Banken deltog i en nyemission i den finländska banken

Sparbanken Sverige redovisade en
betydande resultatförbättring 1994, 4
064 Mkr jämfört med en förlust om 3
665 Mkr 1993. I resultatet ingår en
realisationsvinst om 1 578 Mkr från
försäljningen av 90 procent av det tidigare helägda
dotterbolaget Robur Kapitalförvaltning vilket såldes
till fristående sparbanker. Sparbanken Sverige har en
option att köpa tillbaka hälften av de försålda aktierna.
Sparbanken Sverige tillfördes 2 080 Mkr i eget
kapital i en nyemission utan företrädesrätt för tidigare
aktieägare.
Nyemissionen i kombination med en försäljning av
stamaktier från Sparbanken Sveriges huvudägare, de
elva sparbanksstiftelserna, breddade bankens
ägarkrets till att omfatta ett antal svenska och
utländska
institutionella investerare.
Bankens ägarandel i de tillsammans med Folksam
delägda försäkringsbolagen SparLiv och SparFond
ökade från 10 till 50 procent. Ägarförändringen utgör
ett led i Sparbanken Sveriges satsning på den
expansiva privatförsäkringsmarknaden.
Ett aktiesparkonto lanserades inför den planerade
börsintroduktionen under andra kvartalet 1995. Vid
utgången av året hade ca 250 000 aktiesparkonton
öppnats med en total behållning om nära 1,9 Mdr kr.
94
Banken deltog i en nyemission i den
finländska banken Aktia Bank och
tecknade aktier för FIM 30 miljoner.
Med 7,5 procent av rösterna är
Sparbanken Sverige tredje största ägare i
Aktia Bank.
Delar av fastighetsbeståndet i Stockholm omstrukturerades. Banken realiserade en vinst om 320 Mkr.
Under året har bankens och Spintabs rating stärkts.
Båda bibehöll sin rating av Moody trots en
nedvärdering av konungariket Sverige i januari 1995.
Spintabs långa rating är nu densamma som svenska
statens.
I januari 1995 lanserades en moderniserad och
utbyggd telefonbank, Sparbanken Direkt, som ökar
bankens tillgänglighet för kunderna och stöder
kontoren.
Anställda, styrelseledamöter och förtroendemän
inom Sparbanken Sverige-koncernen samt de
fristående sparbankerna erbjöds att bli delägare i Sparbanken Sverige genom ett
Nyckeltal
optionsprogram initierat av
Sparbanksstiftelsernas Förvaltningsaktiebolag. Nära hälften av de
Vinst per stamaktie, kr
Utdelning per stamaktie, kr
förvärvsberättigade förvärvade köpoptioner
Eget kapital per stamaktie, kr
motsvarande ca 2,3 miljoner stamaktier.
Styrelsen beslutade hösten 1994 att
genomföra ett
kostnadsbesparingsprogram
om 800 Mkr under 1995 och
1996. Programmet syftar till
att effektivisera och
rationalisera koncernens gemensamma
stödfunktioner och dotterbolag och
integrera dessa med kontorsrörelsen.
Resultat före kreditförluster, Mkr
Kreditförluster, Mkr
Rörelseresultat, Mkr
Utlåning, Mkr
I/K-tal före kreditförluster, ggr
Reserveringsgrad, %
Kapitaltäckningsgrad, %
Primärkapitalrelation, %
Antal anställda
Antal kontor
Antal stamaktier, tusental
1994
Koncernen
1993
1992
1991
Proforma
7 854
3 790
4 064
8 066
11 731
–3 665
6 849
18 509
–11 660
ÅRET SOM GÅTT
1
VD kommenterar
1994
har varit
vändpunktens år
för Sparbanken
Sverige. I mars
1994 slutfördes rekapitaliseringsplanen för
banken genom en nyemission av aktier på
drygt 2 Mdr kr till internationella och svenska
institutioner. Den totala
rekapitaliseringsplanen hade då tillfört
bankkoncernen totalt 8 Mdr kr. Därmed var
kapitalställningen återställd genom egna
åtgärder och ägarnas kapitaltillskott och
banken torde vara ur den finansiella kris som
inleddes i svenskt bankväsende 1990. Krisen
var som djupast vid årsskiftet 1992/93 då
sammanbrottet i hårdvalutapolitiken hade
orsakat bankernas kunder stora förluster i tilllägg till den då två år gamla fastighetskrisen.
1994 var också det första året under sin
treåriga historia som Sparbanken Sverige
kunde uppvisa ett överskott. Även om extraordinära realisationsvinster från försäljningen
av 90 procent av aktierna i Robur och
avyttrandet av diverse fastigheter exkluderas
kom rörelsevinsten att överstiga de
förväntningar styrelse och ledning hade för
ett år sedan när spridningen av aktier
genomfördes inom och utom landet. Då
förväntades den underliggande vinsten före
realisationsvinster i bästa fall bli några
hundratals miljoner. Utfallet för 1994 kom att
bli 2,2 Mdr kr före extraordinära
realisationsvinster på 1,9 Mdr kr.
Resultatet
Den positiva resultatutvecklingen till trots har
1994 inte varit något gynnsamt år på
kreditmarknaden. Den fördjupade krisen i
statens finanser med rekordstor tillväxt i
statsskulden har snarast lagt en tung börda på
de finansiella marknaderna. Uppgången i
långräntan är en av de större i svensk historia.
Även om det allmänna läget i ekonomin
stabiliserats något har kreditefterfrågan varit
fortsatt låg. Detta har i kombination med ökad
konkurrens på inlåningssidan medfört
minskade räntemarginaler för hela
bankmarknaden inklusive Sparbanken
Sverige. Att räntemarginalerna skulle komma
att minska till följd av bl a ökad konkurrens
2 VD KOMMENTERAR
har varit förutsett sedan banken bildades
1992. Utvecklingen under 1994 är såtillvida en
bekräftelse på våra tidigare antaganden även
om genomslaget just under detta år varit
större än väntat.
Vändpunkten i resultatet 1994 – från en
förlust på 3,7 Mdr kr 1993 till en vinst på 4,1
Mdr kr 1994 – är en konsekvens av att
kreditförlusterna minskat till 3,8 Mdr mot
11,7 Mdr 1993. De relativt låga korträntorna
och en viss stabilisering av det ekonomiska
läget har medverkat till de lägre
kreditförlusterna. Eftersom Sparbanken
Sverige haft en förhållandevis konservativ
reserveringspolitik under de svåra åren 1992
och 1993 – detta framgår bl a av att vi var den
bankkoncern som hade den högsta
reserveringsgraden av utomstående
problemkrediter vid ingången av 1994 – är det
logiskt att förbättringen i ekonomin medfört
en förhållandevis stark nedgång i
kreditförlusterna 1994.
I resultatet ingår också extraordinära
intäkter om ca 1,6 Mdr kr från försäljning av
aktierna i Robur till de fristående
sparbankerna och om ca 0,3 Mkr från
fastighetsförsäljning. Försäljningen av Robur
var en del av rekapitaliseringsplanen.
Operativt ingår Robur fortfarande som en
viktig del av bankens produktutbud och det är
bankens avsikt att på sikt åter bli
majoritetsägare i bolaget. Realisationsvinsten
vid fastighetsförsäljningen uppstod i samband
med en större fastighetstransaktion som
syftar till att koncentrera Sparbanken
Sveriges fastighetsinnehav i Stockholm till
Gallerianfastigheten och till
Spadabfastigheten på Stora Essingen.
Swedbank fondkommission, Sparbanken
Finans, SparLiv och SparFond – måste bli
mera kundorienterade och mera integrerade i
sitt arbete. På så sätt skapar vi också goda
förutsättningar att möta konkurrensen från
olika nischaktörer på bankmarknaden i
framtiden.
Som ett komplement till kontorsrörelsen i
den ökande konkurrensen har banken vid
årsskiftet 1994/95 etablerat en andra
generationens Telefonbank. Banken har
vidare stärkt sin konkurrenskraft genom att
SparLiv och SparFond blivit hälftenägt av oss.
Förändringsprocessen fortsätter
Styrelsen har under hösten 1994 tagit ställning
till riktlinjerna för fortsättningen av det
långsiktiga förändringsarbetet.
