barn och alla har en individuell historia. Detta gjorde att jag började reflektera över
traumabegreppet som användes i den första beskrivningen och över det salutogena
perspektivet som är en del av arbetes position. Hur möter pedagogerna på förskolan
barn som har upplevt krig, förlorat hem, familj och sedan fått uppleva flykt? Hur arbetar
pedagogerna med barn som kommer till förskolan som inte kan språket eller sociala
koder? Vilka redskap och kunskaper har vi inom förskolan att möta dessa barn och
familjer? Detta är frågeställningar som föreliggande studien avser att besvara.
Syfte
Syftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv
bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt.
10
Preciserade frågeställningar
Frågeställningarna som besvaras i studien är.

Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt?

På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt?
Innebörder av vanligt förkommande begrepp
I efterforskningen kring ämnet har jag stött på olika begrepp. Dessa begrepp är flykting,
asylsökande och nyanländ. Här nedan förklaras dessa begrepp utifrån olika
myndigheters definitioner. Även begreppet trauma förklaras i sin korthet.
Flykting
Grunder för definitionen av flyktingbegreppet utvecklades under och efter andra
världskriget. Flyktingkonventionen som också benämns Genèvekonventionen, fastlade
flyktingars rättsliga ställning. Migrationsverket (2016-01-27b) beskriver en flykting
”som en utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av
flyktingskäl.”
Asylsökande
I Sveriges utlänningslag (SFS 2009: 1542) står det
3 § Med asyl avses i denna lag ett uppehållstillstånd som beviljas en
utlänning därför att han eller hon är flykting eller alternativt
skyddsbehövande.
Migrationsverket (2016-01-27b) beskriver en asylsökande som en person som
tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar
på sin ansökan om asyl.
Nyanländ
Migrationsverket (2016-01-27b) beskriver att en nyanländ är en person som är mottagen
av en kommun och som har erhållits uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller
andra omständigheter. Personens anhöriga anses också vara nyanlända. Personen anses
vara nyanländ under den tid som omfattas av lagen om etableringsinsatser det vill säga
2-3 år. Riksdagen har beslutat att en ny definition av nyanländ ska införas inom
utbildningsväsendet (Utbildningsutskottets betänkande 2014/15:UbU6). Den nya
11
definitionen av nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera
är bosatt i Sverige eller ska anses bosätta sig och som har påbörjat sin utbildning i
Sverige efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. Skolverket har i
början av 2016 kommit ut med en ny definition av nyanländ, i enlighet med ett
riksdagsbeslut (2014/15:UbU6). Skolverket (2016a) skriver: för att tillhöra gruppen
nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt
utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning i
Sverige senare än höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte
längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.
Trauma
Dyregrov (2012) skriver att numera används ordet för att beskriva omfattande psykiska
påfrestningar. Traumatiska kriser utlöses av överraskande och våldsamma händelser
(Elmeroth & Häge, 2009). I avsnittet tidigare forskning redogörs för en mer djupgående
förklaring kring trauma.
Mina egna definitioner
I denna studie kommer begreppet barn på flykt användas som ett begrepp för att förklara
de barn som har kommit till Sverige, oavsett om de har fått uppehållstillstånd eller inte.
Barnet är nyanlänt, men eftersom fokus är på barn med trauma i den bemärkelsen att
barnet har blivit tvingad att fly och sökt skydd p.g.a. av konflikt och krig. Därför påstår
jag att denna definition lämpar sig bättre för studiens syfte. Begreppet nyanländ
kommer användas då forskare och författare själva har valt att använda det begreppet.
Avgränsning
Denna studie nämner bara kort vikten av barns språkutveckling både vad det gäller
modersmål och det svenska språket. Anledningen till denna avgränsning är att barns
språkutveckling skulle kunna bli en egen studie i sig själv. Studiens fokus har hela tiden
varit på förskolans mottagande av barn som upplevt krig och flykt samt pedagogernas
förhållningsätt.
12
Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer huvudsakligen tidigare forskning som finns omkring
mottagandet av barn på flykt och trauma presenteras samt belysa betydelsen av
kommunens sätt att organisera mottagandet av barn på flykt. Min sökning efter relevant
forskning i form av avhandlingar och artiklar både nationellt och internationellt visar att
forskningen om förskolans mottagande av barn på flykt är begränsad. Skaremyr (2014)
licentiatuppsats Nyanlända barns deltagande i språkliga händelse i förskolan är den
enda forskningsuppsats som hittas som är riktad till förskolan för nyanlända barn i
Sverige. Den har hjälpt mig i sökandet efter tidigare forskning som berör nyanlända
elever. Även Bunars (2010) forskaröversikt, Nyanlända och lärande, har varit intressant
i sökandet efter relevant forskning, Bunar (2010) uteslöt dock den forskning som berör
barn och trauma, då det ingår i området psykologi. Både Bunar (2010) och Skaremyr
(2014) skriver att forskningsfältet i hela skolsystemet i Sverige för nyanlända är
eftersatt. Även i den internationella forskning kring barn på flykt tycks det var ett
outforskat område då den mer riktar sig till vuxna skriver Prior och Niesz (2013). De
uttrycker i sin studie att det finns mindre forskning från barnens erfarenheter och deras
perspektiv när de ska anpassa sig i nya miljöer, framförallt i skolan. Både i svenska och
internationella studier har det enbart funnits forskning som riktar sig till skolelever,
konsekvensen har därför blivit att tidigare forskning studien anpassats till förskolans
kontext.
Avsnittets disposition kommer först att beröra trauma och vilken påverkan krig och
flykt kan ha på ett barn. Vidare beskrivs skolorganisationens betydelse i mottagandet av
barn på flykt. I en avslutande del kommer innebörden av interkulturellt förhållningsätt
framställas och vad det har för betydelse i mottagandet av barn på flykt.
Barn och trauma
Terr (1991) delar in barns traumaupplevelse i två kategorier, typ I och typ II. Typ I
trauman omfattar enstaka händelser, t.ex. en olycka, ett plötsligt dödsfall, våld eller
våldtäkt. Typ II trauma omfattar situationer där personen ifråga får uppleva långvariga
och upprepande traumatiska händelser t.ex. sexuella övergrepp, misshandel eller krig
(Dyregrov, 2012). Terr (1991) beskriver vidare tre olika känslouttryck som uppstår vid
trauma typ II, dessa är avsaknad av känslor, ilska och oavbruten ledsamhet. Dyregrov
13
(2012) skriver att för barn som lever under ständigt upprepande av traumatiska
händelser kommer olika mentala mekanismer att kopplas in för att hjälpa barnet att leva
med eller försvara sig mot det som sker. Detta kan vara förnekelse, bortträngning och
undertryckande av de känslomässiga reaktionerna. Barn kan även utnyttja en så kallad
dissociation, som betyder att det automatiskt uppstår en barriär mellan känslor, tankar
och beteende.
Barn som upplevt trauma behöver nödvändigtvis inte utveckla långvariga
posttraumatiska problem. Däremot kan vissa barn utveckla problem eller symptom som
kallas för posttraumatisk störning (PTSD) (Dyregrov, 2012). Elmeroth och Häge (2009)
samt Angell och Hjern (2004) beskriver olika symtom som ett litet barn kan få vid
PTSD. För ett litet barn upp till tre år kan barnet reagera mycket starkt i hotfulla
situationer. Reaktionerna visar sig i att barnet söker kroppslig kontakt, eftersom barnet
har svårt att medvetet ge utryck för känslor av ängslan och oro. Dyregrov (2012) skriver
att för ett förskolebarn kan trauma påverka förmågan att känna empati och medkänsla,
tåla starka känslor och färdigheter i att uttrycka dem. Precis som Elmeroth och Häge
(2009) skriver så påtalar Dyregrov (2012) att fruktan och ångest gör så att barnet inte
vågar röra sig bort från sin trygghetsbas, oftast mamma eller pappa, och är därför
känslig för separationer. Elmeroth och Häge (2009) fortsätter att beskriva att ett litet
barn (upp till 3 år) som upplevt en hotfull situation är på helspänn och läser av
omgivningens alla signaler, vilket påverkar sömn och aptit. För ett lite äldre barn (4 till
6 år) som är i förskolan kan reaktionerna bli att barnet drar sig undan och leker ensamt i
väntan på att återförenas med föräldrarna. Ett vanligt symptom för dessa barn är
regression, det vill säga barn som varit torra kan börja kissa på sig, barn som talat rent
börjar tala bebisspråk eller att nallar och snuttefiltar kan komma tillbaka och bli viktiga
när föräldrarna inte är närvarande. Barnen är i stort behov av att föräldern eller en
omsorgsfull vuxen som kan skydda barnet.
Barn och flykt
Det som ligger närmast till hands för personer som upplevt misshandel, förföljelser,
tortyr och sett andra, oftast nära anhörig, mista livet är att fly och försöka undkomma
händelserna (Elmeroth & Häge, 2009; Gjestad, 2015). De fortsätter med att beskriva att
under flykten kommer en osäkerhet om nuet och framtiden. Flyktingvägen från
hemlandet till det nya landet kan innehålla flera stressfaktorer som kan leda till trauma.
14
För det första handlar det om själva händelsen som framkallade flykten, sen det som
händer under själva flykten och resan och slutligen om tiden i väntan på asyl. Under
flykten är det inte ovanligt med separation från förälder/vårdnadshavare samt många
tillfälliga boplatser. Dessa plötsliga händelseförlopp har barnen ingen chans att påverka,
vilket gör dem extra hjälplösa och sårbara och situationen kännetecknas som instabil
och osäker (Elmeroth & Häge, 2009; Gjestad, 2015). Gjestads (2015) rapport beskriver
att personlighetsförändringar kan skapas på grund av flyktinglägrens förhållanden då det
råder brist på mat, vatten, läkarvård med påföljd att barnet blir undernärt. Även
begränsning av tillgång till skola kommer att vara förödande för barnets utbildning och
är en riskfaktor för barnets sociala utveckling. För de yngre barnen spelar föräldrarnas
beteende och reaktion en avgörande roll för hur barnen tolkar det som händer.
Reaktionerna kan vara skrämmande och förstärka upplevelsen ytterligare (Elmeroth &
Häge, 2009). Om föräldrarna också är traumatiserade är det speciellt problematiskt
hävdar Dyregrov (2012), eftersom det lilla barnet är beroende av ett fungerande samspel
och en trygg anknytning med den närmaste omgivningen. När de personer som tvingats
fly slutligen kommer till det nya landet så stämmer många gånger inte de förväntningar
de haft på landet (Fahrman, 1993). Gjestad (2015) ger exempel på faktorer som
ytterligare kan påverka; juridiska förhandlingar för att stanna, långvarig asylprocess och
bristen i att ha kunskap om hur det nya samhället fungerar.
Mottagandet en organisationsfråga
Att komma till ett nytt land har flera olika utmaningar framhåller Al-Baladawi (2014)
ett av dem är ett korrekt och flexibelt bemötande från de lokala myndigheterna. Att ta
emot nyanlända och immigranter i en kommun är en komplicerad och krävande process.
Det kräver förberedelse på politisk nivå men också på gräsrotsnivå. Delaktighet av
lokala myndigheter så som, socialtjänst, skola, polis och sjukvården är viktig. Detta är
viktiga faktorer för att få en lyckad och fungerande anpassningsprocess skriver AlBalawi (2014). Av detta tolkas förskolan som en lokal verksamhet, där samverkan
mellan
de
olika
myndigheterna
har
betydelse
för
barnets
och
familjens
anpassningsprocess i den svenska förskolan.
Andersson, Björnberg och Eastmond (2010) lyfter upp mottagarlandets betydelse för
barn på flykt då det har konstaterats att livsvillkoren i mottagarlandet har stor, eller till
och med större, påverkan på hälsa och välbefinnande än det som hänt före flykten.
15
Handboken från Gustafsson och Lindberg (2016) och UNICEF i Sverige riktar sig till
volontärer och personal som möter barn på flykt. De skriver att förskola och skola är ett
måste och att målet är att varje barn ska få börja senast en månad efter ankomsten till
Sverige. Olika kommuner har olika lösningar för hur verksamheten organiseras. Bunar
(2015) skriver i sin studie att det svenska utbildningsväsendet har stora utmaningar att
se till att hitta sätt att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever som, enlig
lagstiftning, har rätt till likvärdig utbildning likaväl de elever som startat sin skolgång i
Sverige. Skolverkets allmänna råd för nyanlända elever (2016 a) handlar om hur
hemkommunen, huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal kan eller bör arbeta
med mottagandet av nyanlända elever. Vissa av råden vänder sig specifikt till rektor
medan andra vänder sig direkt till lärare och övrig skolpersonal, som arbetar med
mottagande av nyanlända elever. Skolverket (2011) har gett förskolan flera uppdrag och
mål kring vad som gäller för barn i förskolan med en annan kulturell bakgrund och barn
med flera språk. Läroplanen Lpfö98 framhäver vikten av att förskolan är en social och
kulturell mötesplats där förskolan ska stärka och utveckla förmågor av barns eget
kulturskapande där värden, traditioner, språk överförs från en generation till nästa.
Däremot finns det inget material från skolverket då det gäller barn på flykt i
förskoleåldern.
För att den egna förskolan ska kunna förverkliga läroplanens mål, genom de olika
riktlinjerna och genom läroplanens intentioner krävs det samarbete på olika nivåer i den
organisation förskolan är en del utav (Benckert, Håland & Wallin, 2008), författarna har
fritt omarbetat en organisationsmodell från Vantörs stadsdel i Stockholm. I skriften
Barnen bästa som stadsdelsförvaltning Angered (2014), tillsammans med Göteborgs
universitet och Center för skolutveckling har gett ut, belyses olika ansvarsområden som
finns i organisationen i mottagande av barn på flykt. Dessa två modeller har
sammanförts, vilket redogörs nedan i figur1. Detta ger ett större perspektiv på hur olika
resurser i organisationen kan fördelas, samt hur ansvaret är fördelat på olika nivåer i
organisationen för att uppdraget ska förverkligas och målen ska uppfyllas.
16
Modersmålsenhet,
kompetensutveckling,
samordning
En plan för hur
mottagandet av barn på
flykt ska gå till inom
förskolan i kommunen
Nationellnivå
Kommunal/ Stadsnivå
Nödvändiga resurser ska
finnas tillgängliga så att
passande arbetsätt ska
kunna användas ute i
verksamheten
Skolverket,
lärarutbildning
och forskning
Att det i
organisationen ska
finnas pedagoger
som har i uppdrag att
stötta och sprida
kunskap vid
kartläggning av
behoven för barns på
flykt.
Placering av barn,
språkpedagog,
nätverk och utbyte av
erfarenheter,
kompetensutveckling
resursfördelning
Stadsdelsnivå/Områdesnivå
Förskolan/Enhetsnivå
En plan för hur mottagandet ska gå till på förskolan
Att ha en ansvarig pedagog knuten till sig som är speciellt kunnig vad det gäller behoven för barn på flykt.
Att en person som kan handleda vid behov.
Ge förutsättningar och möjlighet för pedagoger att genomföra kartläggning av barnen samt att förbereda
och bearbeta informationen.
Pedagogernas medvetenhet, rekrytering av flerspråkiga pedagoger, ta tillvara på egna resurser, pedagogik
och metod, utvecklingsplaner, samarbete med föräldrar.
Figur1. Organisation och ansvarsområde av mottagandet av barn på flykt. (Hämtat från Benckert, Håland & Wallin (2008);
Angereds kommun (2014)
Barn på flykts första möte med det svenska utbildningssystemet
För de barn som börjar i förskolan inleds förskolevistelsen med en inskolningsperiod.
Inskolningen är ett första möte med den fysiska och sociala miljön som kommer bli
barnens vardagar under många år (Simonsson & Thorell, 2010). Starten i förskolan är
unik och individuell process för barnen, vilket gör att de har olika uppfattningar om hur
den upplevs och vad som är viktigt. Många barn har svårt med separationen från sina
föräldrar och andra familjemedlemmar framhåller Mac Donald (2009). Skaremyr (2014)
skriver att nyanlända barn kan uppleva en kulturell chock när de börjar i förskolan,
eftersom skillnaden mellan den kulturella miljön hemma och på skolan är så stora för
barnen.
Bunar (2015) belyser i sin studie att det finns två huvudsakliga organisationsformer i
svensk grundskoleverksamhet för mottagandet av nyanlända; förberedelseklass och
direktintegrering. För att ge de nyanlända eleverna de kunskaper de behöver för att så
snabbt som möjligt kunna ta del av ordinarie undervisning kan förberedelseklass var ett
alternativ,
vilket
inte
är
en
form
av
17
särskilt
stöd
(Skolverket,
2016a).
Förberedelseklassen har varit ifrågasatt och förespråkad som organisationsform (Bunar,
2015; Frilund, 2011). Bunar (2015) skriver att diskussionen utgår från begreppen
integration och segregation. Bunar, (2015) och Rodell Olgaç (1995) skriver om flera
fördelar med förberedelseklasser till exempel att barnen lär sig grundläggande svenska i
en trygg miljö, den svenska skolkulturen och det svenska skolsystemet introduceras och
barnen får stöttning i språkutveckling av svenska som andraspråkslärare och de får
studiehandledning på sitt modersmål. Tiden i förberedelseklassen upplever eleverna
som en social trygghet med pedagogisk kvalité. Rodell Olgaç (1995) skriver också om
att det ger ett visst utrymme och tid till att bearbeta trauman som vissa barn bär med sig.
