Kod …….…..

MEQht2009
FALL 1
Du är AT-läkare på en distriktsläkarmottagning. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig
p.g.a. värk och svullnad i händerna sedan cirka 1,5 månader. Hon är stel i händerna på
morgonen, men det känns lite bättre efter en varm dusch. Patienten anger också att hon känt
sig lite trött sista tiden.
Du finner svullnad och palpationsömhet i MCP 2 och 3 bilateralt samt bilat i handleder och i
PIP 2 och 5 på höger hand samt PIP 3 och 4 på vänster hand.
1:1 Vilken diagnos är mest sannolik? (1 p)
Kod …….…..
1/45
MEQht2009
Du är AT-läkare på en distriktsläkarmottagning. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig pga värk och svullnad
i händerna sedan cirka 1,5 månader. Hon är stel i händerna på morgonen, känns lite bättre efter en varm dusch.
Patienten anger också att hon känt sig lite trött sista tiden, men förnekar andra symtom. Du finner svullnad och
palpationsömhet i MCP 2 och 3 bilateralt samt bilat i handleder och i PIP 2 och 5 på höger hand samt PIP 3 och
4 på vänster hand.
Den mest sannolika diagnosen är RA.
Du gör även en lungauskultation och finner att andningsljudet är svagare basalt höger lunga,
här finns också en dämpning vid perkussion. På din fråga berättar patienten att hon nog är lite
andfådd och att hon får hållkänsla till höger i bröstet när hon anstränger sig.
1:2 Vad är den mest sannolika orsaken till ditt statusfynd och patientens andfåddhet?
(1 p)
Kod …….…..
2/45
MEQht2009
Du är AT-läkare på en distriktsläkarmottagning. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig pga värk och svullnad
i händerna sedan cirka 1,5 månader. Hon är stel i händerna på morgonen, känns lite bättre efter en varm dusch.
Patienten anger också att hon känt sig lite trött sista tiden, men förnekar andra symtom.
Du finner svullnad och palpationsömhet i MCP 2 och 3 bilateralt samt bilat i handleder och i PIP 2 och 5 på
höger hand samt PIP 3 och 4 på vänster hand. Den mest sannolika diagnosen är RA.
Du gör även en lungauskultation och finner att andningsljudet är svagare basalt höger lunga, här finns också en
dämpning vid perkussion. På din fråga berättar patienten att hon nog är lite andfådd och att hon får hållkänsla till
höger i bröstet när hon anstränger sig.
Den mest sannolika orsaken till statusfyndet är exsudativ pleurit
Du genomför en röntgenundersökning av lungorna som visar en vätskeansamling i höger
pleura vilken flyter ut när patienter röntgas i höger sidoläge. Patienter har således en högersidig ”pleurit”. Du remitterar patienten till medicinkliniken på närmaste sjukhus där patienten
läggs in för utredning några dagar senare. Man funderar där över olika bakomliggande
sjukdomar som orsak till den högersidiga ”pleuriten”.
1:3 Ange de tre mest sannolika bakomliggande sjukdomarna (1 p)
Kod …….…..
3/45
MEQht2009
Du är AT-läkare på en distriktsläkarmottagning. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig pga värk och svullnad
i händerna sedan cirka 1,5 månader. Hon är stel i händerna på morgonen, känns lite bättre efter en varm dusch.
Patienten anger också att hon känt sig lite trött sista tiden, men förnekar andra symtom.
Du finner svullnad och palpationsömhet i MCP 2 och 3 bilateralt samt bilat i handleder och i PIP 2 och 5 på
höger hand samt PIP 3 och 4 på vänster hand. Den mest sannolika diagnosen är RA. Du gör även en lungauskultation och finner att andningsljudet är svagare basalt höger lunga, här finns också en dämpning vid
perkussion. På din fråga berättar patienten att hon nog är lite andfådd och att hon får hållkänsla till höger i
bröstet när hon anstränger sig. Den mest sannolika orsaken till statusfyndet är exsudativ pleurit
Du genomför en röntgen undersökning av lungorna som visar en vätskeansamling i höger pleura som flyter när
patienter röntgas i höger sidoläge. Patienter har således en högersidig ”pleurit”. Du remitterar patienten till
medicinkliniken på närmaste sjukhus där patienten läggs in för utredning några dagar senare. Man funderar där
över olika bakomliggande sjukdomar som orsak till den högersidiga ”pleuriten”.
Bakomliggande sjukdomar kan vara malignitet, infektion, extra-artikulär RA.
På avdelningen kontaktar man även klinikens reumatologspecialist med tanke på att patienten
har misstänkt RA och samtidigt denna lungåkomma. För att bättre underbygga diagnosen RA
beställer han dels en serologisk analys, dels röntgenundersökning av leder.
1:4 Vilken blodanalys har högst specificitet för RA? Vilka ledområden bör röntgas hos
patienten? (2 p)
Kod …….…..
4/45
MEQht2009
Du är AT-läkare på en distriktsläkarmottagning. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig pga värk och svullnad
i händerna sedan cirka 1,5 mån. Hon är stel i händerna på morgonen, känns lite bättre efter en varm dusch. Pat
anger också att hon känt sig lite trött sista tiden, men förnekar andra symtom. Du finner svullnad och palp-ömhet
i MCP 2 och 3 bilateralt samt bilat i handleder och i PIP 2 och 5 på hö hand samt PIP 3 och 4 på vä hand. Den
mest sannolika diagnosen är RA. Du gör även en lungauskultation och finner att andningsljudet är svagare basalt
hö lunga, här finns också en dämpning vid perkussion. På din fråga berättar pat att hon nog är lite andfådd och
att hon får hållkänsla till höger i bröstet när hon anstränger sig. Den mest sannolika orsaken till statusfyndet är
exsudativ pleurit. Du genomför en rtg undersökning av lungorna som visar en vätskeansamling i hö pleura som
flyter när pat röntgas i hö sidoläge. Pat har således en hö-sidig ”pleurit”.
Du remitterar pat till medicinkliniken på närmaste sjukhus där pat läggs in för utredning några dagar senare. Man
funderar där över olika bakomliggande sjukdomar som orsak till den högersidiga ”pleuriten”. Bakomliggande
sjukdomar kan vara malignitet, infektion, extra-artikulär RA. På avdelningen kontaktar man även klinikens
reumatologspecialist med tanke på att patienten har misstänkt RA och samtidigt denna lungåkomma. För att
bättre underbygga diagnosen RA beställer han dels en serologisk analys, dels röntgenundersökning av leder.
Anti-CCP antikroppar har högst specificitet för RA. Reumatologen beställer röntgen av
händer och handleder samt av fötterna. Typiska förändringar kan finnas tidigt i framfötterna
trots avsaknad av symtom.
Punktion av utgjutning i höger pleura visar ett glukosvärde på c:a 50 % jämfört med nivån i
ett samtidigt taget blodprov. För övrigt finner man vid cytologisk undersökning inga maligna
celler (utan endast inflammatoriska celler), bakteriell odling är negativ liksom PCR-undersökning för tuberkulos. Dessa fynd är klassiska för pleurit som är sekundär till patientens RA
sjukdom och således utgör en extra-artikulär manifestation av sjukdomen.
Blodprov visar en måttlig CRP-stegring samt att patienten har höga halter i serum av såväl
IgM-reumatoid faktor som av antikroppar mot citrullinerade peptider.
Röntgen undersökning av händer, handleder och fötter visar en viss urkalkning i närheten av
lederna men inga säkra erosioner. Reumatologspecialisten är ändå helt säker på att detta rör
sig om en pat med nydebuterad RA.
1:5
Vilken miljöfaktor är hittills mest väldokumenterad som riskfaktor för anti-CCP
positiv RA? (1p)
1:6 Vilken antireumatisk medicinering sätter han in för att dämpa sjukdomsaktiviteten samt bromsa patientens RA? (1 p)
1:7 Vilken medicinering påbörjar han för att få snabb kontroll på den exsudativa
pleuriten? (1 p)
Kod …….…..
5/45
MEQht2009
Du är AT-läkare på en DL-mott. En 55-årig tidigare frisk kvinna söker dig pga värk och svullnad i händerna
sedan cirka 1,5 mån. Hon är stel i händerna på morgonen, känns lite bättre efter en varm dusch. Pat anger att hon
känt sig lite trött sista tiden, men förnekar andra symtom. Du finner svullnad och palp-ömhet i MCP 2 och 3 bilat
samt bilat i handleder och i PIP 2 och 5 på höger hand samt PIP 3 och 4 på vänster hand. Den mest sannolika
diagnosen är RA. Du gör även en lungauskultation och finner att andningsljudet är svagare basalt hö lunga, här
finns också en dämpning vid perkussion. På din fråga berättar pat att hon nog är lite andfådd och att hon får hållkänsla till hö i bröstet när hon anstränger sig. Den mest sannolika orsaken till statusfyndet är exsudativ pleurit
Du genomför en rtg- undersökning av lungorna som visar vätskeansamling i hö pleura som flyter när pat röntgas
i hö sidoläge. Pat har således en hö-sidig ”pleurit”. Du remitterar pat till med klin på närmaste sjukhus där pat
läggs in för utredning några dagar senare. Man funderar där över olika bakomliggande sjukdomar som orsak till
den hö-sidiga ”pleuriten”. Bakomliggande sjukdomar kan vara malignitet, infektion, extra-artikulär RA.
