Sörbyängsskolan
Kryddgårdsskolan
Trygghetsplan
2015/2016
Innehållsförteckning
Inledning
3
Vad innebär lagen om diskriminering
och kränkande behandling
4-5
Vision
6
Ansvarsområden
6-7
Checklista förebyggande aktiviteter
7-9
Rutiner för att åtgärda trakasserier
och annan kränkande behandling
10
Rutiner för utredning och dokumentation
10-12
Trygghetsteamet på Sörbyängsskolan
och Kryddgårdsskolan
12
2
Inledning
Det handlar om barnens och elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s
barnkonvention i skolan. Självklart ska barn och elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd
som finns för förskolans och skolans1 anställda. Trygghetsarbete handlar om att skapa en
förskola och en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg
vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Det kan för skolan innebära större
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
Forskning har även visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om
att arbetet är långsiktigt och att såväl personal, barn, elever och vårdnadshavare är
engagerade.
Visioner för barn i Örebro kommun
År 2001 antog kommunfullmäktige i Örebro kommun en barnvision som har FN:s konvention
om barns rättigheter som grund och år 2002 antog kommunstyrelsen en trygghetsvision för
förskolor och skolor som citeras nedan.
Örebro kommuns Barnvision
”Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och att utvecklas under omständigheter
som gynnar barnets eget bästa och som, beroende på barnets ålder och mognad, tar hänsyn till
dess egen vilja och åsikter” (Kommunfullmäktige, 2001).
Örebro kommuns Trygghetsvision
”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor.
Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla
barn och ungdomar” (Kommunstyrelsen, 2002).
1
Med skola avses grundskola och gymnasieskola.
3
Ny lagstiftning
Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk:
• Diskrimineringslagen (2008:567) och
• 14a kap. i Skollagen (1985:1100).
De har ersatt den tidigare Barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever.
Huvudmannen för verksamheten är ansvarig för att lagen följs av anställda och
uppdragstagare i verksamheten.
Diskrimineringslagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
könsöverskridande identitet eller uttryck2
ålder3
Att främja likabehandling handlar bland annat om att skaffa sig kunskaper kring varje specifik
diskrimineringsgrund och om vad som utgör kränkande behandling.
Varje verksamhet ska upprätta skriftliga planer för trygghetsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja barn och elevers lika rättigheter samt förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Två planer som kan göras till en
– vi benämner den trygghetsplan
Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16 § Diskrimineringslagen) medan det i Skollagen framgår att verksamheten ska
upprätta en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap. 8 § Skollagen).
2
Sedan 1 januari 2009 skyddas elever mot diskriminering och trakasserier i
skolan som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.
Men skolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder eller att inkludera
dem i sin plan. DO rekommenderar ändå att skolan arbetar förebyggande även när det gäller de nya grunderna
och tar med dem i planen
3
Se fotnot 2
Vad innebär lagen om diskriminering och kränkande behandling?
Denna lag har till uppgift att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Syftet med lagen är också att motverka annan kränkande behandling.
Huvudmannen för skolverksamheten ansvarar för att anställda och uppdragsgivare följer de
skyldigheter som anges i denna lag när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget.
2006 kom den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever.
Annan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Under
denna definition hamnar allt som upplevs kränkande av en elev (som inte faller under
ovanstående definitioner). Mobbing kännetecknas av att någon eller några, vid upprepade
tillfällen och över tid, utsätter en person för negativa handlingar fysiskt eller psykiskt.
Mobbing innebär att den mobbade är i underläge i förhållande till mobbaren/mobbarna – en
konflikt med icke jämbördigt styrkeförhållande.
Skolans mål
Vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Vår skola ska vara trygg för våra
elever, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Vi på skolan ska sträva efter
att varje individ får gynnsamma förutsättningar att uppleva en lyckad skolgång. Alla ska
känna att deras åsikter tas tillvara, att de känner att de tillhör en gemenskap och att de blir
respekterade. Vi bemöter och behandlar andra som vi själva vill bli bemötta och behandlade.
Genom vår fokus på individens utveckling lägger vi grunden för alla att uppnå deras potential.
Mål
Skolan ska ha en likabehandlingsplan som syftar till att förverkliga skolans mål.
Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att
bli tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen
få vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven.
Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda barn och elever från att fara illa.
5
1. Vision
En vision ska vara något som alla i verksamheten kan samlas kring och arbeta för i alla delar
av verksamheten. En vision är det verksamheten strävar mot med sitt likabehandlingsarbete.
Verksamhetens vision för trygghetsarbetet:
Vår skola präglas av trygghet och respekt för
människors olikhet.
Ansvarsområden
Huvudmans ansvar
Örebro kommun är den som är ansvarig för att verksamheten uppfyller sina skyldigheter
enligt de lagstiftningar som berör likabehandling. Det är viktigt att ha en tydlig ansvarsfördelning i verksamheten och det är lämpligt att i planen beskriva hur ansvarsfördelningen
ser ut.
Rektors ansvar
På plats i verksamheten är det rektor som enligt lag är ansvarig för att:
se till att all personal, barn, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter,
samt att motverka diskriminering utifrån diskrimineringsgrunderna samt kränkande
behandling
om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och
kränkande behandling
årligen upprätta, utvärdera och revidera en plan i samarbete med personal och barn och
elever, om möjligt även vårdnadshavare.
Lärare och annan skolpersonal
Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att:
följa skolans trygghetsplan.
ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom
sin undervisning och sträva efter likabehandling.
se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling
misstänks/anmäls/upptäcks.
6
dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling
och de åtgärder som vidtas.
bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den
enskilda läraren är berörd, följs upp.
Trygghetsteamet
följer upp mobbningsärenden på uppdrag av rektor.
samordnar och dokumenterar trygghetsteamets insatser.
Elever
Det är alla elevers gemensamma ansvar att tala om när de ser någon som utsätts för
mobbing eller annan kränkande behandling.
Att bemöta kamrater, lärare och annan personal på ett respektfullt sätt.
Personer som elever på vår skola kan prata med
Pedagoger
Rektor
Elevhälsoteamet; specialpedagog, kurator, skolsköterska
Elevrådet
Annan personal på skolan
Trygghetsteamet
Checklista Aktiviteter läsåret 2015-16
Aktivitet
Vi arbetar regelbundet
med attityder och
värderingar
Så här gör vi
Vi synliggör och samtalar
kring aktuella upplevelser
och problem. Vi lyfter fram
barnens tankar och handleder
dem fram till bra lösningar
vid konfliktsituationer
Vi använder oss av olika
grupperingar för att skapa
möjlighet att lära känna
varandra och öka samarbetet.
Vi arbetar regelbundet aktivt
i klasserna med
konflikthantering och olika
värderingsövningar. Skolan
har ett material som heter
EQ-verkstan där vi hämtar
inspiration.
Ansvariga
Ansvariga pedagoger
Ansvariga pedagoger
Ansvariga pedagoger
7
Gemensamt
förhållningssätt
Klassråd och elevråd
Nyanställda och nya elever
Utvecklingssamtal
Arbetslagsträffar
Hälsosamtal
Vuxennärvara där barnen
vistas
Trygghetsplanen
Vi håller vår värdegrund
levande genom arbete i
klasserna och i temaperioder. Trygghet, Glädje,
Nyfikenhet
Vi reagerar alltid på
nedsättande kommentarer
och ett felaktivt beteende.
Vi uppmuntrar positiva
beteenden.
Vi har klassråd minst 2
gånger/månad och elevråd 1
gång/månad där vi lyfter
trygghetsfrågan.
Information om
Trygghetsplanen ska ges till
nya elever, nyanställda,
vikarier och VFU-studenter
På utvecklingssamtalet i
gång/termin samtalar vi om
barnets trivsel
Trygghet är en stående punkt
våra möten. Arbetslaget har
ett gemensamt ansvar för alla
elever.
Skolsköterskan genomför
hälsosamtal där trygghet och
trivsel i skolan diskuteras.
För elever i F-klass, år 2 och
år 4.
Pedagoger ska vara synliga
och finnas nära där eleverna
vistas. På skolgården bär
pedagoger gula västar så att
barnen lätt hittar oss.
Vi kartlägger/identifierar
kontinuerligt vart det kan
behövas extra insatser ur
trygghetssynpunkt. Behöver
vi i perioder uppmärksamma
enskilda elever.