Raundalen och Schultz (2007) påpekar också att kriser och trauman påverkar
skolpresentationen negativ. Block, Cross, Riggs och Gibbs (2014) påtalar ifall brister på
lämpligt stöd och lyhördhet av skolor kan det bli djupgående och påverkar utbildning
och lärande. Den kritik som framkommit mot förberedelseklasser är att eleverna isoleras
fysiskt från resten av skolan (Bunar, 2015). Dessutom tenderar eleverna att hållas kvar
för länge i förberedelseklasserna. Nilsson Folke (2015) påpekar i sin studie att
problemet uppstår när den ställs i relation till övriga skolan, då det starkt präglas att
förberedelseklasserna blir en värdeladdad exkludering och isolering. Hon hävdar att den
svaga länken i utbildningskedjan är övergången från förberedelseklassen till den
ordinarie klassen. Bunar (2015) menar, för att komma bort från den fysiska
segregationen som förberedelseklasser kan utgöra kan eleven direkt placeras i en klass
från början eller efter en kort introduktion på en central mottagningsenhet. Jouvonen
(2015) anser att den huvudsakliga tanken bakom denna organisationsmodell är att
språkinlärning sker snabbt och eleverna kommer in i en kontext där språket används i en
naturlig miljö. Även denna organisationsform kritiseras då många skolor saknar en
stöttande struktur av studiehandledare och lärare som är utbildade i språkutvecklande
arbetssätt och som kan undervisa elever som inte kan det svenska språket. Eleverna blir
fysiskt integrerade i den ordinarie klassen men exkluderade från de dagliga, sociala och
pedagogiska processerna. Det finns exempel då de nyanlända eleverna tystnar i den
ordinarie klassen (Bunar, 2015). Krivo- Petrova (2000) beskriver i sin studie hur elever
som kommit till ett nytt land känner sig ensamma och olyckliga då de inte kan
kommunicera med omgivningen. En känsla av att vara exkluderad och oönskad som lätt
kan leda till låg självkänsla. Baker (2012) ger även ett annat perspektiv då han i sin
studie beskriver att kultur och språk är sammanflätade och att det är svårt att ta till sig
ny kunskap trots grundläggande kunskaper i språket. Det krävs även kulturella
18
förståelse för hur och i vilket sammanhang språket används. Nyanlända barn som börjar
förskolan/skolan behöver både utveckla kulturella och språkliga kunskaper i den nya
miljön
(Skaremyr,
2014). Skolverket
(2016
b) har nyligen publicerat
ett
kartläggningsmaterial för nyanlända elever i skolan. Kartläggningens avsikter är att
bedöma nyanlända elevers kunskaper så att skolan planerar och anpassar
undervisningen efter elevens förutsättningar och behov. Detta motverkar den
generalisering av bakgrund och egenskaper av barn på flykt som det lätt kan bli (Block,
Cross, Riggs och Gibbs (2014). De belyser även att det finns en trend att betrakta och
behandla människor på flykt som offer snare än att se deras potential som bygger på
deras styrkor och motståndskraft. Angereds kommun (2014) påvisar att kartläggning ska
synliggöra barnets styrkor men också behov vilket är en förutsättning för att kunna ge
en god introduktion.
Stöd till barn på flykt
I artikeln om lärarens perspektiv på hur de kan stödja barn med trauma skriver Alisic
(2012) att många lärare får uppleva barns psykiska ohälsa som bland annat har orsakats
av olika händelser som lett till trauma. En lärare kan underlätta elevens återhämtning
från trauma och identifiera posttraumatisk beteendeförändring eller andra potentiella
hinder som finns för tillfrisknandet. Dessutom kan läraren om så krävs kontakta
professionell psykologisk hjälp. Bath (2015) poängterar att det finns många
behandlingsmodeller för trauman men dessa är riktade till terapeuter. Det finns däremot
få forskningsgrundade metoder som fokuserar på de personer som möter barn på flykt,
som t.ex. lärare, volontärarbetare eller fosterföräldrar. I Alisic (2012) studie framkom
det att lärare kände en osäkerhet, en saknad av hur det skulle hantera traumat hos barnet,
samt att de behövde mer kunskap om vad och hur de optimalt kan ge stöd till barnen.
Gustavsson (1986) och Bath (2008) har utformat var sin pedagogisk modell för
personal, volontärer och fosterföräldrar som möter barn på flykt. STOP- modellen har
tagit fasta på betydelsen av att utgå ifrån det friska och att identifiera det som är oskadat
hos barnet och att arbeta med att förstärka det (Gustavsson, 1986; Gustavsson,
Lindkvist & Böhm, 1987; Elmeroth & Häge, 2009; Gustavsson & Lindberg, 2016).
Vidare skriver Gustavsson och Lindberg (2016) att STOP-modellen ska liknas vid en
stoppskylt där varje bokstav står för en del i verksamheten, structure and safety, talking
and time, options and organized activities och parent and acting parent support.
19
Modellen är ett förebyggande redskap i arbetet och i den verksamhet som tar emot barn
på flykt, för att stoppa kaos och stress som finns hos ett barn som upplevt krig. Den
modell som Bath (2008, 2015) har arbetat fram kallas för Three Pillars of Trauma Wise
Care som grundar sig på Trauma-informed care, på svenska kallad traumamedveten
omsorg (Thom Olin, 2014). Det handlar om att i alla sammanhang förstå att våld,
utsatthet och traumatiska upplevelser kan påverka livet för de inblandande och att
tillämpa denna förståelse i utformandet av de system och tjänster om tar traumatiserade
personers behov på allvar och leder till återställande av deras hälsa (Butler, Critelli, &
Rinfrette, 2011; Carello Janice & Butler, 2015). Thom Olin (2014) skriver att
traumamedveten omsorg handlar om att erbjuda en terapeutisk miljö som kan skapas av
de personer som finns runt barnet eller ungdomen i vardagen utan utbildning i
psykoterapi. I Three pillars of trauma wise care har Bath (2008, 2015) och Thom Olin
(2014) skrivit om tre grundläggande förutsättningar som bör uppfyllas för att en
läkningsprocess kan börja efter ett trauma; safety, connections och managing emotions.
Dessa tre förutsättningar är utformade för att ge kunskap och färdigheter för de som bor
och arbetar med barn i vardagen, då det kan vara besvärligt och utmanande (Bath,
2015). Båda dessa modeller bygger på att skapa trygghet, en stabil vardag och att barnet
lär sig hantera sina känslor. Raundalen och Schultz (2007) skriver om betydelsen av
kontinuitet och sammanhang för barn som befinner sig i kris och extra insatser för att
stärka barns känsla av sammanhang, vilket är förenat med god mental hälsa. Gustavsson
och Lindberg (2016) poängterar att det ”krävs en fungerande organisation där var och
en vet sin uppgift, känner arbetsglädje och har bra stöd av varandra och av sin
ledning” (a.a. s. 18). Alltså en samverkan mellan olika professioner och längre ner på
sidan belyses även samverkan mellan olika kulturer.
Interkulturellt förhållningsätt
Interkulturellt är ett begrepp som lätt kan förknippas med begreppet mångkulturellt.
Skillnaden mellan dessa två begrepp är att mångkulturell är en kvantitativ beskrivning
medan interkulturell anger en handling, en interaktion eller en beskrivning av en
interkulturell handling (Lunneblad, 2013a). Skolan/förskolan får stor betydelse som
mötesplats för olika kulturer på grund av den ökande mångfalden i samhället. Ett stort
ansvar åligger på skolan/förskolan för att motverka fördomsfulla attityder och en
förutsättning är att skolan/förskolan intar ett interkulturellt synsätt (Skolverket 2010),
20
speciellt betydande i arbete med barn på flykt och flerspråkiga barn (Lunneblad,
2013b). Lunneblad (2013a) skriver att begreppet interkulturell lyser med sin frånvaro i
dagens styrdokument. Även om begreppet interkulturellt inte finns med i dagens
styrdokument för förskola/skolan så beskriver Eklund (2003) att det ”interkulturella
synsättet är intimt förknippat med demokratifostran och det som i den nuvarande
läroplanen benämns värdegrund” (a.a. s.8.).
Benckert m.fl. (2008), Lahdenperä (2008) och Stier och Sandström Kjellin (2009)
beskriver det interkulturella som en process. De belyser att de handlar om samverkan
mellan olika kulturer, förståelse och ömsesidig respekt. Författarna och Angereds
kommun (2014) skriver att interkulturalitet handlar om hur kulturer berikar varandra
och att alla kulturer ges lika värde och alla kulturer synliggörs. Vilket kan ske genom
exempelvis olika etiska, religiösa, språkmässiga och livsstilsrelaterade förhållningssätt
(Lahdenperä, 2008). Angereds kommun (2014) beskriver också att det handlar om att
barnens styrkor synliggörs och tas tillvara på.
Benckert m.fl. (2008) skriver att vi alla är bärare av vår egen historia, där vårt
kulturarv, våra normer och värderingar finns. För att pedagoger ska kunna använda sig
själva och sina erfarenheter som redskap i mötet med andra människor måste pedagogen
bli klar över vilket socialt och kulturellt arv pedagogen har och vilka värderingar som
styr. Att ändra attityder och förhållningssätt tar tid. Pedagoger i förskolan som möter
barn på flykt och deras familjer behöver även en förmåga och förståelse av de olika
kulturer och vilken bakgrund barnen kommer ifrån (Hurley, Medici, Stewart & Cohen,
2011; Benckert m.fl., 2008). Barn på flykt har med sig en livshistoria med minnen,
släktingar, språk och sammanhang. Både barnets och föräldrarnas språk, erfarenhet och
kunskaper är tillgångar för förskolan (Angereds kommun, 2014). Studier som är gjorda i
svenska förskolor och skolor visar att lärare söker efter det som är gemensamt och
förenar barnen. I heterogena grupper är det svenska språket, förskolans och skolan
traditioner och rutiner sådana faktorer. Detta gör att pedagogerna undviker att prata om
barnens avvikande erfarenheter och att kulturella skillnader tonas ned (Lunneblad,
2013b).
För
att
åstadkomma
ett
interkulturellt
lärande
och
en
interkulturell
organisationskultur hävdar både Eklund (2003) och Lahdenperä (2008) att ansvaret
ligger på skola/förskola och dess ledning. För att uppnå detta mål krävs både en
medveten strategi och ett ledarskap som stimulerar lärande. Det behövs också
meningsutbyte och meningsskapande kommunikation mellan olika grupper i
21
organisationen genom att hålla reflektion och uppföljning vid liv (Benckert m.fl. 2008).
Annars kan resultatet bli att fördomar förstärks som i sin tur kan leda till att grupperna
kan vara lika långt ifrån varandra som om de inte fanns på samma skola hävdar Eklund
(2003). Det innebär inte ett exotiserande av andra kulturer någon gång varje år då
skolan/förskolan fäster vikt vid folkdanser, annorlunda kryddad mat och enstaka
festligheter. Det är istället så att all undervisning ska genomsyras av detta synsätt så att
barnen under hela sin skolgång kan känna igen sig och har anknytning till hans eller
hennes bakgrund, familjehistoria och uppväxtmiljö (Rodell Olaç, 1995). Skolledningen
och lärarna är nyckelgrupper för att garantera kvalité i undervisningen och lärande för
elever, oavsett bakgrund betonar Eklund (2003).
Sammanfattningsvis utifrån den tidigare forskningen, kan det konstateras att både
internationellt och nationellt är barn på flykt ett område som är outforskat, speciellt när
det gäller yngre barn. I mottagandet av barn på flykt finns en styrka i att kartlägga
barnens tidigare erfarenheter, behov, men framförallt deras styrkor. Med hjälp av
forskningen om barn på flykt har avsnittet försökt lyfta fram betydelsen av ett väl
fungerande mottagande på alla samhällsnivåer. Det har betydelse att kommunen arbetar
tillsammans utifrån kommunnivå, stadsdelnivå och med den enskilda förskolan. För
detta krävs en väl genomarbetad plan för hur mottagandet av barn på flykt ska
organiseras, samt att alla utgångspunkter tas från den forskning som finns. Oavsett om
förskolan direktplacerar barnen på en avdelning eller organiserar introduktionsförskolor/
flyktingförskolan behöver barnet stöd och hjälp. Antingen på grund av traumatiska
upplevelser som de kan bära med sig och/eller i mötet med en ny kultur samt utveckling
av ett nytt språk. Rektorer/förskolechefer har ett ansvar att skapa en interkulturell
organisationskultur så att inte rasistiska eller fördomsfulla åsikter sprids av personal på
förskolan/skolan (Eklund, 2003).
22
Teoretisk förankring
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska position. Ahlberg (2009) anser att teorier
hjälper oss att reflektera över hela systemet av föreställningar, antaganden och
förklaringar. Hon skriver att ”därmed kan det utgöra en startpunkt för systematiskt
kunskapsutveckling som kan öka förståelsen för praktikens villkor” (a.a.17), vilket
skapar förbindelse mellan teori och praktik. För att förstå hur mottagandet av barn på
flykt kan/bör gå till, och för att uppfylla studiens syfte att bidra med kunskap om
förskolans mottagande av barn på flykt har jag valt att använda ett systemteoretiskt
organisationsperspektiv, det systemteoretiska. Skälet till detta är att kommunens sätt att
organisera mottagandet av barn på flykt sedan får stor betydelse och påverkan i
stadsdelen och i sin tur på den enskilda förskolan där pedagogerna arbetar med barnen.
Von Bertalanffy (1969) skriver att vi behöver tänka system istället för en ensam maskin.
Öquist (2008) skriver att systemteoretiskt tänkande är spiralformat och betonar hur allt
hänger ihop i ett kretslopp och rör sig tillsammans. Oavsett innehåll så är samspelet
mellan strukturen och funktionen det intressanta. Helheten har alltid företräde framför
delarna, vilket gör att systemtänkandet är tillämpbart oavsett vilken organisation det
handlar om eller vad den sysslar med. Den specialpedagogiska positionen i studien
utgår från Antonovskys (2005) begrepp KASAM och det salutogena, hälsans ursprung
att fokusera på det friska. Denna position anses ha betydelse i mötet, och i arbetet, med
barn på flykt.
Systemteori
Bronfenbrenners (1994) systemteori utgår ifrån ett ekologiskt system. För att förstå och
se samband mellan olika faktorer som kan påverka barns utveckling krävs att hela det
ekologiska systemet beaktas, i detta fall används det i mottagandet av barn på flykt.
Dessa system består av fem delar som på olika sätt samspelar med varandra; micro-,
meso-, exo, macro- och chrononivå (Bergman Åkerman, 2015). Microsystemet utgör
närmiljön, så som den egna familjen och förskolan. Det andra, mesosystemet, vilket
handlar om och hur relationer utvecklas mellan olika microsystemen så som vänner,
hemmet och på förskolan. I detta fall kan det vara hur den enskilda förskolan arbetar i
mottagandet och hur pedagogerna bemöter barnet och familjen som flytt från krig. Det
tredje systemet, exosystemet, kan beskrivas som det som den enskilda förskolan inte kan
23
påverka. Det kan röra sig om beslut och riktlinjer från kommunen/förvaltningen om hur
mottagandet av barn på flykt ska gå till i kommunen. Macrosystemet som är den fjärde
innefattar lagar, politik, kultur, värderingar, som styr landet. Barn och familjer som
kommer nya till Sverige påverkas av de kulturella, politiska och religiösa olikheter som
kan skilja sig från hemlandet. Människor som kommer till Sverige behöver sätta sig in i
ett nytt samhällsystem med nya normer, värderingar, lagar och förordningar. Det femte
systemet
är chronosystemet,
innebär att
yttre förändringar och omgivande
omvärldsfaktorer förändras med tiden, så som krig. Det femte systemet i det ekologiska
systemet kan förklaras som orsaken att familjen och barnet behövde fly.
Utifrån Bronfenbrenners (1994) utvecklingsekologiska teori kommer mesosystemet
och exosystemet understrykas som betydelsefulla i mottagandet av barn på flykt. Dessa
kopplas till den organisations systemteori som Von Bertalanffy (1969) har utvecklat.
Öquist (2008) förklarar de grundbegrepp som finns inom organisationssystemteori,
vilket han menar, är helhetstänkande, nivåer, information, konstans och variation.
Nedan förklaras begreppen helhetstänk och nivåer.
Figur 1 visar på de olika nivåerna och vem som har ansvar för vad i mottagande av
barn på flykt för att få en helhetsbild. Hela systemet tas i betraktande och enligt Öquist
(2008) blir det en tydlig pragmatisk koppling och en bra grund för att bygga konkreta
alternativ. Detta står i motsats till de rationalistiska tankemodeller, där jaget står i
centrum och tanken om att uppställda mål alltid har företräde. Systemteoretikern Senge
(1995) skriver att organisationen behöver se samband och mönster av förändringar.
Detta är en av de fem discipliner för att skapa en lärande organisation. Thornberg
(2011) skriver att ”skol och personalutveckling ska inte vara tagen i luften” (s. 45),
utan den ska ett helhetsgrepp över hela skolan. Tillsammans gör rektorer och lärare en
kontinuerlig kartläggning av vad som behövs förbättras, på så sätt ”äger” personalen på
skolan sin egen skolutveckling. Det handlar om ett kollegialt lärande och gemensam
planering samt att pedagogerna ”rutinmässigt delar med sig av idéer från
utvecklingsaktiviteterna till varandra.” (a.a. s. 45.). Senge (1995) skriver att
systemteorin kan hjälpa oss att förstå och påverka hela mönstret då den innefattar en
mängd kunskap och olika verktyg. Ledningens roll är att skapa goda förutsättningar, ge
stöd och inspiration där personer på en arbetsplats kan utnyttja sina kunskaper och
förbättra verksamheten (Sandberg & Targama, 2013).
