SMEDBY GÅRD
Österåkers kommun
Stockholms län
LANDSKAPSANALYS
Stockholm - 20150626
MEDVERKANDE
ÖSTERÅKERS KOMMUN
KÄLLOR
Planarkitekt - Amanda Docherty
Prenzlau-Enander, Gabriele 1998
”I Roslagen - Kulturhistoriska miljöer i Österåker”
NOVAMARK AB
Landskapsarkitekt - Marlene Thelandersson
Landskapsarkitekt - Eliza Nielsen
TITEL
Smedby Gård, Landskapsanalys
DATUM
2015-06-26, Stockholm
FOTO / ILLUSTRATIONER
Marlene Thelandersson
Lindblom, Cecilia 2013:2715 ”Smedby Gård Särskild arkeologisk utredning”
Nordström, Alf 1977 ”Vägvisare till kulturen i
Stockholms län””
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION..........................................4 Fotopunkt 1 & 2............................................12
Fotopunkt 3 & 4............................................13
HISTORISK ANKNYTNING........................6 Fotopunkt 5 & 6............................................14
Fotopunkt 7 & 8............................................15
LANDSKAPSINVENTERING.......................7 Fotopunkt 9 & 10..........................................16
Beskrivning av landskapet.................................7
Inventering.....................................................7
LANDSKAPSANALYS.................................8
Grundläggande landskapsanalys.........................8
SIKTANALYS.............................................10
Visuellt intryck..............................................10
VISUALISERINGSSTUDIE.......................17
Visualisering.................................................18
INMÄTNING AV TRÄD...........................19
INTRODUKTION
BAKGRUND
Ett detaljplanearbete är påbörjat för att möjliggöra
ett nytt bostadsområde i exploateringsområdet
Smedby Gård, och ett förslag är framtaget med totalt
22 nya bostäder, fördelat på 8 parhus och 6 radhus.
Denna landskapsanalys är framtagen för att studera
konsekvenserna av en tillkommande bebyggelse
på platsen med syftet att studera platsen och dess
förutsättningar för uppförandet av ny exploatering.
Landskapsanalysen undersöker hur den tilltänkta
bebyggelsen inom kommande detaljplan kan
komma att påverka dagens landskapsbild. I analysen
fokuserar till stor del på relationen mellan tilltänkt
bebyggelse, befintlig bebyggelse och det öppna
landskapet med en aktiv kultur- och rekreationsmiljö.
Rapporten har delats in i: landskapsinventering,
landskapsanalys samt en studie av hur
landskapsbilden förändras vid implementering.
Geografisk avgränsning för analysen är området
Smedby med omgivning. Exploateringsområdet
ligger inom området för Smedby Gård i Österåkers
kommun strax nordost om Stockholm.
4
Exploateringsområde
SMEDBY GÅRD, ÖSTERÅKER
5
HISTORISK ANKNYTNING
Smedby Gård och dess omnejd har genom
historien varit ett flitigt använt landskap. Det äldsta
omnämnandet av gården är från 1381 då gårdens
namn benämndes Smaedhaby och Riksarkivets
kartor visar att exploateringsområdet var bebyggt
redan 1640 (Lindblom) och har fram till idag
använts för flera aktiviteter. Förutom ett effektivt
kulturlandskap har Smedby Gård även haft flera
industrier, t.ex. ett tegelbruk och ett säteri.
Åkersberga har vuxit fram på Smedbys ägor, den
äldre huvudbyggnaden och magasin härstammar
från förra seklet medan gården som säteri har
varit bebyggd sedan medeltiden. Smedby har blivit
alltmer kringgärdat av det växande Åkersberga,
6
Vykort Österåker - Smedby Gård flygfoto 1962
öster om gården finns dock ett område av det gamla t.ex. ett gruvområde och på större avstånd
återfinns ett flertal gravfält. Utredningsområdet
kulturlandskapet fortfarande kvar. (Nordström)
har varit en bebyggd del av Smedby Gård sedan
Österåker har haft jordbruket som huvudnäring åtminstone 1640. Antalet byggnader och deras
ända fram till mitten på 1900-talet men även placeringar har varierat under århundradena.