På avd kontaktar man även klinikens reumatologspecialist med tanke på att pat har misstänkt RA och samtidigt
denna lungåkomma. För att bättre underbygga diagnosen RA beställer han dels en serologisk analys, dels rtgundersökning av leder.
Anti-CCP antikroppar har högst specificitet för RA. Reumatologen beställer rtg av händer och handleder samt av
fötterna. Typiska förändringar kan finnas tidigt i framfötterna trots avsaknad av symtom. Punktion av utgjutning
i hö pleura visar ett glukosvärde på c:a 50 % jämfört med nivån i ett samtidigt taget blodprov. F ö finner man vid
cytologisk undersökning inga maligna celler (utan endast inflammatoriska celler), bakteriell odl är neg liksom
PCR-undersökning för tuberkulos. Dessa fynd är klassiska för pleurit som är sekundär till pat:s RA sjukdom och
således utgör en extra-artikulär manifestation av sjukdomen. Blodprov visar en måttlig CRP-stegring samt att pat
har höga halter i serum av såväl IgM-reumatoid faktor som av antikroppar mot citrullinerade peptider. Röntgenundersökning av händer, handleder och fötter visar en viss urkalkning i närheten av lederna men inga säkra
erosioner. Reumatologspecialisten är ändå helt säker på att detta rör sig om en patient med nydebuterad RA.
Rökning är den bäst dokumenterade riskfaktorn i miljön vid anti-CCP positiv RA. Patienten
påbörjar metotrexatmedicinering (ordineras en dag i veckan) i upptrappande dos samt 30 mg
prednisolon dagligen mot pleuriten med ett relativt snabbt nedtrappningsschema med sikte på
att patienten ska ha en daglig dos på 7,5 mg om ca 6 veckor.
1:8 Vilken skelettbiverkning ger långvarig kortisonbehandling? (1 p)
1:9 Vilka tre läkemedel används i regel profylaktiskt mot denna biverkan (1 p)
Kod …….…..
6/45
MEQht2009
Biverkning Osteoporos och behandling kalk + vitamin D3 och bisfosfonat
Kod …….…..
7/45
MEQht2009
FALL 2
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på Vårdcentralen. Patienten är
tidigare frisk, men har sedan en vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft
ont i ryggen och han har inte haft några subjektiva besvär vid vattenkastningen, som han
upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för en vecka sedan, men är nu fri från
luftvägssymtom.
Status: Gott allmäntillstånd, hudkostym u a, sklerae u a., temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls
80 regelbunden, Mun och svalg: retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga
dekliva ödem. Lab-undersökning visar Hb 140 g /L, vita blodkroppar 8 x 109/L, CRP 20
mg/L, kreatinin 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, natrium 137 mmol/L, kalium 3,9 mmol/L,
albumin 34 g/L, B-glukos 6 mmol/L.
2:1 Vilka två undersökningar utför du omgående/idag på vårdcentralen? (0,5 p)
Kod …….…..
8/45
MEQht2009
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på Vårdcentralen. Patienten är tidigare frisk, men
har sedan en vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft ont i ryggen och han har inte haft
några subjektiva besvär vid vattenkastningen, som han upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för
en vecka sedan, men är nu fri från luftvägssymtom.
Status: Gott AT, hudkostym u a, sklerae u a., temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls 80 regelbunden, Mun och
svalg: retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga dekliva ödem. Lab.undersökning visar Hb 140 g
/L, vita blodkroppar 8 x 109/L, CRP 20 mg/L, kreatinin 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, natrium 137 mmol/L,
kalium 3,9 mmol/L, albumin 34 g/L, B-glukos 6 mmol/L.
Du tar en urinsticka som visar +3 för blod och +3 för albumin, du tar urinsediment som visar
över 30 röda blodkroppar och enstaka korniga cylindrar.
2:2 Patienten vill veta vid vilka tillstånd kan man ha blod i urinen? Vad säger du till
patienten? Ange fyra olika tillstånd som kan ge hematuri! (1 p)
Kod …….…..
9/45
MEQ 11 december 2009
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på Vårdcentralen. Patienten är tidigare frisk, men
har sedan en vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft ont i ryggen och han har inte haft
några subjektiva besvär vid vattenkastningen, som han upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för
en vecka sedan, men är nu fri från luftvägssymtom.
Status: Gott AT, hudkostym u a, sklerae u a., temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls 80 regel-bunden, Mun och
svalg: retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga dekliva ödem. Lab.undersökning visar Hb 140 g
/L, vita blodkroppar 8 x 109/L, CRP 20 mg/L, kreatinin 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, natrium 137 mmol/L,
kalium 3,9 mmol/L, albumin 34 g/L, B-glukos 6 mmol/L.
Du tar en urinsticka som visar +3 för blod och +3 för albumin, du tar urinsediment som visar över 30 röda
blodkroppar och enstaka korniga cylindrar.
Man kan ha blod i urinen vid urinvägsinfektion, njursten, polycystisk njursjukdom, glomerulonefriter, och vid cancer i njure, blåsa och prostata.
2:3 Patienten har + 3 för albumin på urinstickan. På vilket enkelt sätt kan man
kvantifiera albuminurin? (0,5 p)
Kod …….
10/45
MEQ 11 december 2009
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på Vårdcentralen. Patienten är tidigare frisk, men
har sedan en vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft ont i ryggen och han har inte haft
några subjektiva besvär vid vattenkastningen, som han upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för
en vecka sedan, men är nu fri från luftvägssymtom.
Status: Gott AT, hudkostym u a, sklerae u a., temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls 80 regel-bunden, Mun och
svalg: retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga dekliva ödem. Lab.undersökning visar Hb 140 g
/L, vita blodkroppar 8 x 109/L, CRP 20 mg/L, kreatinin 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, natrium 137 mmol/L,
kalium 3,9 mmol/L, albumin 34 g/L, B-glukos 6 mmol/L. Du tar en urinsticka som visar +3 för blod och +3 för
albumin, du tar urinsediment som visar över 30 röda blodkroppar och enstaka korniga cylindrar.
Man kan ha blod i urinen vid urinvägsinfektion, njursten, polycystisk njursjukdom, glomerulonefriter, och vid
cancer i njure, blåsa och prostata.
Du tar urinalbumin/kreatininindex som var 125 g/mol. Du berättar för patienten att han har
kraftiga urinförluster av äggvitan som enligt metoden vi använder är 125. Normalt skall det
ligga under 3.
Patienten har ev. hypertoni 155/95 mmHg och du ber honom gå och kontrollera blodtrycket
vid 2-3 tillfällen hos distriktssköterskan. Du går vidare med utredningen och gör ett ultraljud
av njurar och urinvägar som visar normalstora njurar med normalt parenkym och ingen
hydronefros. Blodtryckskontroller hos distriktssköterskan visade värden på 155/90, 160/90
resp. 145/95 mmHg
Du bedömer att patientens blodtryck behöver sänkas.
2:4 Vilket antihypertensivt medel väljer du med tanke på att patienten sannolikt har
en njursjukdom? (1p)
Du remitterar nu patienten till njurmedicinsk specialist.
2:5 Vad skriver du som trolig diagnos i remissen till njurspecialist? (1 p)
Kod …….
11/45
MEQ 11 december 2009
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på VC. Pat är tidigare frisk, men har sedan en
vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft ont i ryggen och har inte haft några subjektiva
besvär vid vattenkastningen, som han upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för en vecka sedan,
men är nu fri från luftvägssymtom.
Status: Gott AT, hudkostym u a, sklerae u a, temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls 80 regelbunden, MoS retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga dekliva ödem. Lab.undersökning visar Hb 140 g /L, vita blodkroppar 8 x 109/L, CRP 20 mg/L, kreat 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, natrium 137 mmol/L, kalium 3,9 mmol/L,
albumin 34 g/L, B-glukos 6 mmol/L. Du tar urinsticka som visar +3 för blod och +3 för albumin, urinsed som
visar över 30 röda blodkroppar och enstaka korniga cylindrar.
Du tar urinalbumin/kreatininindex som var 125 g/mol. Du berättar för pat att han har kraftiga urinförluster av
äggvitan som enligt metoden vi använder är 125. Normalt skall det ligga under 3.