Nästa begrepp i systemteori är nivåer. Alla system har en hierarkisk uppbyggnad,
vilket innebär två saker. De som är överst i hierarkin är alltid överordnade i den
24
meningen att de ställer in verksamheten på de lägre nivåerna och att gränsens mellan
systemets olika plan måste upprätthållas för att helheten ska fungera. Hierarkin utgörs
av en beskrivning av hur nivåerna i organisationen är relaterade till varandra och vilka
maktrelationer som finns (Forssell & Ivarsson Westerber, 2007).
I denna studie kommer systemteorins grundbegrepp helhetstänkandet och nivåer
fokuseras. Argumentet för att göra det är för att studien undersöker organisationens yttre
ramverk, det vill säga hur olika kommuner, förvaltningar och förskolor organiserar
mottagandet av barn på flykt i förskolor. Fokus har inte varit på den inre kulturen där
kommunikation, information och förändringsarbete synliggörs på ett tydligare sätt i
organisationen.
Det salutogena perspektivet
Hur påverkar förskolan hälsan hos barn på flykt? Har förskolan någon roll i arbetet med
att förbättra barn på flykts hälsa och välbefinnande? Detta är frågor som Kästen-Ebeling
och Otterup (2014) ställer. De beskriver att ett resultat av barn på flykts livssituation
och eventuella traumatiska händelser, både i det förflutna och i nuet, kan vara att de är
påverkade både av fysiska och psykiska symptom, vilket även kan påverka vistelsen på
förskolan. En utgångspunkt för dessa frågor och möten med barnen är att betrakta
hälsan och välbefinnandet som ett resultat av balansen mellan två motverkande krafter,
traumatiserande (riskfaktorer) respektive salutogena (skyddande) faktorer, det vill säga
hälsofrämjande, stödjande faktorer.
Antonovsky (2005) är pionjären när det gäller att utgå från det salutogena, hälsans
ursprung. I forskningen utgår han från frågor om hur det kommer sig att så många
människor som utsatts för tillvarons alla påfrestningar ändå förblir friska? Vad är det
som kännetecknar de människor som förmår att behålla hälsan och i vissa fall
vidareutvecklas och växa som människor? (Antonovsky, 2005; Kästen-Ebeling &
Otterup, 2014; Westerberg & Sjöberg 2008). Antonovsky (2005) skriver att ett
salutogent synsätt fokuserar och riktar blicken på den friska poolen i dimensionen hälsa
- ohälsa, vilket är ett annat sätt att tänka än när man utgår ifrån det patogena synsättet då
man fokuserar på vad som har orsakat ohälsan. Det Antonovsky (2005) menar är att
dessa två olika synsätts ska komplettera varandra då han påtalar att det även är viktigt
att söka efter teorier, behandlingar och nya mediciner. Han sammanfattar ett salutogent
synsätt främsta betydelse till en mening: ”det öppnar inte bara vägen för en
25
formulering och vidareutveckling av en teori om problemhantering, utan tvingar oss
dessutom att ägna vår energi åt detta” (a.a. s. 40).
KASAM- känsla av sammanhang
Det finns tre centrala komponenter i KASAM; begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet. Det var dessa teman som Antonovsky (2005) kunde finna och
identifiera som gemensamma i den ena gruppen som betraktades hade stark KASAM.
Kästen-Ebeling och Otterup (2014) skriver hur pedagoger kan arbeta med KASAM i
elevgrupper, vilket nedan har omarbetas för att anpassas till förskolans verksamhet.
Begriplighet förklaras med att en människa med hög känsla av begriplighet förväntar
sig att de stimuli som han eller hon kommer att möta i framtiden är förutsägbara, eller
att det går att ordna eller förklara när det kommer som en överraskning (Antonovsky,
2005). I mottagandet av barn på flykt handlar begriplighet om att pedagogerna på
förskolan behöver hitta struktur och rutiner för barnen.
Hanterbarhet förklaras med att det handlar om att individen kan hantera svårigheter
och krav som olika situationer ställer. Kan personer klara sig när olyckliga saker händer
i livet (Antonovsky, 2005). För pedagoger på förskolan, som möter barn på flykt,
handlar det om att vägleda barnen i de konflikter som kan uppstå och visa på andra
alternativ i att hantera ilska och aggression. Pedagogens roll blir att benämna känslor
och försöka lära barnet/barnen att hantera dessa.
Den sista komponenten i Antonovskys (2005) forskning är meningsfullhet. Detta
handlar om att livet har en mening, det finns saker i livet som har betydelse att vara
delaktig i. Antonovsky (2005) betraktar denna komponent som motivationskomponent.
Det finns något i livet som är viktigt, som engagerar och som har känslomässig
betydelse. Denna komponent har betydelse för de barn som upplevt krig och flykt och
kommer till förskolan, då bemötande och delaktighet för individen har betydelse. Alla i
gruppen har en självklar plats och pedagogernas uppgift är att se till så alla blir sedda
och delaktiga. För pedagogerna handlar det även om att se till så att strukturen hålls och
vara engagerad i de processer som pågår hos barnet och mellan barnen.
I analys och diskussionsavsnittet kommer systemteori och det salutogena
perspektivet relateras och tillämpas i teman och delanalyser samt i diskussionen av
empirin.
26
Metod
I forskning behöver det finnas en metodologi för hur arbetet ska gå till. Att inte bry sig
om de metodologiska är att anta att kunskap kommer från ingenstans och låta
kunskapsmakarna svära sig fria från ansvar för vad de producerar och hur de framställer
saker och ting hävdar Skegge (2000). Bryman (2008) förklarar metodologi som en
design. En design utgör en stuktur som styr och vägleder dels hur forskaren använder en
viss metod och dels hur forskaren analyserar de data eller den information som
framkommer. När forskaren har bestämt sig för vad som ska undersökas får hen sen
bestämma sig för vilka undersökningsmetoder som ska användas. Skegge (2000) anser
att metodologi är en teori om metoder som påverkar svaret på en rad frågor. Hon skriver
att det handlar om vem som ska studeras, hur man ska studera dem, vilka institutionella
praktiker som forskaren ska tillägna sig (t.ex. tolkningspraktiker), hur det ska skrivas
och vilken kunskap forskaren ska använda sig utav. I detta avsnitt beskrivs mina val av
metod, urval, genomförandet, hur empirin behandlades och analyserades samt
tillförlitlighet och etiska aspekter som beaktas i genomförandet av studien.
Metodval - intervju som metod
Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskolans mottagande och arbetet med barn
på flykt. För att bidra till detta behövs en överblick och undersökning av hur
mottagandet ser ut idag utifrån förskolechefers, specialpedagogers och pedagogers
erfarenheter. Utifrån mitt syfte och mina frågeställningar lämpar det sig bäst att använda
intervju som metod. Jag har valt att intervjua även andra aktörer som har en
övergripande roll i mottagandet av barn på flykt och andra som arbetar verksamhetsnära
med dessa frågor. Jag är fullt medveten om att det finns andra metoder att använda vid
forskning. Ahlberg (2009) skriver att varje metod kräver att ett antal val görs. Det
empiriska materialets kvalité avgör om forskningsfrågorna ska kunna besvaras.
Personerna som valts ut till intervju är personer som har erfarenheter som kan bidra
till kunskap kring förskolans mottagande av barn på flykt. May (2001) beskriver att
intervjuer ger en god inblick i människors upplevelser, erfarenheter, attityder och
känslor. Det finns flera olika grenar inom intervjutekniken. Grovt beskrivet är dessa
strukturerade, delvis strukturerade även kallad semistrukturerade, ostrukturerade eller
gruppintervjuer (May, 2001; Stukát, 2011; Bryman, 2008 ). Frågorna har varit av
27
liknande art till alla de som deltagit i studien. Frågorna har sedan kategoriserats utifrån
ämnet. Utifrån vad personerna svarat har de ombetts att vidareutveckla svaret eller att
följdfrågor ställts som inte varit med i intervjuguiden, alltså semistrukturerade
intervjuer. Stukát (2011) beskriver att i den semistrukturerade intervjun är ”intervjuaren
medveten om vilket ämnesområde som ska täckas in, men ställer frågor i den ordningen
situationen bjuder till” (a.a. s. 44). Bryman (2008) belyser flexibiliteten i en
semistrukturerad intervju, då han påpekar att det handlar om att följa upp med frågor
men också i vilken ordning frågorna ställs. Intervjuerna i denna studie har utgått från en
intervjuguide (se bilaga 2-6). May (2001) beskriver semistrukturerade intervjuer så att
frågorna är specificerade, men deltagaren har större frihet att fördjupa svaren då denne
kan förtydliga och utveckla svaren som ges, något som är svårare att göra vid en enkät
eller en strukturerad intervju (Stukát, 2011). Intervjuformen innehåller dock en så pass
god struktur att det går att skapa jämförbarhet med de andra som deltar i
undersökningen (May, 2001).
Urvalsgrupp
Denna studie utgår från hur mottagandet kan/bör se ut för barn som kommer till
förskolan och som har upplevt krig och flykt. Valet är att använda systemteori med
fokus på organisation har varit då det till stor del handlar om hur kommunen,
förskoleförvaltningen och den enskilda förskolan organiserar mottagandet för dessa
barn.
Forskningen är begränsad till hur mottagandet av barn på flykt är i förskolor, vilket
gör att fokus ligger på att intervjua personer som arbetar med utbildning, utveckling av
förskolans verksamhet och pedagoger som arbetar i förskolan. Studien har utgått ifrån
hur verksamma pedagoger på förskolor bemöter och arbetar med barn på flykt. Dessa
personer bor i olika delar av Sverige och har olika uppdrag. En fördjupning i studien
består av hur en större kommun i södra Sverige har organiserat mottagande av barn på
flykt. I denna kommun har två av åtta utbildningschefer intervjuats, de ansvarar för
varsitt område och ett antal förskolor. Dessa personer har en övergripande roll i
kommunen och förskoleorganisationen samt en viktig del i beslutsfattande kring hur
mottagandet av barn på flykt i kommunen ska gå till. Sammanlagt är det representanter
från fem olika kommuner som deltar i studien. Av de tolv respondenterna som ingår i
studien har jag träffat nio av dem personligen medan tre av respondenterna har varit via
28
mailkontakt. Detta på grund av geografiskt avstånd som har gjort det svårt att träffas
personligen. I kapitlet Presentation och analys av empirin kommer en närmare
presentation av respondenterna som deltar i studien.
Bortfall
Bortfall i underökningen är två verksamma barnpsykologer som blev tillfrågade att delta
i studien. De kontaktades via mail men jag fick aldrig respons tillbaka. På grund av att
de redan var så många som bekräftat att de ville delta i studien kontaktades de inte igen.
Anledningen var också att studien inte utgår ifrån ett psykologiskt perspektiv, utan det
handlar om hur förskoleverksamheter och pedagoger bemöter och arbetar med barnet på
flykt. I min teoridel har det psykologiska perspektivet förklarats utifrån hur barn på
flykt kan reagera på de händelser som gjorde att de var tvungna att fly och som kan leda
till trauman.
Genomförande
Min inledande kontakt med respondenterna har varit via mail. Respondenterna har sökts
upp genom hemsidor och tips från olika personer i min närhet. I mailet skrevs en kort
presentation av mig och min studie samt så bifogades ett missivbrev (se bilaga 1), som
tydliggjorde studiens syfte, tillsammans med mina kontaktuppgifter. Alla tillfrågade
föreslog att ta med flera personer i intervjun. Som mest var det tre personer som deltog i
samma intervju och dessa tre personer har olika roller i organisationen. En av
utbildningscheferna var ensam i intervjun. Han föreslog att bjuda in en av
förskolechefen men denne hade redan blivit intervjuad. Skälet var att de ville svara på
frågorna utifrån sina olika kunskaper och kompetenser. Samtliga respondenter har ställt
sig positiva till att delta i studien och även godkänt att intervjun spelades in.
Intervjuerna varade mellan 30 minuter till drygt 60 minuter. Platserna för intervjuerna
varierade från ett rum på avdelningen på förskolan, till ett kontor, samtalsrum och café.
Det var respondenterna själva som bestämde platsen där intervjun skulle ske, vilket är
viktigt poängterar Stukat (2011). Samtliga intervjuer spelades in. Intervjun utgicks från
frågorna som hade förberetts i min intervjuguide, se bilaga 2-6, oavsett om intervjun var
enskild eller i grupp. Frågor formulerades beroende på vem som intervjuades, eftersom
de har olika arbetsbeskrivningar och arbetar på olika sätt och har olika uppdrag. De tre
respondenter som jag aldrig träffade personligen skrevs intervjufrågor i ett dokument
29
som skickades på mail. De svarade sedan på de frågor som de kunde svara på utifrån sin
roll och arbetsbeskrivning och returnerade svaren tillbaka till mig.
Analys och bearbetning
Samtliga
intervjuer
transkriberades
kort
efter
att
intervjun
genomfördes.
Transkriberingen genomfördes så snabbt som möjligt efteråt för att mötet skulle vara
färskt i minnet. Vid transkriptionen användes appen Transcribe Player, med hjälp av
appen kunde hastigheten dras ner på det som sades, vilket gjorde det lättare att hinna
med att skriva samtidigt som jag lyssnade. Bryman (2008) skriver att vid transkribering
är det viktigt att skriva ordagrant och vid de tillfällen som det är svårt att höra vad
respondenterna säger är det bättre att skriva ut ett frågetecken än att gissa. Under tiden
jag lyssnade och transkriberade och bedömde att jag missat någon följdfråga eller att
vissa svar behövde förtydligas så skickades dessa frågor på mail till respondenterna och
fick ytterligare respons. Detta upplystes till alla respondenter att jag skulle göra vid
behov. Vid transkriberingen valdes till stor del att skriva ner allt som sades. I vissa delar
skrevs bara en beskrivning av samtalet om vad vi pratade om. Pauser, skratt, tvekanden
eller uttryck som ehhh…, mmm…osv uteslöts. Stukat (2011) skriver att detta kan
forskaren göra för att spara tid och om hen tror att ingen betydelsefull information
förloras. Den inspelade intervjun har lyssnats igenom flera gånger samtidigt som jag
följt med i den transkriberande texten. De delar från intervjun som valts att ingå
presentationen analysen av empirin har jag lyssnat på igen. Vid citaten har dessa skrivits
om till skriftspråk och hummandet har tagits bort när jag anser att det inte har betydelse
för analysen. I studien görs en tematisk analys utifrån en tolkande ansats.
Transkriberingen har skrivits ut i pappersform för att kunna strukturera upp den utifrån
den tematisering som mina frågor utgjorde. Mailsvaren har lästs igenom och arbetats
med på likande sätt som med de inspelade intervjuerna. Svaren har sedan tematiserat
och om det behövts förtydligande av vissa svar eller ytterligare frågor så har jag skrivit
och frågat. I arbetet med analysen har fokus varit i letandet efter likheter, skillnader,
mönster och utgångspunkter av respondenternas erfarenheter för ett bra mottagande av
barn på flykt. Dessa erfarenheter presenteras och sammanställts som en samverkan
mellan dessa olika respondenternas roller, kunskap, erfarenheter och arbetssätt. Jag har
haft en ödmjuk inställning till att tolka in respondenternas svar och föra deras talan.
Samtidigt har jag velat sätta deras svar i kontrast till varandra då de reflekterar och när
30
de samtycker, har skilda åsikter eller när det framkommit att det finns
utvecklingsfaktorer som behövs i organisationen.
Tillförlitlighet
I kvantitativa forskningsmetoder används validitet och reliabilitet som ett mätinstrument
kring forskningens tillförlitlighet skriver Ahlberg (2009). Stukat (2011) beskriver att i
en kvalitativ forskning kan reliabilitetsbristen vara feltolkning av frågor som ställs eller
feltolkning av de svar som respondenterna svarat på. Bryman (2008) skriver att validitet
går ut på en helhetsbedömning om undersökningens slutsats åstadkommits och ifall
undersökningen hänger ihop eller inte. Stukat (2011) anser att validitet är svårfångat och
mångtydigt men att det har värde för undersökningen och att fokus ska vara på att
forskaren undersöker det som ska undersökas. Ahlberg (2009) tillägger att många
forskare diskutera i termer av trovärdighet istället för kvalitativa studier. Studiens
metodval är intervjuer, vilket har varit adekvat för denna studie eftersom jag velat
lyssna till pedagogernas erfarenheter och arbetssätt. Jag valde att inte göra en
pilotintervju på grund av tidsbrist och att jag inte hade en lämplig kandidat att intervjua
om ämnet. Ifall detta hade gjorts kanske frågorna hade ställts lite annorlunda. I
efterhand, när jag lyssnade igenom och transkriberade, märktes att jag inte är en van
intervjuare, vilket säkert har haft betydelse för studiens resultat. Eftersom jag inte
träffade alla respondenter personligen har de säker haft påverkan på resultatet. De
respondenter jag har träffat personligen har jag kunnat höra rösten och sett på
kroppsspråket. Vilket har gett en annan möjlighet att ställa följdfrågor som jag inte
kunde med de respondenter som svarade via mail. Min avsikt har hela tiden varit att se
till sammanhanget av respondenternas svar och tolkat det utifrån situationen och
sammanhanget, tros det så kan det vid vissa fall ha feltolkats. Fokus i studien har hela
tiden varit på förskolans mottagande av barn på flykt, vilket jag anser har genomsyrat
hela arbetet från inledning till slutdiskussioner. Utifrån det har studien en god validitet.