Huvudkomponenterna skall vara:
a Ökad kompetens och kundorientering i
kontorsnätet.
a Fullföljandet av bankens tvånivåfilosofi
som redan inneburit avveckling av de
tidigare regionhuvudkontoren. En icke
oväsentlig del av kostnadsbesparingen på
2 Mdr kr fram till 1994 har sitt ursprung
i detta arbete.
a En bättre integration mellan de
gemensamma stödfunktionerna och
kontorsrörelsen så att styrkan i
kundarbetet ökar. Integrationsarbetet
innebär också en effektivisering av
affärsprocesserna mellan gemensamma
4 VD KOMMENTERAR
enheter och kontorsrörelsen.
Vi har gjort den bedömningen att den
fortsatta förändringsprocessen kommer att
leda till kostnadsbesparingar på ca 800 Mkr i
fast penningvärde till utgången av 1996. I ett
första steg åstadkomm dessa besparingar
genom effektiviseringar inom koncernens
stabs- och servicefunktioner och genom
borttagande av kvarvarande dubbelarbeten.
Samtidigt ses affärsprocesserna över på det
sätt som varit framgångsrikt i andra
produktions- och serviceföretag. Detta
förväntas ge ytterligare kostnadsbesparingar i
ett andra steg. Den nu aktuella
kostnadsbesparingen kommer i tillägg till den
tidigare genomförda besparingen om 2 Mdr
kr. Nödvändigheten i en fortsatt
effektivisering illustreras väl av den ökade
konkurrensen på bankmarknaden under 1994
och dess påverkan på bl a bankernas
räntemarginaler.
Omvärldsanalys
E
n internationell ränteuppgång inleddes
i februari 1994 då den amerikanska
centralbanken började höja
korträntorna för att dämpa inflationstrycket i
den amerikanska ekonomin. De amerikanska
långräntorna steg, och trots att större delen
av Europa befann sig i ett helt annat
konjunkturläge än USA gick också de
europeiska långräntorna upp. De svenska
räntorna steg ännu kraftigare.
Det avspeglar en tilltagande oro för den
snabbt växande statsskulden, farhågor om
ökande inflation samt höjda utlandsräntor
ledde under 1994 till att räntan på den
femåriga statsobligationen steg från 6,3
procent i januari till 10,5 procent i december.
Också de kortfristiga räntorna steg under året
till följd av Riksbankens försök att få bukt med
inflationsimpulserna från den svaga kronan
och det starka uppsvinget i exportindustrin.
Liten ljusning för svensk ekonomi
Den kraftiga ränteuppgången och den
negativa utvecklingen i statsfinanserna
dominerade svensk ekonomi under 1994.
Dock har några negativa trender i svensk
ekonomi brutits under året.
Antalet lediga platser ökade 1994 med
cirka 30 procent jämfört med 1993.
Uppgången har dock skett från en historiskt
sett låg nivå. Likaså sjönk antalet varsel om
uppsägningar med nära 70 procent men här
ifrån en onormalt hög nivå. Även om
arbetslösheten är fortsatt hög sedd ur ett
svenskt perspektiv finns det således positiva
signaler om ett trendbrott.
Antalet konkurser minskade under 1994
och låg vid utgången av året i nivå med 19xx.
Detta bidrog till en kraftig minskning av
kreditförlusterna, vilket var den främsta
orsaken till att Sparbanken Sveriges och de
andra svenska bankernas resultat
förbättrades under 1994. Preliminära
uppgifter tyder på att kreditförlusterna i det
svenska banksystemet minskade med xx
procent under 1994 jämfört med 1993.
Svag bankmarknad under 1994
Bankernas underliggande intjäningsförmåga
har försämrats. Flertalet svenska bankers
räntenetto minskar i takt med krympande
6
OMVÄRLDSANALYS
räntemarginaler och sjunkande
kreditvolymer. Orsaken till den sjunkande
utlåningen är bl a att hushållens
kreditefterfrågan varit fortsatt svag.
Sparandet inom hushållssektorn har ökat
kraftigt de senaste fem åren, huvudsakligen
genom amortering av skulder. Denna
utveckling skall ses mot bakgrund av fortsatt
fallande disponibla inkomster till följd av
nedskärningar i bidragsnivåerna och höjda
skatter. Hushållens konsumtion och
kreditefterfrågan förväntas därför vara
fortsatt svag under 1995. Sparkvoten torde
också i framtiden att vara hög eftersom
nedskärningar i transfereringssystemet har
ökat kraven på individuellt sparande. En
konsekvens av den svaga inhemska
efterfrågan är att bostadbyggandet
förmodligen kommer att vara fortsatt lågt
under 1995.
Mot slutet av 1994 kom de första
signalerna på att den tidigare minskningen av
hushållens kreditefterfrågan planat ut.
Bankernas utlåning till hushållssektorn uppvisade under senare delen av 1994 en
stabilisering för första gången på xx år.
Samtidigt ökade kreditefterfrågan från
företagssektorn, vars investeringar trots ett
högt ränteläge sannolikt fortsätter att öka.
Investeringskvoten antas dock ur ett
historiskt perspektiv förbli låg under 1995.
Den ekonomiska politiken avgörande
Den ekonomiska politikens betydelse för den
svenska ekonomin accentueras under 1995.
Det handlar framför allt om att komma till
rätta med arbetslösheten och att sanera den
offentliga sektorns finanser. Omvärldens
förtroende för politikernas förmåga liksom
förtroendet för att riksbankens inflationsmål
infrias kommer att vara avgörande för såväl
räntorna som för kronkursen. Så länge
obalanserna kvarstår präglas de finansiella
marknaderna av osäkerhet, vilket kan
resultera i såväl valutaoro som
räntestörningar.
Medan exportindustrin går mot ett vinstrikt år får hemmamarknaden bespetsa sig på
fortsatta svårigheter. En begränsad kreditefterfrågan liksom ökad konkurrens om
Historik
D
en svenska sparbankssektorn samlas
kring den ursprungliga sparbanksidén – att främja långsiktigt sparande
och investeringar. Denna tanke har
genomsyrat de svenska sparbankerna sedan
bildandet av landets första sparbank i
Göteborg år 1820.
Hushållsinlåningen har alltid varit
grundstenen i verksamheten liksom
sparbankens prägel som folkets bank. Drygt
hundra år efter bildandet av den första
sparbanken fanns i landet nära 500
sparbanker.
Den första affärsbanken bildades 1848.
Uppdelningen mellan affärs- och sparbanker
stod klar redan tidigt där sparbankernas
verksamhet inriktades mot hushållsinlåning
med viss begränsad kreditgivning till boende,
jordbruk och kommuner. Huvuddelen av
sparbankernas överskjutande likviditet
placerades i obligationer eller hos
affärsbankerna.
1942 bildade landets sparbanker en
gemensamt ägd affärsbank – Sparbankernas
Bank. Den kom att fungera som clearingbank
för landets sparbanker och gav affärsstöd
avseende fondverksamhet, utlandsaffärer
samt generellt på företagsområdet.
Bostadsfinansiering blev under 1960-talet
ett av de viktigaste tillväxtområdena för
sparbankssektorn bl a på grund av statens
miljonprogram. Sparbankernas Bank bildade
1958 Spintab som kom att stå för en växande
andel av sparbankernas hypoteksutlåning.
Under 1969 infördes en ny
banklagstiftning vilken jämställde
sparbankerna och affärsbankernas
verksamhet och bl a gav sparbankerna
rättigheten att lämna företagskrediter. I
samarbete med Sparbankernas Bank
påbörjade sparbankerna under 1970-talet en
utveckling av nya produkter och uppbyggnad
av ny kompetens. Under 1970-talet bildades
även dotterbolag till Sparbankernas Bank för
specialfinansiering. Dessa bolag utgjorde
grunden för Sparbanken
Finans.
Under 1980-talet etablerade sig
Sparbankernas Bank som en av landets större
aktörer på penning- och kapitalmarknaden.
8 HISTORIK
Under 1960- och 1970-talen minskade
antalet sparbanker i Sverige, främst till följd av
skapandet av länssparbanker.
Bildandet av Första Sparbanken i början av
1980-talet blev upprinnelsen till en rad större
sparbanksfusioner genom vilka ett antal
regionsparbanker bildades. Ett resultat av
dessa utan samordning genomförda fusioner
blev en tilltagande konkurrens mellan
sparbanker. Istället för ökad effektivitet för
sparbankssektorn som helhet resulterade
fusionerna i kostnadsökningar utan
motsvarande ökning av intäkterna.