tegeltillverkning har haft stor betydelse för Exploateringsområdet höll redan år 1640 några
kommunen. Detta var en vanlig industri på matförråd, en bostad med tillhörande täppa. 1854
landbygden under 1600- och 1700-talen, de större fanns förutom den mindre bostaden även fyra
herrgårdarna slog tegel för eget bruk på gårdens ekonomibyggnader. Vid sekelskiftet, 1900, fanns
mark. Sådana herrgårdstegelbruk fanns bland endast två ekonomibyggnader varav den ena är det
annat vid Smedby varifrån leran till teglet togs från magasin som påträffas på samma plats som idag.
markovmråden vid Smedby Gård. Ur Smedbys Den arkeologiska utgrävningen visar att platsen
gårdstegelbruk växte under 1800-talets andra hälft användes redan under yngre järnåldern alternativt
fram ett tegelbruk som blev det största öster om tidig medeltid. (Lindblom)
Stockholm. (Prenzlau-Enander)
Smedby Gårds tegelbruk. Foto - Olle Löfgren
LANDSKAPSINVENTERING
närliggande gårdsmiljön. Denna kulle är synlig
för trafikanter längs Sockenvägen samt från den
Exploateringsområdet, Smedby Gård, i Österåkers gång- och cykelväg som löper från Sockenvägen
kommun har den typiska Roslagskaraktären; ett och som korsar Smedby Gård. Den befintliga
småskaligt landskap med flacka odlingsmarker bebyggelsen som utgör gårdsmiljön är varierad med
genombrutet av moränhöjder och berg i dagen. torpstugor, en herrgårdsliknande byggnad, ett stall
Naturgeografiskt ligger området i gränsen mellan samt olika ekonomibyggnader. Byggnaderna inom
Mälarlandskapets öppna slätter och Roslagens mer exploateringsområdet utgörs av ett torp och ett
kuperade terräng.
jordbruksmagasin. På grund av läget samt storleken
är magasinet den mest framträdande byggnaden.
Landskapet är öppet och avgränsas av skogsklädda Idag fungerar byggnaden som upplag för privat bruk.
höjdryggar i öst-västlig riktning och av
vegetationsbevuxna åkerholmar. Dessa utgörs av Tidigare har det omgivande landskapet varit ett
bland annat äldre ekar och vittnar om ett betes- och produktivt jordbrukslandskap men som numera
kulturlandskap. Norr om platsen ligger Sockenvägen har anpassats till flera aktiviteter. Förutom att
som skär genom området. Smedby Gård ligger på en fortfarande fungera som produktionslandskap
höjd som reser sig upp till 5 meter över omgivande finns flera fritidsverksamheter spridda kring
åkermark, och utgör ungefär 1/3 av ytan på höjden. exploateringsområdet. En brukshundsklubb, ett
kolonistugeområde och en ridskola med stall,
INVENTERING
hagar och ridhus driver sina verksamheter här.
Själva exploateringsområdet ligger på en höjd, som Mellan husen finns ett flertal mäktiga ekar, och
gränsar mot ett öppet landskapsrum samt mot den mot brukshundsklubben i öster finns ett förväxt
BESKRIVNING AV LANDSKAPET
slyområde med blandad vegetation av främst lönn
men också någon enstaka apel. Väster om Smedby
Gård finns ett bostadsområde med radhusbebyggelse
från 70-talet, vidare finns ett större bostadsområde
med enfamiljshus från samt nybyggda flerfamiljshus
norr om Sockenvägen. Öster om Smedby Gård
ligger ett äldreboende, ett demensboende och
Smedbyskolan.
Blå leden är en vandringsled som löper förbi
exploateringsområdet, den utgår från Domarudden
i Österåkers kommun och sträcker sig via Rydbo till
hamnen i Vaxholm, en sträcka på totalt 35 km genom
en varierad Roslagsnatur. Blå leden är av riksintresse
för friluftslivet i området och som håller flera
aktiviteter. Exploateringsområdet med omgivande
landskap bedöms som värdefullt för rekreation och
friluftsliv samt med hänsyn till landskapsbilden. Blå
leden kopplar exploateringsområdet till Röllingby
Backar i Åkersberga. Ett naturreservat som utgörs av
blandskogsbevuxna kullar. Backarna är omgivna av
åkrar och utgör ett vackert inslag i landskapsbilden.