Pat har ev. hypertoni 155/95 och du ber honom gå och kontrollera blodtrycket vid 2-3 tillfällen hos distriktssköterskan. Du går vidare med utredningen och gör ett ultraljud av njurar och urinvägar som visar normalstora
njurar med normalt parenkym och ingen hydronefros. Blodtryckskontroller hos distriktssköterskan visade värden
på 155/90, 160/90 resp. 145/95 mmHg Du bedömer att patientens blodtryck behöver sänkas och ger en ACEhämmare, alternativt en angiotensinII-receptor blockerare.
Du remitterar nu patienten till njurmedicinsk specialist. Du misstänker att patienten har
glomerulonefrit.
På njurkliniken gjordes njurbiopsi på grund av signifikant proteinuri, hematuri, korniga
cylindrar i urinen och kreatininstegring.
2:6 Vad är mest sannolikt att njurbiopsin visar - vilken histologisk diagnos? (0,5 p)
Kod …….
12/45
MEQ 11 december 2009
Olle 30 år, kommer till dig på ett tidsbeställt mottagningsbesök på Vårdcentralen. Patienten är tidigare frisk, men
har sedan en vecka tillbaka noterat att hans urin är mörk. Han har inte haft ont i ryggen och han har inte haft
några subjektiva besvär vid vattenkastningen, som han upplever vara normal och oförändrad. Olle var förkyld för
en vecka sedan, men är nu fri från luftvägssymtom.
Status: Gott AT, hudkostym u a, sklerae u a., temp 37ºC, BT 155/95 mmHg, puls 80 regelbunden, MoS retningsfritt, cor, pulm, buk u a, nedre extremiteter inga dekliva ödem. Lab.unders visar Hb 140 g /L, vita blodkroppar
8x109/L, CRP 20 mg/L, kreat 125 µmol/L, urea 9 mmol/L, Na 137 mmol/L, K 3,9 mmol/L, albumin 34 g/L, Bglukos 6 mmol/L. Du tar en urinsticka som visar +3 för blod och +3 för albumin, urinsediment som visar över 30
röda blodkroppar och enstaka korniga cylindrar. Du tar urinalbumin/kreatininindex som är 125 mg/mmol,
urinalbumin/kreatininindex som var 125 g/mol. Du berättar för pat att han har kraftiga urinförluster av äggvitan
som enligt metoden vi använder är 125. Normalt skall det ligga under 3.
Pat har ev. hypertoni 155/95 och du ber honom gå och kontrollera bltr vid 2-3 tillfällen hos distriktssköterskan.
Du går vidare med utredningen och gör ett ultraljud av njurar och urinvägar som visar normalstora njurar med
normalt parenkym och ingen hydronefros. Bltr-kontroller hos distriktssköterskan visade värden på 155/90,
160/90 resp. 145/95 mmHg. Du bedömer att pat:s bltr behöver sänkas och ger en ACE-hämmare, alt en angiotensinIIreceptor blockerare. Du remitterar pat till njurmedicinsk specialist, misstänker att pat har glomerulonefrit.
På njurkliniken gjordes njurbiopsi på grund av signifikant proteinuri, hematuri, korniga cylindrar i urinen och
kreatininstegring.
Ljusmikroskopi visar bilden av en IgA-nefrit: mesangioproliferativ glomerulonefrit, immunofluorescens visar deposition av IgA och C3.
Patienten följs upp på njurmottagningen. Två år senare söker patienten akut på vårdcentralen
p.g.a. uttalad trötthet, diffus yrsel-orkeslöshet. En vecka tidigare hade han insjuknat på sin
semester med kräkningar och diarré, men blev bättre efter 3 dagar. Övriga familjemedlemmar
insjuknade på liknande sätt, men hämtade sig från maginfluensan på 1 dygn.
Patienten bedyrar att han har tagit sina mediciner hela tiden: Enalapril (ACE-hämmare) 20 mg
x 1, Felodipin (kalciumantagonist) 10 mg x 1, Furosemid 80 mg x 1, Simvastatin (kolesterolsänkande) 20 mg x 1.
Status; trött, men klar och vaken. Temp 37. MoS ua. Hjärta regelbunden rytm, 80/min, inga
blåsljud. BT 100/55 mmHg, Pulm ua. Buk mjuk och oöm. EKG ua. Urin ++ albumin + blod,
0 glukos. Urinsedimentet visar cirka 10 erythrocyter/synfält, enstaka kornig cylinder i
preparatet. B-Hb 145g/L. CRP < 5. Kreatinin 500µmol/L (kreatinin var vid förra kontrollen på
njurmedicin 225 µmol/L för en månad sedan) P-Natrium 145 mmol/L, P-Kalium 5,5 mmol/L
2:7 Vad anser du har orsakat den nu aktuella kreatininstegringen från 225 till
500µmol/L? Förklara mekanismen! (2p)
Kod …….
13/45
MEQ 11 december 2009
På njurkliniken gjordes njurbiopsi p g a signifikant proteinuri, hematuri, korniga cylindrar i urinen och kreatininstegring..Ljusmikroskopi visar bilden av en IgA-nefrit: mesangioproliferativ glomerulonefrit, immunofluorescens visar deposition av IgA och C3. Pat följs upp på njurmott.
Två år senare söker pat akut på VC p.g.a. uttalad trötthet, diffus yrsel-orkeslöshet. En vecka tidigare hade han
insjuknat på sin semester med kräkningar och diarré, men blev bättre efter tre dagar. Övr familjemedlemmar
insjuknade på liknande sätt, men hämtade sig från maginfluensan på ett dygn. Pat bedyrar att han har tagit sina
mediciner hela tiden: Enalapril (ACE-hämmare) 20 mg x 1, Felodipin (kalciumantagonist) 10 mg x 1, Furosemid
80 mg x 1, Simvastatin (kolesterolsänkande) 20 mg x 1. Status; trött, men klar och vaken. Temp 37. MoS ua
Hjärta regelbunden rytm, 80/min, inga blåsljud. BT 100/55 mmHg, Pulmu a. Buk mjuk och oöm. EKG ua. Urin
++ albumin + blod, 0 glukos. Urinsed visar cirka 10 erythrocyter/synfält, enstaka kornig cylinder i preparatet. BHb 145g/L. CRP < 5. Kreat 500µmol/L (kreat var vid förra kontrollen på njurmedicin 225 µmol/L för en månad
sedan) P-Natrium 145 mmol/L, P-Kalium 5,5 mmol/L.
En akut försämring av GFR sekundärt till dehydrering (maginfluensa + fortsatt diuretika).
Också patienten uppvisar vid besöket ett anmärkningsvärt lågt blodtryck + samtidig ACEhämning som ger en dilatation av fr.a. den efferenta arteriolen. Blockering av RAS vid
samtidig dehydrering hos en patient med nedsatt GFR kan leda till sänkt GFR eftersom den
naturliga försvarsmekanismen är satt ur spel.
Patienten inlades akut på njurkliniken, men kunde skrivas ut efter fem dagars vård, då ACEhämmare och diuretikabehandlingen tillfälligt utsattes, medan patienten hydrerades. Utskrevs
med kreatinin 250µmol/L i sitt habitualtillstånd.
Det är väl känt att ACE-hämmare kan ge hyperkalemi, men hur behandlar man en patient som
inkommer med akut njursvikt och allvarlig hyperkalemi?
2.8
Ange fyra behandlingsalternativ för att normalisera plasma-kaliumvärdet på en
patient med njursvikt och grav hyperkalemi (P-Kalium 8 mmol/L)! (2 p)
2:9 Varför kan en grav hyperkalemi vara livsfarligt? Ange vilket organ som är särskilt
känsligt för en hyperkalemi, och hyperkalemins effekt på detta organ (1p)
Kod …….
14/45
MEQ 11 december 2009
Pat inlades akut på njurkliniken, men kunde skrivas ut efter fem dagars vård, då ACE-hämmare och diuretikabehandlingen tillfälligt utsattes, medan pat hydrerades. Utskrevs med kreatinin 250µmol/L i sitt habitualtillstånd.
Det är väl känt att ACE-hämmare kan ge hyperkalemi, men hur behandlar man en patient som inkommer med
akut njursvikt och allvarlig hyperkalemi?
Man kan ge beta2stimulerare, insulin + glukosinfusion, natriumbikarbonat, och dialys om
farmakologisk behandling inte har effekt, Loop-diuretika får anses som ett tänkbart alternativ,
förutsatt att patienten har diures. Resonium får även godtas som ett tänkbart alternativ, men
har inte effekt inom de närmaste timmarna. Hyperkalemi medför en ökad risk för ventrikelflimmer, ev. asystoli.
Patienten undrar om han ska starta dialys snart, hans moster 78 år gammal, har nyligen startat
i dialys och hon hade kreatinin 250 µmol/L – så varför skall inte din patient starta dialys nu?
2:10 Med vilken undersökningsmetod (vilken analys) kan du närmre ta reda på om
dialysbehovet närmar sig hos din patient? (0,5p)
Kod …….
15/45
MEQ 11 december 2009
Bestämning av GFR med iohexol clearence.
