Musik och språkutveckling

Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Musik och språkutveckling
Music and Language Development
Ida Malmgren
Therese Pagh
Lärarexamen 140 p
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
2008-01-17
Examinator: Lena RubinsteinReich
Handledare: Anna-Karin Svensson
Sammanfattning
Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka språkutveckling med hjälp av
musik och rytmik på två skolor i Skåne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning
och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt två olika skolor för att se om det
skiljer sig i användandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lärarstuderande vill vi
veta hur både barn och pedagoger tänker kring ämnet samt hur de använder musik och rytmik
i verksamheterna. Musik är och har alltid varit ett högst aktuellt ämne och vi menar att detta
påverkar varje människa på ett eller annat sätt.
Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger och elever ser på språkutvecklande arbetssätt
med hjälp av musik och rytmik
Vi har valt följande frågeställningar:
•
Hur upplever pedagoger och elever ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av
verktygen musik och rytmik?
•
Hur integreras musik och rytmik i den övriga undervisningen?
•
Vilka likheter respektive skillnader finns mellan skolan med profil och skolan utan
profil?
Vi valde att använda oss av intervjuer som metod i vår undersökning för att få samtal kring
ämnet. Valet av skolor grundar sig på att en av författarna har gjort sin verksamhetsförlagda
tid på en av skolorna, den andra av oss känner även till denna skola väl. Vi valde den andra
skolan eftersom de har en musikinriktning.
Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader i hur man arbetar med
språkutveckling på de olika skolorna. Pedagogerna som arbetar i klassen med musikprofil
menar att en språkutveckling med musik som didaktisk redskap är en viktig förutsättning för
att barnen ska lära sig nya ord, tal och annat som ligger till grund för språket. Här menar de att
sången utvecklar rösten och att detta i sin tur utvecklar språket. De anser också att det är
viktigt att integrera musiken med övriga ämnen. Tidigare forskning styrker denna teori och
menar att en integrering underlättar och fördjupar begreppsförståelsen. Den andra pedagogen
menar att det finns många olika sätt att uttrycka sig på och att varje enskild pedagog måste
hitta det sätt som passar henne/honom bäst. Detta i sin tur bidrar till en utveckling av språket.
Nyckelord: Språkutveckling, musik, rytmik, profilklasser och intervjuer
2
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................................................................... 5
1:1 Syfte .................................................................................................................................. 5
1:2 Aktuella begrepp............................................................................................................... 6
2. Kunskapsbakgrund.............................................................................................................. 7
2:1 Sammanfattning .............................................................................................................. 11
3. Metod och genomförande .................................................................................................. 13
3:1 Metod .............................................................................................................................. 13
3:2 Undersökningsgrupp ....................................................................................................... 14
3:3 Genomförande................................................................................................................. 15
3:4 Etiska aspekter ................................................................................................................ 16
3:5 Tillförlitlighet och giltighet............................................................................................. 16
4. Resultat................................................................................................................................ 17
4:1 Inledning ......................................................................................................................... 17
4:2 Svar från pedagogerna .................................................................................................... 17
4:3 Likheter och skillnader i pedagogernas svar................................................................... 20
4:4 Svar från eleverna ........................................................................................................... 21
4:5 Likheter och skillnader i barngruppernas svar................................................................ 23
5. Analys .................................................................................................................................. 25
5:1 Analys av pedagogernas svar.......................................................................................... 25
5:2 Analys av elevernas svar ................................................................................................. 28
6. Diskussion ........................................................................................................................... 31
7. Litteraturförteckning......................................................................................................... 36
8. Bilaga 1 ................................................................................................................................ 37
9. Bilaga 2 ................................................................................................................................ 38
4
1 Inledning
Vi har under vår utbildningstid funderat över hur musik och rytmik främjar barns språkliga
utveckling. Musiken finns runt omkring oss och påverkar varje individ på ett eller annat sätt.
Vi har erfarenhet av att musik i skolorna enbart används i musikundervisningen, den
integreras inte med övrig undervisning. Musik är också ett ämne som lätt kan bli åsidosatt för
att få mer tid till övrig undervisning. Här tror vi att musik och rytmik är två didaktiska verktyg
som kan utveckla språket hos eleverna.
Vidare anser vi att musik och rytmik kan ha en positiv effekt för barns inlärningsförmåga.
Alla individer är olika och lär därmed på olika sätt, därför är det viktigt som pedagog att
kunna tillgodose de olika inlärningsstilarna. Här är musik och rytmik högst aktuella eftersom
musik är en del i vardagen genom framförallt tv och radio. Skolan är en verksamhet där barn
och ungdomar befinner sig dagligen och där de utvecklas inför framtiden. Som blivande lärare
anser vi att det är vår skyldighet att lägga upp undervisningen på bästa möjliga sätt för att alla
elever ska kunna uppnå de nationella målen. Det finns en del forskning som stärker teorierna
om hur musik och språkutveckling hänger samman. En rad forskare har delvis olika teorier
kring ämnet men kopplar ändå samman musik och språkutveckling. Några forskare att nämna
är bland annat Jederlund, Waterson och Sandberg som gjort flertalet studier inom ämnet.
1:1 Syfte
Vårt syfte med detta examensarbete är att få en ökad förståelse för hur musik, rytmik och
språk hänger samman och kan bidra till en ökad utveckling hos elever. Detta för att vi som
blivande pedagoger ska kunna utveckla undervisningen inom ramen för skolan när det gäller
användandet av musik. Språkutveckling är ett återkommande tema under hela skolgången och
finns med i alla ämnen. Som vi nämnde ovan tror vi att musiken inte integreras i de övriga
ämnena fullt ut och har därför gjort en undersökning på två skolor i södra Skåne för att se hur
detta sker i de olika verksamheterna. Vår fokus ligger dock på hur musik och rytmik utvecklar
språket hos barn. Vi har även valt att se på likheter och skillnader i användandet av musik och
rytmik på de valda skolorna.
Vi har därför valt följande frågeställningar för att undersöka språkutveckling med hjälp av
musik och rytmik:
•
Hur upplever pedagoger och elever ett språkutvecklande arbetssätt med hjälp av
verktygen musik och rytmik?
5
•
Hur integreras musik och rytmik i den övriga undervisningen?
•
Vilka likheter respektive skillnader finns mellan en skola med musikprofil och en
skola utan musikprofil?
1:2 Aktuella begrepp
För att göra läsningen enklare finns det några begrepp att reda ut.
Rytmik: Enkelt uttryckt betyder det att uppleva och förstå musik via rörelser. Rytmik är en
pedagogisk metod som ger grundläggande färdigheter i musik.
Språkutveckling: En utveckling i tal och skrift. Barnet följer oftast olika stadier i sin
utveckling.
Prosodi: Inom språkvetenskapen hänvisas begreppet prosodi till språkets ljudegenskaper.
Prosodi handlar om ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra.
Lingvistik: Ett annat ord för språkvetenskap som är vetenskapen om mänskligt språk.
6
2 Kunskapsbakgrund
Styrdokumenten är något varje pedagog måste arbeta efter, eftersom dessa är riktlinjer i
undervisningen. Nedan följer några utdrag ur den reviderade kursplanen i musik för
grundskolans tidigare år. Vår fokus vilar dock på hur musik och språk hänger samman och
bidrar till en utveckling inom språket.
Musik är ett gränsöverskridande språk som främjar förståelse och tolerans samt underlättar
integration och samverkan i skola och samhälle. Musiken har betydelse för
personlighetsutveckling och lärande. Beröringspunkterna mellan musik och andra ämnen kan
ge eleven möjlighet att välja sin egen personliga väg till musikkunskap. Musikämnet kan tjäna
som konkret utgångspunkt och stöd för lärande i andra ämnen och för uppnående av skolans
övergripande mål. Som stöd för elevens utveckling till självständig förståelse, kunskap och
färdighet i ämnet ligger språkämnena nära till hands. Musik och språk bygger på
ljudkommunikation och har många beståndsdelar gemensamma. (Skolverket, kursplaner 2000
s.43)
Vi har tagit ut de viktigaste strävansmålen i kursplanen som har med språkinlärning och
musik att göra.
Skolan ska i sin undervisning i musik sträva efter att eleven
•
utvecklar tillit till den egna sångförmågan och blir medveten om dess
utvecklingsmöjligheter och sociala betydelse,
•
utvecklar förmåga till medvetet lyssnande som en väg till musikupplevelse och
fördjupad kunskap,
•
blir förtrogen med musikens form, struktur, skriftspråk och uttrycksmedel samt dess
funktioner och villkor i olika miljöer, kulturer och epoker,
•
utvecklar sitt musicerande och lyssnande till att omfatta musik inom olika epoker och
genrer, sin förmåga att kritiskt granska och värdera musik samt sin förståelse och
respekt för andra människors musikpreferenser,
•
blir förtrogen med musikens beröringspunkter med andra kunskapsområden och
utvecklar förmåga att kombinera musik med andra gestaltningsformer som bild, text,
drama, dans och rörelse. (Skolverket, kursplaner, 2000 s.42)
7
Musik har funnits lika länge som människan. I alla tider och kulturer har musiken varit med
och format människornas liv. Musiken har varit en del av bland annat fester, högtider,
religiösa ritualer, arbete, avkoppling och i en rad andra sammanhang. Med andra ord verkar
det inte som om människan klarat sig utan musik. Jederlund (2002) beskriver detta med att
människan inte använde talspråkets alla ljud under en lång tidsperiod och det finns fortfarande
kulturer som inte använder sig av något skriftspråk. Om vi går ännu längre tillbaka i tiden
använde sig Pythagoras, Platon och Aristoteles av musiken aktivt, i både undervisning och
vetenskap. (Jederlund, 2002)
Själva begreppet kommunikation har sitt ursprung i det latinska verbet ”communicare” som
betyder ”att göra något gemensamt” som i vidare mening kan förklaras med att man delar
upplevelser och tankar i samspel med andra individer. Själva kommunikationsbegreppet
ligger i detta fall nära begreppet språk. Jederlund (2002) hävdar att det finns förvånansvärt lite
forskning kring kopplingen mellan musikutövning, musikundervisning och språkutveckling.