Bildandet av Sparbanken Sverige
Mot slutet av 1980-talet bedömdes att den nya
situationen på de finansiella marknaderna,
bland annat till följd av de omfattande
avregleringarna i mitten av 1980-talet, skulle
komma att kräva en mer sammanhållen
sparbanksrörelse. Under 1989 togs därför initiativ till
bildandet av en rikstäckande bank i
aktiebolagsform för att underlätta
kapitalanskaffning samt för att på sikt kunna
uppnå ett spritt ägande.
Sparbanksgruppen AB bildades i slutet av
1991 som ett holdingbolag i en koncern
bestående av Sparbankernas Bank-koncernen
samt tio regionala sparbanker vilka samtidigt
ombildades till bankaktiebolag. Kort tid
därefter fattades beslut om att bilda
Sparbanken Sverige. De i Sparbanksgruppen
AB-koncernen ingående bolagen och
Sparbanken Första AB fusionerades in i
Sparbankernas Bank, vars namn samtidigt
ändrades till Sparbanken Sverige AB.
Fusionen ägde rum den 31 december 1992
men med retroaktiv verkan från den
1 januari samma år.
Sparbanken Sverige ägs numera av elva
sparbanksstiftelser, både direkt och indirekt
via Sparbanksstiftelsernas
Förvaltningsaktiebolag, 90 fristående
sparbanker samt ett antal svenska och
utländska institutionella ägare.
Detta är Sparbanken Sverige
S
parbanken Sveriges affärsidé är att vara
det bästa bankalternativet för
privatpersoner, lokala företag samt
kommuner och rikstäckande organisationer.
Koncernens tjänster skall vara av hög kvalitet
och verksamheten skall vara långsiktig och
bedrivas med krav på god lönsamhet.
Sparbanken Sverige skall kombinera den
lokala närheten och den personliga kundnära
servicen med den stora bankens resurser och
specialister.
Strategi
Banken har genom sin stora kundbas och
geografiska närhet till kunderna en
särställning på svensk finansmarknad. Dessa
förutsättningar utgör grunden för Sparbanken
Sveriges strategi.
Den framtida bankmarknaden med
hårdnande konkurrens ställer krav på fortsatt
effektivisering. För banken innebär detta att
tvånivå-organisationen skall utvecklas och att
beslutsfattandet skall decentraliseras till lokal
nivå. Målet är att 1997 skall minst 95 procent
av alla affärsbeslut tas i lokal sparbank där
ansvaret för kunden finns. Varje kontor skall
vara en lokal finansiell marknadsplats för
koncernens samlade utbud av tjänster och
produkter. Nuvarande stödorganisation till
lokal sparbank, vilken varit nödvändig under
fusionsprocessen, kan fortlöpande avvecklas
när en ökad integration mellan kontoren och
de gemensamma enheterna uppnåtts.
För att bankens kontor i framtiden skall bli
finansiella marknadsplatser har banken valt
att fokusera de strategiska frågorna till
följande tre områden:
a Prissättningsmodell som innebär att alla
bankens tjänster ska bära sina egna
kostnader.
a IT-strategi vilket bland annat omfattar
standardiserings- och automatiseringsfrågor.
Sparbanken Sverige AB
Dotterbolag
Intressebolag
Lokal sparbank
Koncernens 624 kontor organiserade i 130
lokala sparbanker.
Spintab
Hypoteksinstitut för långfristig bottenfinansiering av boende.
Sparbanken Fastighetsbyrå
Landets största fastighetsmäkleriföretag med
130 kontor.
Sparbanken Finans
Finansbolag för både privat- och
företagsmarknaden.
Fastighets AB Tornet
Sparbankskoncernens pantvårdsbolag.
Swedbank (Luxembourg) S.A.
Helägd bank i Luxembourg inriktad på
privatpersoner.
SparLiv och SparFond
Livförsäkringsbolag med inriktning på
personförsäkringar och kapitalförsäkringar.
Ägs av Sparbanken Sverige och Folksam till
hälften vardera.
Gemensamma affärsenheter
Central resurs avseende aktie-, penning- och
valutahandel samt Utlandsprodukter och
Corporate Finance.
Specialbanken
Sparbanken Sveriges ”work-out”-enhet.
Stora kunder
Central enhet som betjänar större företagsoch organisationskunder.
10 DETTA ÄR SPARBANKEN SVERIGE
Robur
Företag för förvaltning av
värdepappersfonder. Sparbanken Sverige äger
för närvarande 10 procent och de fristående
sparbankerna 90 procent av Robur.
Hushållsmarknaden – marknadsandelar
Inlåning
Bankutlåning
Boendefinansiering (Spintab)
Individuellt Pensionssparande
SparLiv/SparFond (nyförsäljning)
Privatobligationer – Spintab
Kredit/Betalkort
[Fondförvaltning (Robur)
Hushållsmarknaden – volym
Mdr kr
Inlåning
Bankutlåning
Boendefinansiering (Spintab)
Individuellt Pensionssparande
SparLiv/SparFond (nytecknat)
Privatobligationer – Spintab *
Bankkort (tusental)
Fondförvaltning (Robur)
*nominellt
1994
24
24
31
22
14
17
42
25
1993
25
25
31
–
3
13
41
25
1992
26
26
31
–
–
–
42
27
1994
97,8
48,1
132,0
0,4
0,9
15,6
1 697
52,3
1993
96,3
51,6
133,0
–
0,2
6,7
1 525
51,6
1992
100,6
61,9
132,0
–
–
–
1 460
34,3
successivt och består för närvarande av:
a
a
a
a
a
över 4 miljoner privatpersoner
cirka 100 000 företag
175 kommuner
21 landsting
ett stort antal rikstäckande organisationer.
Privatmarknaden
Banken eftersträvar att gentemot sina kunder
tillhandahålla ett brett sortiment av finansiella
tjänster inom både bank- och
försäkringsområdet inom ramen för
Ekenkonceptet.
Ekenkonceptet innebär bl a att vissa tjänster
i banken, t ex girobetalningar och
checkhantering prissätts i stället för att
subventioneras genom räntemarginalen.
Vidare innebär Ekenkonceptet rabatter för
kunder som utnyttjar flera av
bankens tjänster. Banken hade sammanlagt
925 000 Ekenkunder vid utgången av 1994.
I syfte att öka tillgängligheten till
koncernens tjänster lanserades i januari 1995
telefonbankservicen Sparbanken Direkt.
Privatmarknaden bearbetas genom de tre
marknadskoncepten Sparande och
Placeringar, Boendets Bank samt Lön och
Betalningar.
Sparande och Placeringar
På lokal sparbanksnivå marknadsförs
samtliga produkter som koncernen kan
erbjuda inom detta område. Dessa består i
huvudsak av
a traditionellt banksparande
a privatobligationer utgivna av Spintab och
banken
a andelar i Roburs aktie- och
penningmarknadsfonder
a enskilt sparande i aktier och
aktierelaterade produkter
a kapital- och pensionsförsäkringar genom
SparLiv och SparFond
a individuellt pensionssparande.
Det ökade sparandet bland privatpersoner
samt efterfrågan på alternativa placeringsformer till traditionell bankinlåning har lett till
en kontinuerlig utveckling av nya placeringsalternativ.
Under året har kunderna visat ett ökat
intresse för bankens långsiktiga spar- och
kapitalsparkonton vilka vid utgången av året
stod för mer än hälften av bankens inlåning
från hushållen. I takt med ökningen av gapet
mellan korta och långa räntor har även
12 DETTA ÄR SPARBANKEN SVERIGE
intresset för privatobligationer ökat. Spintab
hade vid utgången av 1994 15,6 Mdr kr och
banken drygt 2 Mdr kr nominellt utestående i
privatobligationer, en sammanlagd ökning
med drygt 10 Mdr kr från 1993.
Banken har under 1994 medverkat vid två
privatiseringar, AssiDomän och Pharmacia,
och har i båda fallen tillsammans med
fristående sparbanker varit den bank som det
störs-ta antalet placerare anlitat vid
aktieförvärven.
I januari 1994 lanserades för första gången
individuellt pensionssparande i bank.
Sparbanken Sverige har tagit en
marknadsledande position och svarade vid
utgången av året för 22 procent av insatt
belopp.
Försäljningen av försäkringar genom
SparLiv och SparFond har under året ökat.
Bolagens andel av premier för nytecknade
försäkringar uppgick till drygt 14 procent från
11 procent föregående år.
Boendets Bank
På privatmarknaden är boendet normalt det
största finansiella åtagandet för en enskild
person. Genom en samordning av koncernens
resurser kan kundernas behov inom de
områden som har anknytning till boendet
tillgodoses på ett bättre och mera samlat sätt.
