Europaparlamentet
2014-2019
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
2016/0000(RSP)
16.6.2016
UTKAST TILL FÖRSLAG TILL
RESOLUTION
till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016
i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
om genomförandet av Parisavtalet och FN:s klimatkonferens i Marrakech,
Marocko, 2016 (COP 22)
(2016/0000(RSP))
Giovanni La Via
Ordförande för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Peter Liese
för PPE-gruppen
Jo Leinen
för S&D-gruppen
Julie Girling
för ECR-gruppen
Gerben-Jan Gerbrandy
för ALDE-gruppen
Estefanía Torres Martínez
för GUE/NGL-gruppen
Bas Eickhout
för Verts/ALE-gruppen
Marco Affronte
för EFDD-gruppen
RE\1092731SV.doc
SV
PE582.068v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B8-0000/2016
Europaparlamentets resolution om genomförandet av Parisavtalet och FN:s
klimatkonferens i Marrakech, Marocko, 2016 (COP 22) (2016/0000(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC)
och Kyotoprotokollet till denna,
–
med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen
(COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap
av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike,
den 30 november–11 december 2015,
–
med beaktande av den artonde partskonferensen (COP 18) inom ramen för UNFCCC
och av den åttonde partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna
i Kyotoprotokollet (CMP 8), som hölls i Doha, Qatar, den 26 november–
8 december 2012, samt av antagandet av en ändring av protokollet som innebär
inrättande av en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet som sträcker
sig från den 1 januari 2013 till den 31 december 2020,
–
med beaktande av att Parisavtalet öppnades för undertecknande vid Förenta nationernas
(FN) högkvarter i New York den 22 april 2016, vilket kommer att pågå till den
21 april 2017, av att 177 stater har undertecknat Parisavtalet och av att 17 stater har
deponerat instrument för ratificeringen av det (från och med den 20 maj 2016),
–
med beaktande av sitt betänkande av den 14 oktober 2015 Mot ett nytt internationellt
klimatavtal i Paris (2015/2112(INI)),
–
med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 mars 2016 Vägen efter Paris:
en bedömning av Parisavtalets konsekvenser (COM(2016)0110),
–
med beaktande av EU:s strategi för klimatanpassning från april 2013 (COM(2013)0216)
och åtföljande arbetsdokument,
–
med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23 och 24 oktober 2014,
–
med beaktande av att Lettland och Europeiska kommissionen den 6 mars 2015 lämnade
in EU:s och dess medlemsstaters planerade nationellt fastställda bidrag till UNFCCC,
–
med beaktande av den femte utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för
klimatförändringar (nedan kallad IPCC) och dess sammanfattande rapport,
–
med beaktande av den sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram (nedan kallat
Unep) från november 2014 The Emissions Gap Report 2014 samt dess rapport
Adaptation Gap Report från 2014,
–
med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i Schloss Elmau,
Tyskland, den 7–8 juni 2015, med titeln Think ahead. Act together, där de upprepade
sin avsikt att hålla åtagandet att minska växhusgasutsläppen med 40–70 procent senast
PE582.068v01-00
SV
2/2
RE\1092731SV.doc
2050 jämfört med 2010, och att det är nödvändigt att se till att minskningen ligger
närmare 70 än 40 procent,
–
med beaktande av G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i Ise-Shima, Japan,
den 26–27 maj 2016, där samtliga parter uppmanas att sträva efter ett ikraftträdande av
Parisavtalet under 2016,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0000/2016),
och av följande skäl:
A.
Parisavtalet ska träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av
konventionens parter, som sammanlagt står för minst cirka 55 procent av de totala
globala utsläppen av växthusgaser, har deponerat sina ratifikations-, godtagande-,
godkännande- eller anslutningsinstrument till FN.
B.
Kampen mot den globala uppvärmningen bör inte ses som ett hinder för strävandena
efter ekonomisk tillväxt, utan tvärtom som en hävstång för att förverkliga ny och hållbar
ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
C.
Klimatförändringarna kan öka konkurrensen om tillgångar såsom livsmedel, vatten och
betesmark, och kan bli den viktigaste orsaken till befolkningsförflyttningar, både inom
och över nationella gränser, inom en inte alltför avlägsen framtid.
Klimatåtgärder på en solid vetenskaplig grund
1.