Stukat (2011) och Bryman (2008) påvisar att forskaren också behöver resonera kring
generaliserbarhet, vem gäller resultatet av undersökningen? Alltså resultatet ska vara
giltigt även för de som inte deltagit i undersökningen. I denna studie har bredden av
respondenternas arbetsbeskrivning, erfarenhet och olika kommuner gjort att det blir
möjligt att överföra till andra än de som deltagit i studien. Studien framhåller att det
31
finns flera faktorer som spelar in för olika sätt att organisera förskolans mottagande av
barn på flykt.
Etiska aspekter
Studien har följt de etiska riktlinjerna som Vetenskapsrådet (2002) anger som god
forskningssed. De anger fyra krav på vad det innebär. I mitt missiv brev (se bilaga 1)
upplystes om hur studiens skulle gå till och hur de fyra kraven skulle tillgodoses.
Informationskravet har uppfyllts genom att syftet med studiens presenterats till alla
respondenter. Utifrån samtyckeskravet har respondenterna själva fått ta beslut om de
ville delta i studien och jag har informerat att de när som helst kan avbryta sin
medverkan. Konfidentialitetskravet uppfylls i utlovade av anonymitet för alla de
medverkande, förutom Lars H Gustavsson, då han är en offentlig person. Jag frågade
om jag fick använda hans riktiga namn i studien. Annki Beckman tog jag kontakt med i
efterhand för att få godkännande att använda hennes riktiga namn. Anledningen till
detta var att det var svårt att presentera henne i studien, utifrån hennes nuvarande och
tidigare uppdrag utan att ta reda på vem det är, hon godkände detta. För att uppfylla
nyttjandekravet upplyste jag om hur studien skulle gå till och att intervjun skulle spelas
in, för att sedan transkriberas och när studien är klar kommer allt inspelat material och
transkribering raderas. För att förtydliga detta så frågade jag vid varje intervjutillfälle
ifall respondenterna godkände att intervjun spelades in, varpå alla gav sitt godkännande.
Stukát (2011) Bryman (2008 Ahlberg (2009) belyser samtidigt att det finns flera
andra svåra etiska beslut som en forskare eventuellt behöver ta ställning till, så som
relationen mellan forskaren och deltagare, om undersökningen riktar sig till barn och
minderåriga samt på vilket sätt forskaren använder information från sociala nätverk med
mera. Ahlberg (2009) belyser också hur återkoppling till deltagarna kan ske och om
deltagarna får ta del av rapporten innan den publiceras. Deltagarna i denna studie har
inte fått möjlighet att läsa igenom innan studien publicerats. Några av respondenterna
fick frågan om de ville ta del av empirin, resultatet och min tolkning. De tillfrågade
tackade nej till detta och litade på att jag använde empirin på ett tillförlitligt sätt.
32
Presentation och analys av empiri
För att tydliggöra vilka som ingår i studie, visas en översikt där varje person och
befattning presenteras. Lars H Gustavsson kontaktades eftersom jag var intresserad av
STOP- modellen och hur den kom till. Detta mynnade ut till ett möte med honom för en
intervju. Kontakten med de två utbildningscheferna uppkom då förskoledirektören och
kvalitet- och myndighetschefen kontaktades och som hänvisade mig vidare. Namnen är
fingerade, förutom Lars H Gustavsson och Annki Beckman.
Introduktions
avdelning
Smultronet
Flyktingförskola
Stjärnan
Förskoleförvaltningen
Söderstaden
Förskoleförvaltningen
Söderstaden
Anna;
Förskolechef
Sara;
Förskollärare
Esther;
Utbildningschef
Magnus;
Utbildningschef
Amina;
Specialpedagog
Elham;
Barnskötare
Lisa; Teamledare för
specialpedagoger i
området och verksam
specialpedagog
Mariam; Förskolechef
Barnläkare
Öppen asylförskola
Norrstaden
Tidigare projektledare
för Barnens bästa
Flyktingsamordnare
Lars H Gustavsson
Karin;
Förskollärare och
pedagogiskt
verksamhetsansvarig
för öppna
asylförskolorna.
Annki Beckman;
Verksamhetsutvecklare
Nyanlända inom sektor
utbildning, Angered,
Göteborg.
Malin;
Flyktingsamordnare för
förskolor i en mindre
kommun.
Figur 2. Översikt av studiens respondenter och deras befattning.
Här nedan presenteras de resultat som framkommit i mina intervjuer. Genom de teman
som användes i frågeformulären kommer respondenternas uttalanden att presenteras,
sammanställas och problematiseras. De teman som har framkommit och som har
betydelse för studien kommer presenteras med egna rubriker. I vissa citat ställer jag en
fråga, vilket anges med Elisabeth.
Tema – organisation
Det första temat behandlar kommuners olika sätt att organisera mottagande av barn på
flykt, vilka olika organisationsmodeller som finns för förskolan och vad de har för
betydelse för pedagogerna, familjen och barnet.
33
Kommunernas organisering av mottagande av barn på flykt
Alla respondenter som intervjuats har arbetat fram olika arbetssätt i förskolans
mottagande av barn på flykt. Detta på grund av olika faktorer t.ex. kommunens storlek,
hur och på vilket sätt som kommunen tar emot familjer och barn på flykt. Lars uttrycker
att utifrån sin erfarenhet, så är det bästa mottagandet när hela samhället engagerar sig,
vilket är lättare i en minde kommun. Han beskriver:
… det kanske inte finns så mycket spetskompetens, kunskap eller erfarenheter
av familjer och barn på flykt, men när olika idrottsföreningar och
kyrkoverksamheter eller likande organisationer engagerar sig för människor på
flykt så bidrar det till integration in i samhället.
I vissa kommuner finns ingen mottagningsenhet som flyktingförläggning eller
asylboende, vilket är avgörande och påverkar i sin tur förskolans verksamhet och
mottagande. Samarbete med förskola och Migrationsverket beskrivs som att förskolan
får en lista från migrationsverket med information om familjen och barnen. På listan
står det bland annat barnens ålder och vilken ”status” barnet har t.ex. barnets status i
migrationsprocessen, ABO- eller EBO-barn, olika benämningar som migrationsverket
registrerar barnen med beroende på hur deras boendesituation är.
I kommunen Söderstaden finns inget boende för familjer på flykt, vilket gör att
förvaltningsledningen i nuläget diskuterar vilket sätt som är bäst att organisera
mottagandet. Till kommunen och förskolorna i Söderstaden kommer barn på flykt.
Eftersom det inte finns ett organiserat boende som Migrationsverket eller annan aktör
står för, diskuterar förvaltningen ifall öppna asylförskolor ska startas för barn på flykt.
Familjerna kan ”fångas” upp genom BVC. De diskuterar även betydelsen att ha ett
samarbete och en samverkan mellan olika aktörer inom förskoleförvaltningen t.ex.
specialpedagoger, psykologer, vilka insatser som behövs i förskolorna, vilket stöd
pedagogerna som arbetar med barnen kan få, samt vilken roll vårdnadshavarna ska ha i
mottagandet. Än så länge är detta på diskussionsnivå men är tänkt att utvecklas vidare.
Detta välkomnas av förskolechefen Anna som säger;
Elisabeth: Skulle det behövas prata mer om barn med trauma i förskolan?
Anna: Absolut, jag tror framförallt man behöver prata mer inte bara om barn
med trauma utan hur ska förskoleförvaltningen eller hur ska vi tackla alla de
barn som kommer med sina trauman, för det finns en brist på debatt tycker jag
och en brist på medvetenhet…
34
Min tolkning är att det är bara i Angered och öppna asylförskolan i Norrstaden som har
ett övergripande arbetssätt med kommunen. Norrstaden beskriver ett tydligare
samarbete mellan kommunen och Migrationsverket och den enskilda förskolan än de
andra då Migrationsverket skickar listorna till kommunen som sedan skickar dessa
vidare till personalen på förskolorna.
På frågan vad som är viktigt organisatoriskt att tänka på i mottagandet av barn på
flykt skriver Annki ”att alla nivåer finns med i planering/beslut och uppföljning. Att
arbetet inte blir några engagerade pedagogers projekt”. Detta blir tydligt då
samordnaren Malin beskriver att hon har fått en ny tjänst och ska sluta, eftersom hon
har själv ”byggt upp” sin tjänst så är kommunen lite ställda och vet inte hur de ska göra
och på vilket sätt den påverkar pedagogerna på de enskilda förskolorna.
Anna, förskolechef på Smultronet, uttrycker att det är viktigt att tänka
förskoleförvaltningen i VI-form så det inte blir vi och dem, utan alla arbetar
tillsammans.
Förskoleförvaltningen bygger på att vi har förskoleverksamhet och allt efter det
så bygger man på olika avdelningar, så att man kan titta på organisationen
uppifrån eller nerifrån. Men det är inte dem eller vi utan vi är
förskoleförvaltningen som driver verksamheten, vi är produktionen, så kan man
väl säga.
Tre olika organisationsmodeller
Det som framkommit i intervjuerna är att det finns tre olika sätt att organisera
mottagandet i kommunernas förskolor. Direktplacering, introduktionsavdelning/
flyktingförskola eller öppen asylförskola. Flera av de intervjuade deltagare uttryckte sin
egen åsikt om vad de anser vara bäst men belyste samtidigt att det inte finns någon
forskning kring området. Precis som den diskussion som förs i skolans verksamhet
handlar det om segregation och integration. Respondenterna beskriver fördelar och
nackdelar med de olika sätten att organisera verksamheten.
Lars uttrycker att det är beror på hur det görs, vilka lokala förutsättningar som finns
och vilka människor som finns till hands, men att det är en kontroversiell fråga. Han
uttrycker fördelar med att arbeta med särskilda förskolor.
… då det byggs upp en fin kompetens med engagerade pedagoger. Och det är
lättare för den som ska handleda att då det var ett begränsat antal pedagoger
35
som man kan ge mycket stöd till, än om barnen är utspridda och det är många
fler pedagoger som kopplas in.
Utbildningschefen Magnus uttrycker precis som Lars, att styrkan med att ha en
introduktionsavdelning/förskola är att där kan kompetenser till just den verksamheten
samlas. Magnus efterfrågar därmed mer forskning på området och uttrycker även de
nackdelar som finns att barnen inte blir integrerade. Amina, specialpedagog, berättar om
sin erfarenhet när barn direktplaceras och att barnet även då kan bli utanför och inte en
del av gruppen.
När man inte kan språket leder det till utanförskap. Hamnar ett barn i svensk
miljö direkt då är det bara att sträva efter att hänga med, men man blir ändå inte
riktigt en i gruppen. Det jag har sett på andra förskolor är att något barn som
inte alls kunde språket ofta lekte ensam för att inget annat barn hade tålamod att
leka med det här barnet. Det fanns mycket vuxna som kunde hjälpa de här
barnen, men här (på introduktionsförskolan) behöver de inte bara de vuxna utan
det finns andra, de hittar varandra här, de vet att vi har samma situation och då
blir det lättare att komma in i samhället senare.
Malin, samordnare, och Annki, projektledare, förespråkar direktintegrering på vanlig
förskola men med extra stöd i hemspråk och andra resurser som behövs. Det som Malin
beskriver är att barnen får språkliga förebilder och föräldrarna får möta svenska
föräldrar. Samtidigt uttrycker hon ”vilket som är bäst beror nog på hur organisationen
ser ut i just den kommunen.”
De pedagoger som arbetar på introduktionsförskola/flyktingförskola uttrycker att
många av barnen behöver extra resurser och stöd. De som arbetar på Smultronet och
Stjärnan uttrycker att de har ett visst stöd av deras verksamhet men att de många gånger
måste försvara sig då det krävs mer resurser och pengar att hålla igång verksamheten.
Mycket handlar om vilken chef de har. Sara beskriver verksamheten så här
Flyktingförskolan är en vanlig förskola, så den har elevpeng som alla barn i
kommunen får. Men vi får ett extra bidrag dels ifrån socialförvaltningen, dels
från kommunen för att den här verksamheten ska gå runt för att vi ska ha mer
personal för att kunna stärka de här barnen i det de har varit med om och kunna
vara “friska” när de går vidare till nästa förskola, så de inte sen behöver söka
extra resurser för de barnen det är liksom tanken. Vi har som en vanlig förskola
vi har de kraven som alla andra förskolor har plus att vi då har vårt eget
arbetssätt.
36
På avdelningen Smultronet uttrycker personalen liknade uppfattning som på
förskolan Stjärnan om det långsiktiga tänkandet kring barnens behov;
Anna: Vi ser ju att de här barnen mår väldigt bra. Vi ser att om man satsar och
har den här kunskapen så de flesta barnen, när man sen slussar de vidare, klarar
sig utan något annat stöd. Då har de lärt sig svenska fantastiskt bra på det här
året. Det är inga problem att slussa dem vidare. Deras språkutveckling och
oftast deras utveckling är helt i fas med de andra. Barn i behov av särskilt stöd
får utmärkt hjälp också utifrån sin problematik. Jag brukar säga alltså på sikt är
det ekonomiskt jättelönsamt om man ska prata...alltså värdet för individen det
mänskliga värdet det går inte mäta i pengar så det är självklart att de får en bra
verksamhet som är skräddarsydd efter deras behov. Och de här barnen har ju
precis som läroplanen lust att lära och utvecklas och så vidare så det får de men
när vi är inne på det så det så är det lönsamt de är jag helt övertygad om.
Amina: Det blir långsiktig vinst kan man säga. De här barnen kommer må bra i
framtiden eftersom de har blivit väl omhändertagna. Jag säger inte att de andra
inte gör det men eftersom kunskapen finns här då blir det på ett annat sätt och
den vinsten kommer vi att ha i framtida samhället kan man säga, men blir det så
att de är en i mängden då vet jag inte om det blir samma effekt.
Anna och Amina påpekar att det är synd att inte alla i förvaltningen vet om
verksamheten. De skulle vilja att det var lika självklart att introduktionsavdelningen har
samma status som en allergiförskola och det skulle inte behöva vara en fråga att så
länge det finns eldsjälar kvar finns verksamheten kvar. Anna uttrycker att behovet finns
och att de skulle vilja se mer verksamheter som är riktade till barn på flykt t.ex. öppna
asylförskolor.
Förskolläraren Karin, på öppna asylförskolan, beskriver hur de tidigare arbetade med
direktintegrering men att det fanns brister i detta då föräldrarna inte förstod hur
förskolan fungerade och att de hade med sig hemska upplevelser från att bland annat fått
bo i flyktingläger. ”Att sedan komma till Sverige och Norrstad och kastas in i detta
system är under all kritik.”
I en introduktionsförskola, påpekar Lars, att det finns tid till att kartlägga barnens
bakgrund och att det finns personal som kan gå lagom snabbt fram. Information kan
vara känsligt och pedagogerna skaffar sig kunskap i lagom snabb takt och på det sättet
ser vilka behov barnen har och kan sedan förmedla det vidare till andra.
37
Förskolechefen Anna resonerar om vikten av att ha medveten och utbildad personal,
när de möter barn på flykt och på många förskolor finns det en brist i utbildad personal.
… jag blir lite trött på när man säger att nu ska vi inte ha den här typen av
verksamhet, för alla ska kunna ta hand om det när vi har förskolor där vi inte
har utbildad personalen ens på avdelningen. För man kan inte ta hand om barn
med trauma, det krävs ju att vi ska ha ett interkulturellt förhållningsätt det krävs
ju jättemycket kunskap och fortbildning och utbildning och diskussioner innan
man har skaffats sig det.
Delanalys – organisation
Med utgångspunkt från respondenternas beskrivning av hur olika kommuner organiserar
mottagandet av barn på flykt framkommer det tydligt att en del påverkar den andra
vilket är en del i systemteori som visar betydelsen av nivåer och hur de påverkar
varandra. Precis som Al-Balawi (2014) skriver så är det hela samhället från
myndigheter och olika verksamheter som påverkas när kommunen tar emot människor
på flykt. Det framkommer tydligt att Migrationsverkets organisation påverkar
kommunen som i sin tur påverkar förskolan och skolans organisation, vilket är i
Bronfenbrenners (1994) utvecklingsekologiska teori; exosystemet. Detta tydliggörs
även av Öqusits (2008) beskrivning av systemteorins tänkande som en spiralform där
allt hänger ihop och hur samspelet och funktionerna fungerar. Även det som Benckert
m.fl. (2008) belyser för att uppnå läroplanens mål behöver samarbetet i kommunen,
förvaltningen och dess olika nivåer måste fungera.
I jämförelse med skolans två olika organisationsmodeller, så kan förskolan
organiseras i en tredje, med öppen asylförskola. Alla respondenter ger sina resonemang
och försvarar sin övertygelse utifrån sina egna erfarenheter och arbetssätt eftersom det
saknas det forskning på området. Anna belyser vikten av utbildad personal i förskolan,
vilket saknas på många förskolor, för att ge barn på flykt bra stöd och hjälp i
modersmålet och i det sociala. Malin och Annki påpekar att samma sak behövs vid
direktplacering i förskolans mottagande av barn på flykt. Detta kan kopplas ihop med
det som nämndes i avsnittet tidigare forskning kring direktplacering av elever, då
Jouvonen (2015) skriver att det saknas stöttande struktur av studiehandledare och
utbildad personal. Även Amina beskriver detta utifrån sin erfarenhet av barn som
direktplacerats på en förskola. Barnet behöver sträva efter att hänga med och att det
också är svårt att bli en i gruppen. Vilket Bunar (2015) och Kriva-Petrovsa (2000)
38
hänvisar till forskning som visar att elever tystnar i klassen och känner sig ensamma då
det inte kan kommunicera med omgivningen. Utifrån detta synliggörs även KASAM
begreppets meningsfullhet, det vill säga att barnet behöver känna delaktighet och
behöver bli sedd för att förstärka känslan av sammanhang. Detta kan i sin tur leda till
det som både Anna, Amina och Sara belyser om ett långsiktigt tänkande för att barnen
ska må bra och vara ”läkta” när barnen senare placeras i en annan förskola. Anna
berättar att det finns ett behov för samtal och medvetenhet kring hur pedagogerna ska
tackla alla de barn som kommer med sina trauman, vilket förhoppningsvis denna studie
kan bidra till.
