FILOSOFI
VT 2017
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
Filosofi
141 89 Huddinge
Tel 08-608 40 00
www.sh.se/filosofi
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Allmän presentation ............................................................................................................... 1
Filosofin på Södertörn ............................................................................................................ 1
Utbytesplatser .......................................................................................................................... 2
Uppläggning av A- och B-kursen ......................................................................................... 2
Filosofi A, 30 hp............................................................................................................ 3
Filosofi B, 30 hp ............................................................................................................ 6
Filosofi C, 30 hp ............................................................................................................ 9
Magisterprogram i filosofi, 60 hp (termin 2) .......................................................... 11
Övriga fristående kurser
Grekiska för filosofer................................................................................................. 12
Filosofins historia (distanskurs) ............................................................................. 12
Samtida filosofi (distanskurs) ................................................................................. 13
Förteckning över valbara läskurser för studerande på C- och magisternivå.............. 14
Gästföreläsningar .................................................................................................................. 15
Övrig seminarieverksamhet ................................................................................................ 15
Presentation av undervisande lärare ................................................................................. 16
ALLMÄN PRESENTATION
Ordet ”filosofi” är grekiska för ”kärlek till visdom”. Filosofin växer fram under
femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tänkande och frågande kring
existensens yttersta villkor och värden. Filosofin kan beskrivas som alla
vetenskapers moder eftersom den länge fungerar som ett samlingsnamn för
teoretiserande överhuvudtaget, där så skilda verksamheter som fysik, teologi,
psykologi och statskunskap löper samman. Filosofin förvaltar och vidareför ett
äldre ideal om ”visdom” (sofia) som något mer än specialkunskaper, som en
förmåga att se helhet och enhet i mångfald. De största antika tänkarna, framför
allt Platon och Aristoteles, förenar redan från början de olika aspekter av filosofin som stundtals uppträder helt åtskilda: å ena sidan en systematisk teoretisk
reflektion över varat och vetandet i dess helhet, å andra sidan en livspraktik, ett
självbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Därtill exemplifierar de också
på olika sätt det kritiskt prövande utanförskap som hör till filosofin. Den
filosoferande är den som förmår stiga ut ur och pröva sitt eget samhälles värden
och vetande. Filosofin är därmed inte så mycket ett historiskt kunnande som
snarare en färdighet att kunna tänka över livets grundfrågor på ett fritt och
systematiskt sätt.
FILOSOFIN PÅ SÖDERTÖRN
Filosofiämnet på Södertörn skiljer sig på vissa punkter från hur filosofin
undervisas på andra håll i landet. Till att börja med skiljer de flesta svenska
universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, där den förra studerar språket
och verkligheten medan den senare undersöker värden och normer (för att
uttrycka det mycket kortfattat). Filosofiämnet på Södertörn samlar och varvar
redan från början dessa två aspekter. På andra håll gör man därtill ofta en
uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Här löper de parallellt
genom att man tränas i filosofiskt kritiskt tänkande utifrån läsning av klassiska
historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig
väg in i filosoferandet självt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den
kontinentaleuropeiska traditionen från Kant och framåt, via bland andra Hegel,
Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar
undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i
dess helhet. Undervisning erbjuds på A-, B-, C-nivå, samt på magisternivå. Inom
ramarna för området Kritisk kulturteori, där filosofiämnet ingår tillsammans
med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds
även forskarutbildning.
1
UTBYTESPLATSER
Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza),
Tampere och Charles Universitet (Prag). Vi har även ett samarbete med PUC
i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta studierektorn
([email protected]) vid intresse. Information om praktiska arrangemang
vid utlandsstudier fås från internationella sekretariatet som är beläget i
Kompassen i F-huset, plan 5.
UPPLÄGGNING AV A- OCH B-KURSEN
Kursen består av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett
sammanlänkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och
Politik. Delkurserna har fått namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp
för att betona förbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs läses någon
antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem på
ett annorlunda sätt. Syftet är inte att bara lära sig vad skilda författare har sagt,
utan att med stöd i föreläsningar lära sig att tänka själv över de problem som
texterna behandlar. Kurserna bygger på läsning av originaltexter och föreläsningar, inte på läroböcker. Däremot bör alla studenter själva se till att skaffa
sig en grundläggande orientering i filosofins historia under terminens gång. Vi
rekommenderar att man köper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins
Filosofins historia (Studentlitteratur). För att själv kunna få ut maximalt av undervisningen måste man även ha tillgång till ett filosofiskt lexikon, där begrepp och
gestalter presenteras kortfattat. För närvarande finns inget svenskt filosofilexikon i tryck, så vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of
Philosophy, eller något likvärdigt. Parallellt med föreläsningar anordnas diskussionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av
kortare uppsatser och inlämningsuppgifter. Till examinationen hör också att
studenterna var för sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag
av texter och av gruppdiskussioner. På B-kursen utgörs ett moment av ett
seminarium, där man skriver en handledd uppsats och övas i akademiskt
skrivande. Anställda lärare har en mottagningstid efter överenskommelse då
studenterna är välkomna att ställa frågor om kursen och litteraturen och ämnet i
stort.