I Boendents Bank-konceptet ingår
Spintabs hypoteksutlåning, bankens
kreditgivning till rörlig ränta och
rådgivningstjänster. Finansiering och
rådgivning kompletteras av Sparbanken
Fastighetsbyrås förmedlingstjänster.
14 DETTA ÄR SPARBANKEN SVERIGE
Boendets Bank lanseras via särskilda
marknadsplatser på kontoren där koncernens
hela sortiment med boendeanknytning
erbjuds. En viktig målsättning är att nå de
kunder i banken som har finansierat sitt
boende utanför sparbankssektorn samt att
identifiera de kunder i Spintab som ännu ej är
kunder i banken.
Spintabs andel av hypoteksutlåningen till
hushållen i Sverige uppgick vid utgången av
året till 31 procent motsvarande ca 132 Mdr
kr. Marknadsandelen har varit stabil över de
åren. Boendefinansiering är en viktig produkt
även för banken. Krediter mot säkerhet i
privatbostäder utgjorde vid utgången av 1994
drygt 60 procent av bankens hushållsutlåning.
Lön och Betalningar
Inom området Lön och Betalningar samlas
koncernens samtliga lönehanterings- och
betaltjänster. I produktsortimentet ingår bl a
bankens löne- och transaktionskonton,
minutenkortet, sparbanksgirot och
Sparbanken
Finans betal- och kreditkort. Sparbanken
Finans står idag bakom över 40 procent av
samtliga kredit och betalkort i landet.
Inom ramen för Ekenkonceptet har
checkanvändandet under de senaste två åren
minskat med över 90 procent medan betalkortstransaktioner ökat med nära 70 procent. Även
kassatransaktionerna har minskat i antal
medan utnyttjandet av bankens datasvartjänst
ökat. Ekenkonceptet har därmed inneburit
såväl nya intäkter som minskade kostnader.
Kommunmarknaden – marknadsandelar
Procent
1994
Bankinlåning
Bankutlåning
Hypoteksutlåning (Spintab)
Kommuncertifikat
Kommunmarknaden – volymer
Mdr kr
Bankinlåning
Bankutlåning
Hypoteksutlåning (Spintab)
Kommuncertifikat *
* under år emitterat belopp
1993
1992
36
37
36
32
38
39
36
40
32
34
36
31
1994
1993
1992
5,2
7,6
7,6
26,1
5,4
9,3
8,7
35,0
5,8
5,6
8,5
36,6
landet. Sparbanken Finans erbjuder
finansiella tjänster såsom leasing, avbetalning
och inkasso.
På företagsmarknaden lanserades redan
under 1993 två s k företagspaket. Genom att
teckna företagspaket erhåller kunderna ett
flertal tjänster mot en årlig abonnemangsavgift.
Antalet tecknade företagspaket uppgick vid
utgången av året till nära 58 000 en ökning med
32 procent jämfört med året innan. Detta
16 DETTA ÄR SPARBANKEN SVERIGE
innebär att ca 67 procent av företagskunderna
tecknat sådana paket.
Stora kunder
En särskild central enhet betjänar koncernens
större företags- och organisationskunder.
Dessa kunder kan på grund av sin storlek
eller verksamhetsinriktning inte hanteras
utifrån en lokal marknad och inryms inte i
begreppet ”lokala företag”. De stora
kundernas likviditetsflöden och kreditbehov
bidrar till större volymer i banken vilket i sin
tur ger skalfördelar i produktionen av ett antal
tjänster.
För stora företag och organisationer
tecknas även centrala avtal om finansiella
tjänster vilka leder till att många kontor
involveras. Exempel på detta är
koncernkontoupplägg och lönesystem.
Sparbanken har traditionellt goda
relationer med Sveriges folkrörelser samt
rikstäckande organisationer såsom
fackförbund, kooperationen och kyrkliga
organisationer. Betaltjänster, fackliga
medlemslån och kapitalförvaltning är de
Sparbanken Sverige AB
S
parbanken Sverige-koncernens formella
struktur illustreras i organisationsskiss
nedan. Inom Sparbanken Sverige AB
samlas koncernens traditionella
bankverksamhet. Verksamheten är i
huvudsak organiserad i två samverkande
block – de lokala sparbankerna och de
gemensamma affärs- och serviceenheterna.
Därutöver finns ett antal bankledningsstaber.
Lokal sparbank
Den dominerande delen av Sparbanken
Sverige-koncernens resultat genereras i de
lokala sparbankerna. Med lokal sparbank
menas en organisatorisk enhet inom
moderbanken vilken på sin lokala marknad
agerar som en i det närmaste självständig
bank.
Lokal sparbank är dock inte någon egen
juridisk person.
Sparbanken Sverige är organiserad i 130
lokala sparbanker med sammanlagt 624
bankkontor. Storleken på de lokala
sparbankerna varierar från enheter med ett
kontor till som mest 17 kontor.
Affärsvolymen, summan av in- och utlåning, i
de minsta lokala sparbankerna ligger under 1
Mdr kr och i de största över 20 Mdr kr. Totalt
svarade kontorsrörelsen för ca 64 procent av
bankens utlåning till allmänheten och [] av
bankens anställda vid årets utgång.
Varje lokal sparbank leds av en
sparbanksdirektör, som ofta är kontorschef
för det största kontoret inom varje lokal
sparbank. Sparbanksdirektören rapporterar
dels till en inom bankledningen speciellt
utsedd person, dels till sin egen styrelse.
18 SPARBANKEN SVERIGE AB
Varje lokal sparbank har således en egen
styrelse vilken utses av Sparbanken Sveriges
centralstyrelse. Styrelsens sammansättning
skall spegla den lokala marknaden och
ledamöterna skall genom ett brett kontaktnät
ha möjlighet att utveckla relationen till
privatkunderna, det lokala näringslivet och
samhällslivet i övrigt. I styrelsens uppgifter ingår bl a
att tillse att den lokala sparbankens
verksamhet drivs i enlighet med
centralstyrelsens beslut. Vidare skall
styrelsen kontinuerligt följa den lokala
sparbankens riskexponeringar och
lönsamhet. I styrelsens uppgift ingår även att
behandla och pröva kreditärenden inom
ramen för den av centralstyrelsen delegerade
kreditlimiten. Kreditlimiterna innebär i
korthet att den största riskexponering på en
enskild kund som lokal sparbank, efter beslut
av den lokala styrelsen, kan bevilja uppgår
förnärvarande till 25 Mkr.
Resultatet för varje lokal sparbank återspeglar, utöver resultatet av den traditionella
bankverksamheten, även resultatet av
dotterbolagens verksamhet, som t ex Spintabs
utlåning och försäljningen av Sparbanken
Resultatet i lokala sparbanker baseras således på Sparbanken Sveriges principer för
intern redovisning och är därmed inte direkt
jämförbart med resultatet hos t ex en juridiskt
självständig bank men uitgör genom sin
karaktär ett incitament för försäljning av
koncernens totala produktutbud.
De mål som används och följs vid den
interna resultatuppföljningen i lokala
sparbanker är:
a resultat före kreditförluster per
heltidstjänst
a kreditförluster i procent av utlåningen
a resultat efter kreditförluster per
heltidstjänst
a resultat i tkr före och efter kreditförluster
a provisioner och övriga intäkter i
förhållande till personalkostnader
a I/K-tal före och efter kreditförluster.
Gemensamma enheter
Bankens gemensamma enheter består av
såväl affärs- som serviceenheter.
Genom de gemensamma affärsenheterna
Fond, Valuta & Finans, Utland och Corporate
Finance integreras lokal sparbank med
ränte-, valuta- och aktiemarknaderna.
Förutom att vara ett stöd för lokal sparbank
bedriver gemensamma affärsenheter en
omfattande egen affärsverksamhet inriktad på
stora företag och finansiella institutioner. De
fristående sparbankerna har omfattande
affärsrelationer med de gemensamma
enheterna. Då verksamheten i hög grad är
internationell bedrivs den till stor del under
bankens internationella bifirma Swedbank.
Fond, Valuta & Finans
Inom dessa enheter bedrivs handel i aktie-,
ränte- och valutarelaterade instrument. I
egenskap av primary dealer och market
maker i statspapper, bostadsobligationer samt
valutahandel är banken en av de större
aktörerna på dessa områden. På aktiesidan
intar banken idag en ledande roll avseende
skapandet av placeringsprodukter för såväl
privatkunder som institutioner.