Han menar istället att det finns flertalet studier om språkutveckling och språkinlärning som
hänger samman med barnramsor, musik och rörelser som viktiga metoder i lärandet.
(Jederlund, 2002)
Jederlund (2002) har konstaterat att de tidigaste upplevelserna kommer från tiden innan vår
födelse. Saker som beröring, rytmiska vibrationer, rörelser och nära ljud utgör viktiga
byggstenar i barnets vidare utveckling. Han hävdar att det krävs upplevelser för att en
utveckling ska kunna ta form. Som utgångspunkt för en musikalisk beskrivning pekar han på
grundelementen, vilka är ljud, rörelse och puls/rytm. Jederlund (2002) delar sina meningar
med Waterson (1991) som också hävdar att utvecklingen startar redan hos fostret.
Hon tillägger dock att det finns utvecklingsstadier i barnets tillägnande av språk och att dessa
är sammanfogade med de tre grundelementen. Små barn har musiken som sitt allra första
språk, de kommunicerar med ljud. Många av deras lekar är rytmiskt uppbyggda av både ljud
och rörelse. Själva ljudet i sig är den viktigaste byggstenen i musik, liksom i det talande
språket.
Barns förmåga är tidigt mycket stor för att kunna urskilja olika ljud och producera ljud med
sin egen röst, denna förmåga är sedan avgörande för barnets hela språkutveckling. Detta gäller
både musik, talspråk, läs- och skriftspråk. (Jederlund, 2002, Waterson, 1991)
Waterson (1991) har tittat på studier om barnramsans betydelse för att en språkutveckling ska
äga rum. Det finns bevis som pekar på att barnrim har stor betydelse för att en
8
språkutveckling ska ske. Många generationer, både lärare och föräldrar, har sjungit, läst och
rimmat för barn i alla tider. Bryant och en rad andra forskare (1989) håller med Waterson
(1991) och menar vidare att en tidig användning av barnramsor hjälper barnen att utveckla en
så kallad fonologisk medvetenhet, vilket behövs för att lära sig läsa och skriva. Deras
undersökningar har påvisat att de barn som rimmat och ”ramsat” haft lättare för att lära sig
läsa och skriva. (Waterson, 1991)
Lundberg (1984) hävdar att en lingvistisk medvetenhet är till stor fördel för läsinlärning hos
barn. Här menar han att en fonologisk medvetenhet är av stor vikt med fokus på språkets
uttryck och form. Vidare pekar han på mindre fokusering på språkets innebörd. Arnqvist
(1993) anser istället att betydelsen av att stimulera barns förmåga till de prosodiska dragen,
vilket är en stimulering av ord samt talspråk för att underlätta läsinlärningen. Inom
språkvetenskapen är prosodi ljudenheters ljudegenskaper i förhållande till varandra.
(Jederlund, 2002)
Antal-Lundström (1996) utgår också från en forskning kring lingvistik och fonologisk
medvetenhet men poängterar att en akustisk kommunikation är viktig för att förebygga läsoch skrivsvårigheter. Med detta menar hon att en medveten ljudförståelse bör äga rum hos
barnen för att utveckla det centra i hjärnan som registrerar ljud samt förändringar av dessa.
Vidare betonar hon förmågan för att en visualisering ska ske och detta sker med exempelvis
inre bilder, skrivna tecken och ritade bilder. Hon lägger tyngdpunkten vid förmågan att
producera och reproducera ljud eftersom vi människor skapar oss en formation av ljuden som
vi länge kan minnas. Här är rösten den viktigaste källan för att kunna återskapa ljudet och för
att kunna kontrollera detta med ett så kallat gehör. Detta för att det reproducerade ljudet bör
stämma överens med förebilden. Fortsättningsvis betonar Antal-Lundström (1996) att
läsningen och skrivningens problem i skolorna vilar på sambandet mellan ljud och tecken.
Hon hävdar att inom det senaste decenniet har man konstaterat att detta har en koppling till
inlärning via musik. Hon menar att man som pedagog kan stötta samt stärka barnens
ljudupplevelser genom att forma toner och ljud med händerna. Det blir då mer konkret för
eleverna och en möjlighet till att en inlärning tar vid förstärks. (Antal-Lundström, 1996)
Centerheim-Jogeroth (1991) ser en stark koppling mellan motorisk utveckling och
språkutveckling.
Genom lek och sång utvecklas hjärnbalken som styr kommunikationen
9
mellan de båda hjärnhalvorna. Hon pekar på att en helhet mellan hjärnhalvorna är av
betydelse för en ökad språkfunktion.
Jernström och Lindberg (1995) håller med Centerheim-Jogeroth om att en musikalisk
utveckling bör präglas av kommunikation och uttryck. Dessa författare hävdar även att musik
bör integreras med andra ämnen i skolan för att underlätta och fördjupa en begreppsförståelse.
(Centerheim-Jogeroth, 1991)
Den norske musikterapeuten Ruud (1990) belyser att talutvecklingen kan stimuleras med
hjälp av musikterapi. Genom att använda rytmik och enklare sånger kan barnen få lättare
förståelse för svåra ord och uttryck. Sandberg (1990) hävdar att musikämnet bör fånga in
elevernas kunskaps- och färdighetsutveckling. De innehåller både emotionella och kognitiva
kunskaper som i sin tur ger en motorisk färdighet. Han menar vidare att ämnet i sig ger
estetiska och sociala perspektiv på lärandet. Själva utvecklingen av kunskap inom ämnet bör
relateras till andra kunskapsprocesser inom grundskolan. Han pekar på att sambandet mellan
musikundervisning och elevers färdighetsutveckling inte är lätt. Tyngdpunkterna vilar både på
inre respektive yttre förhållanden. Den största faktorn som styr är elevernas fritidsmusik som
oftast är annorlunda i jämförelse med den musik som förekommer i musikundervisningen.
Även här kan han se ett samband mellan skolan som socialisationsmiljö samt fritidens
musikutbud. (Sandberg, 1990)
Sandberg (1990) kan se en problematik i att lärare inte är utbildade inom just detta ämne och
har därför ingen större kompetens i hur musik kan användas i andra ämne för att få ut mer av
den än bara själva musicerandet. Med andra ord finns det då ingen utvecklingspotential med
ämnet. Som lärare skulle man då kunna arbeta med musiken på andra sätt, då man exempelvis
kan tillverka instrument med eleverna där ljudet står i fokus. Musik är något som finns i
samhället, som produceras av oss människor och som kommuniceras mellan oss. Musik är
mer än bara sång och spelning på instrument. De emotionella och intellektuella
bearbetningarna av ljud leder till känslor, tankar och handlingar som i sin tur utgör
musikaliska strukturer. (Sandberg, 1990)
Talpedagoger, logopeder, neurologer och musikterapeuter anser att musik samt rytmik
framgångsrikt har används till arbete med hjärnskadepatienter, barn med sen språkutveckling
och dyslektiker.
10
Arbetet bygger på musikens förmåga till att aktivera stora delar av hjärnan samtidigt. Alsing
(1999) håller med men belyser även att barn med dåligt rytmiskt flöde samt dåligt ordförråd
kan stimuleras med hjälp av rytmiska aktiviteter.
Därigenom har dessa barn utvecklat bättre rytmisk förmåga och även fått ett stärkt ordförråd,
samt en förmåga att göra sig mer förstådda. (Jederlund, 2002)
Norlén (1986) har kommit fram till att en språkutveckling lättare sker när man binder samman
det aktuella arbetsområdet med musik. Hon har komponerat melodier för att underlätta för
sina elever att urskilja de olika vokalerna. Varje vokal har fått sin egen klang och karaktär för
att barnen ska befästa kunskapen på ett enklare plan. (Jederlund, 2002)
Murray-Schafer (1977) konstaterar att alla ämnen som det undervisas i kan delas upp i två
delar, den ena handlar om att tillägna sig kunskap och den andra delen handlar om att uttrycka
sig själv på bästa möjliga sätt. Han menar att musik är ett uttrycksfullt och gör en jämförelse
med konst, litteratur och annat som man själv är med och gör. Poängen ligger i att musik leder
till kunskap genom teori, teknik och memorering. Språket blir därför en sorts
kunskapsinhämtning genom musik som är ett verktyg. (Murray-Schafer, 1977)
Nylöf (1990) håller med ovanstående men pekar på att det finns en skillnad i
musikundervisningen och den musik eleverna lyssnar på hemma. Jederlund (2002) anser att
en viktig poäng med läroprocessen är att eleverna bör känna delaktighet och samtidigt
meningsfullhet för att ny kunskap ska uppstå. Han tillägger att detta både gäller den specifika
inlärningen av språket samt musiktillägnan, viktigt att understryka är att det även gäller
språkinlärningen med musik som ett didaktiskt verktyg. (Nylöf, 1990)
2:1 Sammanfattning
De olika forskarna som utfört en rad studier kring ämnet har lite olika teorier kring hur
musiken bidrar till en ökad språkutveckling hos barn, samtidigt som de är ganska eniga så
finns det en del meningsskiljaktigheter. Jederlund menar att en språkutveckling redan startar
hos fostret eftersom bland annat rytmiska rörelser och nära ljud ligger till grund för att en
vidare utveckling ska kunna ske. Waterson styrker Jederlunds teori och tillägger att detta
hänger nära samman med de fyra grundelementen som är ljud, rörelse, puls och rytm.