2
FILOSOFI A, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Etik I, 7,5 hp
Termen ”etik” kommer från grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken
ställs frågor om förhållandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfarenhet, vad det goda i sig är, hur det goda livet bör levas och vad som utgör ett
riktigt handlande. I förlängningen syftar den till att försöka förstå människans
plats och ansvar i världen. Delkursen ger en inledning till ett systematiskt
tänkande över etik och etiska problem med utgångspunkt i en serie klassiska
texter från Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska förhållningssätt
till etiken klargörs liksom skilda utgångspunkter för etiska resonemang. Etik I är
också en inledning till det filosofiska studiet genom att läsningen av texterna
uppövar ett kritiskt och argumenterande förhållningssätt samt en reflektion över
tidsavstånd, språkavstånd och kulturella skillnader.
Litteratur:
Att införskaffa:
• Aristoteles, Den nikomachiska etiken, övers. Mårten Ringbom (Göteborg:
Daidalos, 2012).
• Beauvoir, Simone de, För en tvetydighetens moral, övers. Mats Rosengren
(Göteborg: Daidalos, 1992).
• Platon, Om kärleken och döden, övers. Jan Stolpe (Studentlitteratur, Lund,
1993).
På studiewebben:
• Arendt, Hannah, ”Tänkande och moraliska överväganden” i Ulla Holm, Eva
Mark och Annika Persson, utg., Tanke, känsla, identitet (Göteborg: Anamma,
1997), ca 15 s.
• Hadot, Pierre, Vad är antikens filosofi, övers. Jim Jakobsson (Göteborg:
Daidalos, 2015), 37-69.
• Irigaray, Luce, ”Sorceror Love: A Reading of Plato’s Symposim, Diotima’s
Speech.”, övers. Eleanor H. Kuykendall i Hypatia, vol. 3, nr. 3, French
Feminist Philosophy (Winter 1989), 32-44.
• Kant, Immanuel, ”Ur Grundläggning till sedernas metafysik” i: Filosofin
genom tiderna. 1600-talet – 1700-talet. Marc Wogau (red.) (Stockholm: Thales,
2000).
• Kant, Immanuel, ”Ur Kritisk av det praktiska förnuftet” i: : Filosofin genom
tiderna. 1600-talet – 1700-talet. Marc Wogau (red.) (Stockholm: Thales, 2000).
• Kant, Immanuel, ”Svar på frågan: Vad är upplysning?”, övers. Ulf Peter
Hallberg, i Vad är upplysning? Kant, Foucault, Habermas, Mendelssohn,
Heidegren. Brutus Östling (red.) (Stockholm: Symposion, 1992).
• Nietzsche, Friedrich, Om moralens härstamning: en stridsskrift (Rabén Prisma,
3
•
•
•
Stockholm, 1994).
Platon, ”Menon” (i Skrifter, bok 2, övers. Jan Stolpe, Stockholm: Atlantis,
2001).
Platon, ur ”Sjunde brevet” i Filosofin genom tiderna, 1. Antiken, medeltiden,
renässansen, red. Konrad Marc-Wogau, Stockholm: Thales, 2005)
Grekiska termer (pdf)
Referenslitteratur:
• Nordin, Svante, Filosofins historia (Stockholm: Studentlitteratur, 2003)
• Lübcke, Poul (red), Filosofilexikonet (Stockholm: Forum, 1977) eller The
Penguin Dictionary of Philosophy, Penguin
Lärare: Carl Cederberg
Tid: 17/1-17/2
2. Logik I, 7,5 hp
Termen ”logik” kommer från grekiskans logos: språk och förnuft. I antiken
förknippas logiken särskilt med Aristoteles lära om formerna för korrekta
slutledningar. I dag är symbolisk eller formell logik en disciplin med nära koppling
till såväl språkfilosofi som matematik. Men logik kan också i bredare mening vara
ett samlingsnamn för filosofiska frågor rörande kunskapens, vetenskapens och
språkets karaktär. Delkursen ger en inledning till logiken, med nedslag i dess
utveckling från Aristoteles fram till Frege. Enklare tekniska aspekter av modern
logik presenteras utifrån ett filosofiskt perspektiv.
All litteratur tillgänglig som PDF på studiewebb eller på nätet:
• Anscombe, Elisabeth, ”The first person”, The Collected Papers of G. E. M
Anscombe, vol. II: Metaphysics and the Philosophy of Mind (Oxford: Blackwell,
1981) (tillgänglig på voices.uchicago.edu).
• Aristoteles, ur Metafysiken och De Interpretatione, i Filosofin genom tiderna 1,
Antiken Medeltiden Renässansen (Stockholm: Thales, 2005 eller tidigare
utgåvor).
• Artikel om Aristoteles logik i Stanford Encyclopedia of Philosophy alternativt
Internet Encyclopedia of Philosophy:
• http://plato.stanford.edu/entries/aristotle-logic/ respektive
• http://www.iep.utm.edu/aris-log/
• Frege, ”Om mening och betydelse”, i Skrifter i urval, övers. S.-O. Wallenstein
& D. Birnbaum (Stockholm: Thales, 1995).