7
LANDSKAPSANALYS
Landskapsanalysen
bygger
på
utförd
landskapsinventering, vad finns i landskapet och hur
platsen – exploateringsområdet – förhåller sig till sin
omgivning. Analysen är uppdelad i tre kapitel: det
första är en grundläggande landskapsanalys, den
andra en fördjupande siktanalys och den avslutande
analysen är en studie av hur landskapsbilden
förändras vid implementering.
8
Det stora öppna åkerrummet avgränsas av
exploateringsområdet som en sammanhållen och
skogsbeklädd höjdrygg vilket bidrar till att rummet
upplevs som slutet och skapar en fond till vyerna.
De skogsbeklädda åkerholmarna bidrar till att
bryta upp landskapt och skapar en känsla av
småskalighet. Smedbyån löper precis söder om
exploateringsområdet och avtecknar sig som
GRUNDLÄGGANDE LANDSKAPSANALYS en lågpunkt i terrängen. Det öppna landskapet
Smedby och dess omnejd är ett mycket attraktivt medför många siktlinjer och vyerna upplevs väldigt
kulturlandskap med högt rekreationsvärde som är väl varierande från olika platser.
använt för framför allt för promenad, cykel, ridning
och annan motion. Upplevelsevärden är kopplade Exploateringsområdet kan ses särskilt tydligt från
till utblickar och öppna landskap, kulturhistoria Sockenvägen, från kolonistugeområdet i söder samt
och levande jordbruk samt variationsrikedom och från de stråk som leder genom landskapet. Alltså
kommer en visuell förändring i form av bebyggelse
naturpedagogik.
ha störst påverkan på just de platserna. Från
Områdets öppna och småkuperade karaktär delar exploateringsområdet finns, under vintertid, även
in landskapet i mindre rum och rumsbildningen utblickar över omgivande landskap.
definieras av de undulerande skogspartierna.
I anslutning till exploateringsområdet uppskattas fyra
landmärken finnas; Smedby herrgård, magasinet,
äldreboendet och Smedby Företagarcentrum.
Byggnadsvolymerna är dominerande inslag
i landskapet och syns på långt håll från olika
platser området. Äldreboendet och Smedby
Företagarcentrum fungerar också som målpunkter
för de boende. Smedby herrgård är ett självklart
mentalt landmärke då denna namngivit området.
Sockenvägen skär igenom landskapet och utgör en
fysisk barriär då vägen är hårt trafikerad. Vägen är,
förutom vid det befintliga övergångsstället, mycket
svår att ta sig över. Trafiken skapar en bullrig miljö
vilket är påtagligt i exploateringsområdet.
Vid besök på plats i februari återfanns flera stråk,
både planerade och oplanerade i landskapet, varav
ett leder precis förbi Smedby Gård. Förutom de
dokumenterade stråken gick det även på plats att se
att landskapsrummen används flitigt, flera skidspår
och promenadslingor avtecknade sig i snön.
LANDSKAPSANALYS
RUMSBILDNING
Exploateringsområde
LANDMÄRKE
SIKTLINJE
STRÅK
FYSISK BARRIÄR
9
SIKTANALYS
Siktanalysen är gjord utifrån exploateringsområdet
och från olika sträckningar i omgivningen med
en bedömning av hur en framtida bebyggelse kan
komma att påverka siktlinjerna från omgivningen.
Siktanalysen redovisas med foton tagna från platser i
exploateringsområdets omgivning. Urvalet av platser
gjordes utifrån den bedömning av siktlinjer som
gjordes i landskapsanalysen. Fotona är tagna främst
från platser kring exploateringsområdet, längs med
de stråk som omger exploateringsområdet.
VISUELLT INTRYCK
oklara inbördes samband mellan husen. Det stora
magasinet längst upp på höjden är dominerande i
synintrycket.