11
Waterson menar även att barnets förmåga är stor redan tidigt för att kunna skilja mellan olika
ljud men också för att skapa ljud med sin egen röst. Hon hävdar att detta ligger till grund för
barnets hela språkutveckling.
Waterson och Bryant har samma åsikt, det gäller barnramsors betydelse för att en
språkutveckling ska äga rum. Med hjälp av ramsor utvecklas en fonologisk medvetenhet,
vilken ligger till grund när barn lär sig läsa samt skriva.
Lundberg anser att en lingvistisk medvetenhet är till förmån för att läsinlärning hos barn ska
kunna ta vid. Han pekar på att en hållning till språket är viktigt med fokus på framförallt
språkets uttryck och form. Han lägger mindre tonvikt på fokuseringen vid språkets innebörd.
Arnqvist är inte av samma mening som Lundberg, han anser istället att det viktigaste är att
koncentrera sig på en stimulering av ord och talspråk för att på så sätt underlätta inlärningen.
Centerheim-Jogeroth, Jernström och Lindberg är av samma uppfattning, det gäller de båda
hjärnhalvornas samarbete som krävs för att få en helhet som ökar språkfunktionen. De
framhäver att musik bör integreras med de andra ämnena i skolan för att få en djupare
begreppsförståelse. Även Norlén har samma uppfattning som de övriga författarna.
Sandberg pekar på att musik som ämne hjälper till i elevernas kunskaps och
färdighetsutveckling. Ruud är av samma mening och tillägger att musikterapi kan hjälpa till
att stimulera talutvecklingen. Att man genom rytmik och sång kan ge barnen en lättare
förståelse gällande svåra ord och uttryck.
Murray-Schafer och Nylöf menar att genom musik som ett verktyg blir språket lättare för
eleverna att tillägna sig. Jederlund håller med men konstaterar att eleverna bör känna
delaktighet samt meningsfullhet med ämnet för att en läroprocess ska uppstå. Eleverna måste
vara aktiva i lärandesituationen, samtidigt som lärarnas engagemang i ämnet smittar av sig.
Han understryker att musik är ett didaktiskt verktyg när det gäller språktillägnan.
12
3 Metod och genomförande
3:1 Metod
Vi har valt att använda oss av intervjuer som ett verktyg i vår undersökning. Detta för att vi
ska få ett större djup i undersökningen genom att samtala med både barn och pedagoger. Som
blivande lärare vill vi veta hur barnen ser på detta ämne eftersom det är dem ämnet berör.
Samtidigt vill vi veta hur pedagogerna ute i verksamheterna upplever en språkutveckling med
hjälp av verktygen musik och rytmik. Genom att utföra en rad intervjuer på två skolor med
olika profil kan man sedan åstadkomma en jämförelse för att se eventuella skillnader och
likheter i verksamheterna. (Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)
Med tanke på vår frågeställning var en kvalitativ undersökning att föredra, detta eftersom det
blir lättare att förstå hur personerna i vår undersökning tänker kring det aktuella ämnet.
Utifrån en kvalitativ undersökning går det att föra ett resonemang och själv resonera vidare
om hur pedagoger och elever upplever språkutveckling med hjälp av musik och rytmik. Om
studien varit kvantitativ hade vi inte kunnat uppnå samma resultat, då vi inte hade kunnat föra
ett resonemang utifrån våra valda frågor (bilaga, 2). (Kvale, 1997)
Vi valde att inte använda oss av enkäter som metod för vår undersökning eftersom frågorna i
dessa lätt går att misstolka, då alla människor förstår och tolkar olika. Formuleringen av
frågorna i enkäter kan möjligtvis påverka svaren och detta i sin tur påverkar resultatet. Genom
att samtala med barnen och pedagogerna får man ett större djup på sitt undersökningsområde
och därför var denna metod lämpligast med tanke på våra undersökningsfrågor. Vi ville att en
diskussion kring ämnet skulle uppstå och detta hade troligtvis inte skett om vi använt oss av
enkäter i vår metod. (Trost, 1994)
Vi har valt att använda oss av enskilda samtal när det gäller pedagogerna och gruppsamtal när
det gäller eleverna. Doverborg och Pramling-Samuelsson anser att om en intervju skall vara
enskild eller i grupp, bestäms av vad man vill få ut av själva samtalet.
Samtidigt som barnen i gruppen kan påverka varandra kan detta leda till ytterligare
diskussioner och eventuella frågor kring ämnet. (Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)
Vi valde ut våra intervjufrågor (bilaga 2) utifrån våra frågeställningar. Vi valde dessa frågor
för att samtal och resonemang skulle uppstå kring musik och rytmik.
13
När vi gjorde intervjufrågorna hade vi en tanke om att de skulle kunna leda till ytterligare
frågor inom ämnet, så att vi skulle kunna få igång en diskussion mellan oss och personerna
som ingår i undersökningen.
3:2 Undersökningsgrupp
Vidare vill vi göra en jämförelse mellan två skolor med olika profil, en med musikklasser och
en utan. I slutändan går det att göra en jämförelse mellan dessa skolor för att se om det finns
några likheter och skillnader på profilklasser eller klasser utan profil, när det gäller musik och
rytmik som didaktiska verktyg.
På den ena skolan valde vi att först samtala med två pedagoger som arbetade med
profilklasserna med inriktning på musik. Den ena pedagogen är musiklärare med stor
erfarenhet inom ämnet efter cirka sex års studier sammankopplat med praktik och arbete. Den
andra pedagogen har svenska, samhällsorienterande ämnen och engelska med denna med
musikklassen. Dessa två lärare arbetar tillsammans och har ansvaret för just musikklasserna.
När det gällde eleverna samtalade vi med fyra stycken som går i denna klass, två av eleverna
går i årskurs fyra och de andra två går årskurs fem. Samtalsgruppen bestod av tre flickor och
en pojke. Vi valde en spridning bland barnens åldrar för att se om det fanns någon skillnad i
arbetet, beroende på årskurs. Slumpen avgjorde vilka barn vi talade med, då vi drog lott. Dock
går år fyra, fem och sex tillsammans i en klass men i vissa ämnen som exempelvis teknik,
hemkunskap med flera är de uppdelade efter ålder.
På den andra skolan där vi gjort vår undersökning har vi samtalat med en pedagog, vilken är
klassföreståndare. Denna lärare har sin klass i de flesta ämnen förutom i musik och idrott, som
ligger på andra lärare. Pedagogen har stor erfarenhet av sitt yrke eftersom hon arbetat som
verksam lärare i ungefär 30 år. Vi samtalade med fyra elever på denna skola samtidigt, för att
få en diskussion kring ämnet musik och språkutveckling. Två av eleverna var flickor och de
andra två var pojkar. Eleverna är nio år och går därför i skolår tre. Även här avgjorde slumpen
vilka elever vi skulle samtala med. Då vi skriver att slumpen avgjorde vilka personer vi skulle
samtala med handlar det om att lotten avgjorde vilka det blev.
Båda samtalsgrupperna bestod av elever med svenska som modersmål, detta eftersom det
fanns få elever med svenska som andraspråk i klasserna. Som vi nämnt ovan avgjorde
14
slumpen vilka elever vi skulle samtala med och utifrån den blev det endast elever med
svenska som första språk.
3:3 Genomförande
Vi valde ut två skolor i Skåne för vår undersökning och tog därefter kontakt med en lärare på
respektive skola. Eftersom vi fick deras tillstånd att komma dit för att samtala med både
elever och pedagoger skickade vi ett brev till lärarna för de berörda klasserna för att få
tillstånd av barnens föräldrar (bilaga 1). Det är av stor vikt att föräldrarna även får veta att
skolan och barnens namn kommer att vara anonyma i rapporten.
Som hjälp till samtalen använde vi oss av en diktafon. Med detta redskap kan man fokusera
fullt ut på samtalen och sedan analysera dessa på en djupare nivå. För att vara på den säkra
sidan så använde vi oss även av papper och penna.
För att förbereda oss inför samtalen med eleverna läste vi boken ”Att förstå barns tankar” av
Doverborg och Pramling-Samuelsson (2000). Detta är en handbok som på ett bra sätt tar upp
viktiga saker man bör tänka på vid samtal med barn. Vi diskuterade därefter igenom
innehållet i den för att se om vi förstått den på samma sätt.
Första steget var att planera samtalen väl och vi valde därför ut en lugn och trygg plats i deras
miljö för att ett bekvämt samtal skulle uppstå. Om man exempelvis sitter i en korridor kan
andra ljud störa och man förlorar på så sätt röda råden i diskussionen. Eleverna i sin tur kan då
tappa intresset samt koncentrationen i samtalet. ( Doverborg & Pramling-Samuelsson, 2000)
Innan vi började samtalen frågade vi om vi hade deras godkännande för att spelade in samtalet
under tiden, detta accepterades av alla samtalsgrupper. Här menar vi att man måste ta hänsyn
till de man ska samtala med och om vi inte haft deras godkännande, hade vi självklart
respekterat detta. En av oss ställde frågor och den andra antecknade under samtalets gång.
Detta för att det skulle vara smidigt samtidigt som det inte skulle upplevas som rörigt, för
såväl lärarna som eleverna. Vi hade naturligtvis övat in frågorna innan för att få ett flyt i
samtalet.