Kod …….
16/45
MEQ 11 december 2009
FALL 3
Ebbe, 34 år, söker tillsammans med sin moder X-stads psykiatriska öppenvårdsmottagning.
Han är ensamboende, har varken flickvän eller barn. Efter att ha haft okvalificerade ströarbeten, har han inte haft något arbete sedan 14 år tillbaka utan lever på socialbidrag. Under
skoltiden var han utåtriktad och glad och hade många vänner, men trivdes aldrig, dåliga betyg.
Var duktig bordtennisspelare. I tidiga vuxenår genomgick han via arbetsförmedlingen en
psykologutredning, som visade inlärningssvårigheter, begåvningshandikapp och
koncentrationssvårigheter. Han har aldrig tidigare uppsökt sjukvården.
Orsaken till att han beställt tid vid den psykiatriska mottagningen är att han vid ett besök
hemma hos sin moder för en vecka sedan fick ett krampanfall, när han satt och tittade på TV.
Du tolkar moderns beskrivning som att Ebbe haft ett grand mal-anfall (tonisk-klonisk fas).
Han själv minns inget, bagatelliserade genast det hela och då han ”vaknade upp” (moderns
ord) vägrade han att uppsöka sjukvården. Efter att ha haft huvudvärk flera dagar i rad och
efter påtryckningar är han dock här. Då du undrar varför man uppsöker en psykiater, svarar
modern att ”alltihop” beror på hans missbruk, som hon är så trött på. Han tillstår utan omsvep
att han har rökt hasch sedan 20-årsåldern, nu injicerar han amfetamin flera gånger i veckan
och sedan lång tid dricker han rätt mycket alkohol. Han har daglig kontakt med modern. Hon
understryker uppgivet att han håller på och super ihjäl sig, han dricker ständigt och det är som
om han tål mer och mer. Varenda dag är han full och får han inte sprit på morgonen så är han,
enligt modern, ifrån vettet, skakar och svettas. För ett par veckor sedan låg han och pratade
med väggen. Han blir inte färdig att göra någonting på dagarna, han har lagt av med sina
hobbies, han träffar inte ens sina gamla vänner. Nu vill modern inte vara med och stötta
honom ekonomiskt, alla pengarna går till sprit och droger.
3:1 Det finns flera diagnostiska hjälpmedel/screeningsmetoder och laboratorieprover
för att ringa in svårighetsgraden av patientens alkoholkonsumtion. Nämn minst ett
skattningsinstrument samt två laboratorieanalysprover (1 p)
3:2 Vilka tecken på allvarlig abstinensutveckling föreligger i detta fall? Motivera (1 p)
3:3 Hur behandlar du farmakologiskt en svår alkoholabstinens i akut skede? (1 p)
Kod …….
17/45
MEQ 11 december 2009
Ebbe, 34 år, söker med sin moder psyk öppenvårdsmott. Han är ensamboende, Efter att ha haft okvalificerade
ströarbeten, har han inte haft något arbete sedan 14 år tillbaka, lever på socialbidrag. Under skoltiden var han
utåtriktad och glad och hade många vänner, men trivdes aldrig, dåliga betyg. Var duktig bordtennisspelare. I
tidiga vuxenår genomgick han via arbetsförmedlingen en psykologutredning, som visade inlärningssvårigheter,
begåvningshandikapp och koncentrationssvårigheter. Han har aldrig tidigare uppsökt sjukvården. Att han beställt
tid vid psyk mott är att han vid besök hos sin moder för en vecka sedan fick ett krampanfall, när han tittade på
TV. Du tolkar moderns beskrivning som grand mal-anfall (tonisk-klonisk fas). Han själv minns inget,
bagatelliserade det hela och då han ”vaknade upp” (moderns ord) vägrade han att uppsöka sjukvården. Efter att
ha haft huvudvärk flera dagar i rad och efter påtryckningar är han dock här. Då du undrar varför man uppsöker
en psykiater, svarar modern att ”alltihop” beror på hans missbruk, som hon är så trött på. Han tillstår att han har
rökt hasch sedan 20-årsåldern, nu inj han amfetamin flera ggr i veckan och sedan lång tid dricker han rätt mycket
alkohol. Han har dagl kontakt med modern. Hon understryker uppgivet att han håller på och super ihjäl sig, han
dricker ständigt och det är som om han tål mer och mer. Varenda dag är han full och får han inte sprit på
morgonen så är han, enligt modern, ifrån vettet, skakar och svettas. För ett par veckor sedan låg han och pratade
med väggen. Han blir inte färdig att göra ngt på dgr:a, har lagt av med sina hobbies, träffar inte ens sina gamla
vänner. Nu vill modern inte vara med och stötta honom ekonomiskt, alla pengarna går till sprit och droger.
Du fördjupar alkoholkonsumtionsanamnesen enligt Time-Line Follow-Back-metoden och får
då en bild över Ebbes dryckesmönster och volymer. För att utröna svårighetsgraden (riskbruk
eller möjligt missbruk, beroende) gör du ett AUDIT-test, som ger totalpoängen 22.
Laboratoriedata, som kan stödja ditt diagnostiska ställningstagande, är S-GT och CDT.
Alkometertest visar på 0,6 promille. Farmakologiskt förhindrar man utvecklingen av kramper
och alkoholdelirium genom lugnande (bensodiazepiner och/eller karbamazepin) samt ger
vitaminer. Du ser till att Ebbe blir lugn och till natten sovande.
Ebbe själv menar att han inte är beroende, har inga problem att avstå från alkohol. Detsamma
gäller haschet, röker nästan inte alls längre. Däremot är han inte intresserad av att sluta med
amfetamin eftersom han inte upplever något obehag, även om han inte tar något på flera dygn.
3:4 Hur tolkar du Ebbes AUDIT-test? (0,5 p)
3:5 Var går gränsen på AUDIT-testet för riskkonsumtion för kvinnor resp. män?
(0,5 p)
Den alkoholanamnes du får fram stämmer väl överens med vad modern berättade.
3:6 Vilka är ICD-kriterierna för beroende? (1 p)
3:7 Vilka kriterier får du fram i detta fall, räcker dessa till diagnosen beroende? (1 p)
Kod …….
18/45
MEQ 11 december 2009
Orsaken till att han beställt tid vid den psykiatriska mott är att han vid ett besök hemma hos sin moder för en
vecka sedan fick ett krampanfall, när han tittade på TV. Du tolkar moderns beskrivning som att Ebbe haft ett
grand mal-anfall (tonisk-klonisk fas). Han själv minns inget, bagatelliserade genast det hela och då han ”vaknade
upp” (moderns ord) vägrade han att uppsöka sjukvården. Efter att ha haft huvudvärk flera dagar i rad och efter
påtryckningar är han dock här. Då du undrar varför man uppsöker en psykiater, svarar modern att ”alltihop”
beror på hans missbruk, som hon är så trött på. Han tillstår utan omsvep att han har rökt hasch sedan 20-årsåldern, nu injicerar han amfetamin flera gånger i veckan och sedan lång tid dricker han rätt mycket alkohol. Han
har daglig kontakt med modern. Hon understryker uppgivet att han håller på och super ihjäl sig, han dricker
ständigt och det är som om han tål mer och mer. Varenda dag är han full och får han inte sprit på morgonen så är
han, enligt modern, ifrån vettet, skakar och svettas. För ett par veckor sedan låg han och pratade med väggen.
Han blir inte färdig att göra någonting på dagarna, han har lagt av med sina hobbies, han träffar inte ens sina
gamla vänner. Nu vill modern inte vara med och stötta honom ekonomiskt, alla pengarna går till sprit och droger.
Du fördjupar alkoholkonsumtionsanamnesen enligt Time-Line Follow-Back-metoden och får då en bild över
Ebbes dryckesmönster och volymer. För att utröna svårighetsgraden (riskbruk eller möjligt missbruk, beroende)
gör du ett AUDIT-test, som ger totalpoängen 22. Lab-data, som kan stödja ditt diagnostiska ställningstagande, är
S-GT och CDT. Alkometertest visar på 0,6 promille. Farmakologiskt förhindrar man utvecklingen av kramper
och alkoholdelirium genom lugnande (bensodiazepiner och/eller karbamazepin) samt ger vitaminer. Du ser till
att Ebbe blir lugn och till natten sovande.
Ebbe själv menar att han inte är beroende, har inga problem att avstå från alkohol. Detsamma gäller haschet,
röker nästan inte alls längre. Däremot är han inte intresserad av att sluta med amfetamin eftersom han inte
upplever något obehag, även om han inte tar något på flera dygn.
AUDIT- testet visar 22 poäng, dvs. troligt beroende. Gränsen för riskkonsumtion är 8 poäng
eller mer för män, 6 poäng eller mer för kvinnor. Vid över 19 poäng kan beroende föreligga
och skall bedömas.