Över byggnaderna reser sig sommartid ett tak av
trädkronor, som tecknar en kontur mot himlen och
ramar in bilden av byn. Byggnaderna är väl synliga
då vegetationen är avlövad, men under sommaren
är många av byggnaderna delvis skymda av träd
och buskar. Det visuella intrycket när man rör sig
genom området är en gårdsmiljö som påminner
om det tidigare kulturlandskapet. Olika skalor på
bebyggelsen understryker vilket typ av landskap
som förekommer kring exploateringsområdet.
Det visuella intrycket av exploateringsområdet
betraktat från långt håll är att likna vid en by, med
byggnader som tillkommit vid olika tidpunkter Analysplatserna redovisas i följande bildserie med
och för olika ändamål. Bebyggelsens struktur fotopunkterna markerade i Siktanalys. Fotona är
upplevs som ett kluster med oordnad riktning och tagna under februarimånad.
10
SIKTANALYS - FOTOPUNKTER
1
2
3
10
9
8
4
5
7
6
11
FOTOPUNKT
11
FOTOPUNKT 1
FOTOPUNKT 2
Exploateringsområdet betraktat från gång- och cykelväg mellan Sockenvägen
och Smedby Gård.
Fotot visar exploateringsområdet vinkelrätt från Sockenvägen, fotot är taget från
fältet precis söder om Sockenvägen och visar bebyggelsen på och kring området.
Det visuella intrycket är att området har en äldre byformation. Ekarna framför Nu framträder dock fler detaljer. Nivåskillnaderna är tydligare och marklinjen
och i kanten av exploateringsområdet mjukar upp kullen och bebyggelsen definierar exploateringsområdet som en kulle. Ekarna framträder tydligare.
och ger intrycket av ett klassiskt Roslagenlandskap. Det är uppenbart
att exploateringsområdets bebyggelse har en helt annan karaktär än de
bostadsområden som tillkommit med en samlad framväxt och byggnation, till
exempelvis det nybyggda flerbostadsområdet norr om Sockenvägen. Smedby
Gård står för det rurala landskapet, som framträder precis i gränsen vid den
12
FOTOPUNKT 3
FOTOPUNKT 4
Området betraktat från sydost.
Området betraktat från öster.
Exploateringsområdet framträder tydligt som en kulle. Denna kulle är en av de
element som definierar det stora öppna landskapsrummet. Bilden visar tydliga
spår av aktiviteter. Här har man åkt skidor och promenerat, det finns spår av
hund och häst – detta bekräftar områdets flitiga nyttjande och betydelse för
friluftlivet.
Utmed höjdens slänt mot åkermarken har vegetationen fått utvecklas fritt, och
resulterat i ett slags bryn av förvuxen slyvegetation. Samtliga byggnader är delvis
skymda när vegetationen grönskar. Kanten mot åkern är mycket tydlig och när
vegetationen är avlövad syns även att marklinjen tydligt avviker i nivå från
omgivande öppna landskapsrummet.
13
FOTOPUNKT 5
FOTOPUNKT 6
Landskapsbilden från fotopunktens gång- och cykelväg ger i alla riktningar
ett intryck av rural miljö utan urbana inslag, med undantag från fotopunktens
siktlinje samt utblicken mot äldreboendet. Landskapsbilden är känslig och alla
urbana element förändar intrycket av det rurala landskapet. Vid fototillfället
rörde sig många människor på denna väg. I fonden framträder nybyggda
flerbostadshus norr om Sockenvägen. I denna bild utgör husen ett exempel på
hur det visuella intrycket av ny bebyggelse kan bli ett tydligt avvikande inslag,
då konturerna av byggnaderna är i princip obrutna och avtecknas tydligt mot
den mörkare skogen i bakgrunden. Inget i husens nära utemiljö korresponderar
till omgivningen.
Siktlinje från gångväg vid äldreboendet, sydost om området.
14
Till och med från långt håll framträder byggnaderna tydligt. Genom strategiskt
placerad vegetation skulle övergången mellan hus och landskapsrum mjukas
upp och påverkan på landskapsbilden blir mindre påtaglig.
FOTOPUNKT 7
FOTOPUNKT 8
Området betraktat från brukshundsklubben i sydost.
Fotot är taget från exploateringsområdet mot landskapsrummet i nordost.