15
På skolan med profil samtalade vi med de fyra eleverna i cirka 35-40 minuter och tiden för
samtalet på den andra skolan var ungefär den samma. Tiden för samtalen med pedagogerna på
båda skolor var ungefär densamma som när vi samtalade med eleverna.
3:4 Etiska aspekter
När vi kontaktade lärarna på skolorna vi ville utföra vår undersökning på berättade vi att alla
namn i intervjuerna skulle vara anonyma. Vi gjorde även ett utskick till barnens föräldrar där
de fick godkänna att vi samtalade med deras barn. I utskicket stod även att barnen kom att
vara helt anonyma i vår studie.
Innan vi började samtalen berättade vi för barnen att det var helt frivilligt att deltaga. Om de
på något vis tyckte det kändes jobbigt, gick det bra att lämna rummet om de behövde. Vi ville
att de skulle känna förtroende för oss.
3:5 Tillförlitlighet och giltighet
Vår undersökning är baserad på intervjuer. En av oss ställde frågorna medan den andra skrev
ner svaren, samtidigt som vi använde oss av en diktafon. Vi anser att reliabiliteten är relativt
hög i vår undersökning för att alla personer intervjuades av samma person vid alla tillfällen.
De yttre omständigheterna var goda, då alla intervjuades i sin egen miljö där de känner sig
trygga. Vid alla samtalstillfällen ställdes exakt samma frågor och dessa var inövade så att
samtalen skulle kunna flyta på bättre. Vi ville ha ett samtal om ämnet och därför följde vi upp
våra intervjufrågor med följdfrågor. Vi tror att en gruppintervju var till det bästa, då de här
kunde diskutera frågorna med varandra och göra tillägg. Vi tror att om intervjuerna gjorts av
någon annan person, hade det ändå gett liknande svar. Utifrån våra frågeställningar anser vi
att metoden för vår undersökning är den rätta. Istället för att ställa intervjufrågor hade man
kunnat be lärarna att berätta fritt kring ämnet, samtidigt som vi hade kunnat ta del av deras
lektionsplaneringar. Lektionsplaneringarna från de båda skolorna hade man sedan kunnat
jämföra.
16
4 Resultat
4:1 Inledning
Vi har använt oss av två undersökningsgrupper i vårt arbete för att kunna göra en jämförelse
mellan de två grupperna och skolorna. I den ena undersökningsgruppen ingick det totalt fyra
elever, varav en pojke och tre flickor. Barnens ålder varierade eftersom halva gruppen gick i
årskurs fyra och den andra halvan i årskurs fem. Vi valde en spridning på barnens ålder för att
de barn som går årskurs fyra är relativt nya i profilklassen som har musikinriktning. Vi menar
att man då möjligtvis kan se en skillnad i arbetet med eleverna, de är inte lika väl inskolade i
arbetet som de andra som gått i profilklassen i något år. Vi samtalade även med två pedagoger
på skolan som arbetade med musikklasserna. Den ena pedagogen är musiklärare och den
andra undervisar i svenska, samhällsorienterande ämnen samt engelska.
Den andra undersökningsgruppen bestod också av fyra elever, två flickor och två pojkar. Vi
samtalade också med deras pedagog som är klassföreståndare och undervisar i de flesta
ämnen i klassen. I undersökningen har vi döpt om skolorna, eleverna samt pedagogerna för att
alla ska vara anonyma. Karin som är klasslärare med ämnena svenska, engelska och
samhällsorienterande ämnen och Lisa som är musiklärare arbetar som lärare på skolan med
profilklass medan Charlotte arbetar på skolan utan klasser med profil. När det gäller eleverna
går Sarah, Jasmine, Oscar och Linn i profilklassen medan Elin, Stella, Jacob och Ola går i
klassen utan profil. Vi började samtalet med att säga till eleverna att detta inte var något test
och att det inte finns några rätt eller fel svar på frågorna. Vi har valt att lägga ihop frågorna
och att sammanfatta deras svar.
4:2 Svar från pedagogerna
Vad är musik för dig och hur använder ni musik och rytmik i er undervisning?
Karin: För mig är musik ett uttrycksmedel, ett sätt att formulera tankar och känslor. Musik är
också njutning. Det är ett sätt att få impulser till sig själv.
Musik använder jag även vid löpning och exempelvis aerobic. Det är livsnödvändigt för mig.
Det är viktigt att få sjunga med barnen och för dem. Jag fattas något utan musik. Rytmiken
använder jag i engelskan.
17
Där jag förknippar det med puls, när man lär sig prata engelska. Det tränar tal och fokus ligger
på pulsen samt rytmen. Strävansmålen är de viktigaste för musikklasserna, dessa har vi brutit
ner så att det blev mindre mål. Det ligger inte lika mycket tyngd vid uppnåendemålen
Lisa: Det är ett uttryck för mig själv och för känslor. Musik används mer än man kanske tror.
Barnen tror nog att det är instrument och sång.
Somliga barn menar att det har med känslor att göra men de är få. Jag tror inte att de själv vet
hur de använder musiken. Den finns överallt, exempel i reklamfilmer. Vi använder rytmiken i
klassrumssituationer. Mest som ett förberedande, för att eleverna ska lära känna varandra,
våga röra sig med mera. Pulser och rytmer i klassrummet används också. Rytmiken integreras
inte med andra ämnen. Man kör spegelövningar och andra traditionella saker.
När jag kör rytmiklektioner med barnen, så vet de inte om att det är en rytmiklektion. De tror
mest att vi leker då. Jag använder också rytmiken i drama. Musikklassen sjunger, spelar
teater, detta ger barnen självförtroende, att våga kunna framträda. Musiken används mycket
som en förberedelse inför shower och musikaler. I början av terminen går man in på
musikhistoria och andra saker som ingår i kursplanen. Men sen blir det mer projektinriktat i
slutet av terminen.
Charlotte: För mig är musik ett hjälpmedel för att nå harmoni, upplevelser och förflyttningar.
Det är också för mig ett socialt samspel. Eleverna har musiklektioner, spontana eller
förberedda dramaövningar. Ibland har barnen egna idéer när det gäller musik och då kör vi det
på lektionerna.
Hur ofta har ni musik och vad tror ni att barnen kan lära sig utav detta?
Karin och Lisa: Barnen har musik fyra timmar i veckan
Karin: Våra barn är aldrig rädda för att tala inför grupp. Man reser sig upp vid alla våra
redovisningar, även om man bara ska läsa upp en kort text. Detta ger två delar, den som
redovisar tar de som lyssnar på allvar och tvärtom, där får vi in det aktiva lyssnade som också
är en viktig del i musiken. Det är aldrig någon som vägrar.
Lisa: Man vågar, får ett kroppsspråk. Man lär sig se någon i ögonen. Samarbete och
kommunikation människor emellan behövs alltid. Eftersom de valt att gå musikklass och
tycker detta är roligt, färgar detta av sig på andra ämnen. Språkligt utvecklande genom
18
sången, då rösten utvecklas. Även de som inte har så mycket språk med sig när de kommer till
klassen utvecklas. Sången tas in på ett annat sätt, än om man läser en text. Vet inte om man
stimulerar lärandet på andra vis.
Charlotte: Barnen har musik med musiklärare 40 min/vecka. Eleverna som valt att gå i kör har
ytterligare 40 min/ vecka. I övrigt spontant med längre eller kortare mellanrum. Det barnen lär
sig är att nå harmoni och få upplevelser. De lär sig också att röra sig till musik och de får ett
socialt samspel.
Hur integreras musik och rytmik i övrig undervisning?
Karin: Vi använder oss av resultatet när vi redovisar. Försöker få in musiken i andra ämnen,
som exempelvis i engelska. Jag försöker lägga in musiken så mycket som möjligt, men det
blir inte så mycket som jag hade velat.
Lisa: Det integreras när vi jobbar med olika tema, som exempelvis svenska – musik. Då vi
jobbar med teater och musik. Vi pedagoger arbetar ihop.
Barnen får beskriva sina rollkaraktärer, jobbar med texter i olika sånger. Alla ämnen
integreras vid terminslutet när man övar och repeterar inför shower och liknade.
Charlotte: Det integreras inte så mycket med övrig undervisning. Ibland använder vi det
spontant i vår undervisning. Ibland använder jag också dramaövningar med eleverna. När
barnen har egna idéer så försöker vi göra något av dessa.
Anser du att musik kan användas i skolan som ett didaktiskt verktyg och vilka
fördelar respektive nackdelar kan du se med detta?
Karin: Det finns med hela tiden. Går det inte på något annat sätt, så går det med musik. Den
enda nackdelen jag kan hitta är att de inte kan sluta sjunga när de ska gå på rast, skämt och
sido. Jag kan inte hitta några nackdelar, vi får barn som tränar på att prata.
Det är något man alltid har nytta av. Jag använder detta exempelvis vid körläsningen i
engelskan. Barnen känner att de växer. Desto mer man framträder eller visar upp något, detta
gör att man får ett annat självförtroende. Det är inte någon av våra elever som har dåligt
självförtroende i sången.
19
Lisa: Den enda nackdelen jag kan se är om någon har hamnat fel. Då trivs man inte i
musikklass. Men jag tror ändå att man kan utvecklas i det. Vi har inga intagningsprov för att
gå i musikklassen. Men däremot är det så att den elev som är mest aktiva har större chans att
få en huvudroll när de går i årskurs sex. Det är lätt att de kan bli en rangordning inom
musiken, men här är alla med.
Charlotte: Ja, det anser jag. Precis som jag sagt tidigare så är det bra för det sociala samspelet.
Tror du att språket kan utvecklas genom musik och rytmik? Och upplever du
några svårigheter med att arbeta med eller utan detta?