Produktförsäljning sker, förutom från
Stockholm, från inhemska filialer (Göteborg,
Malmö och Umeå), samt från bankens
20 SPARBANKEN SVERIGE AB
London- och New York filialer.
Utland
Utland omfattar enheterna Utlandstjänster
och Utländsk marknad.
Utlandstjänster ansvarar primärt för
utveckling och produktion av bl a
internationella betalningstjänster, export- och
importfinansiering liksom valutatjänster till
lokala sparbankers företags- och privatkunder.
Utländsk marknad ansvarar för
riskbedömning av såväl länder som utländska
banker.
Banken har valt att samarbeta med
korrespondentbanker, i stället för att bygga
upp ett eget utländskt kontorsnät. Egna filialer
finns dock i London, New York och
Luxemburg samt ett representationskontor i
Tokyo.
I Norden bedriver banken ett samarbete
med danska Sparekassen Bikuben, norska
Sparebanken Nor och finska Skopbank inom
Norden Banking Group.
Corporate Finance
Corporate Finances verksamhet omfattar
rådgivning och kapitalanskaffning, såväl
räntebärande som eget kapital. Verksamheten
innefattar introduktioner på Stockholms
Fondbörs och emissioner för redan noterade
bolag samt annan riskkapitalanskaffning för
onoterade företag. Därtill kommer rådgivning
vid köp och försäljningar av företag.
Rådgivning och arrangerande av
räntebärande finansieringar avser såväl
publika emissioner av till exempel certifikatoch obligationsprogram som placeringar av
lån eller värdepapper direkt hos svenska eller
utländska placerare.
Gemensamma serviceenheter
De gemensamma serviceenheterna svarar för
stöd till koncernen som helhet. De fristående
sparbankerna erbjuds att, mot ersättning,
nyttja enheternas tjänster.
Den mest omfattande av de gemensamma
serviceenheterna är Spadab, som
tillhandahåller ADB-tjänster inom koncernen
och till de fristående sparbankerna
innefattande daglig
Spintab
S
pintab är ett helägt dotterbolag till
Sparbanken Sverige och är
sparbankssektorns hypoteksinstitut för
långfristig bottenfinansiering av boende,
kommunala investeringar och
familjelantbruk.
Låga upplåningskostnader och effektiv
administration skall göra det möjligt för
Spintab att förse kunderna med
konkurrenskraftiga krediter. Genom att ställa
höga krav på säkerhet och betalningsförmåga i
sin kreditgivning skall Spintab kunna låna upp
kapital förmånligt.
Spintabs upplåningsinstrument skall även
utgöra prisvärda placeringsmöjligheter för
Spintabs, bankens och de fristående
sparbankernas kunder.
Boendets Bank
Boendets Bank är den gemensamma
beteckningen för koncernens service till
kunderna vad gäller boende. Boendets Bank
skall vara den ledande marknadsplatsen för
alla tjänster inom området i samverkan mellan
Sparbankens kontorsnät, Spintab och
Sparbanken Fastighetsbyrå.
Försäljningen av Spintabs boendekrediter
sker i huvudsak genom lokala och fristående
sparbanker.
Marknadsöversikt
Spintab är det största bankägda
bostadsinstitutet i Sverige med en utlåning
om ca 241 Mdr kr vilket motsvarar en
Antal krediter och genomsnittligt kreditbelopp
Antal krediter och genomsnittligt kreditbelopp den 31 december 1993
och 1994 fördelade efter säkerheter.
Genomsnittligt
Antal lån
kreditbelopp, kkr
Sektor
1994
1993
1994
1993
Småhus
Bostadsrätter
Lantbruk
Flerbostadshus
Affärshus, övrigt
22 SPINTAB
673 536
51 873
15 516
22 983
1 831
688 012
54 274
15 156
25 294
2 173
188
138
286
2 808
1 655
183
141
287
2 648
1 603
marknadsandel på 25 procent av
bostadsinstitutens samlade utlåning, som den
30 september 1994 uppgick till 980 Mdr kr.
Mer än 90 procent av Spintabs kreditportfölj
avser bostadsfinansiering. Lån avseende de
privata hushållens boende dominerar
Spintabs kreditportfölj.
Utlåning
Spintab lämnar endast lån mot säkerhet i
fastighet eller mot garanti av staten,
kommuner, banker, kreditmarknadsbolag
eller försäkringsbolag. Lån till småhus kan
lämnas upp till 75 procent av husets
marknadsvärde. För bostadsrätter är den övre
gränsen 60 procent av marknadsvärdet.
De lokala sparbankerna inom Sparbanken
Sverige och de fristående sparbankerna
sköter kundkontakterna för Spintabs räkning
och hanterar låneansökningar enligt de
fastställda riktlinjerna.
Kreditförluster
Spintabs kreditförluster under 1994 var 958
Mkr, vilket motsvarar 0,4 procent av lånestocken. Större delen av förlusterna hänförde
sig till kreditgivning mot säkerhet i
flerbostadshus.
Under 1994 har problemkrediterna inom
privatmarknaden minskat medan de ökat vad
gäller krediter till bostadsrättsföreningar och
andra ägare av flerbostadshus.
Upplåning
Sparbanken Finans
S
parbanken Finans som är ett helägt
dotterbolag till Sparbanken Sverige, är
sparbankssektorns finansbolag och
kompletterar det traditionella utbudet av
bankprodukter med finansbolagstjänster.
Tjänsteutbudet erbjuds i huvudsak av lokala
och fristående sparbanker men också via
återförsäljare och leverantörsföretag,
organisationer samt genom egen säljkår.
Marknadsöversikt
Kortmarknaden
Kortmarknaden domineras av bank- och
leverantörsägda bolag. Konkurrensen inom
hela kortområdet är stark och har utvidgats
genom att roller och ansvar för inlösen av
kontokortstransaktioner till följd av den nya
konkurrenslagstiftningen på ett
genomgripande sätt förändrats. Samverkan
med lokal sparbank och med de fristående
sparbankerna skapar förutsättningar för en
god bearbetning på de lokala marknaderna.
Antalet kortkunder uppgick vid årsskiftet
till över 1,1 miljoner. Användandet både när
det gäller antal inköp per kort och antalet
kunder som under året använt kortet har ökat
kraftigt. Under 1994 lanserades MasterCard
Privat. Genom introduktionen av detta kort
erbjuds bankkunderna ett betalkort med
separat fakturering som komplement till
bankkortet.
Femårsöversikt
Mkr
1994
Rörelseresultat före
kreditförluster
418
Kreditförluster
17
Rörelseresultat efter
kreditförluster
435
Eget kapital
581
Balansomslutning
5 934
Kapitaltäckning, %
13,0
I/K-tal före kreditförluster
1,9
Räntabilitet på eget kapital, %* 52,5
* Efter schablonskatt
24 SPARBANKEN FINANS
1993
1992
1991
1990
512
–172
315
–153
172
–89
101
–40
340
580
6 847
12,4
2,0
42,7
162
513
8 430
9,2
1,7
24,9
83
408
4 207
14,5
1,4
14,9
63
333
5 457
11,6
1,2
11,6
Företagsmarknaden
Inom företagsområdet är konkurrensen från
leverantörsägda och andra bankers finansbolag kraftig. Nya aktörer har kommit till bl a
i form av internationellt verksamma företag.
Sista steget i en total integration av
Merkantil Leasing och Releasing som
förvärvades 1992 togs under hösten då dessa
båda bolag fusionerades in i Sparbanken
Finans.
Under andra halvåret ökade försäljningen
så att den på helårsbasis kom att motsvara
budget. Inom företagsområdet har en rad
olika rationaliseringsåtgärder vidtagits.
Verksamheten i Kundinkasso har
utvecklats väl. Under senhösten lanserades en
ny tjänst, FakturaService. Tjänsten avlastar
företagen administrativt arbete med
fakturering och stärker kravrutinerna så att
flödet av
rörelsekapital effektiviseras.
Finansiering och upplåning
I stort sett all finansiering sker genom
moderbolaget Sparbanken Sverige.
Kapitaltäckning
Kapitalbasen uppgick per den 31 december
1994 till 665 Mkr. Kapitaltäckningsgraden vid
samma tidpunkt utgjorde 13,0 procent, en
förstärkning med 0,6 procentenheter jämfört
med situationen ett år tidigare till följd av
nedgången i utlåningen.