Då går du vidare och undersöker om kriterier för beroende är uppfyllda. Kriterierna för
beroende är: toleransökning, abstinensutveckling, kontrollförlust, starkt behov eller tvång,
ointresse för annat, fortsatt konsumtion trots skador. Du finner att Ebbe uppfyller diagnosen
alkoholberoende (3 av 6 ICD-kriterier är uppfyllda: toleransutveckling, abstinens och att
viktiga sociala aktiviteter överges). Det framkommer att Ebbe druckit mycket alkohol under
lång tid och dessutom slarvar rejält med maten. Du ordinerar därför vitaminer.
3:8 Vilket vitamin ordinerar du och vilken sjukdomsbild har du i åtanke när du
ordinerar denna mediciering? (1 p)
3:9 Hur går du vidare för att hjälpa Ebbe beträffande alkoholberoendet? Motivera
(1 p)
Kod …….
19/45
MEQ 11 december 2009
Orsaken till att han beställt tid vid den psykiatriska mott är att han vid ett besök hemma hos sin moder för en
vecka sedan fick ett krampanfall, när han tittade på TV. Du tolkar moderns beskrivning som att Ebbe haft ett
grand mal-anfall (tonisk-klonisk fas). Han själv minns inget, bagatelliserade genast det hela och då han ”vaknade
upp” (moderns ord) vägrade han att uppsöka sjukvården. Efter att ha haft huvudvärk flera dagar i rad och efter
påtryckningar är han dock här. Då du undrar varför man uppsöker en psykiater, svarar modern att ”alltihop”
beror på hans missbruk, som hon är så trött på. Han tillstår utan omsvep att han har rökt hasch sedan 20-årsåldern, nu injicerar han amfetamin flera gånger i veckan och sedan lång tid dricker han rätt mycket alkohol. Han
har daglig kontakt med modern. Hon understryker uppgivet att han håller på och super ihjäl sig, han dricker
ständigt och det är som om han tål mer och mer. Varenda dag är han full och får han inte sprit på morgonen så är
han, enligt modern, ifrån vettet, skakar och svettas. För ett par veckor sedan låg han och pratade med väggen.
Han blir inte färdig att göra någonting på dagarna, han har lagt av med sina hobbies, han träffar inte ens sina
gamla vänner. Nu vill modern inte vara med och stötta honom ekonomiskt, alla pengarna går till sprit och droger.
Ebbe själv menar att han inte är beroende, har inga problem att avstå från alkohol. Detsamma gäller haschet,
röker nästan inte alls längre. Däremot är han inte intresserad av att sluta med amfetamin eftersom han inte
upplever något obehag, även om han inte tar något på flera dygn.
AUDIT- testet visar 22 poäng, dvs troligt beroende. Gränsen för riskkonsumtion är 8 poäng eller mer för män,
6 poäng eller mer för kvinnor. Vid över 19 poäng kan beroende föreligga och skall bedömas.
Då går du vidare och undersöker om kriterier för beroende är uppfyllda. Kriterierna för beroende är: toleransökning, abstinensutveckling, kontrollförlust, starkt behov eller tvång, ointresse för annat, fortsatt konsumtion
trots skador. Du finner att Ebbe uppfyller diagnosen alkoholberoende (3 av 6 ICD-kriterier är uppfyllda:
toleransutveckling, abstinens och att viktiga sociala aktiviteter överges). Det framkommer att Ebbe druckit
mycket alkohol under lång tid och dessutom slarvar rejält med maten. Du ordinerar därför vitaminer.
Det finns med Ebbes bakgrund risk för att han får en Wernickes encefalopati (eller WernickeKorsakoffs syndrom) varför du i första hand ger tiamin i höga doser. Efter den akuta
abstinensen erbjuder du fortsättning med något av läkemedlen naltrexon, acamprosat eller
möjligen disulfiram. Därtill samtalsterapeutisk intervention, i detta fall fick Ebbe KBT
(kognitiv beteendeterapi).
Under anamnesupptagandet har Ebbe berättat att han tar amfetamin för att må bra och alkoholen för att gå ner i varv. Det är så skönt att kunna slappna av med amfetaminet, för det har
inte varit lätt de senaste åren. Du bedömer att han faktiskt tar anmärkningsvärt mycket
amfetamin.
3:10 Nämn fyra somatiska symtom och kliniska tecken på intoxikation med amfetamin
(1 p)
3:11 Vid en överdosering med amfetamin kan patienten uppvisa svåra psykotiska
symtom med hallucinos, vanföreställningar och agitation. Hur behandlar du en
sådan klinisk bild farmakologiskt? (1 p)
Kod …….
20/45
MEQ 11 december 2009
Epilog
Med farmakologisk hjälp kombinerad med samtalskontakt klarade sig Ebbe tämligen väl. Det
blev ingen allvarlig abstinensutveckling beträffande amfetaminet. Han avstod senare från
amfetamin.
I verkligheten hade Ebbe också en nydebuterande schizofreni och behandlades samtidigt med
beroendebilden för denna sjukdom.
Kod …….
21/45
MEQ 11 december 2009
FALL 4
En 45-årig man söker för smärtor i buken ovanför naveln sedan cirka tre månader. Först
kände han uppspändhet och illamående efter matintag och sedan kom smärtorna. Ibland
kräkningar. Han uppger ingen tydlig dygnsvariation men blir ibland bättre efter måltid. Han
har ofrivilligt gått ner 5 kg i vikt. Han har även tidigare i flera år periodvis haft liknande
smärtor.
Patienten är i övrigt frisk tidigare. Rökare. Anger att han ofta besväras av spänningshuvudvärk.
I status palperas en tydlig ömhet i epigastriet och han känner obehag, framför allt illamående
vid undersökningen.
4:1 Vilka två diagnoser vill du i första hand inrikta utredningen på? (1 p)
4:2 Vilken undersökning vill du i första hand göra? (1 p)
Kod …….
22/45
MEQ 11 december 2009
En 45-årig man söker för smärtor i buken ovanför naveln sedan c:a tre månader. Först kände han uppspändhet
och illamående efter matintag och sedan kom smärtorna. Ibland kräkningar. Uppger ingen tydlig dygnsvariation
men blir ibland bättre efter måltid. Han har ofrivilligt gått ner 5 kg i vikt. Han har även tidigare i flera år
periodvis haft liknande smärtor. Är i övrigt frisk tidigare. Rökare. Anger att han ofta besväras av spänningshuvudvärk. I status palperas en tydlig ömhet i epigastriet och han känner obehag, framför allt illamående vid
undersökningen.
Diagnosalternativen är ulcus duodeni eller ventriculi samt ventrikelcancer. Utredning med
gastroskopi ska göras.
4:3 Om misstanken på ventrikelcancer är stor, vilka två undersökningar förutom
gastroskopin ska du komplettera med inför ställningstagande till behandling av
cancern? (1 p)
Kod …….
23/45
MEQ 11 december 2009
En 45-årig man söker för smärtor i buken ovanför naveln sedan c:a tre månader. Först kände han uppspändhet
och illamående efter matintag och sedan kom smärtorna. Ibland kräkningar. Uppger ingen tydlig dygnsvariation
men blir ibland bättre efter måltid. Han har ofrivilligt gått ner 5 kg i vikt. Han har även tidigare i flera år
periodvis haft liknande smärtor. Är i övrigt frisk tidigare. Rökare. Anger att han ofta besväras av spänningshuvudvärk. I status palperas en tydlig ömhet i epigastriet och han känner obehag, framför allt illamående vid
undersökningen.
Diagnosalternativen är ulcus duodeni eller ventriculi samt ventrikelcancer. Utredning med gastroskopi ska göras.
Vid stor misstanke på ventrikelcancer ska CT buk och CT thorax utföras.
Du utför nu gastroskopi på misstanken ulcus ventriculi eller duodeni och med ventrikelcancer
som differentialdiagnos.
4:4 Vilka prov ska tas vid gastroskopin? (1 p)
Kod …….
24/45
MEQ 11 december 2009
En 45-årig man söker för smärtor i buken ovanför naveln sedan c:a tre månader. Först kände han uppspändhet
och illamående efter matintag och sedan kom smärtorna. Ibland kräkningar. Uppger ingen tydlig dygnsvariation
men blir ibland bättre efter måltid. Han har ofrivilligt gått ner 5 kg i vikt. Han har även tidigare i flera år
periodvis haft liknande smärtor. Är i övrigt frisk tidigare. Rökare. Anger att han ofta besväras av spänningshuvudvärk. I status palperas en tydlig ömhet i epigastriet och han känner obehag, framför allt illamående vid
undersökningen.
Diagnosalternativen är ulcus duodeni eller ventriculi samt ventrikelcancer. Utredning med gastroskopi ska göras.
Vid stor misstanke på ventrikelcancer ska CT buk och CT thorax utföras.
Vid gastroskopi finner man ett stort prepylorat ulcus som omfattar en stor del av cirkumferensen, samt en fibrotisk förträngning av pylorus, som precis släpper igenom gastroskopet.