Karin och Lisa: Ja, absolut! Man kan lära sig så mycket av musiken.
Karin: Även om man inte har musiken i klassrummet hela tiden, så har barnen ett gemensamt
intresse. Det finns en naturlig koppling mellan varje elev.
Lisa: Jag upplever det väldigt svårt att arbeta utan musik. Eftersom musikklassen har musik
fler gånger i veckan så kan man bygga upp saker tillsammans med dem.
Charlotte: Ja, verkligen. Detta tror jag är en del av barnens utveckling. Jag tycker det finns
många olika sätt att uttrycka sig på. Varje pedagog måste finna just det han/hon brinner för att
barnen ska utvecklas i rätt riktning.
4:3 Likheter och skillnader i pedagogernas svar
Vi har gjort en jämförelse mellan de två klasslärarnas svar för att se eventuella likheter och
skillnader i arbetet med musik och rytmik som didaktiska redskap. Eftersom Lisa är
musiklärare kan hennes svar skilja sig från de andra pedagogernas nämnvärt. Därför har vi
valt att jämföra Karin och Charlottes svar.
De båda klasslärarna ser musik som ett hjälpmedel samt uttrycksmedel i undervisningen då de
använder detta på olika vis. Karin menar att eleverna kan lära sig oerhört mycket genom att
använda musik och rytmik i alla ämnen. Hon påpekar att barnen lär sig nya ord och tal, i både
det svenska och det engelska språket. Hon poängterar att hennes klasser aldrig är rädda för att
tala inför andra och att detta medför att eleverna får ett starkare självförtroende som
20
förhoppningsvis alltid följer med. Detta bidrar vidare till ett aktivt lyssnande som är en stor
förutsättning när man sysslar med musik. Charlotte anser att musik bidrar till ett
socialtsamspel mellan eleverna, där de kan nå harmoni samt få upplevelser. När det gäller
integreringen av musik kan vi se en stor skillnad eftersom det är naturligt för Karin att
använda det i alla ämnen. För Charlotte faller det sig inte alls lika naturligt att använda
musiken i undervisningen. Hon tillägger att varje pedagog måste finna det han/hon brinner
för, detta i sin tur medför att eleverna utvecklas i rätt riktning när det gäller språket. Det finns
även en skillnad i svaren när det handlar om vad pedagogerna anser att barnen får ut av
musiken. Karin understryker att eleverna får en naturlig koppling sinsemellan för att de har
musik som ett gemensamt intresse. Musik och rytmik är ett genomgående tema i
musikklassen däremot använder sig Charlotte mer av drama som ett inslag i hennes
undervisning.
4:4 Svar från eleverna
Sarah, Jasmine, Oscar och Linn går på skolan med profilklasser medan Elin, Stella, Jacob och
Ola går på skolan utan profilklasser.
Vad är musik för dig? Och hur ofta har ni musik i skolan?
Sarah: Jag tycker musik är sång och dans
Jasmine: Jag tycker precis som Sarah att musik är sång och dans. Men jag tycker även teater.
Oscar: Musik är fritid för mig. Jag gillar teater.
Linn: Sjunga och dansa till musik.
Elin: Jag tycker musik är bäst och roligt. Det är roligt att sjunga. Man kan lära sig olika noter.
Stella: Jag tycker man kan lära sig olika sånger.
Jacob: Man kan lära sig att sjunga och att lyssna på musik.
Ola: Jag tycker min pappas cd-skivor är musik. Men musik kan också vara mycket mer.
Jasmine. Vi i musikklassen har musik tre gånger i veckan.
Stella: Vi har musik en gång i veckan. Då har vi en timme. Sedan har vissa kör en dag i
veckan.
Elin: Ja, och några spelar blockflöjt en dag i vecka.
21
Använder ni musiken i de andra ämnena, eller bara i musikundervisningen?
Vad gör ni på musiklektionerna?
Jasmine: Vi har ibland använt svensklektionen till att öva på vår julshow.
Sarah: Vi använder mest musiken på musiklektionerna, men ibland med andra ämnen, som
svenska och engelska. På lektionerna övar vi mest på att sjunga.
Oscar: Vi repeterar och sjunger på våra musiklektioner.
Ola: Vi använder mest musiken på musiklektionen, på sätt och vis. Men ibland har vi även
musik på klassens timme. Då kan vi ta med cd-skivor att spela. En gång tog jag med mig min
gitarr för att spela för klassen.
Elin: Ibland är vi musik i aulan med kören. Ibland sjunger vi låtar på engelskan.
Stella: Ibland får vi i uppgift att sjunger låtarna själva hemma.
Vad tycker du man kan lära sig utav musik? Och använder ni några böcker,
instrument eller andra saker när ni har musik?
Oscar: Jag tycker man kan lära sig mycket. Till exempel att bli skådespelare eller sångare.
Linn: Jag tycker man kan lära sig att bli artist när man blir stor.
Sarah: Vi har en pärm där vi samlar våra noter och texter.
Jasmine: Vi har även några papper med ackord till när vi spelar gitarr.
Elin: Man lär sig att sjunga!
Stella: Jag tycker man kan lära sig olika låtar och att sjunga. Om man sjunger på engelska kan
man lära sig olika ord.
Ola: Jag håller med, men jag tycker även att man kan lära sig dansa till skivor.
Jacob: Lära sig att röra sig till musik och att man lär sig att höra bättre. Desto mer man lyssnar
desto mer hör man av musiken. På våra musiklektioner har vi papper som man läser och
sjunger efter. Även instrument, så man kan lär sig hitta rytmen.
Ola: Vi använder häften vi sjunger till.
Stella: Ibland använder vi papper som vi först läser efter och sedan sjunger till. Vi har också
olika instrument som trummor, maracas, pinnar och annat.
22
Varför valde ni musikprofil?
Oscar: Jag valde det för att det är det lugnaste klassen på skolan.
Linn: För att jag tycker om musik och för att här fanns bra kompisar.
Jasmine: Jag valde musikklass för att jag tycker om att uppträda. Vilket jag brukar göra på
fester.
Sarah: Jag valde det för att det är roligt med musik och sedan har klassen en bra
sammanhållning.
Vet ni vad rytmik är?
Alla: Nej!
Hur lär ni in sångtexter?
Linn: Jag brukar öva mycket hemma, med hjälp av min pappa.
Sarah: Vi brukar rabbla texterna fler gånger och gå igenom mening för mening. Tillslut lär
man sig det.
Jasmine: Jag har ganska lätt för att lära mig texter. Så jag kan dem när vi har gått igenom det
en gång.
Stella: Vi läser texterna och sjunger de många gånger.
4:5 Likheter och skillnader i barngruppernas svar i jämförelse till
pedagogernas svar
Vi har även valt att göra en jämförelse mellan de båda barngruppernas svar för att se likheter
respektive skillnader. Det är inte alltid säkert att eleverna ser på undervisningen på samma sätt
som pedagogerna gör. Eleverna uppfattar inte alltid att pedagogerna använder sig av musik
och rytmik som medel i övriga ämnen i undervisningen. Som när barn ska lära in nya
sångtexter, då de troligtvis inte är medvetna om att de samtidigt lär in nya ord och begrepp.
Eleverna i de båda klasserna har en ganska liknande musikuppfattning, då de menar att man
lär sig sjunga. Eleverna i musikprofilen tillägger att det även är dans och teater, medan
barnen i klassen utan profil anser att man lär sig noter, rytm och att lyssna på musik. Båda
grupperna använder musik på fritiden men de från profilklassen ser det mer som ett
23
fritidsintresse. Det finns också en likhet då de hävdar att musiken används i andra ämnen
utöver musiklektionerna. Gruppen från klassen utan profil menar att den används i engelskan
där de tränar och lär sig nya ord. De andra från specialiseringsklassen ser ett användande i
engelskan och svenskan där även de lär sig ny kunskap i språk. Den största skillnaden mellan
grupperna är att barnen från musikprofilen ser musik som en profession i sina kommande
yrken. De andra eleverna ser det mer som ett inslag i undervisningen. De båda grupperna
säger att de har musiklektioner regelbundet, dock har musikprofilen fler tillfällen i veckan och
detta är naturligt. De som går i klassen med musikinriktning menar att de får bättre
självkänsla och att man vågar prata inför större grupper. Detta var något deras lärare höll med
om och hade märkt av i undervisningen, framförallt när klassen skulle redovisa inför
varandra.
24
5 Analys
5:1 Analys av pedagogernas svar
I vår undersökning framkom det fler skillnader än likheter i svaren mellan pedagogerna. Vi
tror att detta beror på att skolorna vi gjort våra undersökningar på är olika, eftersom den ena
har musikprofil och den andra inte. Pedagogerna som ingått i undersökningen menar att musik
är ett uttrycksmedel för bland annat tankar och känslor. Pedagogen som arbetar i klassen utan
profil menar att musik bidrar till ett socialt samspel. Samtidigt menar pedagogerna i klassen
med profil att eleverna har ett gemensamt intresse och därmed en naturlig koppling till
varandra. Det faller sig naturligt att pedagogerna i klassen som har inriktning på musik
använder sig mer av detta som ett arbetssätt eftersom det är deras grundtanke med hela
verksamheten. Användandet av detta verktyg genomsyrar deras undervisning i de flesta
ämnen, dock inte i de praktiska ämnena som startar i år fem.
Pedagogerna som jobbar på skolan med profil anser att musik och rytmik ger deras elever ett
bättre självförtroende som gör att de växer och har därför lättare att tala inför grupp,
framträda, kommunicera och att samarbeta. Vi tolkar detta som positiv eftersom det är viktigt
att man vågar framträda inför andra personer, då är en bra självkänsla en stor förutsättning.