Europaparlamentet påminner om att IPCC i sin femte utvärderingsrapport från 2014
presenterade vetenskapliga bevis för att uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig,
att klimatförändringarna är verklighet och att det är mänskliga aktiviteter som
huvudsakligen legat bakom den uppvärmning som observerats sedan mitten av
1900-talet. Parlamentet är oroat att de utbredda och påtagliga effekterna av
klimatförändringarna redan är tydliga i naturliga och mänskliga system på alla
kontinenter och i alla hav.
Ratificeringen och genomförandet av Parisavtalet brådskar
2.
Europaparlamentet välkomnar klimatavtalet från Paris som en milstolpe i kampen mot
klimatförändringarna och för multilateralismen. Det är ett ambitiöst, välavvägt, rättvist
och rättsligt bindande avtal. Antagandet av avtalet och de kumulativa meddelandena
från 187 parter vid slutet av COP 21 om planerade nationellt fastställda bidrag var en
avgörande vändpunkt på vägen mot övergripande och kollektiva globala åtgärder, och
avtalet kommer, när det väl är genomfört, att definitivt och oåterkalleligt påskynda
övergången till en klimattålig och klimatneutral global ekonomi.
3.
Europaparlamentet välkomnar varmt åtagandet från alla länder att hålla ökningen av den
globala medeltemperaturen väl under 2 °C över förindustriell nivå och att göra
ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C samt målet att uppnå en
rättvis avvägning mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av
växthusgaser under senare hälften av detta århundrade.
RE\1092731SV.doc
3/3
PE582.068v01-00
SV
4.
Europaparlamentet erinrar om att det inte är säkert att vi kan undvika betydande
negativa klimateffekter bara för att vi begränsar den globala temperaturökningen till väl
under 2 °C. Parlamentet erkänner att det måste till en tydlig förståelse för de specifika
politiska följderna av att begränsa den globala temperaturökningen till i genomsnitt
1,5 °C. Parlamentet välkomnar därför utarbetandet av en särskild rapport från IPCC
under 2018 för detta ändamål.
5.
Europaparlamentet vädjar om ett tidigt ikraftträdande av Parisavtalet, och uppmanar
kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en tidig och snabb ratificering för att
inte fördröja ikraftträdandet av avtalet.
6.
Europaparlamentet betonar att det är brådskande och mycket viktigt att se över de
inlämnade planerade nationella fastställda bidragen för att uppnå målen i Parisavtalet.
Parlamentet anser att de nationella fastställda bidragen bör bli viktiga verktyg i den
nationella utvecklingsplaneringen i samverkan med målen om hållbar utveckling.
7.
Europaparlamentet betonar vikten av att visa EU:s efterlevnad av Parisavtalet, bland
annat genom att se över EU:s egna långsiktiga mål och politiska instrument.
COP 22 i Marrakech
8.
Europaparlamentet anser att framstegen i förhandlingarna bör baseras på de viktiga
delarna i Parisavtalet, däribland en ram för ökad insyn, detaljerna i den globala
inventeringen, ytterligare vägledning om de nationella fastställda bidragen, en
överenskommelse om differentiering, förlust och skada, klimatfinansiering och
kapacitetsstöd samt en mekanism för att underlätta genomförande och främja
efterlevnad.
9.
Europaparlamentet betonar behovet av att inleda diskussioner om utformningen av den
”positiva dialogen” 2018, som kommer att vara ett viktigt tillfälle att minska den
ihållande klyftan i begränsningar av klimatförändringar med hänsyn till de aktuella
planerade nationella fastställda bidragen. Parlamentet anser att EU bör spela en proaktiv
roll i denna första ”positiva dialog” för inventering av de kollektiva ambitionerna och av
framstegen med att uppfylla åtagandena. Parlamentet uppmanar kommissionen och
medlemsstaterna att inför den ”positiva dialogen” lämna in ambitiösa nationella energioch klimatplaner för genomförandet av deras åtaganden inom ramen för Parisavtalet.
Ambitionsnivåerna före 2020 och Kyotoprotokollet
10.
Europaparlamentet konstaterar att EU nu är på god väg att nå sina mål för minskning av
växthusgasutsläpp och användning av förnybar energi till 2020 och att stora
förbättringar åstadkommits på energiintensitetens område, tack vare effektivare
byggnader, produkter, industriprocesser och fordon, samtidigt som den europeiska
ekonomin har vuxit med 45 procent i reella termer sedan 1990.
11.
Europaparlamentet förtydligar att Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod visserligen
kommer att ha begränsad räckvidd men att den ändå bör ses som ett mycket viktigt
mellansteg, och uppmanar därför parterna, inbegripet EU:s medlemsstater, att slutföra
ratificeringsprocessen så fort som möjligt. Parlamentet noterar att det har uppfyllt sin
del genom att ge sitt godkännande.
