KEMI
NO år 6
Källängens skola
KEMI
KEMI
VAD ÄR KEMI?
NO år 6
Källängens skola
KEMI
VAD ÄR KEMI?
• Vetenskapen om olika
ämnens:
– Egenskaper
– Uppbyggnad
– Reaktioner med
varandra
KEMI
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
•
•
•
•
•
•
Bakning
Läkemedel
Rengöring
Plast
GoreTex
o.s.v. i all oändlighet…
KEMI
KEMI
KEMISKA ÄMNEN
NO år 6
Källängens skola
KEMI
ÄMNENS EGENSKAPER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utseende
Hårdhet
Glans
Färg
Form
Struktur
Smak
Doft
Strömledningsförmåga
Magnetiskt?
KEMI
ÄMNENS EGENSKAPER
KEMI
ATOMER OCH MOLEKYLER
• ATOMER: Naturens
byggklossar
• Det finns drygt 100 stycken
olika att bygga med.
• Exempel: syre, väte, kol,
svavel, järn, kvicksilver, bly,
uran…
KEMI
ATOMER OCH MOLEKYLER
• Atomerna kan
kombineras på oändligt
många olika sätt i teorin
• MOLEKYL: Atomer som
sitter ihop i en grupp
• T.ex. vatten, syrgas,
salt, bensin, brons, stål,
bakpulver…
KEMI
ATOMER OCH MOLEKYLER
I din kropp finns det cirka
5 000 000 000 000 000 000 000 000 000
Människokroppen:
Syre drygt 60 %
Kol ca 20 %
Väte ca 10 %
Kväve ca 3 %
Kalcium ca 2 %
Fosfor ca 1 %
Kalium ca 0,4 %
Svavel 0,3 %
Klor ca 0,2 %
Natrium ca 0,1 %
Magnesium ca 0,1 %
Andra spårämnen ( < 0,01 %):
Magnesium, bor, krom, kobolt, koppar, flor, jod, järn, selen, mangan,
molybden, kisel, tenn, vanadium, zink
KEMI
GRUNDÄMNEN OCH KEMISKA FÖRENINGAR
• Ofta delar man in ämnen i grundämnen och kemiska
föreningar
• Grundämne
– Ett ämne som bara består av en enda sorts atomer (t.ex. syreatomer
eller kolatomer)
– Delas in i metaller (ca 75 % av alla grundämnen) och icke-metaller
– Metaller
•
•
•
•
ca 75 % av alla grundämnen
Glänser, leder värme och elektricitet bra
Fasta i rumstemperatur, förutom kvicksilver som är flytande
Starka, lätta att forma om man värmer eller smälter dem
• Kemisk förening
Innehåller fler än en sorts atomer. T.ex. vatten som består av
syre- och väteatomer.
KEMI
GRUNDÄMNEN OCH KEMISKA FÖRENINGAR
KEMI
PERIODISKA SYSTEMET
Grupp:
Grundämnena i en grupp har ofta
gemensamma egenskaper. Tillhör då
samma grundämnesgrupp.
http://www.yo
utube.com/w
KEMI
atch?v=AGZ
Period:
Alla grundämnen i en period
har lika många skal.
ATOMENS UPPBYGGNAD
(Nils Bohrs modell)
• I mitten av atomen finns atomkärnan
• Atomkärnan består av protoner och neutroner.
• Runt kärnan, i ett elektronmoln (skal), kretsar
elektroner.
• Protonerna är positivt laddade. Man säger att
varje protons laddning är +1.
• Elektronerna är negativt laddade. Man säger att
varje elektrons laddning är -1.
• Neutronen har ingen laddning.
• Det finns lika många protoner som elektroner i
en atom och atomen blir därmed elektriskt
neutral.
KEMI
K: max 2 eL: max 8 eM: max 8 e- om det ligger
ytterst
ATOMENS
UPPBYGGNAD
-
-
M
-
-
-
L
+
+ + ++
+ ++ + +
+ +++ +
+ + +
-
2He
10Ne
18Ar
36Kr
-
-
-
-
-
Helium
Neon
Argon
Krypton
-
K
-
Om det finns skal utanför kan man
dock få plats med 18 elektroner i
M-skalet.