Planen utvärderas i maj och
under hösten skapar vi
tillsammans en ny.
Trygghetsplanen tillsammans
med skolans trivselregler
delas ut i samband med
skolstarten till samtliga
elever.
All personal på skolan
Ansvariga pedagoger och
rektor
Rektor, ansvariga pedagoger
Ansvariga pedagoger
Arbetslagsledare
Skolsköterska
Ansvariga pedagoger
Ansvariga pedagoger,
trygghetsteamet
Rektor och trygghetsteam
Rektor och ansvariga
pedagoger
8
Trygghetsteam
Elevhälsa
Klassläraren går igenom
trygghetsplanen samt
trivselreglerna i början på
läsåret i respektive klass
På läsårets första
föräldramöte informerar vi
föräldrarna om hur vi arbetar
med tryggheten på skolan.
Presenterar trygghetsteamet.
Uppföljning av arbetet enligt
Trygghetsplanen sker på
minst en arbetsplatsträff per
läsår
Trygghetsplanen diarieförs
Ansvariga pedagoger
Trygghetsteamet träffas
kontinuerligt varannan
vecka. En gång i månaden
under ett längre pass
Trygghetsteamet genomför
och följer upp en
trygghetsenkät med eleverna.
Ska ske under perioden okt,
nov
Skolan elevhälsoteam träffas
var tredje vecka.
Rektor
Rektor, trygghetsteamet
Rektor
Rektor
Rektor och trygghetsteam
Rektor
Elevhälsoteamet består av
Helena Eriksson
Ingela Pettersson
Malin Backéus
Carina Eriksson
Georgios Syrakis
Ewa Mejsten
Rektor
Kurator
Psykolog
Skolsköterska
Läkare
Specialpedagog
21 37 60
21 47 08
21 22 48
21 37 80
nås via skolsköterska
21 38 62
9
Rutiner för att åtgärda trakasserier och annan kränkande behandling
Ansvariga pedagoger försöker i första hand lösa eventuella konflikter och har samtal
med elever och föräldrar. Lyckas vi inte med detta eller om kränkningarna är av grov
karaktär tar trygghetsteamet vid.
Den som misstänker eller får information om mobbing eller annan kränkande
behandling tar omgående kontakt med någon i trygghetsteamet eller rektor, som
bedömer vilka åtgärder som ska vidtas och i förekommande fall arbeta vidare.
Personal i trygghetsteamet och de som är berörda dokumenterar.
Trygghetsteamet informerar de föräldrar och vårdnadshavare som eventuellt blir
berörda.
Om skolan av någon anledning inte kommer tillrätta med kränkningarna så ansvarar
rektor för att eventuell polisanmälan görs.
All dokumentation i ärende diarieförs och arkiveras i elevmappen. Ansvaret för detta
ligger på respektive person som blir inblandad i ärendet.
Rutiner för utredning och dokumentation
Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskad eller
kränkande. Om sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller annan kränkande
behandling, upptäcks eller anmäls ska trygghetsplanens rutiner och ansvarsfördelning i
tillämpas.
Utredning
Utredningen ska syfta till att få reda på kränkningens karaktär och ska sedan ligga till grund
för vilka åtgärder som ska vidtas. Vid definierad mobbning påbörjas en utredning efter
speciell metod.
Skolan ska ha tolerans för att olika personer kan ha olika versioner och reagera på olika sätt.
Skolans personal ska vara goda lyssnare och inta information, men förhålla sig neutrala.
Skolan ska inte lova saker som skolan senare inte kan uppfylla. Den som har ansvar för
utredningen ska samla in information och aldrig inta en medlarroll. En kränkning är inte en
konflikt. Medling görs endast på begäran av den kränkte. Utredningen ska kännetecknas av
hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
Den kränkte
Vi tar alltid hänsyn till den utsattes upplevelse av kränkningen. Läraren eller annan
skolpersonal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt.
Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte eleven
kontaktas.
10
Exempel på aktuella frågor:
Vad har hänt? Hur ofta? Hur länge? Var? Vilka är de inblandade? Hur upplever eleven det
och vad har eleven för önskemål?