Det kanske aldrig kommer ett tydligt svar vilken organisationsmodell som är den
bästa, utan istället behöver varje kommun reflektera, vara flexibel och utgå ifrån
familjernas behov. Organisationen behöver vara flexibelt på grund av olika faktorer som
kan förändras och påverka verksamheten. Karin beskriver hur de tidigare organiserade
mottagandet men på grund av att det tidigare kom enbart kvotflyktingar förändrades
förutsättningarna. Senare när andra flyktingar kom valde Norrstaden att förändra
förskolans organisation i mottagande av barn på flykt.
En slutsats är att det är tydligt att kommunen behöver skapa en överblick av hur
mottagandet ska gå till för barnets och familjens bästa, med tanke på det, som
Andersson, Björnberg och Eastmond (2010) skriver, att det till och med kan ha större
påverkan på hälsan och välbefinnandet än det som hände innan flykten. Överblicken bör
göras tillsammans och i samverkan med förvaltningen, pedagoger/lärare med
erfarenheter av att arbeta med barn på flykt och eventuellt andra aktörer inom samhället,
som även Skolverket (2016a) har tydliggjort för skolans verksamhet i mottagandet av
nyanlända elever.
Tema- kartläggning och mottagande på förskolan
Detta tema handlar om respondenternas arbete kring kartläggning av barn på flykt som
placeras på förskolan. Temat kommer även belysa respondenternas olika sätt att arbeta
med mottagandet för barn på flykt som kommer till förskolan.
39
Kartläggning
Av de personer som deltar i studien så är det bara Angereds kommun som har utvecklat
ett kartläggningsmaterial riktat till förskolan. Projektledaren, Annki, skriver varför det
är viktigt att göra kartläggning på barnen som kommer till förskolan.
För att kunna planera för och utforma en verksamhet som utgår från och är
anpassad till varje barn och ger optimala förutsättningar för barnets utveckling
och välbefinnande och för att kunna öka vårdnadshavarnas delaktighet.
Alla andra har någon form av inskrivningssamtal där de ställer frågor till familjen, för
att få veta vilken bakgrund barnet kommer ifrån och informerar hur förskolan fungerar.
Förskolechefen på avdelningen Smultronet ger en återblick på hur de tidigare
arbetade och att pedagogerna skulle bli bättre på att vara mer professionella i att fråga
nyfiket. Avdelningen utarbetade ett mer utförligt barnkort, ett papper som
vårdnadshavare ger till pedagogerna med information om barnet, och att det kunde leda
till en långvarig diskussion om och vad pedagogerna kan fråga efter.
… ingen visste att de var flyktingar, alltså ingen tog reda på att de var
flyktingar. Utan man kom hit och man gick på någon förskola och man var rädd
som personal kanske att fråga efter bakgrunden. Man inskolade barnen och man
visste inte var de kom och man visste inte vad de hade varit med om /…/. Hon
(specialpedagogen) gjorde en rapport om att vi inte frågade tillräckligt mycket,
vi skulle vara mera professionella och fråga nyfiket, föräldrarna sätter sina egna
gränser. /…/ Vi jobbade dessutom ganska mycket med att forma ett barnkort där
vi tog med och frågade mycket mer om var det bodde och adress. Vi frågade var
föräldrarna kom ifrån vad de gjort i sitt hemland och vi frågade om det hade
varit med om någonting otäckt, vilket blev en stor diskussion om då i förskolan
för det fick man inte fråga och det har faktiskt varit en debatt som varade
ganska så länge, det var det som stod på våra barnkort en lång tid, nu gör det ju
inte det för nu har man omarbetat barnkorten på förskoleförvaltningen, alla ska
se likadana ut.
Lisa, specialpedagog, uttrycker att de behöver utveckla arbetet kring inskolningen och
kartläggningen.
Lisa: …vi behöver bara utveckla den.
Elisabeth: Vad är det ni behöver utveckla?
Lisa: Att vi har mer just för de här barnen, att man har naturlig kartläggning
/…/ t.ex. hur kartlägger vi, för jag tror många är rädda för att fråga vad som har
40
hänt. Många är rädda hur man samtalar med barnen om vad som har hänt under
deras väg hit. Många blir tysta och vågar inte fråga för man är rädd för svaren,
man vet inte hur man kan hantera svaren man vill inte verka för nyfiken
samtidigt måste man ha information för att vi ska kunna hantera och bearbeta
barnens upplevelser, och det är det jag tror vi behöver mer och det är där
diskussionerna är.
Vissa pedagoger gör hembesök andra bjuder in familjen till förskolan. Karin skriver att
för deras del handlar det om att lyssna in vad familjerna säger och anpassa sig efter
familjens behov och inte efter en mall.
Mottagande på förskolan
På vilket sätt mottagandet sker på förskolorna är beroende på hur förvaltningen
organiserat mottagandet. I Söderstaden diskuterar förvaltningsledningen hur de på bästa
sätt kan stötta de pedagoger som arbetar närmast barnen. Magnus säger;
…
de
som
arbetar
närmast
barnen
behöver
handledning
och
kompetensutveckling för att kunna möta barnen, och det är där vi diskuterar nu,
hur det praktiskt går till och hur vi resonerar kring placeringar /…/Vi är inte där
än.
Förskolechefen, Miriam, arbetar inom samma kommun som utbildningschefen Magnus,
uttrycker även hon ett behov att stödja pedagogerna.
Miriam: Sen tänker du kanske på hur vi tar emot och hur vi tänker.
Elisabeth: Ja, precis.
Miriam: Det är väldigt nytt för oss, det vi befinner oss i. Det vi har tänkt
mycket på det är/…/ den här vanliga anknytningspedagogiken och att vi
verkligen tar emot barnen med nära relation, sen har det varit en person som
pratar barnets modersmål den personen kommit till och tagit hand om
inskolningen tillsammans med någon annan. Sen har vi specialpedagogiska
teamet som kommer in men om man tänker långsiktigt så tror jag det är något
som vi kommer möta mer och mer så är det igen specialpedagogiska teamet
som ska kompetensutveckla pedagogerna, (för ett bra mottagande för barn på
flykt, min tolkning).
41
Malin arbetar som samordnare och möter familjerna första gången innan barnet börjar
på förskolan skriver om vikten av att möta familjen med respekt och hon påpekar att det
är viktigt att tydliggöra vad förskolan är till för och dess syfte.
Respekten för det de har gått igenom och att man möter dem med förståelse att
de har kanske ingen aning om vad förskola är för något. Jag har mött familjer
som tror att förskolan är till för de som inte kan ta hand om sina barn!
När barnet har placerats på en förskola kan pedagogerna kontakta henne för
handledning och uppföljning.
I Norrstaden gör de hembesök hos familjen för att skapa en första kontakt.
Pedagogen som gör besöket har med sig en liten present till barnet, för att visa
att de i första hand ser till barnet, något som föräldrarna oftast inte är vana vid
skriver Karin. Lars uttrycker vikten av det första mötet och att få känna sig
värdefull.
… jag hör till dem som menar att det här allra första mottagandet har väldigt
stor betydelse. Och det är egentligen inga konstigheter det här att man bara blir
bemött med värme och att man verkligen känner sig välkommen och att man
blir glad att se personen, så det handlar om blick och leende och öppna händer.
Just för att de här är det några som tycker det är roligt att jag kommer, just jag
är här å att man visar det. Missar man det kan det få förödande konsekvenser.
De här barnen har mött så mycket fientlighet så mycket misstänksamhet å
suckar på sin väg hit så det har de inte råd med ytterligare sånt, det måste de
bort från.
Delanalys – kartläggning och mottagande på förskolan
Alla som arbetar organisatoriskt i förvaltningen talar om att pedagoger i förskolan är i
behov av handledning och samtalsforum för att på bästa sätt stödja det individuella
barnet i mottagandet. Söderstaden är en kommun som under många år tagit emot
människor på flykt, därför blir jag förvånad när flera av de som representerar
förskoleförvaltningen, i denna studie, inte har ett utarbetat arbetssätt i mottagande av
barn på flykt. Miriam uttrycker: ”det är väldigt nytt för oss, det vi befinner oss i”. De
finns många frågor och funderingar som skulle kunna ange anledningen till det.
Antingen har kommunen nonchalerat behovet, kommunen har inte sett att det funnits ett
behov och/eller att det inte finns tillräcklig med kunskap eller tagit vara på kunskap och
erfarenheter som finns i kommunen av förskolans mottagande av barn på flykt. Min
42
uppgift är inte att ange anledningen utan snarare uppmärksamma framgångsfaktorer,
brister och utvecklingsmöjligheter som framkommit av empirin och som belyses här i
resultatet.
Oavsett om pedagogerna på förskolan arbetar med kartläggning eller inte så behöver
inte det ena utesluta det andra, vilket syftar till det Karin beskriver. Hon säger att
förskolan möter familjen i den situation de är i utan att vara låst vid en mall, utan det
handlar om bemötandet. Att våga fråga och samtala med familjen och lita på att
familjen eller barnet berättar det de vill berätta. Gustafsson och Lindberg (2016) betonar
att vid känsliga ämnen måste personen själv få välja när och med vem den vill prata
med. Ibland krävs det en social och långvarig trygg relation innan barnet är redo att
berätta.
Utvecklingsekologiska teorins, mesosystemet, kan tillämpas på den enskilda
förskolans organisation av mottagandet av familjer och barn på flykt. Teorins betydelse
kan användas i relationsskapandet med barn på flykt, då det handlar om skapa
relationer. Lars anser att det första mötet har stor betydelse. Hembesök som öppna
asylförskolan arbetar med eller den anknytningspedagogik som flera av deltagarna i
studien beskriver är viktigt i mötet med barn och barn på flykt. I mottagandet av
familjer och barn på flykt skulle även KASAM-begreppet begriplighet tillämpas.
Förskolan är kanske den första kontakten med det svenska samhället, förutom
Migrationsverket och boendet som flyktingarna placerats på. Pedagogen som möter
familjen kan på ett tydligt sätt berätta om förskolans verksamhet, det finns tid för frågor
och samtal beroende på hur verksamheten är organiserad och familjen och barnet får en
begriplighet över vardagen.
Resultatet visar också att det är viktigt att se på organisationen som en helhet och
samarbetet och samverkan mellan de olika nivåerna. För att verksamheten ska
utvecklas, förbättras och den kunskap som finns inom organisationen används för att
delge och lära av varandra (Öquist, 2008; Sandberg & Targama, 2013; Thornberg,
2011; Senge, 1995). Anna berättar om hur de hade utformat ett barnkort som var
anpassat för barn på flykt, men efter att ett beslut tagits av förvaltningen om att alla
barnkort ska vara likadana i kommunen, kunde dessa inte användas längre. Detta står i
kontrast till det som Lisa, som en representant för förskoleförvaltningen, uttrycker att de
behöver bli bättre på att ställa nyfikna frågor och inte vara rädda. Resultatet visar, i detta
fall, att organisationen inte har tagit tillvara på de kunskaper och erfarenheter som finns
i organisationen för förskolans kartläggning och mottagande av barn på flykt. Utifrån
43
det systemteoretiska perspektivet är det viktigt att lära sig av varandra för att
systematiskt kvalitetsförbättra verksamheten och för att skapa en lärande organisation.
Nedan visas figur 3, som ett tillägg till figur 1 på s. 16, om hur organisationen i
kommunen skulle kunna kommunicera med de olika nivåerna, lära av varandra samt
systematiskt kvalitetsutveckla verksamheten. Detta resonemang kan relateras till
Gustavsson och Lindbergs (2016) analys, det vill säga att var och en vet sin uppgift och
har bra stöd av varandra och ledningen för att organisationen ska fungera.
Kommunal/ Stadsnivå
Organiserar flyktingsamordnare som kommunicerar med
Förbättrar
migrationsverket och andra aktörer. För en dialog med
förskoleförvaltningen och förskolan
Planerar
och
analyserar
Förskoleförvaltningen/ Stadsdelsnivå/ Områdesnivå
Ta till vara på pedagogernas erfarenheter och lyssnar in deras
behov. Tillhandahåller resurser i form av specialpedagog,
handledning, psykolog och modersmålslärare.
Förskolan/ Enhetsnivå
Delger stadsdelen och kommuner de erfarenheter, svårigheter och
utmaningar som pedagogerna möter och vilka behov de har i
mottagandet av barn på flykt. Samarbete med modersmållärare,
psykolog, specialpedagog och BVC.
Utvärderar
Genomför
Figur 3. Organisationen kommunikation mellan de olika nivåerna och tillvaratagande av varandras
resursers, erfarenhet samt kavitetsutveckling av verksamheten (ett tillägg till figur 1 på s. 16).
Tema: Hur pedagogerna möter barn som upplevt trauma utifrån ett
salutogent perspektiv och att arbeta med hela familjen
I detta tema förklarar respondenternas sin beskrivning på vilka olika sätt de arbetar med
barn med trauma utifrån det salutogena perspektivet. Respondenterna berättar om de
44
olika pedagogiska modeller som de har arbetat med och hur de inkluderar hela familjen
i deras verksamhet.
Möta barn med trauma utifrån ett salutogent perspektiv
En av utbildningschefen och förskolechefen i Söderstaden reflekterar över skillnaden
mellan ”vanliga” barn som är i behov av anknytningspedagogik och de barn som är på
flykt.
Miriam: … för om man tänker, vad är det för skillnad på de här barnen och
vanliga barn som ska ha en anknytningspedagog. Det är det traumatiska
upplevelserna som de har med sig, det har varit med om våldet de har kanske
varit närstående som gått bort och dött. Vi vet ju vilken väg de har vi, vet vad de
råkar utför på vägen upp till Sverige. Många har gått hela vägen och det sker
mycket våld och det är mycket militärer och det är mycket att de har skjutit. Vi
ser ju hur gränserna ser ut och det ser vi på nyheterna idag, /…/ för det vi ser det
som händer vi gränserna vid Grekland nu, de barnen kanske vi får om några
månader och hur gör vi då?
Esther: Det är mycket intressant de här, att man säger att nyhetsprogram får
inga barn se. De här barnen lever i det och det är lite intressant...de är de som vi
får hit som ska smälta in plötsligt.
Karin på öppna asylförskolan och Sara på flyktingförskolan Stjärnan beskriver utifrån
sina erfarenheter i mötet med barn som upplevt krig och fått traumaupplevelse och hur
detta kan ha påverkat barnens förmåga att leka. Karin skriver:
Vi möter ofta 5-åringar som leker som 1åringar, vilket är helt naturligt om man
inte haft leksaker och bara upplevt tragik. Så vi måste vara mycket tillåtande
och låta barnen gå igenom alla processer som hör till. Det går inte att hoppa
över en del i processen.
Sara beskriver också att möta barnet där de är och anpassa miljön efter barnets behov:
… traumat de har i sig, som alla barnen har. Man får vara som en ettåring när
man är sex år, man får leka med plocklådor. Man får själv gå sin utveckling
framåt och det kan man inte om man kommer som 5 åring på en avdelning där
barnen är på sin normala nivå. De här barnen ska hitta sig upp, så kan man
tycka, den här verksamheten är unik som räddar många barn.
På Stjärnan berättas att:
45
… det här att det är friska barn vi jobbar med./…/ De har varit med om
traumatiska händelser som gör att de mår dåligt och det kan märkas att det inte
är friska men det är salutogen vi tänker och jobbar utifrån.
Lars belyser vikten av att pedagoger ser människan bakom kriget och flykten och att
vara lagom nyfiken på barnet och familjen.
… vi brukar ibland säga att man kommer från Syrien sånt där och man möter de
på samma sätt om barnet skulle komma på samma sätt att barnen kommer från
norra Norge och börja förskolan här eller Haparanda eller nåt sånt där att man är
lite lagom nyfiken på var kommer du ifrån, varför är du här och du har tagit hela
vägen ända hit. Haparanda det låter spännande och sånt där allt det där lite man
inte direkt ser kriget och trauma och sånt har från början utan man ser det här ett
barn från ett annat land en annan kultur vad intressant dig måste vi lära känna
berätta det du vill.
Arbeta med barn på flykt
Pedagogerna på introduktionsavdelningen Smultronet och flyktingförskolan
Stjärnan berättar att de arbetar utifrån STOP- modellen, se s. 19. I början
arbetade personalen på Smultronet med STOP- modellen väldigt mycket, de
döpte om det till STOPE, då E:et står för empati. Även om de idag inte lika
tydligt arbetar med modellen så finns den där som en del av kulturen och har
blivit en del av arbetssättet. Respondenterna på avdelningen Smultronet och
förskolan Stjärnan uppmärksammar hur viktigt det är med strukturen för
barnen på dagarna. På Stjärnan beskriver de arbetssättet med STOP -modellen
med att
… tänka efter vem jobbar du med så man inte far iväg med något man tycker är
roligt, så det är hela tiden att gå tillbaka. Tänka vad behöver de här barnen just
nu och gå ner på deras nivå. Och långsamt jobba framåt…
Sara på flyktingförskolan uttrycker vid ett senare tillfälle när inspelningen
stängs av och vi pratade om vikten av att arbeta med barnens känslor:
… att ett barn på flykt skulle komma till ”vanlig” förskola och har stängt in sina
känslor så kommer det så småningom komma fram. Och oftast blir de
utåtriktade och då kommer det barnet bara uppfattas som ett bråkigt barn.