-
-
KEMINS SPRÅK
• Alla grundämnen har en kemisk
beteckning som är gemensam över
hela världen.
• En molekylformel visar hur
atomerna sitter ihop i molekylerna.
• Med hjälp av dessa förkortningar
kan kemister skriva
reaktionsformler som beskriver:
– Hur ämnen är uppbyggda
– Vad som händer när ämnen reagerar
med varandra
KEMI
Väte = H
Syre = O
Kol = C
Kväve = N
Järn = Fe
Guld = Au
Silver = Ag
Vätgas = H2
Syrgas = O2
Vatten = H2O
2 H2 + O2 → 2 H2O
KEMINS SPRÅK
Kemiska tecknet för syre är O.
När syre förekommer som gas är atomerna bundna till varandra två och två så
att de bildar små grupper, molekyler.
En syremolekyl skrivs O2
Två syremolekyler skrivs 2O2
Tre syremolekyler skrivs 3O2
KEMI
RENA ÄMNEN OCH BLANDNINGAR
• Rent ämne
– I ett rent ämne finns bara en sorts molekyler. T.ex, destillerat vatten.
– Rena ämnen är mycket sällsynta
• Blandning
– En blandning består av flera olika sorters molekyler. T.ex. kranvatten.
– I en blandning är ämnena inte bundna till varandra. De ämnen som ingår har
kvar sina kemiska egenskaper.
– Ex:
Svavel och järn i pulverform blandas. Järn är svart och magnetiskt men svavel
är gult och omagnetiskt. När vi blandat dem kan vi skilja dem åt igen med en
magnet.
KEMI
ÄMNENS TRE FASER
• Ämnens tre faser:
– Fast
– Flytande
– Gas
• Nästan alla ämnen
finns i de tre olika
formerna
• Smältpunkt och
kokpunkt är olika för
olika ämnen
KEMI
FASÖVERGÅNGAR
SMÄLTNING
FÖRÅNGNING
STELNING
KONDENSERING
KEMI
KEMI
ATT ARBETA MED KEMI
NO år 6
Källängens skola
KEMI
ATT ARBETA VETENSKAPLIGT
• 1600-talet - genomtänkta experiment.
• Arbeta vetenskapligt - ha en idé om hur
saker och ting fungerar och kunna visa
detta med hjälp av t.ex. ett experiment:
1. Ställa upp en hypotes (gissar vad som
kommer att hända när man utför
experimentet).
2. Utför experimentet
3. Se om hypotesen stämde eller inte
4. Få samma resultat om man gör försöket
flera gånger eller om andra gör det på
samma sätt.
KEMI
SÄKER KEMI
• ARBETA LUGNT
– Tänk igenom vad du ska göra och vad du behöver innan du
börjar.
– Ta alltid på dig skyddsglasögon och laborationsrock när du
ska laborera.
– Flytta undan väskor och jackor från din laborationsplats.
– Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du
släckt lågan. Vänta en stund.
KEMI
SÄKER KEMI
• VAR FÖRSIKTIG MED KEMIKALIER
– Läs noga på etiketten.
– Torka upp med detsamma om du spiller eller om det blir
rester över.
– Smaka aldrig på någon kemikalie.
– Töm miljöfarliga rester i avfallskärl.
KEMI
SÄKER KEMI
• VAR FÖRSIKTIG MED BRÄNNAREN
– Bind upp ditt hår om det är långt.
– Öppna alltid gaskranen helt när du ska tända brännaren.
– Luta dig aldrig över en brännare – lågan kan vara svår att
se.
KEMI
SÄKER KEMI
• VAR FÖRSIKTIG VID UPPVÄRMNING
– Värm aldrig glas med tjocka väggar, de spricker.
– Rikta aldrig ett provrör som du värmer mot dig själv eller
någon annan.
– Flytta aldrig undan flaskor och burkar med brännbara
ämnen.
– Ta inte i brännaren, nätet eller trefoten direkt efter det du
släckt lågan. Vänta en stund.
KEMI
FAROSYMBOLER
KEMI