• Hegel, G. W. F., ur Logikens vetenskap, övers. Sven-Olov Wallenstein
(manuskript).
• Heidegger, Martin, §§ 31-34 ur Vara och tid, övers. Jim Jakobsson (Göteborg:
Daidalos, 2013).
• Husserl, Edmund, ”Introduction” och ”Preparatory Considerations” i Formal
and Transcendental Logic, övers. Dorion Cairns (Haag: Nijhoff, 1969)
4
•
•
•
•
•
(tillgänglig på scribd.com).
Kant, Immanuel, ”Inledning till Transcendentala Logiken”, i Kritik av det rena
förnuftet, övers. Jeanette Emt (Stockholm: Thales, 2004).
Leibniz, G. W. ”En dialog”, i Valda skrifter, övers. Konrad Marc-Wogau
(Lund: Natur och Kultur, 1990).
Quine, W. V. O., ”Empirismens två dogmer”, i Filosofin genom tiderna: 1900talet, efter 1950 (Stockholm: Thales, 2008).
von Wright, Georg Henrik, ”Leibniz och kalkylens idé”, ”Den filosofiska
semantiken”, ”Den senare Wittgenstein”, i Logik, filosofi och språk: strömningar
och gestalter i modern filosofi (Nora: Nya Doxa, 1993).
Wittgenstein, Ludvig, ”Förord”, §§ 1-23, 89-133 ur Filosofiska undersökningar,
övers. Anders Wedberg (Stockholm: Thales, 1992).
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 20/2-24/3
3. Politik I, 7,5 hp
Kursen undersöker rättvisan som ett på samma gång ett metafysiskt och etisktpolitiskt problem, som en idé om mått, ordning och balans med sina rötter i en
mytisk-religiös föreställningsvärld. Den visar hur rättvisa har tänkts både som
naturrätt och som mänsklig skapelse, och hur en hänvisning till rättvisa fungerat
både som en konserverande ordning och som appell till förändring.
Litteratur:
• Aristoteles, Politiken, övers. Karin Blomqvist (Sävedalen: Åströms förlag,
2003).
• John Locke, Andra avhandlingen om styrelseskicket: en essä angående den civila
styrelsens sanna ursprung, räckvidd och mål [1689], övers. Eva Backelin
(Göteborg: Daidalos, 2016)
• Frantz Fanon, Jordens fördömda, övers. Per-Olov Zennström (Stockholm:
Leopard, 2007).
• Édouard Glissant [2009], Relationens filosofi. Omfångets poesi, övers. Johan
Sehlberg & Christina Kullberg (Göteborg: Glänta, 2012).
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 27/3-28/4
4. Metafysik I, 7,5 hp
Termen ”metafysik” kommer från grekiskans meta ta fysika, “efter” eller ”bortom det
som rör naturen”. Den används först som beteckning på de föreläsningar av
Aristoteles som handlar om den så kallade ”första filosofin”. Metafysiken är därmed
nära förbunden med det som också kallas ontologi, det vill säga läran om det
varande. Dit hör frågor om vad som är det mest grundläggande, materia eller ande,
5
och om det finns en gud och hur denne i så fall hänger samman med världen. Ytterst
leder oss metafysiken också mot frågan om vad som kännetecknar filosofin och det
filosofiska vetandet som sådant. Metafysiken eftersträvar ett högre och samlande
vetande som är något mer än vad vi finner inom de vanliga vetenskaperna. I
delkursen läses centrala texter ur den metafysiska traditionen, som alla på skilda sätt
närmar sig frågan om verklighetens djupaste struktur och hur vi kan få kunskap om
denna.
Kompendium med texter i urval alternativt textfiler på studiewebben:
• Parmenides, ”Om naturen”, i: Kris nr. 49-50 (Umeå 1996).
• Platon, Staten (Stockholm: Atlantis, 2003), s. 293-307.
• Aristoteles, Metaphysics (Cambridge: Harvard University Press, 1980), s. 147159.
• Metafysiken, i: Marc-Wogau, Konrad (utg.): Filosofin genom tiderna I,
(Stockholm: Bonnier, 1983), s. 178-189.
• Descartes, René, Valda skrifter (Stockholm: Natur och kultur, 1998), s. 91-103.
• Horkheimer, Max & Adorno, Theodor W., Upplysningens dialektik (Göteborg:
Daidalos, 1997), s. 47-51.
• Leibniz, G. W., Valda skrifter (Stockholm: Natur och kultur, 1959), s. 73-89.
• Bartonek, Anders, ”Leibniz monadologi, individualitet och Panopticon”, i:
Filosofisk tidskrift nr. 2:2007 (Stockholm).
• Kant, Immanuel, Kritik av det rena förnuftet (Stockholm: Thales, 2004), s. 91-108.
• Hegel, G. W. F., Andens fenomenologi (Stockholm: Thales, 2008), s. 57-63+102112.
• Irigaray, Luce, This Sex which is not one (Ithaca: Cornell University Press 1985),
s. 23-33.