46
Många av respondenterna diskuterade om hur viktigt det är att barnen känner sig trygga
och att de då kan utvecklas och lära sig nytt. Sara säger: ”för att ett barn ska ta till sig
ett språk behöver de vara lite trygga i sig själv…” Amina beskriver att: ”tryggheten är
A och O för att kunna lära sig annars ser man ingen mening med varför jag ska lära
mig, vad kommer jag ha för nytta med det…”. Detta kan stå i kontrast till den
måluppfyllelse som finns i förskola/skola. Lars reflekterar kring:
… från början måste man prioritera välbefinnandet, så klart, och tänka att de har
all tid i världen. Vårt problem är att vi är så låsta vid den där måluppfyllelsen att
det ska ske på en viss tid, det blir fel. I det här fallet om man tänker att man ska
kunna uppnå målen så måste man prioritera rätt man måste komma på fötter
komma i ordning komma in i lugn och ro.
Flera av respondenter framhåller anknytningspedagogik och att den är viktigt i
mottagandet av alla barn men speciellt barn på flykt. I Norrstaden har de utarbetat en
egen modell som gäller för alla öppna asylförskolor i kommunen, denna modell utgår
ifrån tre olika punkter:
1: Anknytning mellan förälder och barn. 2: Stöd i föräldrarollen, 3: Inslussning
till det svenska samhället. Det är viktigt att vi jobbar på i denna ordning. Det är
ofta som vi måste hjälpa föräldrar och barn med deras anknytning, så vi ska
finnas där som ett stöd och ibland som rollmodeller.
Även i Söderstaden arbetar de utifrån anknytningspedagogiken. Lisa, specialpedagogen,
berättar att om det är pedagoger i området som inte fått föreläsning i
anknytningspedagogik så kommer de erbjudas det under våren. Anna och Amina som
arbetar i Söderstadens kommun reflekterar att det är så naturligt att de inte tänker på det.
De berättar att:
Anna: Det börjar när barnet kommer, det är då man börjar skapa, man utser en
ansvarsperson som har det mesta av kontakten med barnet och föräldrarna när
de börjar för att de ska känna trygghet med dem, man gör roliga saker som
barnet är med på, man bygger upp en trygghet och närhet, man sitter ofta med
den man inskolat vid samma bord.
Amina: Det är så naturligt att jag inte kan förklara för jag ser att när barn
kommer de första 20 min är de här och sen vill de inte gå och det känns jättebra
för då har de haft en miljö som tilltalar dem.
47
Anna: Jag tror också det handlar mycket om att man möter barnet där det
befinner sig. Det är inte så att de kommer till en verksamhet nu ska du in i det
här och nu ska du anpassa nu gör vi på det här sättet.
Vidare belyser Anna om vikten vid anknytning och vad en pedagog kan missa vid barns
olika signaler när barnet inte kan uttrycka sig i ord:
… trygghet bygger du på genom att skapa en relation med barnet, som är en
känslomässig relation. Och så får man vara jättenoga med att titta på barnets
signaler för de kan inte säga, jag vill hem, jag vill göra det här, det skriker eller
så blir man ledsen. Och då ska ju på något sätt personalen titta och tolka och då
tror jag att om man vet hur viktig anknytning är då tittar och tolkar man men om
man inte förstår det då säger man vad den skriker.
Arbeta med hela familjen
Respondenterna berättar även om hur viktigt det är att få med sig hela familjen i arbetet
när de möter barn på flykt, vilket P:et står för i STOP- modellen.
Elham på flyktingförskolan Stjärnan framhåller hur viktigt det är att tänka på
familjens situation, vilket kan glömmas bort på en ”vanlig förskola”:
… svensk förskola vet inte hur man kan jobba med en flykting. De vet inte
heller att detta barn bor på hotell med sin familj i ett rum, fyra barn med
mamma och pappa.
Flera av respondenterna beskriver att många av barnen måste flytta runt, bor trångt och
ibland väljer föräldrarna att gömma sig. Respondenterna reflekterar hur de i den
situationen möter barnen och familjen på bästa sättet. På flyktingförskolan deltar Sara
på veckomöte tillsammans med flyktingenheten i kommunen. På dessa möten får hon
reda på vad som sker i kommunen, men kan också föra familjens talan som de beskriver
för henne på förskolan.
Både på avdelningen Smultronet och på förskolan Stjärnan tänker de på hela familjen
i arbetet. På Smultronet har de valt att ha föräldramötet tillsammans med föräldrar och
barnen, Anna berättar vad det gör och vad syftet är:
Anna: Vid typ av något föräldramöte har vi någon fest, man är tillsammans
med barnen och där man bidrar som förälder med någonting att käka
Elisabeth: Är barnen med på föräldramötet?
Anna: Alltid, man har inget sånt konventionellt föräldramöte, utan alla föräldrar
och barn kommer en eftermiddag och så har man med sig något att äta., och sen
48
så gör man något tillsammans. Barnen visar något eller vi gör något, nånting
som är kul både för barnen och föräldrarna, det gör att man skapar en
samhörighet även med föräldrarna...
På de öppna asylförskolorna är syftet att möta hela familjen. Karin, förskollärare på
öppna asylförskolan, och Mariam, förskolechef, uttrycker att på öppna asylförskolor kan
man möta hela familjen på ett annat sätt, vilket de tycker är viktigt utifrån vad de har
varit med om. De belyser ”problematiken” att separera barnet och föräldrarna från
varandra. Karin skriver:
En mycket viktig aspekt i detta är att barn och familjer som upplevt krig, flykt
och annat otäckt, skall absolut inte separeras från varandra i låter familjerna
besöka oss, landa i allt det nya, ger dem möjligheter att träffa andra som har
varit i samma situation /…/Familjerna får se och höra att de inte är ensamma,
vilket startar igång en läkning.
Miriam berättar varför hon tror mer på idén om en öppen asylförskola:
… för det handlar inte bara om barnet det handlar om familjen det får vi inte
glömma, det handlar just om att man behöver skola in ett barn, så behöver man
även skola in föräldern. Man kommer till ett land där man inte kan språket,
traumatiska upplevelser. Och det är mycket relationen mellan barnet och
föräldrarna och oftast väldigt, väldigt tajt och det är förståeligt att det är svårt att
släppa sina barn i ett samhälle när de under flykten har haft barnet med sig hela
tiden.
Hon belyser även hur familjer försöker anpassa sig i det nya samhället:
… man anpassar sig som invandrare och flykting, att man följer alla regler som
finns omkring en. Att nu ska du gå lämna ditt barn där, sen ska du ha en
inskolning på två veckor och man accepterar det, men man mår, man är kanske
inte så trygg med det. Men man gör det man har en föreställning att det är så
man måste göra och så blir det en skilsmässa ganska snabbt. Skilsmässa mellan
föräldrarna och barnet och jag tror att det kan ha sina effekter med sig in i
längden…
Detta kan dock vara svårt att alla gånger tillgodose då det är beroende på var i processen
familjen befinner sig t.ex. på Stjärnan har alla barn redan uppehållstillstånd när de
kommer till Sverige. Ena föräldern, oftast pappan, har varit i Sverige några år och fått
uppehållstillstånd för att sedan ansöka om anhöriginvandring. Föräldrarna har ganska
49
direkt heltidssysselsättning, oftast SFI undervisning, svenska för invandrade. Lars
berättar om sin tidigare erfarenhet och om vikten att få med hela familjen i
verksamheten:
… det har vi sett i arbetet utomlands att börjar man sätta igång massa
verksamheter för barn och ställer föräldrarna utanför då blir de lite
misstänksamma, vad gör de med våra barn? Vad är det de lär sig? Och är det
något som blir problematisk för oss som föräldrar, det är ju onödigt.
Delanalys - Tema: Hur pedagogerna möter barn som upplevt trauma
utifrån ett salutogent perspektiv och att arbeta med hela familjen
Miriam reflekterar över vad gör vi när barnen som upplevt krig och flykt kommer till
Sverige och ska placeras på förskolor? Är vi pedagoger på förskolorna redo för att ta
emot barn på flykt? Har vi de kunskaper som krävs för att inte bara på bästa sätt ge ett
bra mottagande utan också att arbeta med den problematik som barnen och familjen kan
bära med sig? Kommer barn på flykt som placeras på förskolorna upplevas som bråkiga
barn, som Sara uttrycker, på grund av okunskap och oerfarenhet?
Pedagogerna som under lång tid har arbetat med barn på flykt belyser, det som
Antonovsky (2005) beskriver som ett salutogent synsätt, som viktigt i verksamheten.
Att rikta blicken på det friska istället för på det som orsakat ohälsan, i detta fall de
trauman barnen varit med om. Pedagogerna resonerar även om hur viktigt det är att
barnen måste få gå igenom de processer de behöver för att ”läka” och sedan komma
vidare. Resultatet visas även här att vara lagom nyfiken för att se barnet och familjen
bakom flykt och trauma samt se på deras potential och styrkor. Detta beskriver Block,
Cross, Riggs och Gibbs (2014) som en generell avsaknad i mötet med människor på
flykt.
I arbetet med barn på flykt behövs det en välutformad tanke på hur pedagogerna på
förskolan ska möta barnen och vilket arbetssätt som är lämpligt. Här benämns STOPmodellen och anknytningspedagogik som de arbetssätt som pedagoger kan förhålla sig
till. Båda dessa arbetssätt och förhållningsätt skulle kunna hänvisas till KASAM
begreppen, hanterbarhet och meningsfullhet. Pedagogerna finns som stöd för barnen i
organiserade leken, det som O:et står för i STOP- modellen, och att lösa konflikter som
kan uppstå. Sara beskriver hur viktigt det är att stanna upp och inte ”fara iväg”. Detta är
en del av kontinuiteten och sammanhang som Raundalen och Schultz (2007)
50
poängterar, för att stärka barnets känsla. På Smultronet har de även lagt till ett E, för
empati, i STOP- modellen. Vilket är en del av uppdraget för förskolan, då det står:
”Verksamhetens ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra
utvecklas” (Lpfö 2010, s 4.). Detta är det Terr (1991) belyser som en avsaknad hos ett
barn som upplevt trauma typ II och det som Dyregrov (2012) skriver kan påverka
förmågan att känna empati och medkänsla. Det uppstår en barriär mellan känslor, tankar
och beteende.
Fler av respondenterna talar om att tryggheten kommer före lärandet och ”att det
gäller att prioritera rätt”, säger Lars. Frågan är om ”kunskapsämnena” har tagit över
trygghet, empati och förståelse i förskolans verksamhet, både mellan pedagog till barn
som barn till barn? Kan det vara så att ”trycket” är större på det intellektuella lärandet?
Studien visar att pedagogernas roll i mötet med barn på flykt handlar om att möta barnet
på dess nivå och vägleda framåt i leken, känslor och språket.
Ingen av respondenterna, förutom Lars vid första mailkonversationen, nämner Baths
modell om Three Pillars of Trauma Wise Care, som ett arbetssätt eller modell i mötet
med barn på flykt. Detta kanske också visar på avsaknaden av kunskap, medvetenhet,
samtal och diskussion i förvaltningen och förskolans mottagande av barn på flykt, som
belyses i föregående avsnitt. De båda modellerna behöver inte motverka varandra utan
kan snarare komplettera varandras likheter och skillnader, då dessa båda utgör kunskap
och arbetssätt som förvaltningen och förskolan kan ta tillvara på som hjälp och stöd i
mottagande av barn på flykt.
Arbetet med anknytningspedagogiken visar att personalen lägger olika aspekter
beroende på verksamheten. För öppna asylförskolan handlar det om anknytning mellan
förälder och barn medan på de andra handlar det om mellan pedagog och barn. Däremot
har alla respondenter belyst vikten av föräldrasamverkan och att arbeta med hela
familjen. Den öppna asylförskolan har ett naturligt arbetssätt när det gäller att arbeta
med hela familjen och de andra respondenterna samtalar om vikten att inkludera hela
familjen i verksamheten på olika sätt, bland annat genom att ordna fester och bjuda in
hela familjen till föräldramöten. Detta motverkar den misstänksamhet, som Lars
uttrycker, kan uppstå om föräldrarna inte är delaktiga. Karin nämner vikten att inte
känna sig ensam utan i mötet med andra kan en läkningsprocess för hela familjen börja.
Detta visar på att förskolan har en viktig roll i inkluderingen av hela familjen, från första
mottagandet
och under
hela den tid barnet
verksamhetsbeskrivning.
51
vistas
på förskolan, oavsett
Flera belyste att separationen kan vara känslig för många barn och föräldrar precis
som Elmeroth, Häge (2009) och Dyregrov (2012) beskriver. Representanterna i denna
studie har olika verksamhetsbeskrivningar. Dessa olika beskrivningar är utifrån barnets
och familjens situation och var i migrationsprocessen de befinner sig. Det som blir
tydligt är att förskolan bör ha ett genomarbetat arbetssätt när det gäller inskolning så att
både barn och föräldrar känner sig trygga. Det handlar även om att pedagoger bör ha
förståelse för den migrationsprocessen en familj är i då många familjer bor på tillfälliga
boende där det är trångt och att familjen behöver flytta många gånger innan de får en
permanent bostad. Dessa faktorer behöver pedagoger vara medvetna om liksom att detta
kan påverka barnet både socialt och i deras inlärningsprocesser.
Tema - Interkulturellt förhållningsätt
Respondenterna definierar och benämner interkulturellt arbetssätt. Förskolechefen,
Anna, säger: ”ett förhållningsätt där alla kulturer och alla språk är lika mycket värda,
det svenska språket är inte mer värt eller bättre än något annat.”
Utbildningschefen, Magnus, och förskolläraren, Sara, påpekar att det är lätt att sätta
upp saker på väggen men att det är så mycket mer än det. Sara säger:
… jag kan visa upp alla flaggor och alla språk, men det ska ju finnas här inne i
mitt hjärta, det jag jobbar med. Alltså om det sitter här på väggen vad ger det
barnen om jag inte själv känner att jobba med ”vad kommer du ifrån?” och va
nyfiken på barnet och va nyfiken på föräldrarna våga fråga, de blir jätteglada
om man intresserar sig det minsta lilla för vad de har för bakgrund och vad de
har varit med om. Det tycker jag har varit det viktiga, för mig spelar det ingen
roll vad det är på väggen.
Magnus uttrycker likande som Sara:
… flaggor är ett sånt exempel vi sätter upp alla barnens flaggor, vilket land de
kommer från men det är inte det som det handlar om utan det är något djupare,
tvärtom kan flaggorna befästa något vi inte vill ha. Så man måste ha en djupare
förståelse och lyssna både på barn och föräldrar och ha en förståelse vad det
egentligen innebär.
I intervjun med utbildningschefen, specialpedagogen och förskolechefen samtalar de om
att interkulturalitet handlar om värderingar och etik.
52
Miriam: Jag tänker rent spontant, det är som allt som handlar om
förhållningsätt, det handlar mycket om en själv och vara medveten om vad man
själv har med sig i ryggsäcken och själva vara medveten om sina föreställningar
i mötet med andra människor och andra kulturer…
Lisa: det är viktigt att det är allt, genus eller var det kan vara.
Miriam: … sen är det en etisk fråga också, hur man förhåller sig till det är etik
och värderingar vilka värderingar vi lägger på olika händelser och kultur det tror
jag varje människa jobbar med hela tiden själv också.
Lisa: medvetenhet om vad jag väljer och hur man väljer.
Miriam: Men visst är det något man diskuterar på arbetsplatser det ingår i
värdegrunden.
Esther: För mig är det en etisk fråga, du kan inte förstå någon annan om du inte
förstår vad du står. Och så länge vi förhåller oss till bara moralens regler utan att
ta ställning till etik så är det svårt.
Lars ger sin syn på vinsten av ha pedagoger i personalgruppen som talar barnen språk
och att de redan då kan reda ut missförstånd som kan uppstå. Han belyser även värdet
av kulturmöten:
… kulturerna som kan berika oss och att man bara ska köra svensk förskola, det
är väl synd om vi kan växa tillsammans få en bättre förskola genom att vi
faktiskt lyssnar på varandra.
På öppna asylförskolan belyser Karin problematik om att familjer som kommer till
Sverige kan ha rasistiska åsikter hon berättar om deras arbetssätt och pedagogernas
arbetssätt för att motverkar att det befäster sig mera:
Genom att samla alla olika nationaliteter i samma verksamhet. Detta har gjort
att familjerna till slut ser bortom hudfärger och religioner, vilket har varit en
mycket stor vinst. Att man till slut börjar prata med varandra, då man måste
sitta bredvid varandra och ex. fika.
Delanalys - Interkulturellt förhållningsätt
Eklund (2003) beskriver att för att skapa en interkulturell organisationskultur ligger
ansvaret på rektorer/förskolechefer och hur den behöver genomsyra hela skolan (Rodell
Olaç, 1995). Detta påvisar det som Öquist (2008) beskriver som en pragmatisk koppling
utifrån ett systemteoretiskt perspektiv där organisationen tar helheten i beaktning.