Detta är en stor del av verksamheten inom skola och utbildning som alltid kommer följa med
en i framtida studier och yrke. Pedagogerna på skolan med profil tror dock inte att eleverna är
medvetna om att de har rytmiklektioner, utan barnen tror att de leker då. Detta ser vi som en
intressant aspekt och håller med pedagogerna i deras tanke, eftersom man bör arbeta
förberedande med rytmiken, exempelvis genom dramaövningar. Vi menar att musik och
rytmik är nära sammankopplade och därför är det av stor vikt att arbeta med detta parallellt.
Vid användandet av rytmik kan man tränga djupare in i musiken och fler lärotillfällen kan
uppstå. Genom en användning av musik och rytmik i övriga ämnen blir framträdandet
naturligt och bidrar därmed till ökat självförtroende hos eleverna i klassen. Jernström (2002),
Lindberg (1995) och Norlén (1986) menar att musik bör integreras med de övriga ämnena för
att få en djupare begreppsförståelse så att en språkutveckling kan äga rum. Profilklassen har
rena musiklektioner fyra gånger i veckan men integrerar musiken i de andra ämnena som
finns med på deras schema. På den andra skolan finns musik med på schemat en gång i
veckan, men musik används också spontant. Antingen genom förberedda dramaövningar eller
utifrån barnens egen kreativitet. Genom drama får pedagogen in rytmik, vilken är viktig för
barns utveckling.
25
Ruud (1990) hävdar att rytmik bidrar till att eleverna lättare lär sig svåra ord och uttryck.
Detta eftersom man gör rörelser till sånger, då ord och uttryck blir rörelser fastnar de lättare
hos barnen. Lärarna på skolan med musikprofil menar att deras elever med hjälp av rytmik
kan lära in svåra ord lättare.
Alsing (1999) styrker denna teori och anser att rytmik kan hjälpa barn med dåligt rytmiskt
flöde samt dåligt ordförråd. Sandberg (1990) anser att musik som ämne bidrar till kunskap
och färdighetsutveckling där den motoriska förmågan stärks. Han pekar vidare på att ämnet i
sig bör relateras till andra kunskapsprocesser i skolan. Pedagogerna på skolan med
musikprofil menar att det är här musiken kommer in som ett verktyg i undervisningen, med
hjälp av den kan man stötta eleverna på olika sätt i arbetet. Detta kan vara med hjälp av sång,
puls, rytm och mycket mera. De barn som går i musikprofilen har valt denna inriktning utav
intresse och därför tolkar vi att en inlärning i andra ämnen blir lättare då musik och rytmik
används i övriga ämnen. Profilklassen jobbar exempelvis med musik i ämnet engelska, där de
arbetar med puls och rytm i orden. Pedagogerna anser att detta är av stor vikt för att nya ord
lättare ska befästas hos eleverna. Även skolan utan profil använder musiken som ett verktyg
på engelskan, för att eleverna ska träna på nya ord. Vi tolkar lärarnas svar som att de anser att
man bör använda sången för att en utveckling av rösten ska ske, som i sin tur utvecklar
språket. Då eleverna sjunger låtar på engelska, tränar de omedvetet upp sitt ordförråd.
Jederlund (2002) och Waterson (1991) poängterar att ljudet är den viktigaste delen, i både
musik och talspråk. Förmågan att urskilja samt producera ljud startar redan hos det lilla fostret
och är i vidare mening det avgörande för barnets hela språktillägnan. Detta gäller talspråk,
läsning, skriftspråk och i musik. Pedagogerna på musikprofilen anser att musik och rytmik bör
användas parallellt i alla ämnen som ett didaktiskt verktyg i för att utveckla språket. De anser
att en användning av musik och rytmik gör det lättare för eleverna att ta till sig kunskapen,
samtidigt som eleverna troligtvis inte tänker på att de arbetar med språket.
Pedagogerna i klassen med profil menar också att rösten tränas med hjälp av sången och att
detta i sin tur utvecklar språket hos eleverna. Forskaren Centerheim-Jogeroth (1991)
poängterar att genom sång utvecklas hjärnbalken och att denna styr kommunikationen mellan
hjärnhalvorna. Detta i sin tur ger en ökad språkfunktion. Genom att sjunga lär sig barnen
dessutom nya ord och begrepp lättare och då texterna ”rabblas” fastnar orden. Här kommer
även texterna till sångerna in och med dem nya ord samt begrepp. När pedagoger och elever
rabblar texterna om och om igen befästs nya ord utan att eleverna själv är medvetna om detta.
26
Murray-Schafer (1977) och Nylöf (1990) belyser att man som pedagog ska se musik som ett
verktyg där språket blir till utifrån en kunskapsinhämtning. Precis som en av pedagogerna på
musikprofilen menar, så kan man lättare ta till sig en text om man sjunger den istället för att
läsa texten. Vi tolkar detta som om lärarna binder upp texten runt en melodi, så blir det lättare
att ta till sig texten och svåra ord för eleverna.
Pedagogen på skolan utan profiler menar att det finns många olika sätt att uttrycka sig på. Alla
pedagoger bör finna sin egen väg så att barnen utvecklas i rätt riktning, när det gäller språket.
Jederlund (2002) pekar på att det måste finnas en meningsfullhet och delaktighet i det man
sysslar med för att eleverna ska utvecklas i rätt riktning. Precis som pedagogen på skolan utan
profil pekar på är det en förutsättning om man som lärare visar engagemang i det man
undervisar i för att språket ska utvecklas. Vi tolkar detta som att eleverna känner om
pedagogen inte är delaktig fullt ut i det han eller hon gör och att detta i sin tur smittar av sig
på eleverna.
Samtidigt vill vi understryka att man som pedagog ändå bör se på musik och rytmik som två
hjälpmedel i arbetet med sin klass.
Pedagogen menar vidare att musik är bra för det sociala samspelet pedagog och elever
emellan. Detta styrks av Centerheim-Jogeroth (1991) och Jernström och Lindberg (1995) som
pekar på att musik bör formas med hjälp av kommunikation och uttryck.
Profilklassen får in språkutvecklingen genom musik när de redovisar och arbetar tematiskt
över gränserna. Vid redovisningar kan pedagogerna se att de inte har något barn som inte
vågar framträda, det är naturligt för dem att resa sig upp och exempelvis läsa upp något de
skrivit. Pedagogen menar vidare att det aktiva lyssnandet blir en viktig del i barnens
redovisningar, och pekar också på att det aktiva lyssnandet är viktigt inom musiken. Vi tror
utifrån våra erfarenheter att det är viktigt att lägga fokus vid detta tidigt inom skolans värld
eftersom det finns många, både vuxna och barn som inte klarar av detta. I kursplanen för
musikämnet står det att ämnet bidrar till en personlighetsutveckling och detta kan man se
utifrån svaren från pedagogerna i klassen med profil.
27
5: 2 Analys av elevernas svar
Om man ser till hur eleverna beskriver musik finns det en skillnad i de olika elevgruppernas
svar och vi tror att det beror på vilken inriktning skolverksamheterna har där eleverna går.
Barnen i profilklassen ser på musik i ett längre perspektiv, då de relaterar begreppet till sitt
framtida yrke som exempelvis skådespelare eller sångare, som ett av barnen svarade. Vi tror
att detta bland annat kan bero på att eleverna möjligtvis har föräldrar som är musiker.
De andra eleverna tänker inte så och vi tolkar detta istället som att de ser musik ur ett
undervisningsperspektiv. Vi anser att detta vilar på hur musiken används i de olika
verksamheterna, eftersom den används olika mycket. Klassen med profil har mer av detta
ämne och använder därför mer teater, sång, dans och rytmik i undervisningen än vad klassen
utan profil gör. Eleverna i klassen utan profil menar att de enbart har musik när det står på
schemat, förutom då de övar på nya ord i engelska. Waterson (1991) menar att de fyra
grundelementen som är ljud, rörelse, puls och rytm är viktiga inom musik för att en
språktillägnan ska öka hos eleverna. Om man ser till hur barnen beskriver ämnet finns dessa
grundelement med och det är just precis dessa Waterson (1991) pekar på. Eleverna själv
verkar vara medvetna om att de arbetar med detta på olika sätt i skolan. Detta visar de i sina
svar där de konstaterar att de lär sig hitta puls och rytm samt att de lär sig nya ord och
begrepp.
Det finns en skillnad mellan de båda gruppernas svar när det gäller frågan om vad man kan
lära sig av musik. De elever som går i profilklassen ser musiken som ett yrke som de vill
arbeta med, vi tolkar detta som att deras tankar sträcker sig längre fram i tiden eftersom de
valt att gå i en klass med denna profil där de arbetar med musik på olika sätt.
Eleverna på den andra skolan ser troligtvis det ur ett undervisningsperspektiv och menar att
man kan lära sig mycket av musik. Några exempel att nämna är sång, dans, nya ord och även
att man genom detta ämne lär sig att lyssna bättre. Arnqvist (1993) pekar på betydelsen av en
stimulering av ord samt talspråk och menar att detta är en förutsättning för språkutveckling.
Det är här musiken kommer in i undervisningen och är ett medel för att förstärka elevernas
ordförråd. Vi tolkar elevernas svar från musikprofilen som att de har tanken om musik i
bakhuvudet i stort sett hela tiden och därför svarar gruppen med att berätta vad de vill arbeta
med i sina kommande yrken. Vi tror vidare att barnen på den andra skolan mest ser musik
som ett ämne och något som hela tiden finns runtomkring oss genom framförallt cd-skivor,
28
som ett av barnen nämner i intervjun. Både eleverna i klassen med profil och de utan profil
menar att musik också är ett fritidsintresse eftersom de säger att de lyssnar på musik hemma.