• Kierkegaard, Sören, Sjukdomen till döds (Guldsmedshyttan: Nimrod, 1996), s.
15-23.
• Heidegger, Martin, Vara och tid (Göteborg: Daidalos, 2013), §§ 1-5.
• Butler, Judith, Genustrubbel (Göteborg: Daidalos, 2007), s. 49-63.
Lärare: Anders Bartonek
Tid: 2/5-2/6
6
FILOSOFI B, 30 hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
1. Uppsatsseminarium, 7,5hp
Huvudsyftet med delkursen är att träna sig i författandet av en kortare
akademisk uppsats inom en given tematisk ram. Tonvikt läggs vid textanalys,
förmågan att problematisera ett stoff, att argumentera och att behärska en
akademisk framställningsform. Vi kommer att anknyta till de teman och den
litteratur som ingår i de övriga B-kurserna.
Litteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003)
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 24/1-1/6
2. Etik/politik II: Fanons politiska filosofi 7,5 hp
Kursen fokuserar på den transformation av fenomenologin som sker när den tänks
från den andra sidan av den koloniala skillnaden. Därmed politiseras också det
filosofiska tänkandet på ett sätt som knappast är tänkbart inifrån den eurocentriska
traditionen (jfr. t.ex. Sartre). Kursen kommer att ta upp teman som
kolonialism/dekolonialt tänkande och praktik; försök till en etik ur ett materiellt,
globalt perspektiv; frihetsbegreppet och det relaterade utkast till en ny humanism
som utvecklats. Vi kommer att läsa Fanons sista och postumt utgivna verk Jordens
fördömda (1961), skrivet under slutfasen av det Algeriska befrielsekriget, men även
andra texter av Fanon. Vi kommer också att kritiskt granska receptionen till Fanon,
och de sätt på vilket hans tänkande inspirerat dekoloniala rörelser och formerandet
av alternativa förnuftsgeografier.
Litteratur:
• Frantz Fanon [1952], Svart hud, vita masker, övers. Stefan Jordebrandt
(Göteborg: Daidalos, 1997).
• Frantz Fanon [1961], Jordens fördömda, översättning P-O Zennström [1969]
(Stockholm: Leopard förlag, 2007).
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 16/1-17/2
3. Metafysik II – Sokrates död, 7,5 hp
Kursen behandlar de fyra av Platons dialoger som mest omedelbart dramatiserar
7
Sokrates död: från upptakten i Euthyfron, där Sokrates (nyss åtalad för gudlöshet)
diskuterar med Euthyfron (som just ska till att anklaga sin far för mord) om när det
är rätt att dra någon inför rätta, och vad gudaktighet eller fromhet kan tänkas vara;
via Försvarstalet, som behandlar rättegången mot Sokrates; och Kriton, där Sokrates,
ställd inför Kritons uppmaning att fly undan dödsdomen, förklarar varför han måste
lyda lagarna; och slutligen till Faidon, där Sokrates inför sin närstående död tröstar
sina vänner med en berättelse om själens odödlighet och idéernas eviga rike.
Tillsammans bildar dessa dialoger en mångbottnad reflektion över förhållandet
mellan rättvisa och personlig moral, politik och filosofi, liv och död. I centrum står
Sokrates, själv djupt splittrad i dessa olika dimensioner av den mänskliga existensen.
I kursen ägnar vi oss åt att försöka förstå Sokrates som filosofisk gestalt, med
utgångspunkt i hans speciella belägenhet, så som den uppfattas av Platon: att
Sokrates har att bedriva sin filosofiska verksamhet i ett föregripande av hur han, just
i kraft av sin gärning, förr eller senare ska dömas till döden av den stat åt vilken han
har vigt sitt liv.
Litteratur:
Att införskaffa:
• Platon, ”Euthyfron”, ”Försvarstalet”, ”Kriton”, ”Faidon”, i Skrifter Bok 1,
övers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2000).
Tillgängligt som pdf via studiewebben eller delas ut under kursens gång:
• Arendt, Hannah, ”Socrates”, i The Promise of Politics, red. J. Kohn (NY:
Schocken Books 2005), s. 5-39.
• Foucault, Michel, Modet till sanning: styrandet av sig själv och andra II, övers.
Johan Sehlberg (Hägersten: Tankekraft, 2015). (utdrag)
• Kofman, Sarah, Socrates: Fictions of a Philosopher, övers. Catherine Porter
(London: Athalone, 1996). (utdrag)
• Reynolds, Noel B., Interpreting Plato’s Euthyphro and Meno (Provo, Utah:
Brigham Young University, 1988). (utdrag)
• Santas, Gerasimos X., Socrates: Philosophy in Plato’s Early Dialogues (London:
Routledge, 1979). (utdrag)
• Weigelt, Charlotta, Sokrates och möjligheten av en politisk konst (Stockholm: Axl
Books, 2015).