PE582.068v01-00
SV
4/4
RE\1092731SV.doc
Icke-statliga aktörers roll
12.
Europaparlamentet framhåller att ett växande antal icke-statliga aktörer vidtar åtgärder
för utfasning av fossila bränslen och för att öka motståndskraften mot
klimatförändringarna. Parlamentet betonar därför vikten av en strukturerad och
konstruktiv dialog mellan regeringar, näringsliv, städer, regioner, internationella
organisationer, det civila samhället och akademiska institutioner för att mobilisera
kraftfulla globala insatser för koldioxidsnåla och motståndskraftiga samhällen.
Parlamentet ser positivt på att det upprättas en agenda för globala klimatåtgärder, som
bygger vidare på åtgärdsagendan Lima–Paris och omfattar 70 initiativ från många
aktörer i olika sektorer.
Omfattande insats från alla sektorer
13.
Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av utsläppshandelssystem globalt, bland
annat 17 utsläppshandelssystem som är i bruk på fyra kontinenter, omfattar länder som
svarar för sammanlagt 40 procent av världens BNP och bidrar till en kostnadseffektiv
minskning av de globala utsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja
kopplingar mellan EU:s utsläppshandelssystem och andra utsläppshandelssystem för att
åstadkomma internationella koldioxidmarknadsmekanismer och på det sättet öka
ambitionsnivån i klimatfrågor och samtidigt bidra till att minska risken för
koldioxidläckage genom att skapa lika villkor.
14.
Europaparlamentet understryker att IPCC har kommit fram till att markanvändning
(jordbruk, boskap, skog och annan markanvändning) har betydande kostnadseffektiv
potential för begränsning och ökad motståndskraft, och att det därför behövs ett ökat
internationellt samarbete för att optimera skogars och våtmarkers förmåga att binda
koldioxid.
15.
Europaparlamentet framhåller att avskogning och skogsförstörelse svarar för 20 procent
av de globala växthusgasutsläppen, och betonar skogarnas betydelse för att begränsa
klimatförändringarna samt behovet av att förbättra skogarnas förmåga att anpassa sig till
och deras motståndskraft mot klimatförändringarna. Parlamentet betonar behovet av
begränsningsinsatser som inriktar sig på tropiska skogar (Redd+).
16.
Europaparlamentet erinrar om att transporter är den näst största sektorn i fråga om
utsläpp av växthusgaser. Parlamentet beklagar att internationell luftfart och sjöfart inte
tas upp i Parisavtalet. Parlamentet uppmanar samtliga parter att genom Icao och IMO
arbeta fram en global politisk ram för att åstadkomma ett verkningsfullt svar, och att
vidta åtgärder för att fastställa adekvata mål före utgången av 2016 för att uppnå de
minskningar som krävs med tanke på målet på väl under 2 °C.
17.
Europaparlamentet påminner om att växthusgasutsläppen från luftfarten införlivades
i EU:s utsläppshandelssystem den 1 januari 2012 och tvingade alla luftfartygsoperatörer
som omfattas av utsläppshandelssystemet att skaffa utsläppsrätter för sina
koldioxidutsläpp. Parlamentet noterar antagandet av de båda besluten om att ”stanna
klockan” 2013 respektive 2014, som tillfälligt begränsar tillämpningsområdet för
EU:s utsläppshandelssystem så att internationella flygningar undantas i syfte att ge Icao
tid att ta fram en global marknadsbaserad åtgärd för att minska utsläppen från
RE\1092731SV.doc
5/5
PE582.068v01-00
SV
internationell flygtrafik, och att detta undantag kommer att upphöra att gälla från och
med 2017.
18.
Europaparlamentet begär att det senare i år inom Icao ska instiftas en rättvis och
handfast global marknadsbaserad åtgärd som ska genomföras på internationell nivå från
och med 2020. Parlamentet är djupt besviket över det nuvarande förslag som Icao
diskuterar, och påminner om att alla ändringar av den befintliga lagstiftningen om
inkludering av luftfarten inom EU:s utsläppshandelssystem endast kan övervägas om
den globala marknadsbaserade åtgärden är ambitiös. Flygningar inom Europa kommer i
vilket fall som helst fortsättningsvis att omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
Minskning av andra utsläpp än koldioxidutsläpp
19.