Utestående krediter, Mkr
1994
1993
Krediter
2 606
2 725
Bokfört värde leasingobjekt
2 778
3 481
Summa utlåning
5 384
6 206
Övriga dotterbolag
Sparbanken Sverige
Administration AB
S
parbanken Sverige Administration AB
som i sin helhet ägs av banken omfattar
de företag inom Sparbanken
Sverigekoncernen som tillhandahåller ickefinansiella tjänster. I gruppen ingår fyra
rörelsedrivande bolag.
Sparbanken Fastighetsbyrå AB är landets
största fastighetsmäkleriföretag och finns
med drygt 130 kontor representerade på cirka
120 orter. Sparbanken Fastighetsbyrå
redovisade ett negativt resultat om 6 Mkr
1994.
Mälarstaden Förvaltning AB förvaltar
Swedbank (Luxembourg) S.A.
S
wedbank (Luembourg)S.A. som har sitt
säte i Luxemburg och har ett
representationskontor i Nice.
Versamheten är inriktad på kapitalförvaltning
och placeringsrådgivning till i första hand
svenskar bosatta utomlands. Bankens kunder
är i huvudsakligen privatpersoner bosatta i
Europa.
Banken etablerades 1973 och är sedan
1989 en helägd dotterbank till Sparbanken
Sverige.
Banken säljer också administrativ service
till Robur International SICAV samt till
Sparbanken Sveriges filial i Luxemburg.
Banken förvaltar knappt 1 500 Mkr och
har ett femtiotal anställda.
Nyckeltal
1994
1993
3
3
Balansomslutning, Mrd LUF
9,4
18,8
Vinst efter skatt, MLUF
40
6,6
Aktiekapital, Mrd LUF
26 ÖVRIGA DOTTERBOLAG
bostadsfastigheter och kommersiella
fastigheter i Storstockholmsområdet.
Bolagets omsättning uppgick under 1994 till
57 Mkr och rörelseresultatet uppgick till 5
Mkr.
Sparbanken Datainvest AB har till
uppgift att tillhandahålla Sparbanken
Sverige och fristående sparbanker ADButrustning på ett kostnadseffektivt sätt.
Bolagets omsättning uppgick 1994 till 195
Mkr och årets resultat uppgick till 18 Mkr.
Sedan årsskiftet 1994/95 ingår
Sparfrämjandet i Sparbanken Sverige
Administration AB. Sparfrämjandets
omsättning och resultat för 1994 uppgick till
34 respektive 4 Mkr.
Aktiekapital och ägarstruktur
S
parbanken Sveriges aktiekapital om
5 400 Mkr fördelar sig på 2 300 Mkr i
stamaktiekapital och 3 100 Mkr i
preferensaktiekapital. Preferensaktierna är
indelade i fyra olika serier, P1-P4.
Stamaktierna och preferensaktierna av serie
P4 berättigar till en röst per aktie medan
aktierna av serie P1-P3 berättigar till vardera
en tiondels röst.
Ägarspridning och handel
Det av sparbanksstiftelsernas helägda
Sparbanksstiftelsernas
Förvaltningsaktiebolag avser att sälja delar av
sitt aktieinnehav i Sparbanken Sverige. En
försäljning av aktier för
ca 3 Mdr kr planeras ske under andra
kvartalet 1995 för att lösa lån som
förvaltningsbolaget upptagit och som har sitt
ursprung i den ekonomiska krisen i
förutvarande Första Sparbanken. Svenska
staten har tecknat garanti för ifrågavarande
lån och har förvaltningsbolagets aktier i
Sparbanken Sverige som säkerhet för sin
eventuella regressfordran med anledning av
garantin.
Inför den planerade försäljningen har
banken inrättat ett s k aktiesparkonto, som
ger kontohavarna rätt till förtur vid tilldelning
av aktier i händelse av överteckning. Över
250 000 personer har öppnat aktiesparkonto.
I samband med försäljningen avser banken att
ansöka om notering av stamaktien på
Stockholms Fondbörs.
Förvaltningsbolaget ställde under
sommaren 1994 ut optioner på totalt 2 331 900
stamaktier. Optionerna medför rätt att i början
av 1997 förvärva stamaktier till ett pris av 80
kronor per aktie. Erbjudandet riktade sig till
anställda och andra personer med nära
anknytning till Sparbankssektorn.
Inofficiell ”notering” av stamaktien har skett
genom Reuter-systemet, där Alfred Berg
Fondkommission ställt kurser sedan september
1994. Kursen var vid årsskiftet 1994/95 kronor
50:75 per stamaktie.
Vinstutdelning
Preferensaktierna medför företrädesrätt till
28 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARSTRUKTUR
utdelning framför stamaktierna i enlighet med
vad som närmare anges i bankens
bolagsordning. Preferensaktieägarna har
dock inte rätt till kompensation för under
tidigare år utebliven utdelning.
Utdelningspolitik
Styrelsens målsättning är att en
aktieinvestering i banken skall framstå som
en långsiktigt god kapitalplacering.
Ambitionen är att utdelningen långsiktigt
skall uppgå till 20-30 procent av resultat efter
skatt, förutsatt att bankens
kapitaltäckningsgrad inte därigenom
påverkas på ett sådant sätt att framtida
expansion försvåras.
Styrelsen föreslår att 1995 års ordinarie
bolagsstämma beslutar att lämna full
utdelning till bankens preferensaktieägare
samt utdelning med 1:75 krona per stamaktie.
Utbyte av preferensaktier till stamaktier
I syfte att möjliggöra ett utbyte av
preferensaktier till stamaktier och på så sätt
söka förenkla aktiestrukturen i banken har
styrelsen i februari 1995 – under förutsättning
av 1995 års ordinarie bolagsstämmas
godkännande – fattat beslut om två till
preferensaktieägarna riktade nyemissioner.
Utbyteskursen för en ny stamaktie har
fastställts till 65 kronor såvitt avser de
röstsvaga aktierna av serierna P1-P3 och till
63 kronor beträffande aktier av serie P4.
Nyemissionerna är villkorade av och utbytet
förutsätter att bolagsstämman på förslag av
styrelsen också beslutar om nedsättning av
aktiekapitalet genom inlösen och indragning
av preferensaktier samt om fondemission –
det senare i syfte att säkerställa att bankens
aktiekapital efter utbytet kommer att uppgå
till minst samma belopp som gällde
dessförinnan. Styrelsens förslag till storleken
av nedsättningsbeloppet och fondemissionen,
som är beroende av anslutningen från
preferensaktieägarnas sida, kommer att
anges i kallelsen till stämman. Skulle inte
samtliga preferensaktieägare välja att delta i
det här beskrivna aktieutbytet, kan styrelsen
på nytt komma att aktualisera frågan om ett
utbyte men då på andra villkor.
Aktieinnehavets fördelning
1 – 1 000
1 001– 5 000
5 001 – 10 000
10 001 – 20 000
20 001 – 50 000
50 001 – 100 000
100 001 –
Aktieägare
Antal
113
124
30
17
25
14
142
Summa
465
%
24,3
26,6
6,5
3,7
5,4
3,0
30,5
Aktieinnehav
Antal (tusental)
94 260
298 610
239 990
236 310
812 230
1 009 290
537 309 310
% av aktiekapitalet
–
–
–
–
0,2
0,2
99,6
100,0
540 000 000
100,0
Proforma
Nyckeltal
1994
1993
1992
1991
Nettovinst per aktie I
Nettovinst per aktie II
Justerat eget kapital
per aktie I
Justerat eget kapital
per aktie II
Direktavkastning
Antal stamaktier I
Antal stamaktier II
15,41
13,82
–17,21
–11,88
–163,54
–11,29
–
–
62,43
46,13
652,24
3 962,32
51,62
3,4
230 000 000
278 182 708
31,84
–
192 000 000
278 182 708
45,02
–
19 200 000
278 182 708
54,70
–
3 840 000
278 182 708
Definitioner
Nettovinst per aktie I
Rörelseresultat efter schablonskatt per stamaktie. Utdelning på preferensaktier har
betraktats som ränta och påverkar resultatet.
Nettovinst per aktie II
Rörelseresultat efter schablonskatt per stamaktie under förutsättning att samtliga
preferensaktier utbytes till stamaktier enligt styrelsens förslag.
Justerat eget kapital per aktie I
Eget kapital med avdrag för preferensaktiernas nominella belopp fördelat per stamaktie.
Över- och undervärden efter skatt i investmentportföljen beaktas.
Justerat eget kapital per aktie II
Eget kapital per aktie under förutsättning att samtliga preferensaktier utbytes till
stamaktier enligt styrelsens förslag.