Bebyggelsen på Smedby Gård betraktat från denna sida, visar en annan karaktär Här blir det tydligt att exploateringsområdet är visuellt avskärmat från
jämfört med tidigare vyer, t.ex. från Sockenvägen. Idag används området som landskapsrummet. På vintern, som på bilden, är det genomsiktlig utblick men
informellt upplag.
under de gröna månaderna finns ingen vy.
Från denna fotopunkt sammanfaller parkeringen till brukshundsklubben
ihop med kullens slänt i avgränsningen mot åkermarken, och uppfattas som
tillhörande exploateringsområdet.
15
FOTOPUNKT 9
FOTOPUNKT 10
Fotot är taget från gång- och cykelvägen som löper genom exploateringsområdet,
mot Sockenvägen i norr.
Fotot är taget från gång- och cykelvägen mellan Sockenvägen och
exploateringsområdet mot söder.
Väl inne i Smedby Gårds-området upplevs platsen som pittoresk och miljön
känns typisk för Roslagenlandskapet med gamla ekar som tillför mycket till
platsen. Potentiellt kan fina utblickar mot landskapsrummet skapas. Denna
atmosfär liknar inte något annat utan upplevs unikt. Det blir tydligt att den norra
sidan av exploateringsområdet upplevs helt annorlunda de övriga sidorna. De
element bilden visar - ekarna, bebyggelsen, stråket, utblicken och höjden skapar
tillsammans en viktig och platsspecifik landskapsbild.
Denna entré till Smedby Gård är ståtlig och bär på en känsla av att man äntrar
ett nytt rum. De befintliga ekarna är ett viktigt inslag för att förhöja just den
känslan. Väl här upplevs platsen som ett rum med en speciell gårdsmiljö. Denna
identitet är mycket värdefull för landskapsbilden.
16
VISUALISERINGSSTUDIE
Den avslutande delen av landskapsanalysen är
en studie av hur landskapsbilden förändras vid
implementering. Studien är baserad på föreliggande
situationsplan och undersöker hur marklinjen
förändras, byggnadsvolymerna upplevs och hur
skalan påverkas. En visualisering har gjorts vilken
beskriver hur byggnadsvolymerna upplevs från det
stora landskapsrummet i öster.
Se rådande situationsplan.
Mot bakgrund av den här landskapsanalysen föreslås
att exploatering ska förläggas så att den tar hänsyn
till övrig bebyggelse, det existerande landskapet och
med speciell hänsyn till den värdefulla vegetationen,
i det här fallet äldre ekar och askar. Den planerade
bebyggelsen kommer påverka bl.a. utblickar och
landskapsbilden från det omkringliggande området,
varför det är viktigt att ta hänsyn till landskapet
som har högt rekreationsvärde och en levande
kulturmiljö.
De nya byggnadsvolymerna kommer att ligga
i anslutning till ett flitigt brukat och värdefullt
landskap och för att placera dessa i Smedby Gård
bör gränserna mjukas upp med befintlig och ny
platstypisk vegetation. För att omsluta ny bebyggelse
och minska den visuella påverkan sett från
omgivningen har värdefull vegetation mätts in.
Se Inmätning av träd.
SKALA 1:1000
17
VISUALISERING
Smedby Gård visualiserat från nordost. Perspektivet
illustrerar vyn som upplevs från landskapsrummet.
18
INMÄTNING AV TRÄD
De befintliga träden som mättes in är markerade
med två symboler; en illustrativ symbol samt en
överkryssad ring. Trädsymbolerna illustreras med
en krona på 9m i diameter vilken uppkattades vid
inventering.
Den illustrativa symbolen visar de träd som är
möjliga att spara, och föreslås skyddas för påverkan
och under byggtiden. Den överkryssade symbolen
visar de träd som bör avverkas och stubbrytas. Dessa
bedöms ej möjliga att spara p.g.a. kronornas storlek
samt den påverkan markmoduleringen kommer att
ha.
De träd som återstår efter avverkning får stor
betydelse för platsen och landskapsbilden och alltså
oerhört viktiga att dessa skyddas.
SKALA 1:1000
19
