Smittskyddsläkaren
Tuberkulos, läkarinformation
Allmänfarlig sjukdom. Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad.
Tuberculos (Mycobacterium tuberculosis, M. bovis och M. africanum).
Se även Socialstyrelsens Allmänna råd 1990:6 samt "Vårdprogram för
Tuberkulos" utgivet av Svensk Lungmedicinsk Förening och HjärtLungfonden 1992.
1. Diagnostik
Odling: Krävs för säker diagnos och resistensbestämning. Tar i regel 3-6
veckor.
PCR: Görs vid vissa lab. Svar inom en vecka.
RFLP: Metod för genetisk typning av isolat.
Direktmikroskopi: Relativt låg sensitivitet. Skiljer inte på atypiska och
andra mykobakterier. Viktig för bedömning av smittsamhet vid
lungtuberkulos.
Tuberkulinprövning med PPD (Mantoux): Avläses som diametern på
infiltratet och anges i mm (ej "positiv"/"negativ"). Viktig vid diagnos av
primär tuberkulos hos ovaccinerade individer. Positiv reaktion (6 mm eller
mer) kan bero på tuberkulos (aktuell eller genomgången), tidigare BCGvaccination eller infektion med atypiska mykobakterier. Kraftig reaktion hos
ovaccinerad (15 mm eller mer) inger stark misstanke om aktuell tuberkulos.
Immundefekta, spädbarn och äldre kan ha falskt negativ PPD.
Lungröntgen: Andra organ röntgas med ledning av den kliniska bilden.
2. Smittvägar
Luftburen smitta. Vid fr.a. Mycobacterium bovis även livsmedelsburen.
Patient med direktpositiv lungtuberkulos har hög smittsamhet. Patient med
direktnegativ lungtuberkulos har låg smittsamhet. Övriga former av
tuberkulos endast smittsamma under exceptionella omständigheter.
3. Inkubationstid
Från smittillfälle till primärinfektion eller PPD-omslag 4-12 veckor. Risken
att utveckla klinisk sjukdom störst de första två åren efter smittotillfället
men kvarstår hela livet. För vuxna kan således smittotillfället ligga
månader-år-decennier tillbaka i tiden.
4. Patienten
En smittsam patient blir som regel smittfri inom ett par veckor efter insatt
adekvat terapi. Den globalt ökande förekomsten av resistenta
bakteriestammar manar dock till vaksamhet. En smittsam tuberkulos kräver
normalt inte sjukhusvård, men vid komplicerande medicinska eller sociala
skäl kan patienten behöva hospitaliseras. Vid misstanke om resistenta
bakterier kan kravet på sjukhusvård dock öka.
Namn:
Titel:
Smittskydd/Vårdhygien
Telefon (Direkt):
Mobil:
016-10 35 85
E-post:
Besöksadress:
Postadress:
smittskydd.vardhygien.sorml@dll.
se
Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
Fax:
Telefon (Växel):
E-post (Landstinget):
016-10 32 20
016-10 30 00
Sidan 1(2)
5. Smittspårning/Åtgärder
Smittspårning (miljöundersökning) görs enligt riktlinjer i Lungmedicinska
föreningens vårdprogram och baserar sig på kontroller av PPD och
lungröntgen. Behandlande läkare har ansvaret för att den kommer till stånd.
Den utföres ofta av landstingests tuberkulosenhet/motsv.
Familjekontakter löper störst smittrisk. Arbetskamrater och vårdpersonal
löper i regel mycket liten risk. Äldre har oftast smittats långt tillbaka i tiden,
varför miljöundersökningen inriktas på att hitta eventuella smittade i
omgivningen. Särskilt viktigt är att snabbt undersöka ovaccinerade småbarn
i den sjukes närhet. Barn är sällan smittsamma, men här är det viktigt att
hitta smittkällan, som ofta finns i familj eller annan nära släkt.
Det är viktigt att, med kvinnans medgivande, MVC (och via MVC
förlossningsavdelning och BVC) underrättas när gravid kvinna har
tuberkulos eller har varit utsatt för smitta. Det är också viktigt att, med
vårdnadshavarnas medgivande, underrätta BVC/skolhälsovård när
barn/skolelev har tuberkulos eller har varit utsatt för smitta.
6. Anmälan
Anmälan till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstituet (SMI) på därför
avsedd blankett. Kompletterande anmälan görs på särskild blankett.
7. Kriterier för klinisk anmälan enl. smittskyddslagen
Laboratorieverifierade fall och kliniskt/röntgenologiskt misstänkta fall där
kemoterapi mot tuberkulos ges. Resultat av direktmikroskopi på sputum bör
anges. Infektion med M. bovis-BCG anmäls som vaccinationskomplikation
till Läkemedelsverket.
Infektion med atypiska mykobakterier skall inte anmälas som tuberkulos
2004-07-01
SID 2(2)