Direktavkastning
Utdelning per stamaktie i procent av stamaktiekurs. Kursen var vid årskiftet 1994/95 i den
Reuterbaserade handeln 50:75 och styrelsens förslag till utdelning per stamaktie är 1:75 kr.
Antal stamaktier I
Antal stamaktier enligt redovisningen.
Antal stamaktier II
Antal stamaktier under förutsättning att samtliga preferensaktier utbyts till stamaktier
enligt styrelsens förslag.
30 AKTIEKAPITAL OCH ÄGARSTRUKTUR
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
32 RESULTATRÄKNING
Koncernens problemkrediter brutto och netto 1993-12-31
Andel
ReMkr
i % av
serveBransch
Brutto
utlån.
ringar
I % av
brutto
Andel
i % av
Netto nettoutl.
Hushåll
4 002
Fastighetsförvaltning
21 362
Flerfamiljsbostäder i Spintab 1 844
Parti- och detaljhandel
3 906
Byggnadsverksamhet
2 089
Tillverkningsindustri
1 773
Transport
2 765
Övrigt
8 317
2,1
48,4
2,1
28,5
24,6
23,2
37,0
12,8
1 631
12 834
1 408
2 518
1 099
1 100
1 424
5 260
40,8
60,1
76,4
64,5
52,6
62,0
51,5
63,2
2 371
8 528
436
1 388
990
673
1 341
3 057
1,2
27,3
0,5
12,4
13,4
10,3
22,2
5,1
SUMMA
46 058
10,8
27 274
59,2
18 784
4,7
Varav i banken
27 742
16,5
16 744
60,4
10 998
7,3
Koncernens problemkrediter brutto uppdelade i storleksordning
1993-12-31
Antal
Belopp
< 50 Mkr
50 –500 Mkr
500 –1 000 Mkr
> 1 000 Mkr
SUMMA
>100
131
4
1
24 596
17 667
2 783
1 012
46 058
1992-12-31
Antal
Belopp
>100
139
5
4
19 424
19 532
3 524
4 073
46 553
AB i vilket den huvudsakliga
bankverksamheten bedrivs. Härtill
finns ett antal dotterbolag som vart
och ett har en speciell funktion
inom ramen för sparbankssektorns
totala service- och produktutbud.
Under 1993 förändrades
koncernstrukturen genom att
holdingbolaget Sparbanksgruppen
AB, tidigare moderbolag för
Sparbanken Sverige AB, med
retroaktiv verkan fr o m 1 januari
1993 gick upp i Sparbanken Sverige
genom fusion.
Under 1993 har
koncernstrukturen i övrigt
renodlats genom fusion, likvidation
och försäljning av ett antal mindre
bolag i dotterbolagskoncernerna. I
flertalet fall berörde detta vilande
bolag.
Efter räkenskapsårets utgång
sålde banken 90 procent av aktierna
i dotterbolaget Robur till de
fristående sparbankerna. Denna
Sparbanken Sveriges verksamhet är försäljning genomfördes den 7
januari 1994. Sparbanken Sverige
organiserad i en koncern.
kommer även fortsättningsvis att
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Moderbolag
är Sparbanken Sverige
Sparbanken Sverige
Sparbanken Sverige bildades den 30
december 1992 genom fusion med
retroaktiv verkan från 1992 års
början av Sparbankernas Bank
koncernen och elva regionala
sparbanker.
Sparbanken Sverige koncernen
hade vid utgången av 1993 en balansomslutning om 487 Mdr kr, ca
10 600 anställda och en kapitalbas
om 23,5 Mdr kr.
Sparbanken Sverige har 660
bankkontor organiserade i 130
lokala sparbanker runt om i
Sverige. Utöver Sparbanken Sverige
finns ett 90-tal fristående
sparbanker med ca 360 kontor.
Samarbete förekommer inom ett
flertal områden mellan Sparbanken
Sverige och de fristående
sparbankerna.
Koncernstruktur
34 RESULTATRÄKNING
tillhandahålla sina kunder Roburs
produkter. Sparbanken Sverige har
en option att före utgången av 1997
förvärva ägarmajoriteten i Robur.
Koncernstrukturen nedan visar
Sparbanken Sverige koncernens
affärsdrivande enheter. Därtill finns
inom ramen för Sparbanken Sverige
AB utländska filialer i New York,
London och Luxemburg.
handlingsplan för att förstärka
kapitalbasen i Sparbanken Sverige
koncernen. Handlingsplanen
omfattade emissioner av eviga
förlagslån i Spintab till ett belopp av
1,9 Mdr kr och i banken om 2,4 Mdr
kr samt försäljning av 90 procent av
aktierna i dotterbolaget Robur
medförande en realisationsvinst på
1,6 Mdr kr. Emissionerna av eviga
förlagslån genomfördes under 1993
medan försäljningen av Robur ägde
rum under januari 1994.
Vidare gav en extra
bolagsstämma den 20 december
1993 styrelsen fullmakt att besluta
om aktiekapitalökning genom
kontantemission om högst
nominellt 380 Mkr. Nyemissionen
har genomförts under första
kvartalet 1994 och har tillfört
Sparbanken Sverige ca 2,2 Mdr kr.
Sammantaget har därmed
koncernens kapitalbas tillförts
drygt
8 Mdr kr. Styrelsen bedömer att
koncernens kapitaltäckning
därigenom är tryggad.
Ansökan om
statligt stöd återtages
Mot bakgrund av vidtagna åtgärder
beslutade bankens styrelse i
november 1993 att återta sin
tidigare ingivna ansökan om statligt
stöd.
Nytt avtal mellan
sparbanksstiftelserna och staten
Sparbanken Sveriges huvudägare,
de elva sparbanksstiftelserna, äger
efter utförsäljningen av stamaktier
under första kvartalet 1994
tillsammans ca 145 miljoner
stamaktier i Sparbanken Sverige,
vilket motsvarar 63 procent av
bankens stamaktiekapital.
I samband med den ekonomiska
kris som drabbade Sparbanken
Första 1991 och som förstärktes
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
36 RESULTATRÄKNING
under 1992 lämnade staten ett lån
på 3,8 Mdr kr till
Sparbanksstiftelsen Första samt
gick i borgen för ett lån på 3,5 Mdr
kr till de elva sparbanksstiftelserna.
Stiftelserna lämnade i sin tur
beloppen vidare till Sparbanken
Första i form av kapitaltillskott.
Härav utgjorde 1,5 Mdr kr ett
villkorat tillskott medan återstoden
var ovillkorat. Som säkerhet för sina
förpliktelser gentemot staten
pantsatte stiftelserna ca 121
miljoner aktier i Sparbanken
Sverige.
Ett avtal har i februari 1994
träffats mellan Bankstödsnämnden
och sparbanksstiftelserna om hur
det statliga engagemanget på sikt
skall avvecklas. Ett nytt bolag har
bildats, Sparbanksstiftelsernas
Förvaltningsaktiebolag. Till detta
bolag kommer stiftelsernas samtliga pantsatta aktier i Sparbanken
Sverige att överlåtas mot det att
bolaget övertar betalningsansvaret
för lånen till sparbanksstiftelserna.
Samtidigt därmed kommer det
sammanlagda lånebeloppet att
reduceras genom en betalning från
stiftelsernas sida med medel som
dessa erhåller vid den ovan nämnda
utförsäljningen av aktier
i Sparbanken Sverige under första
kvartalet 1994. Det nya bolaget
kommer i sin helhet att ägas av
sparbanksstiftelserna.
Enligt avtalet med
Bankstödsnämnden har stiftelserna
avstått från sin rätt till återbetalning
av den villkorade delen av det
kapitaltillskott, 1,5 Mdr kr, som
lämnades till Sparbanken Första
1992.
Staten kommer att garantera det
nya bolagets lån och har som
säkerhet därför ca 121 miljoner
pantsatta aktier i Sparbanken
Sverige, motsvarande ca 34 procent
av det sammanlagda röstetalet,
samt optionsrätt till aktierna i det
nya bolaget.
Avsikten är att det nya bolaget
skall lösa de av staten garanterade
lånen senast på förfallodagen den
31 december 1998. Detta kan ske
genom att bolaget säljer aktier i
Sparbanken Sverige och använder
framtida aktieutdelningar från
banken.