Du ska ta ureastest och biopsi till PAD.
Ureastestet är positivt med påvisbara helicobacter i PAD och histologi som vid ett benignt
ulcus utan malignitetsmisstanke. Diagnos: Stort benignt prepylorat ulcus med sekundär fibros
och stenosering.
4:5 Vilken medicin skriver du nu recept på till patienten för att inleda hans
behandling? (1 p)
4:6 Hur ska du följa upp patienten? Ange även skälet till att du ska följa upp! (1 p)
Kod …….
25/45
MEQ 11 december 2009
En 45-årig man söker för smärtor i buken ovanför naveln sedan c:a tre månader. Först kände han uppspändhet
och illamående efter matintag och sedan kom smärtorna. Ibland kräkningar. Uppger ingen tydlig dygnsvariation
men blir ibland bättre efter måltid. Han har ofrivilligt gått ner 5 kg i vikt. Han har även tidigare i flera år
periodvis haft liknande smärtor. Är i övrigt frisk tidigare. Rökare. Anger att han ofta besväras av spänningshuvudvärk. I status palperas en tydlig ömhet i epigastriet och han känner obehag, framför allt illamående vid
undersökningen.
Diagnosalternativen är ulcus duodeni eller ventriculi samt ventrikelcancer. Utredning med gastroskopi ska göras.
Vid stor misstanke på ventrikelcancer ska CT buk och CT thorax utföras. Vid gastroskopi finner man ett stort
prepylorat ulcus som omfattar en stor del av cirkum-ferensen, samt en fibrotisk förträngning av pylorus, som
precis släpper igenom gastroskopet.
Du ska ta ureastest och biopsi till PAD. Ureastestet är positivt med påvisbara helicobacter i PAD och histologi
som vid ett benignt ulcus utan malignitetsmisstanke. Diagnos: Stort benignt prepylorat ulcus med sekundär
fibros och stenosering.
Du sätter in Nexium HP, som är en kombination av protonpumpshämmare och två antibiotika.
Kontrollgastroskopi ska utföras efter 6-8 veckor för att utesluta malignitet. Möjlighet till
endoskopisk dilatation om fibrosen kvarstår finns då också.
4:7 Ange tre antibiotika som används för eradikering av helicobacter! (1p)
Efter en veckas behandling med Nexium HP och därefter fem veckors behandling med
omeprazol 40 mg/d kommer han för kontrollskopi. Han har blivit lite bättre men har
fortfarande mycket besvär. Gastroskopin visar att såret minskat något, men kvarstår.
4:8 Vilka förklaringar kan du tänka dig till terapiresistensen? (1 p)
Kod …….
26/45
MEQ 11 december 2009
…..Efter en veckas behandling med Nexium HP ( Nexium i högdos plus 2 antibiotika) och därefter fem
veckors behandling med omeprazol 40 mg/d kommer han för kontrollskopi. Han har blivit lite bättre men har
fortfarande mycket besvär. Gastroskopin visar att såret minskat något, men kvarstår.
Det framkommer att han sedan flera år tagit mycket diklofenak för sin huvudvärk. Han konsumerar 40 cigaretter
om dagen och det blir också en del sprit om än på måttlig nivå.
NSAID ökar risken för ulcus och risken för progression vilket ger ökad blödningsrisk. Rökning ger inte ökad frekvens ulcus men påverkar läkningen med syrahämmande medel negativt
Patienten klarade rökstopp under ett helt år och använde under denna period inte heller annat
än paracetamol för sin huvudvärk. Efter det ulcuset läkt och en endoskopisk dilatation av
pylorusstenosen genomförts blev han helt bra.
Vid kontroll hos distriktsläkare (för huvudvärken och receptbehov för den) visar det sig att
han gått upp till 109 kg i vikt efter rökstoppet (174 cm lång). Han medgav nu en hög alkoholkonsumtion, minst 75 cl starksprit varje helg. Lite rödbrusig, bålfetma, bltr 155/110 mmHg.
MCV 110, Hb 156g/L, vita, trombocyter normala, triglycerider fastande 5.6 mmol/L, cholesterol u a, elfores u a bortsett från en liten IgA stegring. Njurfunktion och elektrolyter u a, Bglukos 6.6 mmol/L fastande. Bilirubin u.a., ALP u.a., gamma-GT 3.8 ukat/L, ASAT 2.1 och
ALAT 2.1 ukat/L.
4:9 Hur förklarar du hans MCV och hans hypertriglyceridemi? (1 p)
4:10 Vilka två faktorer är viktigast som förklaring till hans patologiska leverprov?
(1 p)
4:11 Vad kan ett ultraljud ge för information och vad kan en leverbiopsi ge för
information som du kan ha nytta av i detta fall? (1 p)
Kod …….
27/45
MEQ 11 december 2009
Högt MCV och en hypertrigyceridemi kan vara akoholindikatorer och stämmer väl med hans
höga alkoholkonsumtion. Han har också flera kriterier som talar för metabolt syndrom.
Fettlever ev. associerad med NASH, och alkoholleverskada kan förklara hans leverstatus.
Ultraljud kan visa förfettning och inslag av cirrhos, mjältförstoring eller andra tecken på
portal hypertension (med Doppler). Biopsi kan visa om det redan finns en fibros-cirrhos
och/eller inflammatoriskt inslag vilket skulle vara starka skäl för abstinens och viktminskning.
Kod …….
28/45
MEQ 11 december 2009
FALL 5
På julafton är du jour på akutmottagningen på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och
frossa. Han insjuknade plötsligt eftermiddagen före och under natten började han hosta. Han
har ont i hela kroppen och det gör ont bakom bröstbenet när han hostar.
Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och auskultation av lungorna.
Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L.
5:1 Ange 3 uppgifter som du tycker saknas i ovanstående anamnes! (1 p)
5:2 Trolig diagnos? (1 p)
Kod …….
29/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmottagningen på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han
insjuknade plötsligt eftermiddagen före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det
gör ont bakom bröstbenet när han hostar.
Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och auskultation av lungorna. Hjärtrytmen är
lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L.
Du frågar efter utomlandsvistelse, rökning, om andra i omgivningen har samma symtom,
tidigare sjukdomar och aktuella läkemedel.
Du tror att detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i
samhället och Erik berättar att flera av barnen och barnbarnen också är sjuka.
5:3 Man kan verifiera influensadiagnosen. Ange exakt vilket prov som tas och vilken
analys man gör på detta prov! (1 p)
Kod …….
30/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmottagningen på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han
insjuknade plötsligt eftermiddagen före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det
gör ont bakom bröstbenet när han hostar. Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och
auskultation av lungorna. Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L.
Du frågar efter utomlandsvistelse, rökning, om andra i omgivningen har samma symtom, tidigare sjukdomar och
aktuella läkemedel.
Du tror att detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i samhället och Erik
berättar att flera av barnen och barnbarnen också är sjuka.
Sven berättar också att han har kroniskt förmaksflimmer och medicinerar med Waran.
Du tar ett aspirat eller ett pinnprov från nasofarynx. Nästa dag får du besked att PCR mot
influensa A var positivt.
5:4 Vilket läkemedel finns för behandling av influensa? (1 p)
5:5 Ska Erik läggas in eller kan han åka hem? Motivera ditt ställningstagande! (1 p)
Kod …….
31/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmottagningen på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han
insjuknade plötsligt eftermiddagen före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det
gör ont bakom bröstbenet när han hostar. Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och
auskultation av lungorna. Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L. Du
frågar efter utomlandsvistelse, rökning, om andra i omgivningen har samma symtom, tidigare sjukdomar och
aktuella läkemedel.
Du tror att detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i samhället och Erik
berättar att flera av barnen och barnbarnen också är sjuka. Sven berättar också att han har kroniskt förmaksflimmer och medicinerar med Waran.
Du tar ett aspirat eller ett pinnprov från nasofarynx. Nästa dag får du besked att PCR mot influensa A var
positivt.
Du ger Erik TamifluR (oseltamivir) eller RelenzaR (zanamivir). Han skickas hem eftersom han
inte är andningspåverkad eller på annat sätt dålig.
Efter en vecka söker Erik igen. Han blev bättre på tre dagar, men på 5:e dagen fick han
stigande feber och ökande hosta med purulenta upphostningar. Han är nu högfebril, känner sig
dålig och andfådd.
I status noterar du temp 39,5o, andningsfrekvens 28/min, saturation 90% och rassel basalt
höger lunga. På 5 liter O2 stiger sat till 95% och andningsfrekvensen sjunker till 20/min.
5:6 Vilken hypotes har du om hans nuvarande tillstånd? (1 p)
Kod …….
32/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmottagningen på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han
insjuknade plötsligt eftermiddagen före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det
gör ont bakom bröstbenet när han hostar. Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och
auskultation av lungorna. Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L. Du
frågar efter utomlandsvistelse, rökning, om andra i omgivningen har samma symtom, tidigare sjukdomar och
aktuella läkemedel.