53
Lisa, Miriam och Esther talar om att det interkulturella handlar om förhållningsätt,
etik och moral. De säger att det är viktigt att veta om sin egen värdegrund, varför man
gör de val man gör och hela tiden jobba med sig själv, vilket Benckert m.fl. (2008)
skriver är viktigt i mötet med andra kulturer.
Magnus och Sara beskriver att det handlar mer än att sätta upp flaggor på väggen, det
handlar om förhållningsätt och om förståelse av andra kulturer och möta människor med
olika uppfattningar, precis vad Benckert m.fl. (2008) , Lahdenperä (2008), Stier och
Sandström Kjellin (2009) och Angereds kommun (2014) poängterar. Magnus reflekterar
över att flaggor till och med kan befästa något som man inte vill ha på förskolan.
Nationalencyklopedin (2016) beskriver att flagga är ”en duk av symbolisk innebörd”. I
Sverige har vi inte haft konflikter på många år, vilket gör att vi kanske inte tänker på
den symboliken flaggor kan innebära. Flaggor kan både symbolisera hat, rasism och
förtryck men det kan också innebära något vackert, betydelsefullt och frihet, därför kan
det vara viktigt att tänka efter innan det sätts upp vilket syfte har flaggorna och för vem.
Så som jag tidigare beskrivit finns skillnad mellan mång- och interkulturalitet där
flaggor kan kategoriseras som ett mångkulturellt tecken och har i sig inget med
interkulturellt möte att göra.
Pedagogernas förhållningsätt på förskolan är en viktig faktor för att uppfylla
läroplanens förordning av värdegrund, vilket framkom både i den tidigare forskningen
(Eklund, 2003) och från de flesta respondenterna. Barnets bästa (2014) belyser att
varken barnen eller deras familjer kategoriseras efter kultur, etnisk gruppering eller
religion. Detta problematiserar Karin då hon beskriver en annan aspekt av sin erfarenhet
från människor som kommit till Sverige och som ofta, enligt henne, kan ha rasistiska
åsikter. Här handlar det inte bara om att ha ett tydligt arbete för att skapa en
interkulturell förhållningsätt med personal inom förskolan utan också med hela
familjen. Karin arbetar på öppen asylförskola vilket gör det lättare att skapa möten över
kulturgränser, däremot är det inte omöjligt då både Stjärnan och Smultronet skapar
mötesplatser för hela familjer. Det handlar om det Lars påpekar att kulturer, alla
kulturer, kan berika varandra och vi kan växa tillsammans.
54
Diskussion
I diskussionsavsnittet kommer resultatet, empirin och den teoretiska förankringen lyftas
fram och kopplas till syftet och de forskningsfrågor som denna studie grundar sig på.
Resultatdiskussion
Studiens syfte har aldrig handlat om segregation och integration, däremot har en del av
den forskning som ligger till grund för arbetet och en del av resultatet belyst denna
fråga. Jag kan bara hänvisa till att integrationsbegreppet är ett debatterat begrepp,
speciellt i specialpedagogiska sammanhang (Cervin, 2016). Detta oavsett om det gäller
det som belyses i denna studie eller andra barn/elever i behov av särskilt stöd. Istället
har jag velat lyfta fram betydelsen av organisation i kommunerna. Pedagogernas
arbetssätt och förhållningsätt i mottagandet av barn på flykt på förskolan. Valet att välja
att intervjua förskolechef och pedagoger som arbetar i specifikt riktade verksamheter
med barn på flykt var för att de har mycket erfarenheter och har under många år mött
och arbetat med barn som upplevt krig, separation och trauma, vilket är syftet med
studien, att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan möter barn på flykt.
Studiens teoretiska position har varit systemteori, och det salutogena perspektivet
med begreppet KASAM. Utifrån systemteoretiska perspektivet belyser studien att det är
viktigt att alla delar i organisationen är delaktiga i förskolans mottagande av barn på
flykt.
Det
framkommer
att
organisationens
olika
nivåer,
med
dess
olika
ansvarsuppgifter har betydelse för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt.
Studien poängterar att de olika nivåer behöver kommunicera och delge erfarenheter och
kunskapsutbyte samt tillhandahålla resursers som behövs för att förskolan ska kunna ge
ett bra mottagande för familjen och barnet på flykt, alltså vikten av samverkan. Studien
framhåller det salutogena och KASAM- begreppet som viktigt i mötet med barn på
flykt. Både den tidigare forskningen och de respondenter som deltar i studien betonar
vikten av att se på det friska och barnets styrkor. Att utgå ifrån det salutogena har visat
sig ha betydelse för pedagoger som tar emot barn på flykt. I början av föreliggande
studie var dessa barn för mig förknippade med de nyhetsrapporteringar som vi sett på
TV. Jag såg barn som får utstå fruktansvärda händelser och för mig låg fokus på det
tragiska och traumatiska, vilket även synliggörs i min tidiga beskrivning av studien.
Denna studie har lärt mig att möta de barn som jag nu arbetar med på deras nivå,
55
fokusera på det friska och låta barnen gå igenom de processer de behöver för att läka
och utvecklas. Studien har visat att det finns olika pedagogiska modeller att arbeta med i
mötet med barn på flykt, STOP -modellen är en modell som pedagogerna nämnde och
anknytningspedagogiken var en annan metod som även belystes. Inte bara i mötet med
barnen utan även med hela familjen.
Studien visar att organisera mottagandet av barn på flykt är en krävande process för
kommunen. För att flera förskolor i kommunen ska lyckas med ett bra mottagande av
barn på flykt har studien visat att hela organisationen behöver bli medveten om på vilket
sätt och hur det ska ske. Det finns flera utvecklingsområden i organisationen bland
annat att kommunicera mellan nivåer samt att ta tillvara på kunskaper och erfarenhet
som finns. Det är många faktorer som behöver tas i anspråk. En av dem som jag har
reflekterat över handlar om betydelsen om var i migrationsprocessen familjen och
barnet befinner sig. Det är inte ovanligt att en familj som söker asyl eller lever gömda
får flytta många gånger i väntan på uppehållstillstånd och/eller ett permanent boende.
Detta påverkar givetvis individen men även den barngruppen och de pedagogerna som
finns i verksamheten, uppbrott och avsked kan vara lika jobbigt för alla inblandade.
Utifrån denna tanke tydliggörs att i mottagandet av barn på flykt handlar organisation
både på grupp och på individnivå. Alla dessa aspekter behöver tas i beaktning i
planering av mottagandet av familjer och barn på flykt.
Under studiens gång har jag läst litteratur och forskning samt samlat in empirin till
denna studie har jag förundrats och förvånats över att det finns så lite skrivet om barn på
flykt som placeras i förskolan. Regeringen och Skolverket har nyligen gjort en reviderad
formulering av begreppet nyanländ, detta gäller bara för elever i skolan från sju års
ålder. Ännu finns inget begrepp, formulering eller allmänna råd för de barn på flykt som
kommer till förskolan/ förskoleklassen. Allt hänger på hur kommunen, den enskilda
förskolan eller hur enskilda pedagoger engageras sig i mottagandet av barn på flykt.
Fram till dess kan vi som möter barn på flykt lyssna till de som har kunskap och
erfarenheter av att arbeta med barn på flykt och arbeta utifrån vår egen övertygelse av
vad som är bäst i mottagandet av barn på flykt.
Specialpedagogiska implikationer
Denna studie har visat behovet av kunskap om mottagandet av barn på flykt för att
underlätta deras bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt
56
språk kan innebära. Samtidigt belyser studien att pedagogerna behöver utgår ifrån ett
salutogent perspektiv, där det relationella är i fokus. Bara i benämningen barn på flykt
eller flyktingbarn visar vilket perspektiv och tankesätt som belyser synen på barnet - det
friska eller det sjuka. Att utgå ifrån det friska är också att belysa barnets starka sidor och
att använda de olika språken och de olika kulturella bakgrunder som en styrka, ett
berikande och en tillgång till verksamheten.
Utifrån specialpedagogens arbetsbeskrivning har hen en nyckelroll. Detta för att
kunna handleda pedagoger, kartlägga barnens tidigare erfarenheter och kunna ingå i ett
nätverk med olika professioner inom förskolan. Däremot framkommer av intervjuerna
att varje verksamhet organiseras olika vilket påverkar specialpedagogens roll i
verksamheten. Studiens organisationsteori visar även att specialpedagogen skulle kunna
ingå i det systematiska kvalitetsarbetet. Eftersom specialpedagogen har organisation –
grupp - och individperspektivet kan hen vara med att förändra och utveckla
verksamheten av förskolans mottagande av barn på flykt.
Studien visar behovet av att samverka mellan olika aktörer inom verksamheten i
förskolan och i familjesamverkan, där ett interkulturellt förhållningsätt har ett stort
fokus, både vad som gäller inom förskolan men också i arbetet med varje familj. Detta
för att bryta eventuella rasistiska åsikter som kan uppstå oavsett kulturell och etnisk
bakgrund.
Metoddiskussion
För denna studie har intervju som metod varit ett meningsfullt val. Den
semistrukturerade intervjuformen fungerade väl, då respondenterna fick större utrymme
att berätta om sina erfarenheter och vilka olika arbetssätt de använder i mötet och
mottagandet av familjer och barn på flykt. Samtliga intervjuguider var strukturerade på
liknande sätt och utgick till stor del från samma rubriker vilket också gjorde det lättare
att jämföra svaren.
Intentionen och förberedelserna för intervjuerna var att dessa skulle göras enskilt
med respondenterna och eftersom de var de själva som valde att ta med ytterligare
personer vid intervjutillfället, fick jag utgå ifrån de frågor jag hade förberett. Jag
upplevde att det vissa gånger blev bättre då det blev mer ett samtal än en intervju,
samtidigt kan deras svar ha påverkat varandra. Till intervjuerna med utbildningschef,
specialpedagog och förskolechef hade jag förberett två intervjuguider, bilaga 2-3, jag
57
valde att använda den som var förberedd till utbildningscheferna då jag upplevde den
mest lämpad i sammanhanget. Här kan det ha hänt att jag missat någon fråga som skulle
varit lämpligt att ställa för att få mer information. Inspelningen fungerade bra. Vid vissa
intervjuer var det svårare att höra vad som sades då ljudet var svagt, vilket kan bero att
telefonen legat för långt bort från respondenten. Platserna för intervjuerna fungerade
ändamålsenligt, vid samtliga intervjuer fick vi sitta avskilt utan att det var någon som
störde. Den enda lite störande platsen intervjun var caféet, detta på grund av att mycket
bakgrundsljud som musik, skrammel och annat kom med på inspelningen. Att ha träffat
vissa respondenter personligen och kommunicerat andra via mail, har inte påverkat
resultatet negativt. Däremot har jag inte kunnat se/höra uttryck av de som svarat på mail
vilket kan ha påverkat resultatet.
Förslag på fortsatt forskning
Syftet med denna studie har varit att lyfta fram pedagoger som har erfarenheter av
arbetet med barn på flykt. Arbetet har fokuserat på de som arbetar med riktade
verksamheter med barn på flykt. Det hade varit intressant att lyfta fram pedagogers
tankar och arbetssätt när barnen direktplacerats på en ”vanlig” förskola och hur
verksamheten organiseras för att barns behov tillgodoses. Det skulle också vara
intressant att fortsätta forska kring föräldrarnas och äldre barns upplevelser om hur den
svenska förskolan mottagit familjen. Denna studie har heller inte fokuserat på barnens
språkutveckling, vilket också hade varit intressant att undersöka närmare. Vilken roll
och betydelse har förskolan i organiseringen av tillgång till de språk de har rätt enligt
läroplanen?
Det skulle också vara intressant att undersöka hur Söderstaden har organiserat
mottagandet av barn på flykt under de senaste 25-30 åren eftersom det i verkligheten
inte är något nytt med barn på flykt i Söderstaden. Hur har i så fall mottagandet
påverkat barnen på lång sikt och vad kan vi lära oss av detta till förmån för de barnen
som kommer till Söderstaden och andra kommuner i Sverige idag.
58
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning.
Studentlitteratur: Lund.
Antonovsky, Aaron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Andersson, H. E., Björnberg, U. & Eastmond, M. (2010). Introduktion. I H. E.
Andersson (Red.). Mellan det förflutna och framtiden: Asylsökande barns välfärd,
hälsa och välbefinnande, (s.3-39). Göteborgs universitet: Centrum för
Europaforskning
Angel, Birgitta & Hjern Anders (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.¨
Angereds stadsdelsförvaltning (2014). Barnets bästa – för flyktingbarn i förskolan. En
inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan. Angereds
stadsdelsförvaltning.
Alisic, Eva (2012). Teachers’ Perspectives on Providing Support to Children After
Trauma: A Qualitative Study. American Psychological Association 2012, Vol. 27,
No. 1, 51–59. University Medical Center Utrecht and Monash University.
Al-Baladawi, Riyadh (2014). Migration och anpassning, den okända resan. Lund:
Sudentlitteratur.
Baker, Will (2012). From cultural awareness to intercultural awareness: culture
in ELT. ELT Journal 66 / 1: 62-70. doi: 10.1093/elt/ccr017.
Bath Howard (2008). The Three Pillars of Trauma-Informed Care. Reclaiming Children
and Youth 17.3 (Fall 2008): 17-21.
Bath, Howard (2015). The Three Pillars of TraumaWise Care: Healing in the Other 23
Hours. Reclaiming Children and Youth 23.4 (Winter 2015): 5-11.
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan, ett
referens och metodmaterial. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.
Bergman Åkerman, Lena (2015). Särskild begåvning– Särskilt bemötande? Föräldrars
erfarenhet av skolans bemötande av särskilt begåvade barn. (doktorsavhandling)
Stockholm universitet: pedagogiska institutionen.
Bertalanffy, Ludwig von (1969). General system theory. New York: George Braziller.
Block, Karen, Cross, Suzanne, Riggs, Elisha & Gibbs Lisa (2014) Supporting schools to
create an inclusive environment for refugee students. International Journal of
Inclusive Education. Vol 18, Issue 12, ss. 1337-1355.
59
Bronfenbrenner, Urie (1994). Ecological models of human development. I International
Encyclopedia of Education, Vol. 3, 2nd. Ed. Oxford: Elsevier. Reprinted in:
Gauvain, M. & Cole, M. (Eds). Readings on the development of children, 2nd Ed.
(1993, 37- 43). NY: Freeman.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Bunar Nihad (2010). Nyanlända och lärande: en forskaröversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bunar, Nihad (red.). (2015). Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering.
Stockholm: Natur och kultur.
Butler, Lisa. D., Critelli, Filomena. M., & Rinfrette, Elaine. S (2011). Trauma-informed
care and mental health. Directions in Psychiatry, 31, 197–210.
Carello, Janice & Butler, Lisa D (2015). Practicing What We Teach: Trauma-Informed
Educational Practice, Journal of Teaching in Social Work, 35:3, 262-278.
Cervin, Elisabeth (2016). Ett begrepp i blåsväder. Specialpedagogik .
Hämtat
20
april,
2016,
från,
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2016/03/14/begrepp-blasvader.
Dyregrov, Atle (2012). Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, Monica (2003) Interkulturellt lärande- Intentioner och realiteter i svensk
grundskola sedan 1960-talets början. (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå Tekniska
Universitet.
Elmeroth, Elisabeth & Häge, Johan (2009). Flyktens barn medkänsla, migration och
mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur.
Fahrman, Monica (1993). Barn i kris. Lund: Studentlitteratur.
lyktens barn medkänsla migration och mänskliga
Studentlitteratur.
rättigheter.
Lund:
Forssell, Anders & Ivarsson Westerberg, Anders (2007). Organisation från grunden.
Malmö: Liber AB.
Fridlund, Lena (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma: talet om
undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser. Göteborg: Acta
universitatis Gothoburgenisis.
Gjestad, Rolf (2015). Rapport: Kartlegging av ettervirkninger etter traumatiske
hendelser hos flyktningbarn. Bergen: Senter for krisepsykologi AS.
Gustafsson, Lars, H. (1986). Action for children Children in emergencies. NGO Forum
15 1986 April New York. Rädda Barnen rapport.
60
Gutavsson, Lars H, Lindkvist Agneta & Böhm Birgitta (1987). Barn i krig. Verbum
Gothia, Stockholm: Rädda Barnen.
Gustafsson, Lars H & Lindberg Tor (red). (2016). Möta barn på flykt. UNICEF. Hämtat
5 februari, 2016, från https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-paflykt.
Hurley, Jennifer J.; Medici, Andrea; Stewart, Emily & Cohen, Zachary (2011).
Supporting Preschoolers and Their Families Who Are Recently Resettled Refugees
Multicultural Perspectives, v13 n3 p160-166.
Jouvonen, Päivi (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanläna elever. I N. Bunar
(red) Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering ss.139-176). Stockholm:
Natur och kultur.
Kirova- Petrova, Anna (2000). Reserching Young Children’s Experiences of
Loneliness: Pedagogical Imlications for Linguistically Diverse Students. The
Alberta Journal of Educational Research. Vol XLVI, No 2, Summer 2000, 99-116.
Kästen - Ebeling, Gilda & Otterup, Tore (red.) (2014). En bra början - mottagande och
introduktion av nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur.
Lunneblad, Johannes (2013a). Den mångkulturella förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Lunneblad, Johannes (2013b). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av
nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic early childhood
education research journal. Tidskrift for nordisk barnehageforskningen., vol.6, nr.
8, p. 1-14.
Lahdenperä, Pirjo (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald Lund:
Studentlitteratur.
Mac Donald, Amy (2009). Drawing stories: The power of children drawing stories to
communicate the lived experiens of starting school. Australian Journal of Early
Childhood, 34:2, 40-49.