Sandberg (1990) anser att musikämnet kan ses ur ett estetiskt och socialt perspektiv där både
inre och yttre förhållande är avgörande för att en läroprocess ska ta vid. Han ser ett starkt
samband mellan skolan som socialisationsmiljö och musikutbudet när det gäller elevernas
fritidsmusik.
Användandet av instrument ser ganska lika ut på de två skolorna förutom att barnen i klassen
med profil menar att de även använder stränginstrument, som exempelvis gitarr.
De elever som går i klassen utan profil menar dock att instrument är till stor nytta när man ska
lära sig puls samt rytm. Barnen på de båda skolorna lär in texter på samma vis genom
repetition och övning. Genom övning och repetition av texter förstärks barnens ordförråd med
hjälp av musik, menar Ruud (1990). Han menar vidare att detta blir naturligt samtidigt som en
inlärning hos eleverna tar vid utan att de tänker på det. Antal-Lundström (1996) anser att man
som pedagog bör stötta barnens ljudupplevelser för att göra lärandet så konkret som möjligt
för eleverna. Barnen på skolan utan profil säger att genom musiken kan de lära sig hitta puls
och rytm, vilka är olika sorters ljudupplevelser. Detta skulle man som pedagog kunna göra
genom att forma olika toner med sina händer tillsammans med eleverna. Som pedagog kan
man visa olika former med sina händer, då det är en hög eller låg ton som spelas. Man kan
även bygga egna instrument med barnen där ljudkällan visas på ett konkret sätt. Eleverna och
pedagogen kan sedan själv finna sin metod för de olika tonerna.
Barnen på de båda skolorna visste inte vad rytmik är. Precis som musikläraren hävdade vet
inte barnen att de har rytmiklektioner. Vi tolkar deras svar med att eleverna inte vet vad ordet
rytmik står för, men att de säkert är medvetna om att de använder övningar som stärker dem
själv. Barnen i skolan med profil påpekar att de inte är rädda för att framträda inför andra och
detta tolkar vi som en effekt av rytmiken. Detta arbetssätt är mer förebyggande och används
för att barnen ska komma varandra närmre och lära känna varandra, det blir då ett socialt
samspel mellan elever och elever/pedagog. Detta är ett uttryckssätt där bland annat känslor
kan förmedlas, precis som i musiken. Murray-Schafer (1977) hävdar att musik är ett
uttrycksfullt ämne där bland annat känslor och tankar förmedlas via något slags ljud. Detta
kan vara antingen genom sång eller också instrument. Centerheim-Jogeroth (1991) menar att
rytmik förstärker barnens motoriska utveckling som i sin tur har med själva språkutvecklingen
att göra. Jernström och Lindberg (1995) håller med ovanstående men pekar på en stark
29
integrering med andra ämnen för att en utveckling ska starta hos eleverna. Som vi ser det
utifrån elevernas svar på de båda skolorna integreras musik i övriga ämnen, dock inte lika
mycket. På skolan med profil använder man den i nästan alla ämne, vilket man inte gör på
skolan utan profil. Pedagogen som jobbar på skolan utan profil menade att varje pedagog bör
finna det man brinner för och med det utvecklas klassen i rätt riktning. Vi håller med om detta
men ser ändå på musik som ett stort hjälpmedel inom undervisningen.
Som vi nämnt innan poängterar Jederlund (2002) att eleverna bör känna delaktighet samt
meningsfullhet för att de ska kunna ta steg framåt i sin utvecklingsfas. Om inte pedagogen
visar engagemang i det han/hon gör tror vi inte heller att eleverna gör det, därför kan man
med andra ord säga att vi delvis håller med ovanstående pedagog.
30
6. Diskussion
Med denna uppsats ville vi undersöka hur man som pedagog kan arbeta på ett
språkutvecklande sätt med musik och rytmik som didaktiska verktyg. Utifrån våra
frågeställningar har vi fått olika svar beroende på vilken sorts skola pedagogerna arbetat på.
Vi tolkar detta som att det beror på att de båda skolorna har olika verksamheter. Detta
eftersom den ena skolan har musikprofil och den andra inte. Det vi har kommit fram till i vår
undersökning stämmer till stor del överens med forskarnas syn på musik och språkutveckling.
I forskning på området finns det teorier som stämmer överens med våra slutsatser. Det är en
stor fördel att använda musik och rytmik som didaktiska verktyg, för att utveckla språket hos
barnen. Det är fortsättningsvis bra att integrera musik och rytmik i den övriga undervisningen,
för att få en helhet i elevernas kunskapsinhämtning när det gäller språktillägnan.
Användningen av puls och rytm i exempelvis engelska bidrar till att eleverna lättare befäster
svåra ord och uttryck. Då sången används i skolan utvecklas rösten hos eleverna och detta är
en stor fördel när det gäller språkutvecklingen. Rösten ligger till grund för språket.
Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och detta val anser vi är det lämpligaste med
tanke på vår frågeställning. Om vi istället skulle använt en kvantitativ undersökning hade vi
inte kunnat föra ett resonemang med pedagoger och elever kring ämnet. Då hade vi med andra
ord inte kunnat få svar på det vi ville undersöka. Eftersom vi samtalade med våra
undersökningsgrupper kunde många intressanta diskussioner utifrån frågorna uppstå, vilket
inte kunnat ske vid en användning av enkäter. Då våra frågor var konstruerade så att
följdfrågor kunde uppstå blev det intressanta diskussioner kring ämnet musik och rytmik.
Som blivande lärare menar vi att det är av stor vikt att vara väl insatta i barns språkutveckling
eftersom detta genomsyrar undervisningen i alla ämne. Eftersom vi har ett stort intresse av
musik och rytmik ville vi veta hur pedagoger och elever ser på just detta ämne. Eftersom alla
individer inte lär på samma vis kan detta arbetssättet vara ett alternativ till en utveckling inom
språk. Genom att se vad tidigare forskning säger om synen på musik och rytmik
sammankopplat med vår undersökning kan vi i framtiden ta stöd i detta.
När det gäller frågan om hur pedagoger och elever upplever språkutvecklande arbetssätt med
hjälp av musik och rytmik finns det både skillnader och likheter, både i pedagogerna och
31
också elevernas svar. Pedagogerna på skolan med profil anser att musik och rytmik är till stor
hjälp då de arbetar med elevernas språk. Det har visats sig att pedagogen som arbetar på
skolan utan profil inte använder sig av musik och rytmik som ett språkutvecklande arbetssätt
fullt ut. Detta eftersom pedagogen uttryckte i sitt svar att hon använder sig av puls och rytm i
engelskan, men i övrigt inte så mycket. Denna pedagog ser det som ett hjälpmedel för att nå
harmoni, upplevelser och för eleverna få ett socialt samspel. Jederlund (2002) anser att
eleverna i en klass bör känna delaktighet och meningsfullhet med ämnet för att en läroprocess
ska uppstå. Murray-Schaffer (1977) menar istället att alla ämnen kan delas upp i två delar, den
ena handlar om att tillägna sig kunskap och den andra om att uttrycka sig på bästa sätt. Här
menar vi att pedagogens engagemang smittar av sig på eleverna och att de troligtvis märker
om pedagogen inte känner sig trygg med musicerandet. Vi menar att man istället kan ta sin
utgångspunkt i något annat och detta skulle kunna vara att tillverka instrument med sina
elever, där ljudet blir fokus. Likheten i pedagogernas svar är att de anser att musik ökar
elevernas sociala samspel, som gör att de vågar mer och känner sig trygga då de ska framträda
inför andra.
Eleverna på skolan med profil tyckte att de med hjälp av musik kunde lära sig nya ord och
begrepp, de fastnade lättare då. Eleverna på skolan utan profil menade också att de lärde sig
nya ord med hjälp av musiken, exempelvis då de sjöng låtar på engelskan. Antal-Lundström
(1996) menar att tyngdpunkten i musik ligger i att producera och reproducera ljud eftersom vi
människor har lätt för att minnas formationen av ljud. Jederlund (2002) håller med men pekar
även på att det är viktigt att arbeta med de fyra grundelementen som är ljud, rörelse, puls och
rytm i undervisningen för att underlätta språkinlärningen. Eleverna på skolan utan profil
poängterade även att de lär sig att hitta puls och rytm på musikundervisningen. Vi tror, liksom
Jederlund (2002) att de fyra grundelementen ligger till grund för elevernas svar, då de anser
att de lättare lär sig nya ord och begrepp med hjälp av musik. Här finns det en märkbar
skillnad mellan barnens svar. Detta eftersom eleverna på skolan utan profil ser att de lär sig att
hitta puls, rytm, rörelse till musik samt nya ord och begrepp med hjälp av musiken. Detta
styrks av forskare som Jederlund (2002) och Waterson (1991) som menar att puls och rytm är
viktiga byggstenar i musik. Eleverna på skolan med profil ser det ur ett annat perspektiv, då
de menar att musiken ska bidra till ett framtida yrke. Vi tror att de tänker ett steg längre, då
användandet av musik är naturligt för dem. Eftersom dessa elever har musik oftare så blir
lärandemomenten självklara, då de används i undervisningen dagligen. Vi tolkar detta som att
barnen på skolan med profil har sitt tankesätt utifrån musiken. De tänker inte på att de
32
använder sig av puls och rytm i andra ämnen än musiken, utan de tänker ett steg längre. Då de
barnen svarade att de gärna ville arbeta med detta i framtiden.