Du tror att detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i samhället och Erik
berättar att flera av barnen och barnbarnen också är sjuka. Sven berättar också att han har kroniskt förmaksflimmer och medicinerar med Waran. Du tar ett aspirat eller ett pinnprov från nasofarynx. Nästa dag får du
besked att PCR mot influensa A var positivt.Du ger Erik TamifluR (oseltamivir) eller RelenzaR (zanamivir). Han
skickas hem eftersom han inte är andningspåverkad eller på annat sätt dålig.
Efter en vecka söker Erik igen. Han blev bättre på tre dagar, men på 5:e dagen fick han stigande feber och
ökande hosta med purulenta upphostningar. Han är nu högfebril, känner sig dålig och andfådd. I status noterar du
temp 39,5o, andningsfrekvens 28/min, saturation 90 % och rassel basalt höger lunga. På 5 liter O2 stiger sat till
95 % och andningsfrekvensen sjunker till 20/min.
Du misstänker att Erik fått en bakteriell pneumoni.
5:7 Vilka prov tar du för att försöka fånga de bakterier som orsakat lunginflammationen? (1p)
5:8 Vilket agens är det mest sannolikt som orsakar hans pneumoni? (1p)
5:9 Vilket antibiotikum sätter du in? (1p)
Kod …….
33/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmott på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han insjuknade
plötsligt em före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det gör ont bakom bröstbenet när han hostar. Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av mun och svalg och auskultation av
lungorna. Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L. Du frågar efter
utomlandsvistelse, rökning, om andra i omgivningen har samma symtom, tidigare sjukdomar och aktuella
läkemedel. Du tror att detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i samhället
och Erik berättar att flera av barnen och barnbarnen också är sjuka. Sven berättar också att han har kroniskt
förmaksflimmer och medicinerar med Waran. Du tar ett aspirat eller ett pinnprov från nasofarynx. Nästa dag får
du besked att PCR mot influensa A var positivt.
Du ger Erik TamifluR (oseltamivir) eller RelenzaR (zanamivir). Han skickas hem eftersom han inte är andningspåverkad eller på annat sätt dålig. Efter en vecka söker Erik igen. Han blev bättre på tre dagar, men på 5:e dagen
fick han stigande feber och ökande hosta med purulenta upphostningar. Han är nu högfebril, känner sig dålig och
andfådd.
I status noterar du temp 39,5o, andningsfrekvens 28/min, saturation 90 % och rassel basalt höger lunga. På 5 liter
O2 stiger sat till 95 % och andningsfrekvensen sjunker till 20/min. Du misstänker att Erik fått en bakteriell
pneumoni.
Du odlar från blod, sputum och nasofarynx och ger Erik Bensylpenicillin.
Ett dygn senare ringer bakteriologen: det växer en fullt känslig Staf. areus i blododlingarna.
Detta är en ovanlig orsak till samhällsförvärvad pneumoni, men förekommer inte så sällan
som komplikation till influensa.
5:10 Hur gör du med antibiotikabehandlingen? (1p)
Kod …….
34/45
MEQ 11 december 2009
På julafton är du jour på akutmott på stadens sjukhus. Erik, 59 år, söker för feber och frossa. Han insjuknade
plötsligt em före och under natten började han hosta. Han har ont i hela kroppen och det gör ont bakom bröstbenet när han hostar. Vitala parametrar är u.a. liksom undersökning av MoS och auskultation av lungorna. Hjärtrytmen är lite oregelbunden. Temp 38,9o. CRP 55 mg/L, Vita 6,5x109/L. Du frågar efter utomlandsvistelse,
rökning, om andra i omgivningen har samma symtom, tidigare sjukdomar och aktuella läkemedel. Du tror att
detta sannolikt rör sig om influensa, särskilt som du vet att det går influensa i samhället och Erik berättar att flera
av barnen och barnbarnen är sjuka. Erik berättar också att han har kroniskt förmaksflimmer och medicinerar med
Waran. Du tar ett aspirat eller ett pinnprov från nasofarynx. Nästa dag får du besked att PCR mot influensa A var
positivt. Du ger Erik TamifluR (oseltamivir) eller RelenzaR (zanamivir). Han skickas hem eftersom han inte är
andningspåverkad eller på annat sätt dålig.
Efter en vecka söker Erik igen. Han blev bättre på tre dagar, men på 5:e dagen fick han stigande feber och
ökande hosta med purulenta upphostningar. Han är nu högfebril, känner sig dålig och andfådd. I status noterar du
temp 39,5o, andningsfrekvens 28/min, saturation 90 % och rassel basalt höger lunga. På 5 liter O2 stiger sat till
95 % och andningsfrekvensen sjunker till 20/min. Du misstänker att Erik fått en bakteriell pneumoni.
Du odlar blod, sputum och nasofarynx och ger Erik Bensylpenicillin. Ett dygn senare ringer bakteriologen: det
växer en fullt känslig Staf. areus i blododlingarna. Detta är en ovanlig orsak till samhällsförvärvad pneumoni,
men förekommer inte så sällan som komplikation till influensa.
Du byter till EkvacillinR (kloxacillin).
5:11 EkvacillinR (kloxacillin) är ett betalaktam-antibiotikum. Vilken är verkningsmekanismen (vad är det som gör att bakterierna dör?) mot bakterier? Vilken
resistensmekanism har meticillin-resistenta stafylokocker, s.k. MRSA, mot
betalaktam-antibiotika? (1 p)
Efter några dygn kontrolleras Eriks PK-värde. Man finner då ett väldigt lågt PK, trots att Erik
brukar ha terapeutiska nivåer, hans Waran-dos inte har ändrats och han har tagit sina tabletter.
5:12 Ge en förklaring till att PK-värdet är lågt! (1 p)
Kod …….
35/45
MEQ 11 december 2009
Kloxacillin interagerar med Waran
Kod …….
36/45
MEQ 11 december 2009
FALL 6
På din vårdcentral söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon
är tidigare frisk, aldrig sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att
precisera hur länge hon känt sig dålig, men tror det kan vara mellan 3 och 4 månader.
I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna och anger på din
fråga att det sedan ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår
ett leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5 ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8
ukat/L.
6:1 Det kan finnas många orsaker till hennes patologiska levervärden. Ange minst tre!
(1 p)
6:2 Hur vill du komplettera anamnesen med tanke på de patologiska levervärdena?
Ange minst 3 anamnestiska uppgifter som saknas ovan! (1 p)
Kod …….
37/45
MEQ 11 december 2009
På din vårdcentral söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon är tidigare frisk,
aldrig sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att precisera hur länge hon känt sig dålig, men
tror det kan vara mellan 3 och 4 månader.
I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna och anger på din fråga att det sedan
ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår ett leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5
ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8 ukat/L.
Ulla tar inga läkemedel. Ingen i hennes familj har haft någon leversjukdom. Hon dricker en
del alkohol, och när du penetrerar detta bedömer du det som mer än normalt. Hon har fått en
blodtransfusion i Afrika i samband med en trafikolycka för 15 år sedan.
6:3 Dessa uppgifter gör att du riktar din utredning. Vilka prov tar du? (1 p)
Kod …….
38/45
MEQ 11 december 2009
På din vårdcentral söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon är tidigare frisk,
aldrig sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att precisera hur länge hon känt sig dålig, men
tror det kan vara mellan 3 och 4 månader.
I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna och anger på din fråga att det sedan
ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår ett leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5
ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8 ukat/L.
Ulla tar inga läkemedel. Ingen i hennes familj har haft någon leversjukdom. Hon dricker en del alkohol, och när
du penetrerar detta bedömer du det som åtskilligt mer än normalt. Hon har fått en blodtransfusion i Afrika i
samband med en trafikolycka för 15 år sedan.
PEth är förhöjt.
Serologiska prov för hepatit B och C samt HIV ger följande svar: HBs-ag negativ, anti-HBs
positiv, anti-HBc IgM negativ, anti-Hbc IgG positiv, anti-HCV positiv, RIBA-test positiv,
anti-HIV negativ, HIV-antigen negativ
6:4 Tolka svaren avseende Ullas status för Hepatit B, Hepatit C och HIV (1 p)
Kod …….
39/45
MEQ 11 december 2009
På din vårdcentral söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon är tidigare frisk,
aldrig sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att precisera hur länge hon känt sig dålig, men
tror det kan vara mellan 3 och 4 månader.
I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna och anger på din fråga att det sedan
ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår ett leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5
ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8 ukat/L.
Ulla tar inga läkemedel. Ingen i hennes familj har haft någon leversjukdom. Hon dricker en del alkohol, och när
du penetrerar detta bedömer du det som mer än normalt. Hon har fått en blodtransfusion i Afrika i samband med
en trafikolycka för 15 år sedan.