Europaparlamentet välkomnar G7-ledarnas förklaring som antogs vid toppmötet i
Ise-Shima, Japan, den 26–27 maj 2016, där man betonar vikten av att begränsa
utsläppen från kortlivade klimatpåverkande ämnen såsom sot, fluorkolväten och metan
för att hjälpa till att minska takten på uppvärmningen på kort sikt.
20.
Europaparlamentet kräver att en ambitiös global utfasning av fluorkolväten antas under
2016 inom ramen för Montrealprotokollet. Parlamentet erinrar om att EU har antagit
ambitiös lagstiftning för att fasa ut fluorkolväten med 79 procent fram till 2030 eftersom
klimatvänliga alternativ finns tillgängliga i stor utsträckning och deras potential bör
utnyttjas fullt ut. Parlamentet noterar att utfasningen av fluorkolväten är en lätt och
snabb begränsningsåtgärd i och utanför EU.
Klimatfinansiering
21.
Europaparlamentet konstaterar att det behövs ytterligare insatser för att se till att målet
på 100 miljarder USD i klimatfinansiering uppnås, och vill se en fortsättning på detta
fram till 2025. Parlamentet uppmanar eftertryckligen samtliga parter som kan att
fullgöra sina skyldigheter att tillhandahålla klimatfinansiering med tanke på hur
omfattande och brådskande denna utmaning är. Parlamentet medger dock att
minimeringen av farliga klimateffekter kommer att kräva avsevärt större koldioxidsnåla,
klimattåliga investeringar, och understryker vikten av att stimulera bredare finansiella
flöden genom koldioxidprissättning och offentlig-privata partnerskap.
22.
Europaparlamentet ser fram emot en positiv dialog där man hittar sätt att öka de
finansiella resurserna och stödet för att öka begränsningarna av klimatförändringarna
från alla parter. Parlamentet påpekar att alla parter, donatorer och mottagare bär ett
ansvar att samarbeta för att öka stödet och göra det mer tillgängligt och effektivt.
Klimattålighet genom anpassning
23.
Europaparlamentet betonar att alla länder oundvikligen måste vidta anpassningsåtgärder
om de ska kunna minimera de negativa effekterna och fullt ut utnyttja möjligheterna till
en klimattålig tillväxt och hållbar utveckling. Parlamentet kräver att långsiktiga
anpassningsmål ska fastställas i enlighet med detta. Parlamentet erinrar om att
utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under
utveckling, har bidragit minst till klimatförändringarna, samtidigt som de är de mest
PE582.068v01-00
SV
6/6
RE\1092731SV.doc
utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter och har den minsta
anpassningskapaciteten.
24.
Europaparlamentet kräver att problematiken med klimatflyktingar och dess omfattning,
som en följd av klimatkatastrofer orsakade av den globala uppvärmningen, tas på allvar.
Parlamentet noterar med oro att 166 miljoner människor tvingades lämna sina hem på
grund av översvämningar, stormar, jordbävningar eller andra katastrofer mellan 2008
och 2013. En klimatrelaterad utveckling i delar av Afrika och Mellanöstern kan bidra
till en upptrappning av flyktingkrisen i Medelhavsområdet.
Klimatdiplomati
25.
Europaparlamentet välkomnar EU:s fortsatta fokus på klimatdiplomati, som är mycket
viktigt för att höja klimatåtgärdernas profil i partnerländer och inför den globala
allmänna opinionen. Parlamentet understryker att EU, dess medlemsstater och
Europeiska utrikestjänsten har en enorm utrikespolitisk kapacitet och måste visa
ledarskap i klimatforum. Parlamentet betonar att ambitiösa och brådskande
klimatåtgärder samt genomförandet av åtagandena från COP 21 måste förbli en av
EU:s prioriteringar i dess bilaterala och biregionala högnivådialoger med partnerländer,
G7, G20, FN och andra internationella forum.
Europaparlamentet
26.
Europaparlamentet åtar sig att ratificera Parisavtalet så fort som möjligt, att använda sin
internationella roll och sitt medlemskap i internationella parlamentariska nätverk för att
konsekvent sträva efter framsteg mot en snabb ratificering och ett snabbt genomförande
av Parisavtalet.
27.
Europaparlamentet anser att parlamentet, eftersom det måste godkänna alla
internationella överenskommelser, måste vara väl integrerat i EU:s delegation.
Parlamentet förväntar sig därför att få närvara vid EU:s samordningsmöten i Marrakech.
28.
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och sekretariatet för
UNFCCC, med en begäran om att resolutionen ska spridas till alla parter i konventionen
som inte är medlemmar i EU.
RE\1092731SV.doc
7/7
PE582.068v01-00
SV
