Om att skriva uppsats i filosofi Vad gör man i en filosofiuppsats? En sådan uppsats består av ett resonerande försvar för en viss uppfattning eller ett visst påstående. Därför skall uppsatsen innehålla en tes, för vilken argument ges. Den kan inte bara innehålla en lista över dina egna uppfattningar, eller en redogörelse för uppfattningar som has av vissa namngivna filosofer. Man måste försvara sina påståenden, ge skäl för att tro på dem. Det räcker alltså inte att bara säga ”Jag tycker att P.” Något i stil med följande krävs: ”Jag tycker att P. Detta anser jag, därför att ...” eller ”Jag anser att följande skäl ger ett starkt stöd för tanken att P.” Analogt, skriv inte bara ”Descartes anser att P” utan kanske ”Descartes anser att P. Jag anser detta vara rimligt, därför att ...” I en uppsats kan man göra flera olika saker. Vanligen börjar man med att föra fram en viss tes eller ett visst argument för behandling. Sedan kan man gå vidare, och göra något av följande: Kritisera argumentet eller tesen Komma med motexempel till tesen Försvara argumentet eller tesen mot någons kritik Ge skäl för att man bör tro tesen Ge exempel som förklarar tesen, eller som bidrar till att göra tesen rimligare Hävda att vissa filosofer är förpliktigade till tesen som en följd av andra saker de säger, även om de inte explicit hävdar tesen Diskutera vilka konsekvenser tesen skulle ha, om den vore sann Revidera tesen i ljuset av någon invändning Avsluta med att ange resultatet av din diskussion – bör vi acceptera tesen? bör vi förkasta den? eller skall vi säga att vi ännu inte vet tillräckligt för att ta ställning? Oavsett vad du avser att göra, så måste du explicit ange skäl för de saker du påstår. Man bör försöka ge sådana för tesen som skulle kunna tänkas övertyga någon som ännu inte är övertygad om tesen. En bra uppsats i filosofi är blygsam, och försöker genomdriva en ganska begränsad tes. Denna tes stöds med goda skäl. Det är vanligt att man försöker åstadkomma för mycket i en filosofiuppsats. Detta brukar leda till en svårläst uppsats, som dessutom är fylld med illa förklarade och dåligt försvarade påståenden. Därför bör man inte vara för ambitiös. Försök inte slå fast något revolutionerande på 5 sidor. Filosofi, när det görs ordentligt, bedrivs i en ganska långsam takt. Syftet med dessa uppsatser är att visa att man har tillägnat sig ett visst material och en förmåga att resonera kritiskt kring detta material. Bli inte besviken om du inte lyckas komma med ett alltigenom nytt bidrag till det mänskliga tänkandets historia i första försöket att skriva filosofi. En bra uppsats kommer att vara klart och tydligt formulerad och disponerad, kommer att vara tillförlitlig i tillskrivningen av uppfattningar till andra filosofer, och kommer att innehålla genomtänkta kritiska reflektioner kring de texter som behandlas. Den kommer inte alltid att vara heltigenom nyskapande. Några saker att tänka på Det som är svårt kring skrivandet av en filosofisk uppsats skall inte vara själva skrivandet – det är tänkandet som är det svåra. Försök därför vara så tydlig som möjligt. Hur åstadkomma detta? Några råd: 1. Gör en disposition Innan du börjar skriva, måste du tänka på vissa saker: I vilken ordning skall du förklara de olika termer, begrepp och uppfattningar som skall diskuteras? När skall motståndarens argument eller position behandlas? I vilken ordning skall kritiken av motståndarens position framföras? Förutsätter vissa poänger att annat har sagts tidigare? Hur tydlig din uppsats blir beror i hög grad på dess struktur, därför är det viktigt att tänka igenom strukturen innan själva skrivandet börjar. Skriv därför en disposition, samt en lista över argumenten, innan skrivandet påbörjas. På så vis kan du organisera argumenten i uppsatsen och få en känsla för hur de passar ihop. Man bör till exempel kunna säga vilka ens huvudargument är innan man börjar skriva. Om du fastnar, så är det ofta för att du inte riktigt vet vad du vill säga. En sådan disposition bör vara ganska detaljerad. Om den färdiga uppsatsen skall vara fem sidor, så kan dispositionen omfatta 1-2 sidor. Skapandet av dispositionen kan vara en mycket stor del av arbetet med uppsatsen – vissa säger att det är minst 80% av skrivarbetet som rör den skrivna dispositionen. Om man väl har en klar disposition, så kommer skrivandet att flyta mycket bättre. 2. Gör uppsatsens struktur tydlig Uppsatsens struktur bör vara tydlig för läsaren. Det skall inte vara ansträngande för läsaren att lista ut hur uppsatsen är strukturerad. I värsta fall, rista in det i läsarens panna. Hur skall detta åstadkommas? Gör klart vad du gör när du gör det. Skriv sådant som: Vi har just sett hur X säger att P. Nu skall jag ge två argument för att icke-P. Mitt första argument är ... X kunde besvara mitt resonemang på flera sätt. Hon kunde till exempel säga ... Ett annat sätt att reagera på mina invändningar vore att säga ... Så vi har sett att inget av X:s svar på mina argument fungerar. Därför bör vi avvisa X:s påstående att P. Det går inte att göra uppsatsens struktur tydlig, om man inte vet vilken struktur uppsatsen – eller om den inte har någon struktur! Det är därför som arbetet med dispositionen är så viktigt. 3. Var koncis, men förklara det du vill säga För att skriva en bra uppsats är det viktigt att man både är koncis och samtidigt utförligt förklarar det man vill ha sagt. Är detta en motsägelse? Inte om uppmaningarna förstås på rätt sätt. Du skall vara koncis, därför att du inte skall redogöra för allt du vet om ett givet ämne, i ett försök att visa hur lärd och beläst du är. Uppsatsen handlar om en specifik fråga eller ett specifikt problem, och det är just detta ämne som skall behandlas. Endast sådant som direkt hör till ämnet skall tas upp. Stryk resten. Det är bättre att koncentrera sig på en eller ett par poänger, och utveckla dessa i detalj. Försök inte stoppa in för mycket i uppsatsen. Formulera tidigt det centrala problem, eller den centrala fråga, som du vill diskutera. Håll detta problem i minnet. Gör klart vad som är problemet, och varför det är ett problem. Förvissa dig om att allt du skriver är relevant för detta problem – tala också om hur det är relevant. Läsaren skall inte behöva gissa detta. Du skall förklara saker utförligt, därför att det är rätt lätt att förvirra dig själv eller dina läsare i hanteringen av ett filosofiskt problem. Låtsas att läsaren inte känner till det material du diskuterar, och att hon inte har tänkt så mycket på saken hittills. Detta är naturligtvis inte sant, men om du skriver som om detta var fallet, så kommer du att tvingas förklara tekniska termer