• Wilson, Emily, The Death of Socrates (Cambridge, MA: Harvard University
Press, 2007). (utdrag)
Lärare: Charlotta Weigelt
Tid: 20/2-3/4
4. Logik II – Kants Kritik av det rena förnuftet, 7,5 hp
Kursen avser en närläsning av Kants verk” Kritik av det rena förnuftet” med fokus
på Kants idé om kritik, kritisk rationalitet och transcendental filosofi. Läsningen
8
kommer att fokusera på centrala begrepp såsom kritik och förnuft, åskådning och
förstånd, tid och rum, begrepp, omdöme, kategorier, system, vetenskap, kunskap,
och transcendental filosofi. Kants fundamentala fråga, “hur är syntetiska omdömen
a priori möjliga?” kommer att diskuteras även med hänsyn till några tolkningsramar
som utvecklats inom ramen för den så kallade kontinentala filosofin. Under kursens
gång kommer även idén om en “kontinental läsning” att föreslås och diskuteras.
Litteratur
• Kant, Immanuel, Kritik av det rena förnuftet, övers. Jeanette Emt (Stockholm:
Thales, 2004).
• Kompendium med sekundärlitteratur läggs upp på studiewebben.
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback
Tid: 10/4-22/5
9
FILOSOFI C, 30hp
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Påbyggnadskursen består av två kurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 15 hp. Som stöd för uppsatsskrivandet ordnas ett uppsatsseminarium som träffas regelbundet under
terminen för att diskutera metodologiska och vetenskapsteoretiska frågor av
relevans för uppsatsarbetet. Delkurserna kan väljas bland de nedan angivna och
de nya delkurser som ges på Filosofi B, som i samråd med undervisande lärare
utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller
individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga (Fredrika Spindler), i första hand från den meny av läskurser som återfinns i katalogen
längre fram.
1. Uppsatsseminarium, 15 hp
Seminariet syftar i första hand till att erbjuda ett stöd för uppsatsskrivandet. Det
behandlar olika frågeställningar kring läsande, skrivande, tolkning och filosofisk
forskning. Inom ramen för seminariet sker också ibland oppositioner på uppsatser från föregående termin. Texter kommer att delas ut från gång till gång.
Referenslitteratur:
• Hansson, Sven Ove, Verktygslära för filosofer. Andra upplagan (Stockholm:
Thales, 2003).
Lärare: Kate Larson
Tid: 7/2-31/5
2. Verkstudium – Marcels Prousts På spaning efter den tid som flytt, 7,5 hp
Kursen behandlar Prousts På spaning efter den tid som flytt, med tonvikt på verkets
filosofiska aspekter och på förhållandet mellan litteratur och filosofi. Deltagarna
rekommenderas att påbörja läsningen av Spaningen innan kursen början, eftersom
vi kommer att studera verket i dess helhet.
Litteratur:
• Marcel Proust, På spaning efter den tid som flytt, övers. Gunnel Vallquist
(Stockholm: Bonniers, 1993, flera upplagor).
• Gilles Deleuze, Proust och tecknen, övers. Rikard Johansson (Göteborg: Glänta
Produktion, 2015).
• Richard Bales (red.), The Cambridge Companion to Proust (Cambridge:
Cambridge University Press, 2001).
Lärare: Johan Sehlberg och Sven-Olov Wallenstein
Tid: 28/3-2/6
10
3. Temastudium: om kritik, 7,5 hp
Kursens syfte är att ge en introduktion i kritisk teori med utgångspunkt i det
moderna begreppet om kritik. Vi kommer att följa de olika grenar och den väg
som begreppet tog i sin utveckling genom Europas moderna historia, som två till
synes skilda konceptuella och praktiska områden inom filosofi och konst. Kursens
mål är att visar hur filosofisk och konstnärlig kritik, den ena genom analytisk och
den andra genom poetisk reflexion, skapar ett gemensamt teoretiskt
fält där förståelse uppstår i kritisk läsning , d.v.s. i en sorts praktik som i sig själv
redan är teori. Teoretiska texter kommer att läsas parallellt med litterära essäer
samt fragment (i kompendiet) av tidiga romantiker och Weimarrepublikens
kulturkritiker.
Litteratur:
• Novalis, Fragment; i översättning och med efterskrifter av Daniel Birnbaum
och Anders Olsson (Lund: Propexus, 1990) (i urval).
• Schleiermacher, Friedrich, Hermeneutics and criticism and other writings;
translated and edited by Andrew Bowie (Cambridge, U.K.: Cambridge
University Press, 1998) (i urval).
• Kant, Immanuel, Kritik av omdömeskraften, övers. Sven-Olov Wallenstein
[fackgranskning: Markku Leppäkoski] (Stockholm: Thales, 2003) (i urval).
• Benjamin, Walter, The Concept of Criticism in German Romanticism (fragments)
Selected Writings, vol. 1 (Cambridge, Mass., & London: Harvard University
Press, 2004), pp. 116-200 (i urval).
• Benjamin, Walter, ”Convolute N (On the Theory of Knowledge, Theory of
Progress)”, in: The Arcades Project (Cambridge, Mass. & London: Harvard
University Press, 1999), pp. 456-488 (fragments) / (Svensk övers.: Benjamin,
Walter, Passagearbetet: Paris, 1800-talets huvudstad (Stockholm: Atlantis, 2015)
(i urval).