Peth är förhöjt. Serologiska prov för hepatit B och C samt HIV ger följande svar: HBs-antigen negativ, anti-HBs
positiv, anti-HBc IgG positiv, anti-Hbc IgM negativ, anti-HCV positiv, RIBA-test positiv, anti-HIV negativ,
HIV-antigen negativ
Ulla har haft hepatit B men den är utläkt. Hon är inte infekterad med HIV. Hon kan också ha
en kronisk hepatit C. PCR för hepatit C-virus blir positivt, vilket betyder att hon har en
kronisk, smittsam hepatit C.
Du frågar nu Ulla igen om hon använder intravenösa narkotika. Du har sett misstänkta märken
i armvecken och Ulla medger nu att hon tar amfetamin intravenöst och det har hon gjort i
många år ända sedan hon var i sena tonåren.
6:5 Både hepatit B och C kan bli kroniska. I hur stor procent av de akuta hepatiterna
hos vuxna övergår de i en kronisk hepatit? (1 p)
Hepatit B blir kronisk i ………%
Hepatit C blir kronisk i ………%
6:6 Man kan behandla kroniska hepatiter, både B och C. Vilka två läkemedel används
i första hand för att behandla hepatit C? (1 p)
Kod …….
40/45
MEQ 11 december 2009
På din VC söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon är tidigare frisk, aldrig
sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att precisera hur länge hon känt sig dålig, men tror
det kan vara mellan 3 och 4 månader. I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna
och anger på din fråga att det sedan ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår ett
leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5 ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8 ukat/L.
Ulla tar inga läkemedel. Ingen i hennes familj har haft någon leversjukdom. Hon dricker en del alkohol, och när
du penetrerar detta bedömer du det som mer än normalt. Hon har fått en blodtransfusion i Afrika i samband med
en trafikolycka för 15 år sedan.
PEth är förhöjt. Serologiska prov för hepatit B och C samt HIV ger följande svar: HBs-antigen neg, anti-HBs
pos, anti-HBc IgG pos, anti-Hbc IgM neg, anti-HCV pos, RIBA-test pos, anti-HIV neg, HIV-antigen neg.
Ulla har haft hepatit B men den är utläkt. Hon är inte infekterad med HIV. Hon kan också ha en kronisk hepatit
C. PCR för hepatit C-virus blir positivt, vilket betyder att hon har en kronisk, smittsam hepatit C. Du frågar nu
Ulla igen om hon använder intravenösa narkotika. Du har sett misstänkta märken i armvecken och Ulla medger
nu att hon tar amfetamin intravenöst och det har hon gjort i många år ända sedan hon var i sena tonåren.
Tyvärr förelåg i detta fall kontraindikation mot behandling i form av aktivt intravenöst missbruk och alkoholmissbruk. Trots upprepade samtal och insatser från beroendevården lyckades
det inte att få Ulla fri från missbruket, varför antiviral behandling mot hepatit C inte kunde
genomföras.
Fyra år senare inkommer patienten akut p g a hematemes. Hon har slutat kräkas blod vid ankomsten. Patienten är fullt vaken och cirkulatoriskt stabil. Du noterar ett flertal kärlspindlar
och måttliga underbensödem.
6:7 Vid hematemes är endera av två lokaler oftast källan till varice-blödning. Vilka?
(1 p)
6:8 Vilka två andra blödningslokaler förekommer hos patienter med portal hypertension? (1 p)
6:9 Beskriv kortfattat handläggningen på akutrummet av patient med hematemes!
Farmakologisk behandling? (1 p)
Kod …….
41/45
MEQ 11 december 2009
På din VC söker Ulla, 35 år, p.g.a. trötthet, dålig aptit och allmänt illabefinnande. Hon är tidigare frisk, aldrig
sjukhusvårdad. Ensamstående, inga barn. Hon har lite svårt att precisera hur länge hon känt sig dålig, men tror
det kan vara mellan 3 och 4 månader. I status finner du inget säkert patologiskt. Har en del rivmärken på armarna
och anger på din fråga att det sedan ett tag kliar lite överallt. I din allmänna genomgång med lab-prover ingår ett
leverstatus: Bil 16 umol/L, GT 2,5 ukat/L, ALP 3,7 ukat/L, ASAT 3,2 ukat/L, ALAT 3,8 ukat/L.
Ulla tar inga läkemedel. Ingen i hennes familj har haft någon leversjukdom. Hon dricker en del alkohol, och när
du penetrerar detta bedömer du det som mer än normalt. Hon har fått en blodtransfusion i Afrika i samband med
en trafikolycka för 15 år sedan. PEth är förhöjt. Serologiska prov för hepatit B och C samt HIV ger följande
svar: HBs-antigen neg, anti-HBs pos, anti-HBc IgG pos, anti-Hbc IgM neg, anti-HCV pos, RIBA-test pos, antiHIV neg, HIV-antigen neg.
Ulla har haft hepatit B men den är utläkt. Hon är inte infekterad med HIV. Hon kan också ha en kronisk hepatit
C. PCR för hepatit C-virus blir positivt, vilket betyder att hon har en kronisk, smittsam hepatit C. Du frågar nu
Ulla igen om hon använder intravenösa narkotika. Du har sett misstänkta märken i armvecken och Ulla medger
nu att hon tar amfetamin intravenöst och det har hon gjort i många år ända sedan hon var i sena tonåren.
Tyvärr förelåg i detta fall kontraindikation mot behandling i form av aktivt intravenöst missbruk och alkoholmissbruk. Trots upprepade samtal och insatser från beroendevården lyckades det inte att få Ulla fri från missbruket, varför antiviral behandling mot hepatit C inte kunde genomföras.
Fyra år senare inkommer patienten akut p g a hematemes. Hon har slutat kräkas blod vid ankomsten. Patienten är
fullt vaken och cirkulatoriskt stabil. Du noterar ett flertal kärlspindlar och måttliga underbensödem.
Du misstänker att patienten blöder från esofagusvaricer. Efter i.v. tillförsel av glypressin,
provtagning och blodbeställning genomförs en gastroskopi som bekräftar förekomsten av
stora varicer. Ingen pågående blödning.
6:10 Förslag till sekundär prevention av blödning från varicerna? (1 p)
Kod …….
42/45
MEQ 11 december 2009
….. Fyra år senare inkommer pat akut p g a hematemes. Hon har slutat kräkas blod vid ankomsten. Pat är fullt
vaken och cirkulatoriskt stabil. Du noterar ett flertal kärlspindlar och måttliga underbensödem. Du misstänker att
patienten blöder från esofagusvaricer. Efter i.v. tillförsel av glypressin, provtagning och blodbeställning
genomföres en gastroskopi som bekräftar förekomsten av stora varicer. Ingen pågående blödning.
Bandligering genomförs och patienten ställs på behandling med propranolol.
6:11 Ange minst fyra faktorer (kliniska och laboratoriemässiga) som ger bäst
information om prognosen för patienter med levercirrhos! (1 p)
6:12 Patienten löper stor risk att efter sin blödning utveckla en annan akut komplikation till sin leversjukdom. Vilken? (1 p)
Kod …….
43/45
MEQ 11 december 2009
….. Fyra år senare inkommer pat akut p g a hematemes. Hon har slutat kräkas blod vid ankomsten. Pat är fullt
vaken och cirkulatoriskt stabil. Du noterar ett flertal kärlspindlar och måttliga underbensödem. Du misstänker att
pat blöder från esofagusvaricer. Efter i.v. tillförsel av glypressin, provtagning och blodbeställning genomförs en
gastroskopi som bekräftar förekomsten av stora varicer. Ingen pågående blödning. Bandligering genomförs och
patienten ställs på behandling med propranolol.
Tecken på dekompenserad cirrhos som vätskeretention, varice-blödning och encefalopati är
ogynnsamma prognostiskt. PK, albumin, bilirubin, kreatinin och S-Na används för att bedöma
prognos. Risken är stor för att Ulla kan utveckla encefalopati.
Ullas aktuella lab-status: Hb 96g/L, LPK 3.7 x 109/L, Tromb 55 x 109/L, Bil 40, ASAT 3.5,
ALAT 2.8, GT 4.5, ALP 3.2, PK 2.1, Na 130 mmol/L, K 3.8 mmol/L, Kreat 106 µmol/L
6:13 Patientens prognos är ogynnsam. Hon kan fortfarande inte genomgå antiviral
terapi. Vilken enskild faktor är mest avgörande för hennes prognos det närmaste
året? (1 p)
6:14 Hur förklarar du patofysiologiskt det sänkta S-Na värdet? (1 p)
6:15 Om nu Ulla klarar av sina akuta cirrhoskomplikationer finns det långsiktigt ytterligare en hepatit C-associerad cirrhoskomplikation som hotar henne. Vilken? (1p)
Kod …….
44/45
MEQ 11 december 2009
Alkoholkonsumtionen
Ökat totalt natriuminnehåll i kroppen + ännu mera ökat kroppsvatten. Således utspädningshyponatriemi
På sikt hotas Ulla av utveckling av hepatocellulärt carcinom.
Kod …….
45/45