May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Migrationsverket
(2016a).
Statistik.
Hämtad
13
januari
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/statistik.
2016,
från
Migrationsverket (2016b) Vanliga begrepp när det gäller statliga ersättningar. Hämtad
27 januari 2016, från http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statligersattning/Vanliga-begrepp.html
Nationalencyklopedin (2016) Sökord: Flagga. Hämtad
http://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=Flagga
4
maj,
2016,
från
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund:
Studentlitteratur.
61
Nilsson Folke, Jenny (2015). Från inkluderande exkludering till exkludering
inkludering? – elevröster om övergången från förberedelseklass till ordinarie
klasser. I N. Bunar (red) Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering
(ss.37-80). Stockholm: Natur och kultur.
Prior, Megan A. & Niesz Tricia (2013). Refugee Children’s Adaptation to American
Early Childhood Classrooms: A Narrative. Inquiry. Kent State University, Kent,
Ohio USA. The Qualitative Report. Volume 18, Article 39, 1-17.
Raundalen, Magne & Schultz, Jon-Håkon (2007). Krispedagogik- hjälp barn unga i
kris. Lund: Studentlitteratur.
Rodell Olgaç, Christina (1995). Förberedelseklassen: en rehabiliterande interkulturell
pedagogik. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (2013). Ledning och förståelse : en
förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2009: 1542 Utlänningslagen. Riksdagen. Hämtad 27 Januari 2016 från;
https://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Utlanningslag-2005716_sfs-2005-716/.
Senge, M Peter (1995). Den femte disciplinen. Stockholm: Nerenius & Santérus.
Skegge, Beverley (2000). Att bli respektabel. Daidalos AB: Göteborg.
Simonsson, Maria & Thorell, Mia (2010). Att börja förskolan: ett exempel på barns
sociala samspelsprocesser under inskolningen. EDUCARE, 6, 53-72.
Skaremyr, Ellinor (2014) Nyanlända barns deltagande i språkliga miljöer. Karlstad
institution
Skolverket (2010). Barndomens förändrade villkor: Förutsättningar för barns lärande i
en ny tid. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2., rev. uppl.) Stockholm:
Skolverket
Hämtad
13,
februari
2016
från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442.
Skolverket (2013). Nyanlända elever i fokus. Stockholm: Skolverket.
Hämtad
4,
april
2016
från
http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs
kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3173.
Skolverket (2016a). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket
62
Skolverket (2016b) Kartläggningsmaterial för nyanlända elever, Information till
rektorer och lärare om kartläggningsmaterialet och bedömning av nyanlända
elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket Hämtad 24 mars 2016 från:
https://bp.skolverket.se/documents/10192/19360632/27+jan+Info+till+rektorer+och
+l%C3%A4rare_ny.pdf/fd7747ee-d597-45b4-9514-a387c41f1508.
Stier, Jonas & Sandström Kjellin, Magareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan.
Lund: Studentlitteratur.
Stukat, Staffan (2011). Att
Studentlitteratur: Lund.
skriva
examensarbete
inomutbildningsvetenskap.
Terr, Lenore. C (1991). Childhood traumas: An outline and overview. American
Journal of Psychiatry 148, s 10-20.
Thom Olin, Anna (2014). Integrativ traumafokuserad psykoterapi med
ensamkommande
flyktingungdomar.
Mellanrummet31, 34-46.
Hämtat 13 februari, 2016, från, http://www.mellanrummet.net/nr31-2014/artikelintegrativtraumafokuseradpsykoterapi.pdf.
Thornberg, Robert (2011). Forskning om effektiva skolor. I Thornberg, Robert &
Thelin, Katina (red.) Med ansiktet vänt mot Europa, Perspektiv på skolutveckling
(ss.
38-66).
Stockholm:
Lärarförbundet,
Myndigheten
för
skolutveckling/Skolverket, Sveriges Skolledarförbund.
Utbildningsutskottets betänkande 2014/15:UbU6. Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång. Riksdagen. Hämtad 27 januari från;
http://data.riksdagen.se/fil/1E1434CC-41DF-4322-AAF7-7205E2138625.
Vetenskapsrådet
(2002).
Forskningsetiska
principer
inom
humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning.
Hämtat
23
mars,
2016,
från
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
.
Westerberg, Peter och Sjöberg, Arne (2008). Planera för mirakel, arbete salutogent,
stärka Kasam. Solna: Gothia fortbildning AB.
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken. Stockholm: Gothia Fortbildning.
63
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Jag heter Elisabeth Håland och studerar på specialpedagogiska programmet vid Malmö
Högskola. Denna termin ska jag avsluta mina studier med att skriva ett examensarbete.
Arbetet kommer att handla om barn med trauma med fokus på flyktingbarn i förskolan.
Arbetes syfte är att bidra med kunskap om mottagandet och arbetet av flyktingbarn i
förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur det specialpedagogiska stödet skulle
kunna se ut för barn som upplevt krig och flykt. För att på bästa sätt samla in flera olika
personers erfarenhet kring mottagandet i förskola och psykologiska arbete med
flyktingbarn kommer jag att genomföra intervjuer. Jag vill därför fråga dig om du skulle
vara intresserad av att bli intervjuad till denna undersökning, intervjuerna kommer vara
cirka en timme. För att underlätta analysen och sammanställningen av resultatet
kommer intervjuerna att spelas in och därefter transkriberas.
I min studie utgår jag från vetenskapsrådets forskningsetiska principer. I arbetet
kommer alla uppgifter att avidentifieras så de som läser uppsatsen inte kan identifiera
deltagare i undersökningen eller vilken ort som personen arbetar på. När arbetet är
färdigställt kommer transkriberingen att raderas. Det är frivilligt att delta samtidigt är
jag väldigt tacksam om du vill vara med. Som deltagare kan du närsomhelst avbryta ditt
deltagande utan att ange skäl.
Min avsikt är att så snart som möjligt påbörja intervjuerna, därför är jag tacksam om du
återkommer till mig senast XX/X-2016 med svar om du är intresserad av att bidra med
dina erfarenheter och kunskaper i studien.
Om du har några frågor är du välkomna att kontakta min handledare Lotta Anderson vid
Malmö Högskola på mail: [email protected]
Jag hoppas och ser fram emot ert deltagande och samarbete.
Elisabeth Håland
Email:[email protected], Telefon 0739-XXXXXX
64
Bilaga 2
Frågor till förskolor
Bakgrundsfrågor:
Berätta om ditt arbete, hur länge har du arbetet med detta?
Vad är din erfarenhet med att arbeta med mottagande av flyktingbarn?
Organisation
Vilket samarbete har ni med (förskole)förvaltningen vad det gäller mottagandet av
flyktingbarn?
Upplever du att ni får de resurser ni behöver för verksamheten från
(förskole)förvaltningen? Berätta Vilka resurser saknas? Om ja, vilka resurser har ni fått?
Upplever du att det finns kunskap om mottagandet av flyktingbarn inom
(förskole)förvaltningen som ni kan ta hjälp av och som sprider kunskap kring
mottagandet av flyktingbarn? Hur och på vilket sätt?
Hur placeras barnen på förskolan? Vem bestämmer vilka barn som ska börja på
flyktingförskolan/introduktions avdelning?
Vad har ni för erfarenhet av barn som upplevt krig och flykt? Hur arbetar ni med detta?
Vilka strategier använder ni i bemötandet av detta?
Har ni någon speciell mall som ni följer vid mottagandet av nytt barn? Berätta om den
och vilka konsekvenser får den?
Kan du beskriva hur ni planerar dagarna på förskolan?
Hur arbetar ni för att skapa en interkulturell mötesplats?
När och hur fungerar det när barnen placeras vidare till vanliga förskolor?
Exempel, strategier och samverkan
Kan du ge fungerande exempel på ert mottagande av flyktingbarn?
Hur arbetar ni för att skapa relationer och anknytning till barnen?
Hur fungerar föräldrakontakten? Om och hur inkluderar ni hela familjen?
Kan du berätta om hur ni arbetar med språkträning, svenska och modersmålet?
Tar ni in andra aktörer som hjälper er med barn med trauma och flyktingbarn? Hur ser
det samarbetet ut?
Kompetensutveckling och Kollegor:
Vilken kompetensutveckling har ni fått avseende
– barn med trauma?
– interkulturalitet?
Vad är specialpedagogens roll i mottagandet av flyktingbarn?
Hur ser samarbetet ut mellan er kollegor på förskolan i mottagandet av flyktingbarn?
Har ni kontakt med andra förskolor som arbetar med mottagandet av flyktingbarn? Hur
ser det samarbetet ut?
Berätta hur ni tar tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper kring mottagandet av
flyktingbarn? Hur stöttar ni varandra?
Behov:
Upplever du att ni har tillräcklig information och hjälp i mottagandet av flyktingbarn?
Om nej vad saknar ni?
På vilket sätt skulle du vilja ha hjälp?
65
Bila
ga 3
Frågor till utbildningschefer
Bakgrundsfrågor:
Berätta om ditt arbete, hur länge har du arbetet med detta?
Vad är din erfarenhet med att arbeta med mottagande av flyktingbarn?
Organisation
Hur arbetar förvaltningen med mottagandet av flyktingbarn? Om det finns hur ser
planen ut?
Finns det någon siffra eller statistik på hur många flyktingbarn som kommer till
kommunens förskolor och var de placeras ut?
Vilka resurser finns det inom förvaltningen i mottagandet av flyktingbarn?
Upplever du att det finns tillräckligt med kunskap i förvaltningen i mottagandet av
flyktingbarn? Hur och på vilket sätt?
Finns det pedagoger inom organisationen som kan stötta upp och sprida kunskap vad
som gäller vid kartläggning och nyanlända/flyktingbarns behov?
Hur placeras barnen ut i förskolor, finns det någon specifikt arbetsgång när det gäller
flyktingbarn och mottagandet av dessa i förskolan?
Vad jag förstått så finns det en avdelning inom hela staden som är en
introduktionsförskola, Vad är din inställning till att ha introduktionsavdelning/förskola?
Vilket stöd finns det inom förvaltningen att bevara den som finns eller starta fler
introduktionsförskolor?
Vilket stöd finns det i förvaltningen som pedagogerna kan få i mottagandet av
flyktingbarn?
Som utbildningschef vad är din roll i mottagandet av flyktingbarn i förskolan?
Exempel, strategier och samverkan
Kan du berätta hur ni (från förvaltningens sida) organiserar för att hjälpa barnet i
utveckling av språket, svenska och modermålet?
Hur arbetar du för att de förskolor du har ansvar för har ett interkulturellt synsätt?
Hur ser samarbetet ut mellan er som är utbildningschefer inom förskoleförvaltningen?
Om det finns hur hjälper ni varandra när det gäller mottagandet av flyktingbarn?
Vilka möjligheter ger du till förskolechefer och pedagoger för att få
kompetensutveckling då det gäller barn med trauma och flyktingbarn?
66
Bilaga 4
Frågor till flyktingsamordnare
Bakgrundsfrågor:
Berätta om ditt arbete, hur länge har du arbetet med detta?
Vad är din erfarenhet med att arbeta med mottagande av barn på flykt?
Organisation
Hur organiseras den kommun där du arbetar i mottagandet av barn på flykt till förskolan
Hur samarbetar de olika delarna i kommunen med mottagandet?
Vad är det som är viktigt att tänka på i mottagandet av barn på flykt, rent
organisatoriskt?
Vad är dina tankar kring introduktions förskola? Vilka för och nackdelar finns det med
denna form av förskola?
Hur placeras barnen ut i ordinarie förskolor, finns det någon specifikt arbetsgång när det
gäller barn på flykt och mottagandet av dessa i förskolan?
Vad är dina tankar om interkulturalitet? Hur arbetar ni för att skapa en interkulturell
mötesplats?
Exempel, strategier och samverkan
Fanns/finns det något samarbeta med BVC eller psykologteam? Berätta vad och hur
såg/ser det samarbetet ut?
Kartlägger ni de barn som placeras i förskolor? Varför är det viktigt att göra
kartläggning?
Kan du berätta hur ni organiserar för att hjälpa barnet i utveckling av språket, svenska
och modermålet?
Hur arbetar du för att de förskolor du har ansvar för har ett interkulturellt synsätt?
Vad har ni för erfarenhet av barn som upplevt krig och flykt? Hur arbetar ni med detta?
Vilka strategier använder ni i bemötandet av detta?
Har ni någon speciell mall som ni följer vid mottagandet av nytt barn som flytt?
Hur arbetar ni för att skapa relationer och anknytning till barnen?
Hur fungerar föräldrakontakten? Om och hur inkluderar ni hela familjen?
Kompetensutveckling och Kollegor:
Berätta hur ni tar tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper kring mottagandet av
barn på flykt? Hur stöttar ni varandra?
Vilket stöd finns det i förvaltningen som pedagogerna kan få i mottagandet av
flyktingbarn?
Vad är specialpedagogens roll i mottagandet av barn på flykt?
Övrigt
Om det finns något annat som du tycker jag glömd fråga om eller du har andra tankar
får du gärna skriva ner det här.
67
Bilaga 5
Frågor till Lars H Gustavsson
Bakgrund.
Berätta om ditt arbete,
Varför blev du intresserad av att arbeta med barn på flykt?
I den senaste rapporten vill du använda begreppet barn på flykt istället för flyktingbarn
vad har det för betydelse?
Flykt och STOP- modellen
Har ålder någon betydelse när man behöver fly? Vad kan skilja sig från att vara ett litet
barn till ett äldre barn?
Berätta hur STOP- modellen kom till?
Många barn som kommer nyanlända till Sverige behöver ofta flytta flera gånger och i
STOP modellen visar det på att barn behöver struktur, trygghet och att landa. Hur kan
man arbeta med STOP modellen när barnen flyttar ofta?
Organisation
Utifrån dina erfarenheter hur bör kommunen organisera mottagandet av barn på flykt?
Vilka svårigheter brister har du upplevt i olika kommuner när det gäller mottagandet av
barn på flykt?
Vilka fungerande faktorer har du upplevt i olika kommuner när det gäller mottagandet
av barn på flykt?
Vad tror du var grunden för det olika arbetsätten i de kommuner där det fungerar bättre
än andra?
Upplever du att det finns tillräckligt med kunskap i kommunerna, främst inom förskola/
skolförvaltningen angående barn som flytt? Vad saknas?
Mottagandet och organisation - förskolan
Vad jag förstått så förespråkar du förberedelseklass (Elevhälsa i klassrummet 2009).
Vad är din ståndpunkt när det gäller barn som placeras i förskola? Tycker du att de
barnen behöver en introduktionsförskola? Berätta varför
Vad tänker du kring barns välbefinnande kontra förskolans/skolans olika mål och
läroplaner och speciellt barn på flykt?
Vad bör personalen på förskolan som tar emot barn som flytt tänka på?
Hur tycker du förskolan ska arbeta med barnets kulturella bakgrund så som modermålet
och högtider mm?
Kulturmöten individ samhället
Vad kan man göra när det sker kulturkrockar? Och hur kan man på bästa sätt bemöta
olikhets tänkande utifrån kulturella strukturer?
68
Bilaga 6
Frågor till Annki Beckman
Bakgrundsfrågor:
Berätta om ditt arbete, hur länge har du arbetet med detta?
Berätta om projektet barnets bästa. Hur kom det till? Hur arbetar ni med det idag?
Vad är din erfarenhet med att arbeta med mottagande av barn på flykt?
Organisation
I ert material så skriver ni om kommunens, förvaltningen och förskolechefens
ansvarsområde i mottagandet av barn på flykt. Kan du berätta hur ni samarbetade med
detta och hur ser det ut idag?
Vad är det som är viktigt att tänka på i mottagandet av barn på flykt, rent
organisatoriskt?
Vad är dina tankar kring introduktions förskola? Vilka för och nackdelar finns det med
denna form av förskola?
Hur bemöter du den kritik som kan finnas av introduktions förskolor? T.ex. att det blir
segregerat?
Vad är dina tankar kring öppen asylförskola? Vilka för och nackdelar finns det med
denna form av förskola?
Hur placeras barnen ut i ordinarie förskolor, finns det någon specifikt arbetsgång när det
gäller barn på flykt och mottagandet av dessa i förskolan?
Vad är dina tankar om interkulturalitet? Hur arbetar ni för att skapa en interkulturell
mötesplats?
Exempel, strategier och samverkan
Fanns/finns det något samarbeta med BVC eller psykologteam? Berätta vad och hur
såg/ser det samarbetet ut?
Ni har arbetat fram ett kartläggningsmaterial. Varför är det viktigt att göra kartläggning?
Kan du berätta hur ni organiserar för att hjälpa barnet i utveckling av språket, svenska
och modermålet?
Hur arbetar du för att de förskolor du har ansvar för har ett interkulturellt synsätt?
Vad har ni för erfarenhet av barn som upplevt krig och flykt? Hur arbetar ni med detta?
Vilka strategier använder ni i bemötandet av detta?
Har ni någon speciell mall som ni följer vid mottagandet av nytt barn som flytt?
Hur arbetar ni för att skapa relationer och anknytning till barnen?
Hur fungerar föräldrakontakten? Om och hur inkluderar ni hela familjen?
Kompetensutveckling och Kollegor:
Berätta hur ni tar tillvara på varandras erfarenheter och kunskaper kring mottagandet av
barn på flykt? Hur stöttar ni varandra?
Vilket stöd finns det i förvaltningen som pedagogerna kan få i mottagandet av
flyktingbarn?
Vad är specialpedagogens roll i mottagandet av barn på flykt?
69
Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
70