Kompendium med olika texter om kritikteori.
Lärare: Irina Sandomirskaja
Tid: 30/3-26/5
11
MAGISTERPROGRAM I FILOSOFI, 60 hp (termin 2)
Kursansvarig: Charlotta Weigelt
Magisterprogrammet består av fyra delkurser om 7,5 hp, samt skrivandet av en
handledarledd forskningsuppsats motsvarande 30 hp. En av dessa delkurser
utgörs av en läsning av ett samtida originalverk (se 2. Verkstudium nedan).
Övriga tre delkurser kan väljas bland ännu inte lästa delkurser som denna termin
undervisas på B-kursen och C-kursen, som i samråd med undervisande lärare utvidgas med lämplig litteratur. Det finns även möjlighet att i grupp eller individuellt utforma en egen läskurs i samråd med den ämnesansvariga. Magisterseminariet träffas ungefär var tredje vecka för att diskutera och ventilera
magisteruppsatser. Det sammanfaller delvis med Högre seminariet där lärare vid
institutionen och inbjudna gäster presenterar pågående forskning.
1. Magisterseminarium
Seminariet träffas regelbundet under hela terminen och skall i första hand fungera
som ett stöd för uppsatsskrivandet.
Lärare: Marcia Sá Cavalcante Schuback
Tid: 6/2-30/5
12
ÖVRIGA FRISTÅENDE KURSER
Distanskurser
FILOSOFINS HISTORIA, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webkurs
Kursen behandlar i kondenserad form filosofins historia, utifrån de fyra teman som
utgör den nuvarande grundkursen i filosofi vid Södertörns högskola: etik, logik,
metafysik och politik. Kursen är utformad i fyra delar: Antikens filosofi, Medeltid
och renässans, Nya tidens filosofi till och med Kant, samt Den moderna filosofin från
Hegel till ca 1950. Kursen vänder sig till dig som vill få en kronologisk översikt av
filosofins historia, och är helt webbaserad.
Litteratur:
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 1, Antiken Medeltiden
Renässansen (Stockholm: Bokförlaget Thales, 2005 eller tidigare utgåvor).
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 2, 1600-talet 1700-talet
(Stockholm: Bokförlaget Thales, 2007 eller tidigare utgåvor).
• Konrad Marc-Wogau (red.), Filosofin genom tiderna 3, 1800-talet (Stockholm:
Bokförlaget Thales, 2008 eller tidigare utgåvor)
• Konrad Marc-Wogau m.fl. (red.), Filosofin genom tiderna 4, 1900-talet före 1950
(Stockholm: Bokförlaget Thales, ny, reviderad utgåva 2010; tidigare utgåvor
går också bra, då heter den bara: FGT 4, 1900-talet)
• Anna-Karin Malmström-Ehrling (red.), Kvinnliga filosofer från medeltid till
upplysning. Originaltexter i urval (Stockholm: Natur och Kultur, ebok 2010) –
OBS! elektronisk bok att läsa på skärm alt. skriva ut själv, går inte längre att
köpa som vanlig bok i bokhandeln.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances In Continental Political
Thought (Palgrave Macmillan, 2006) 337p. [denna finns som ebok genom
biblioteket]
• Richard H. Popkin (ed.), The Columbia History of Western Philosophy (New
York: Columbia University Press, 1999/2005) 836 p.
• Alternativt:
• Svante Nordin, Filosofins historia: Det västerländska förnuftets äventyr från
Thales till postmodernismen (Studentlitteratur AB; Stockholm, 2003 eller
senare).
Lärare: Anna-Lena Renqvist
Tid: 16/1-4/6
13
SAMTIDA FILOSOFI, 15 hp
Kursen ges på halvfart, webbkurs
Kursen är tematiskt upplagd, och behandlar centrala frågeställningar inom den
samtida västerländska filosofin från ca 1950 och framåt. Särskilt betonas de
franska, tyska och angloamerikanska teoribildningar som har sina rötter i den
kontinentalfilosofiska traditionen, med nedslag i feministisk filosofi och postkolonialt tänkande. Syftet är att ge en bred överblick över den samtida filosofin,
och kursen fokuserar på vissa teman och tänkare som visat sig särskilt betydelsefulla under denna tidsperiod. Kursen utgör en fristående fortsättning på webbkursen Filosofins historia.
Litteratur:
• Richard Kearney & Mara Rainwater (ed.), The Continental Philosophy Reader
(London: Routledge, 1996) paperback 496 pp.
• John Mullarkey & Beth Lord (ed.), The Bloomsbury Companion to Continental
Philosophy (Bloomsbury Academic Press, 2013) 432 pp.
• Terrell Carver & James Martin (ed.), Palgrave Advances in Continental Political
Thought (New York: Palgrave Macmillan, 2006) paperback 337 s. [Part II-III;
denna finns som e-bok genom biblioteket]
• Robert C. Young, Postcolonialism: A Very Short Introduction (Oxford: Oxford
University Press, 2003).