När det gäller den andra frågeställningen om integreringen av musik och rytmik i övrig
undervisning kunde vi också se likheter och skillnader. Pedagogerna och eleverna på skolan
med profil menar att de integrerar både musik och rytmik i de övriga ämnena. Sandberg
(1990) hävdar att det är viktigt med en rytmisk förmåga hos barnen och att de därmed får ett
stärkt ordförråd och kan med hjälp av detta göra sig förstådda i olika sammanhang.
Pedagogen och eleverna på den andra skolan menar istället att musik och rytmik inte
integreras i övrig undervisning fullt ut, ett undantag är på engelskan då de övar på nya ord.
Barnen i klassen utan profil, pekar också på att de mest använder musiken när de har
musiklektion. Eleverna i klassen utan profil svarar att de har musik fyra gånger i veckan,
samtidigt som de är medvetna att de använder musiken i övriga ämnen. Vi tolkar detta som att
eleverna på skolan med musikprofil relaterar ordet musik till sång och instrument spelande.
Detta eftersom de var införstådda med att de använde sig av puls och rytm i övriga ämnen.
Pedagogerna som arbetar i klassen med profil ser positivt på att arbeta med en
språkutveckling med musik och rytmik som didaktiska verktyg. Deras undervisning i samtliga
ämnen genomsyras av både musik och rytmik. Centerheim-Jogeroth (1991), Jernström och
Lindberg (1995) pekar på att musik och rytmik bör integreras med övriga ämnen för att
eleverna ska få en ökad begreppsförståelse. De menar att hjärnhalvornas samarbete krävs för
att en helhet ska uppstå, som i sin tur ökar språkfunktionen hos barnen. Vi menar att det är en
stor förutsättning att arbeta med musik och rytmik genomgående i alla ämnen då eleverna kan
få en helhet i ämnet som ökar språkutvecklingen. När det gäller skolan utan profil kan vi se en
användning av ovanstående ämnen sporadiskt i enskilda ämnen. Detta eftersom pedagogen
använder musiken på engelskan, då eleverna lär sig nya ord. Pedagogerna på skolan med
profil pekar på att de genom förberedda dramaövningar får de in rytmik som lägger en
förberedande grund. De anser vidare att den förberedande grunden kommer både genom
motoriska färdigheter, men även genom det sociala samspelet, som gör att eleverna lär känna
varandra och vågar mer när det gäller att tala inför grupp. Sandberg (1990) och Ruud (1990)
menar att rytmik kan hjälpa eleverna till en förståelse av svåra ord och uttryck. Därför är det
av stor vikt att arbeta med detta i sin undervisning. Med rytmik som hjälp tror vi att barnen får
en bättre självkänsla och att de genom detta vågar framträda och prata inför klassen. Detta var
något pedagogerna på skolan med profil också ansåg.
33
Både eleverna på skolan med och utan profil menar att musik kan vara till stor hjälp när man
ska lära sig texter och nya ord. Vi tolkar detta som att eleverna ser sången som ett hjälpmedel
till en språkutveckling, då nya ord lättare fastnar när man genom sången repeterar texten ett
flertal gånger. Jederlund (2002) hävdar att språkutvecklingen startar redan hos fostret och
lägger tonvikten på ljudupplevelserna innan födseln. Waterson (1991) är av samma åsikt och
tillägger att själva ljudet i sig är den viktigaste byggstenen när det gäller musik. Detta gäller
också i det talande språket och därför är rösten viktig, som framförallt övas med hjälp av
sång. Norlén (1986) har konstaterat att en språkutveckling lättare sker då man arbetar med
musik i de övriga ämnena. Inga elever på skolan med eller utan profil visste vad ordet rytmik
betydde. Detta var också något som en av pedagogen på skolan med profil hävdade. Vi tolkar
det som att eleverna vet att de har olika sorters övningar, men att de inte vet att det heter
rytmik. När vi började med vårt arbete, utgick vi från att musik och rytmik enbart används i
musikundervisningen och att den inte integreras fullt ut med den övriga undervisningen.
Detta har vi fått styrkt genom vår undersökning, dock har vi fått se att skolan med
musikinriktning använder musik och rytmik i övriga ämnen för att utveckla språket.
Vi tycker att det varit intressant att undersöka hur pedagoger och elever upplever
språkutvecklande arbetssätt med hjälp av musik och rytmik, samt hur mycket det integreras i
övrig undervisning. Vidare har det varit intressant att se på skillnader och likheter i de båda
verksamheterna. Den största skillnaden är att musik och rytmik integreras mer på skolan med
musikprofil än på skolan utan profil. Samtidigt ägnar de mer tid åt dessa ämnen eftersom
deras undervisning bygger på dessa ämnen. Ett intressant resultat fanns i elevernas svar, då
barnen från skolan utan profil menade att de lär sig att hitta puls och rytm med hjälp av
musiken. Eleverna på skolan med profil menade också att de lärde sig nya ord och begrepp
med hjälp av musiken. Båda skolorna arbetar dock med musik som ett språkutvecklande
arbetsätt, dock mer eller mindre och detta tolkar vi beror på de olika verksamheterna. Vi fann
en likhet i att pedagogerna på skolorna ansåg att musik bidrar till ett socialt samspel. Vidare
kan vi även se att pedagogerna på skolorna använder sig av musiken i ämnet engelska, för att
underlätta inlärningen av ord och begrepp i ett annat språk.
Musik och rytmik är och förblir förhoppningsvis alltid två aktuella ämnen, framförallt genom
tv och radio. Detta är något som finns runtomkring oss varje dag utan att vi tänker på det.
34
Detta ämne har bidragit till ökad kompetens inom området för språkutveckling. Vi hoppas på
att vår undersökning kan vara till stor hjälp för många som funderat kring hur musik och
rytmik kan användas för språkutveckling. Under arbetets gång har det kommit upp många
intressanta frågor och en fråga som skulle kunna leda till fortsatt forskning är hur musik och
rytmik kan främja språkutvecklingen hos barn med svenska som andraspråk. Då kan musik
och rytmik vara två utgångspunkter. Man kan ta sin utgångspunkt i musiken där man kan
använda sånger som finns på flertalet språk. Först kan man sjunga den på elevens förstaspråk
och därefter på svenska, på så sätt skulle inlärningen förhoppningsvis underlätta för eleven
när det gäller språket. Murray-Schafer och Nylöf pekar på att musik som ett verktyg gör det
lättare för eleverna att tillägna sig språket. Detta kan då vara mycket användbart, när man
arbetar med barn med svenska som andraspråk. Om man inte alls kan språket blir det kanske
lättare att binda upp det på sånger och ramsor. Med musik som didaktiskt redskap blir
språkutvecklingen förhoppningsvis ett roligt undervisningssätt samtidigt som det främjar
barns språkutveckling. För att kunna ta sin utgångspunkt i musik är det viktigt som pedagog
att var väl insatt i hur man arbetar med musik och rytmik som ett språkutvecklande arbetssätt.
35
Litteraturförteckning
Antal-Lundström, Ilona. (1996) Musikens gåva hur musik påverkar barns utveckling genom
att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlag
Bjerstedt, Åke. (1997) Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur.
Centerheim-Jogeroth, Monica. (1991) Vägen till språket. Solna Almqvist & Wiksell
Doverborg, Elisabeth. & Pramling-Samuelsson, Ingrid. (2001) Att förstå barns tankar,
metodik för barnintervjuer. Eskilstuna: Liber.
Jederlund, Ulf. (2002) Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling.
Hässelby: Runa.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen,
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Läromedel & Utbildning.
Kvale, Steinar. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Murray-Schafer, Richard. (1977) Kreativ musikundervisning. Stockholm: Reimers AB
Nylöf, Göran (1990) Barn och musik. Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms
universitet.
Sandberg, Ralf. (1990) Barn och musik. Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms
universitet.
Skolverket (2000) Grundskolans kursplaner och betygskriterier, upplaga 1. Västerås: Pangea
design AB.
Trost, Jan. (1994) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Waterson, Natalie. (1991) Nursery rhymes have they a role in language development, Lund:
Department of Linguistics
36
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstuderande som går på Malmö Högskola. Vi håller just nu på att skriva vårt
examensarbete om musik och språkutveckling. Till detta arbete skulle vi behöva samtala med
en del barn. Barnens namn kommer inte att namnges i texten. Om vi har er tillåtelse att
samtala med ert barn vill vi att ni ger ert godkännande.
Tack på förhand
Ida och Therese
__ Det är helt ok att de pratar med vårt barn________________
__ Vi vill inte att vårt barn_________________ deltar
Förälders underskrift________________________
37
Intervjufrågor
Bilaga 2
Frågor till pedagogerna
•
Vad är musik för dig?
•
Hur använder ni musik och rytmik i er undervisning?
•
Hur ofta har ni musik?
•
Vad tror ni att barnen kan lära sig utav musik?
•
Hur integreras musik och rytmik i övrig undervisning?
•
Anser du att musik kan användas i skolan som ett didaktiskt verktyg? Om ja vilka
fördelar kan du se med detta? Om nej, vilka nackdelar ser du med detta?
•
Tror du att språket kan utvecklas genom musik och rytmik? Och upplever du några
svårigheter med att arbeta med eller utan detta?
Frågor till eleverna:
•
Vad är musik för dig?
•
Hur ofta har ni musik?
•
Använder ni musiken i de andra ämnena, eller bara i musikundervisningen?
•
Vad gör ni på musiklektionerna?
•
Använder ni några böcker, instrument eller andra saker när ni har musik?
•
Vad tycker du man kan lära sig utav musik?
•
Varför valde ni musikprofil?
•
Vet ni vad rytmik är?
•
Hur lär ni in sångtexter?
38