Pedagogisk planering
Kemi 9A HT 2014
Undervisande lärare: Helena Grawé Allander
[email protected]
Lektionsplanering
Vecka 34:
Vecka 35:
Vecka 36:
Vecka 37:
Vecka 38:
Vecka 39:
Vecka 40:
Vecka 41:
Vecka 42:
Vecka 43:
Vecka 45:
Vecka 46:
Vecka 47:
Vecka 48:
Vecka 49:
Vecka 50:
Vecka 51:
Atomens byggnad, elementarpartiklar, atomnummer, masstal, elektronskal, isotop
Atommassa och formelmassa. Historiska kemister. Sid.176-180
Periodiska systemets uppbyggnad, grundämnesfamiljer. Sid. 185-188
Laboration
Joner. Sid 191-193
Jonföreningar och molekylföreningar. Sid 194-197
Repetition och film, kemins historia
Övningsuppgifter
Prov: på sidorna 176-180, 185-188, 191-197
Syror, basiska ämnen och pH värde. Sid 206-209
Buffertlösningar och försurning. Sid 210-215
Salter. Sid 216-223
Laboration saltbildning, laborationsapport
Övningsuppgifter
Valsåtramässan
Prov: Syror, baser och salter sidorna 206-223
Hållbar utveckling: Ozonskiktet/ Växthuseffekten
Vi kommer att ha läxa regelbundet. Läxan kan t ex vara att lära sig ord och begrepp, läsa i boken,
svara på frågor, göra klart en uppgift som inte blivit klar under lektionstid. Om du missat någon
lektion – läs på om det vi arbetat med i skolan enligt planeringen och fråga någon i klassen vad ni har
för läxa. Länk till boken som ljudfil (klicka på extramaterial och välj sida):
http://www.gleerups.se/7-9-kemi-baslaromedel/40668158-product?category=7-9/79_kemi/7-9_kemi_baslaromedel
Läroplanen (Lgr11) säger att undervisningen i kemi i åk 7-9 ska behandla
följande centrala innehåll:
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och
kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors
levnadsvillkor.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi
De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Efter avslutat arbetsområde förväntar jag mig att du kan en del om:
Atomens byggnad och de partiklar som finns i en atom. Vad som skiljer olika grundämnen åt och hur
de grupperas i det periodiska systemet. Vilka kemister genom tiderna som har bidragit till dagens
atomteori. Hur negativa och positiva joner bildas. Hur atomer kan binda till varandra genom
jonbindning och molekylbindning. Planera, genomföra och redovisa undersökningar. Bedömning
Förmågorna som bedöms under terminens arbete med atomen och periodiska systemet finns nedan.
Betygsgrundande uppgifter kommer att vara lektionsarbete, undersökningar och prov.
Bedömning: I matrisen kan du se vilka förmågor som kommer att bedömmas denna termin.
Att uppnå inför år 9
E
C
A
1. Samtal om energi, miljö, hälsa och
samhälle. Skilja fakta från värdering.
Formulera ställning och konsekvens.
Enkla motiveringar
Utvecklade motiveringar
Välutvecklade motiveringar
2. Ställa frågor och bemöta åsikter och
argument.
För till viss del diskussionen
framåt
För diskussionen framåt
För diskussionen framåt och fördjupar
eller breddar den
Utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang
Välutvecklade och väl underbyggda
resonemang
3. Söka information och granska källors Enkla och till viss del
trovärdighet.
underbyggda resonemang
4. Använda information i diskussioner
och text/annan framställning.
I huvudsak fungerande sätt.
Enkla texter med viss
anpassning
Använder info på ett
fungerande sätt. Utvecklade
texter med viss anpassning
På ett väl fungerande sätt.
Välutvecklade texter med god
anpassning
5. Genomföra laboration utifrån
planering, ställa hypotes och egen
planering.
Kan genomföra laboration och
bidrar till att formulera frågor.
Kan genomföra laboration och
formulerar frågor som det efter
någon bearbetning är
användbar
Kan genomföra laboration och
formulerar enkla frågeställningar och
användbara planeringar.
6. Kunna använda utrustning/lab
materiel.
I huvudsak fungerande sätt.
På ändamålsenligt sätt
På ändamålsenligt och effektivt sätt.
7. Jämföra hypotes med resultat och
dra slutsatser med koppling till
kemiska modeller/teorier.
Enkla slutsatser med viss
koppling.
Utvecklade slutsatser med
relativt god koppling.
Välutvecklade slutsatser med god
koppling.
8. Resonera kring resultat, dra
slutsatser/rimligheter /förbättringar.
Enkla resonemang. Bidrar med
förslag.
Utvecklade resonemang. Ger
förslag.
Välutvecklade resonemang i relation
till felkällor. Ger förslag på nya
frågeställningar.
Utvecklade dokumentationer.
Välutvecklade dokumentationer.
9. Dokumentera/skriva labrapport med
Enkla dokumentationer.
bilder, tabeller, diagram m.m.
10. Kunskaper om materien med
användning av kemiska
begrepp/modeller/teorier.
Grundläggande. Kan ge
exempel på, beskriva och
använda vissa
begrepp/modeller/teorier.
Goda. Kan förklara, visa
samband samt ha god
användning av
begrepp/modeller/teorier.
Mycket goda. Kan förklara och visa på
samband och generella drag med
användning av
begrepp/modeller/teorier.
11. Resonera om kemiska processer i
vår omgivning.
Kan föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang och
identifiera samband i naturen.
Utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang samt
visar på relativt komplexa
samband
Välutvecklade och väl underbyggda
resonemang samt visar på komplexa
samband
12. Resonera om kem.
undersökningar/processer i
förhållande till energiomvandling och
kretslopp.
Beskriver enkla, identifierbara
samband och kunna ge
exempel.
Beskriver komplexa samband
samt kan förklara och visa
samband mellan
energiomvandlingar och
kretslopp.
Beskriver komplexa samband samt
kan förklara och generalisera kring
energiomvandlingar och kretslopp.
13. Resonera om hållbar utveckling.
Energi, naturresurser och miljö.
Enkla och till viss del
underbyggda resonemang
Utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang samt
visa på fördelar och
begränsningar.
Välutvecklade och väl underbyggda
resonemang samt visar ur olika
perspektiv fördelar och
begränsningar.
14. Beskriva/förklara
naturvetenskapliga upptäckter.
Beskriver och ger exempel
Förklarar och visar samband
mellan upptäckter o betydelser
Förklarar och generaliserar kring
upptäckter och deras betydelse