Lärare: Nicholas Smith
Tid: 16/1-4/6
14
FÖRTECKNING ÖVER VALBARA LÄSKURSER FÖR STUDERANDE
PÅ MAGISTERNIVÅ
Den som vill välja en läskurs i stället för någon av de kurser som undervisas
under innevarande termin skall kontakta ämnessamordnaren (Charlotta Weigelt)
med sitt förslag. I vår erbjuds följande läskurser:
* Husserls fenomenologi (Nicholas Smith, Charlotta Weigelt)
* Hermeneutik (Marcia Sá Cavalcante Schuback)
* Dialektik (Anders Bartonek)
15
GÄSTFÖRELÄSNINGAR
Under terminen ordnas regelbundet gästföreläsningar där svenska och utländska
filosofer talar om aktuella ämnen som ofta också anknyter till undervisningen.
Dessa gästföreläsningar riktar sig i första hand till de studerande i filosofi, men
de är också öppna för andra studenter och lärare vid högskolan och för utomstående. I regel äger de rum på fredag eftermiddag, klockan 14 inom ramen för
den högre seminarieverksamheten, men ibland också vid andra tillfällen. De
utannonseras efter hand. Den som önskar mer information om dessa föreläsningar kan höra av sig till den ämnesansvarige för att sättas upp på utskickslista.
ÖVRIG SEMINARIEVERKSAMHET
Utöver undervisning och gästföreläsningar ordnas under vårterminen några
forskarseminarier, då vissa frågeställningar, texter och doktorandarbeten diskuteras. Dessa seminarier organiseras bland annat i samarbete med teoretisk filosofi
vid Uppsala Universitet.
Också dessa möten ligger i regel på fredagar kl. 14. För övrig information kontakta Marcia Sá Cavalcante Schuback ([email protected]).
16
PRESENTATION AV UNDERVISANDE LÄRARE
Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor, tidigare professor adjunto vid
Universidade Federal do Rio de Janeiro (Brasilien), doktorerade i filosofi 1992
med en avhandling om begreppet "början" i Schellings sena filosofi, O comeco de
deus. Översatt till portugisiska bl a Heideggers Varat och Tiden, publicerat I
människans tystnad (aforismer om musik och filosofi), A doutrina dos sons de Goethe
a caminho da música nova de Webern (Goethes tonlära mot Weberns nymusik), Para
ler os medievais - ensaio de hermenëutica imaginativa (Att läsa medeltiden - försök till
en imaginativ hermeneutik), Lovtal till intet (Glänta 2006), Att tänka i skisser (Glänta
2011), Being with the Without (Axl Books 2013). Ansvarig för forsknings- projekt
"Loss of grounds as common ground", och forskare inom ramen för
programmet Tid, Minne och representation (www.histcon.se).
Nicholas Smith, lektor, disputerade 2010 vid Stockholms Universitet på en
avhandling om fenomenologi och psykoanalys: Towards a Phenomenology of
Repression – A Husserlian Reply to the Freudian Challenge (Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, 2010). Är specialiserad på 1800-2000-talets filosofi med
inriktning på fenomenologi, hermeneutik, dekonstruktion samt psyko- analytisk
teori; jobbar även med feministisk filosofi och postkolonial teori. Översättare
och fackgranskare av fransk och tysk filosofi (Ricoeur, Nietzsche, Derrida,
Husserl); tidigare projektsekreterare för projektet Traditionen som utopi vid SH.
Initiativtagare till och delöversättare av Husserls Logiska Undersökningar
(Stockholm: Thales, 1998-2003). Har publicerat ett flertal artiklar i dagspress,
nationell och internationell fackpress samt antologier; visiting scholar vid
Husserl-arkiven i Leuven. Har också medverkat som skribent och co-curator i
många konstprojekt. Redaktör (tillsammans med Hans Ruin) för Hermeneutik och
tradition: Gadamer och den grekiska filosofin (2003); red (tillsammans med Jonna
Bornemark), Phenomenology of Pregnancy (2014). Medverkar i forskningsprojektet
(ÖSS ) Perceptions of the Other: Aesthetics, Ethics and Prejudice.
Anders Bartonek disputerade januari 2011 vid Södertörns högskola med en
avhandling om Theodor W. Adornos negativa dialektik och begrepp om det ickeidentiska: Philosophie im Konjunktiv. Nichtidentität als Ort der Möglichkeit des
Utopischen in der negativen Dialektik Theodor W. Adornos (Würzburg: Königshausen
& Neumann, 2011). Bartonek ingår sedan 2014 i forskningsprojektet Hegeliansk
marxism (ÖSS) och undervisar för närvarande på filosofiämnet och
lärarutbildningen. Bartoneks forskningsintressen omfattar Frankfurtskolans
Kritiska teori (framförallt Adornos tänkande, men även Marcuses, Horkheimers
och Habermas), Tysk idealism (Hegel och Schelling), teorier om dialektik och kritik,
Marx och marxism, Agambens politiska teori liksom politisk ekonomi och teorier
om arbete. Bartonek arbetar dessutom på en översättning av Hegels Rättsfilosofi
(med Sven-Olov Wallenstein).