Den vuxne ska vara tydlig, och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Den vuxne ska
skapa förtroende, och alltid tala om att ett uppföljningssamtal kommer.
Läraren eller annan skolpersonal
Läraren eller annan skolpersonal som fått kännedom om kränkningen ska kontakta
trygghetsteamet. Trygghetsteamet vidtar lämpliga åtgärder. Elevhälsoteam, socialtjänst och
polis kan rådfrågas. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt.
Den/de som kränkt eller mobbat
Om den/de som kränkt eller mobbat går på samma skola ska skolpersonal höra deras version.
Om den/de går på en annan skola ska rektor på den andra skolan kontaktas. När personal
misstänks ha kränkt elever ska rektor alltid ansvara för utredningen. Den som håller i samtalet
ska förhålla sig neutral och basera samtalet på fakta. Samtalets syfte är att undersöka vad som
hänt och att tillsammans hitta en lösning. Kränkningarna måste omedelbart upphöra. Två
anställda bör närvara vid samtalet, en leder samtalet och den andra antecknar. Tala alltid om
att ett uppföljningssamtal kommer.
Vårdnadshavare
Vårdnadshavare till den kränkte eller mobbade och den/de som kränkt eller mobbat ska
kontaktas. Vårdnadshavare kontaktas när skolan fått in berördas versioner och
trygghetsteamet sett över det som hänt. Skolan bör under det första dygnet ge
vårdnadshavaren en kontaktperson på skolan. Vårdnadshavare måste få förtroende för att
skolan tar tag i situationen på ett professionellt sätt i vilken de har en naturlig roll. Vid grövre
kränkningar görs så snart som möjligt en plan för hur kommunikationen mellan rektor, lärare,
elever och vårdnadshavare ska ske. När berörda personer påverkas av hedersrelaterade
omständigheter ska skolan överväga konsekvenser av att vårdnadshavare kontaktas. Det gäller
både vårdnadshavare till den utsatte eller den/de som utsatt. Det är alltid den som lever under
sådana omständigheter som avgör hur kontakt med vårdnadshavarna ska ske. Skolan ska i
dessa fall rådfråga utomstående expertis, se länkar och kontakter. (Bilaga 1)
Åtgärder
Åtgärder ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. En kränkning ska inte göras
mindre eller större än vad den är. Målet med åtgärderna är att en trygg situation ska skapas.
Åtgärder utformas av trygghetsteamet i samråd med berörd skolpersonal, den kränkte eleven,
den/de som kränkt samt vårdnadshavare. I första hand vidtas åtgärder redan i de inledande
samtalen genom dialog. Åtgärderna ska avhjälpa akuta situationer samt ge långsiktiga
lösningar. När skolan inte själva har kompetensen ska den tas in utifrån, efter samråd med
rektor och/eller elevhälsoteam.
Skolan dokumenterar alla åtgärder.
Vid grövre kränkningar
Vid grövre kränkningar ska individuella handlingsplaner upprättas för den/de som utövat
kränkningen och för den som utsatts. Planen ska i stort spegla de åtgärder som ska vidtas för
att situationen ska lösas. Både akuta och långsiktiga åtgärder ska ingå i planen. Den
11
individuella handlingsplanen ska även beskriva vilka kommunikationsrutiner som ska gälla
mellan elev, vårdnadshavare, lärare, rektor och annan skolpersonal.
Vid grova brott
Vid grova brott, som misshandel och sexuella övergrepp, bör rektor alltid överväga
avstängning eller hemundervisning för den/de som begått brottet. Representanter för skolan
ska alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan eller mellan elever på skolan.
Trygghetsteamen på skolorna läsåret 2015/2016
Sörbyängsskolan
Helena Eriksson, rektor
Malin Allsop
Emil Nordlund
Jon Sörenson
Kristina Wiklund Littorin
Niklas Medin
Ingela Pettersson, kurator
Bente Lindqvist, skolsköterska
21 37 60
21 37 64
21 37 64
21 37 61
21 37 61
21 37 61
21 47 08
21 37 80
Kryddgårdsskolan
Marie Årnemo Carlsten
Gunlög Graner
Irene Martinsson
Helena Eriksson, rektor
21 38 53
21 38 53
21 38 53
21 37 60
12