Kate Larson, lektor, disputerade 2009 vid Uppsala Universitet på en avhandling
om Iris Murdochs kärleksbegrepp: ”Everything important is to do with passion”
17
–
Iris Murdoch’s Concept of love and its Platonic Origin (Uppsala Universitet
2009). Huvudsakliga filosofiska intressen är Platons filosofi, etik och estetisk
filosofi, till
exempel såsom den uttrycks i Gaston Bachelards
litteraturfenomenologiska undersökningar. Senast publicerade filosofiska artikel
är ”The most intimate bond - Metaxological thinking in Iris Murdoch and Simone
Weil”, Influences on and of Iris Murdoch, Tennesse Literary studies, 2014. Hon är
också verksam som skön- litterär författare, hennes nionde och senaste bok är
essäsamlingen Stiglöshet – om uppmärksamhetens former (skriven tillsammans med
Göran Torrkulla och Babis Carabeidis, Bokförlaget Lejd 2014).
Carl Cederberg är filosof, verksam på Centrum för praktisk kunskap. Han
undervisar på Centrums kurser, Lärarutbildningen och filosofiämnet. Han
disputerade i december 2010 med avhandlingen Resaying the Human. Levinas Beyond
Humanism and Antihumanism. De teoretiska perspektiven för hans forskning härrör
huvudsakligen från klassisk och kontinental filosofi, och tillämpas framför allt
inom etisk och politisk teori.
Irina Sandomirskaja, professor i cultural studies, specialiserad på rysk och
sovjetisk kulturhistoria, kritisk teori, konst, litteratur och språk.
Johan Sehlberg är doktorand i filosofi och arbetar på en avhandling om frågan om
det filosofiska tänkandets otidsenlighet med utgångspunkt i Deleuze, Nietzsche
och Simondon. Även verksam som översättare av bland annat Glissant, Foucault
och Deleuze/Guattari.
Sven-Olov Wallenstein, professor, har specialiserat sig på modern europeisk
filosofi och estetisk teori med betoning på bildkonst och arkitektur. Har bland annat
publicerat Heideggers väg (med Daniel Birnbaum, 1999), Arkitekturteorier (red. 1999),
Bildstrider: Föreläsningar om estetisk teori (2001), Den sista bilden: det moderna måleriets
kriser och förvandlingar (2002), Den moderna arkitekturens filosofier (2004), Minimalism
och postminimalism (red. 2005), Konceptkonst (red. 2006) Essays, Lectures (2007),
Thinking Worlds: The Moscow Conference on Philosophy, Politics, and Art (red. med
Joseph Backstein and Daniel Birnbaum, 2007), Deleuze och mångfaldens veck (red.
med Helena Mattsson, 2008), Koreografier (red. med Cristina Caprioli, 2008), The
Silences of Mies (2008), 1930/31: Swedish Modernism at the Crossroads (med Helena
Mattsson, 2009), Biopolitics and the Emergence of Modern Architecture (2009), Svar på
frågan: Vad var det postmoderna? (red. 2009), Swedish Modernism: Architecture,
Consumption and the Welfare State (red. med Helena Mattsson, 2010), Nihilism, Art,
Technology (2011), Edmund Husserl (red. 2011), Aisthesis: Estetikens historia del 1 (red.
med Sara Danius and Cecilia Sjöholm, 2012), Translating Hegel: The Phenomenology
of Spirit and Modern Philosophy (red. med Brian Manning Delaney, 2012), Foucault,
Biopolitics, and Governmentality (red. med Jakob Nilsson, 2013) och Heidegger, språket
och poesin (red. med Ola Nilsson, 2013), Madness, Religion, and the Limits of Reason
(red. med Jonna Bornemark, 2015), Architecture, Critique, Ideology: Writings on
Architecture and Theory (2016), och Foucault och antiken (red. med Johan Sehlberg,
2016). Han är redaktör för tidskriften Site samt verksam som översättare av bl.a.
Baumgarten, Winckelmann, Lessing, Kant, Hegel, Frege, Husserl, Heidegger,
18
Levinas, Derrida, Deleuze, Foucault, Rancière and Agamben. Pågående arbeten är
en bok om Lyotard och utställningen ”Les Immatériaux” (med Daniel Birnbaum),
en bok om Adorno, samt översättningar av Adornos Negative Dialektik och
Ästhetische Theorie, och Hegels Grundlinien der Philosophie des Rechts och Wissenschaft
der Logik.
Charlotta Weigelt, ämnessamordnare och docent, disputerade 2002 vid Stockholms Universitet på avhandlingen The Logic of Life: Heidegger’s Retrieval of
Aristotle’s Concept of Logos. Har publicerat olika artiklar om fenomenologi och antik
filosofi. Har även översatt Aristoteles Fysik. Arbetar för närvarande med en
nyöversättning av densammes Nikomachiska etiken, samt med att färdigställa ett
arbete om Sokrates som filosofisk gestalt hos Platon, plus ett annat arbete som
behandlar framväxten av naturbegreppet inom det antika tänkandet.
19
20