Ekenlanseringen
Under mars 1993 lanserade
Sparbanken Sverige det s k
Ekenkonceptet, en ny
prissättningsstruktur för bankens
transaktionstjänster till
privatmarknaden. Vidare
lanserades en ny kontostruktur för
privatpersoners inlåning i banken
omfattande fyra konton, Löne/Pensionskonto, Servicekonto,
Sparkonto och Kapitalkonto.
Den nya prissättningen innebär
att all basservice är gratis. Andra
banktjänster får kunden betala för i
den omfattning de tas i anspråk.
Den nya prissättningen syftar till att
alla banktjänster utöver basservicen
skall bära sina egna kostnader
varigenom en rättvisare prissättning
uppnås för kunden.
Vid årsskiftet hade 701 605
kunder blivit s k Ekenkunder.
Under hösten 1993 genomfördes
en motsvarande förändring av
konton och prissättning inom
företagsmarknaden.
Individuellt pensionssparande i
bank
Ny lagstiftning har möjliggjort för
bankerna att erbjuda sina kunder
individuellt pensionssparande i
banken från och med 1 januari 1994.
Marknadsföringsinsatserna
påbörjades redan under hösten
1993. Antalet förhandsanmälningar
och tecknade kontrakt under
inledningen av 1994 tyder på att
Kapitaltäckning, kapitalkrav i Mkr
Koncernen
Tillgångar
1993-12-31
Poster
utanför
balansräkn.
Riskvägt
belopp
Riskklass
0%
20%
50%
100%
110 073
25 531
228 676
122 648
21 619
20 005
4 356
5 237
SUMMA
486 928
51 217
krav 8%
Tillgångar
1992-12-31
Poster
utanför
balansräkn.
Riskvägt
belopp
–
9 107
116 516
127 885
100 007
28 643
221 336
142 411
18 841
29 843
7 597
5 750
–
11 697
114 467
148 161
253 508
492 397
62 031
274 325
20 281
21 946
Banken
Tillgångar
1993-12-31
Poster
utanför
balansräkn.
Riskvägt
belopp
Riskklass
0%
20%
50%
100%
103 807
23 795
32 279
93 133
21 769
15 383
3 502
6 285
SUMMA
253 014
46 939
krav 8%
Tillgångar
1992-12-31
Poster
utanför
balansräkn.
Riskvägt
belopp
–
7 835
17 891
99 419
88 947
24 132
38 978
111 409
17 709
27 452
7 163
9 055
–
10 317
23 070
120 464
125 145
263 466
61 379
153 851
10 012
12 308
Kapitalbas, belopp i Mkr
Koncernen
1993-12-31
1992-12-31
Banken
1993-12-31
1992-12-31
Beskattat kapital
Obeskattade reserver m m
./. goodwill
11 804
15 624
9 860
14 261
–1
–4
–
–
SUMMA PRIMÄRT KAPITAL
11 803
15 620
9 860
14 261
5 902
5 901
–68
2 033
7 810
–5
2 412
4 930
–63
–
5 389
–
SUMMA KAPITALBAS
23 538
25 458
17 139
19 650
Överskott
Kapitaltäckningsgrad, %
Primärkapitalrelation, %
3 257
9,28
4,64
3 512
9,28
5,69
7 127
13,70
7,83
7 342
12,77
9,27
Eviga förlagslån
Tidsbundna förlagslån
./. aktier i bolag som ej konsolideras
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
38 RESULTATRÄKNING
Redovisningsprinciper
Denna årsredovisning har upprättats i enlighet med Bankrörelselagen och Finansinspektionens föreskrifter.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen har upprättats
enligt rekommendation från
Redovisningsrådet (RR 01:91). Detta
innebär för Sparbanken Sverigekoncernen bl a att koncernens resultatoch balansräkningar redovisas exklusive
bokslutsdispositioner respektive
obeskattade reserver.
Koncernredovisningen är upprättad enligt
förvärvsmetoden.
Koncernredovisningen omfattar
Sparbanken Sverige och de bolag där
banken innehar mer än 50 procent av
aktiernas röstvärde. Bolag övertagna för
skyddande av fordran konsolideras ej.
Särskilda uppgifter om övertagna bolag
lämnas i not. Intressebolag har
konsoliderats enligt
kapitalandelsmetoden med undantag av
av SparLiv eftersom detta bolag utgör ett
ömsesidigt försäkringsbolag.
Koncerninterna fordringsbevis i
investmentportföljen har eliminerats i
koncernbalansräkningen. Den del av
förändringen i värdejusteringskonto för
investmentportföljen som avser koncerninterna fordringsbevis har återlagts i
koncernresultaträkningen.
Kursskillnaden mellan upplupet
anskaffningsvärde i bankens
investmentportfölj och motsvarande skuld
i Spintab har periodiserats över lånets
återstående löptid.
Omräkning av utländska dotterbolag
Tillgångar och skulder i utländska
dotterbolag omräknas till SEK till
balansdagens kurs medan
resultaträkningarna omräknas till
genomsnittlig kurs för räkenskapsåret.
Uppkomna omräkningsdifferenser
påverkar bundet respektive fritt eget
kapital. Eget kapital omräknas till kursen
vid investerings- respektive intjänande
tidpunkt.
Tillgångar och skulder i utländsk
valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
har värderats enligt Finansinspektionens
basföreskrifter, vilka i princip
överensstämmer med
Bokföringsnämndens rekommendation
BFN R 7. Principen innebär att
orealiserade kursvinster ingår i
40 REDOVISNINGSPRINCIPER
rörelseresultatet, men att avsättning till
valutakursreserv för orealiserade
kursvinster görs på långfristiga fordringar
och skulder i utländsk valuta, såvida inte
fordringarna och skulderna är effektivt
valutasäkrade. Avsättning till
valutakursreserv har inte gjorts i 1994 års
bokslut,
eftersom fordringarna och skulderna i
utländsk valuta är effektivt valutasäkrade.
Värdering har skett till balansdagens
mittkurs enligt bankernas kurslista, dock
har utländska sedlar värderats till
balansdagens köpkurs gentemot
allmänheten.
Terminskontrakt har värderats till
dagskurs för terminsaffärer med
motsvarande löptid. Orealiserade
kursförluster netto har belastat
rörelseresultatet.
Utländska dotterbolag
Aktier i utländska dotterbolag och
refinansieringen härav har värderats till
anskaffningskurs i moderbolaget. I
koncernen har omräkning av
dotterbolaget skett enligt
dagskursmetoden och i konsekvens
härmed har refinansiering också
omräknats till balansdagens kurs med
beaktande av latent skatt.
Utlåning
Fordringar är upptagna till högst det värde
varmed de beräknas inflyta.
Med oreglerade fordringar avses
fordringar för vilka räntor, amorteringar
eller övertrasseringar är förfallna till
betalning sedan mer än 60 dagar.
En osäker fordran är fordran som är
oreglerad eller för vilken andra
omständigheter medför osäkerhet om
dess värde och för vilken säkerhetens
värde ej med betryggande marginal
täcker både kapitalbeloppet och upplupen
ränta. I osäker fordran inräknas även lån
med ränteeftergift för vilka reservering för
befarade kreditförluster gjorts.
Intäktsföring har inte skett av upplupna
obetalda räntor på osäkra fordringar.
Fordringar för vilka överenskommelse
om ränteeftergift träffats, har upptagits till
fordringsbeloppet, om hela kapitalfordran
beräknas
inflyta. Med ränteeftergift avses
någon form av eftergift från de
ursprungliga räntevillkoren, som
medgivits på grund av kredittagarens
betalningssvårighet.
Problemkrediter utgörs av osäkra
fordringar och fordringar med
ränteeftergift.
Rörelseresultatet har belastats med
konstaterade och befarade kreditförluster
med avdrag för återvinningar och
återföringar.
Som konstaterade kreditförluster
redovisas förluster som är beloppsmässigt
fastställda eller övervägande sannolika
genom att konkursförvaltare lämnat
uppskattning av utdelning i konkurs,
ackordsförslag antagits eller fordran
eftergivits på annat sätt. Häri ingår även
sådana belopp som tidigare år reserverats
som befarade. Den tidigare gjorda
reserveringen redovisas som återföring.
Nedskrivning för befarad kreditförlust
görs på osäkra fordringar, då förlusten ej
är slutligt fastställd och kredittagarens
återbetalningsförmåga inte bedöms
kunna förbättras tillräckligt inom två år
och säkerhetens värde inte täcker
lånebeloppet.
Återvinningar består av influtna
belopp på slutavräknade engagemang
samt i tidigare bokslut för högt
reserverade belopp.
Vid bestämmande av reservering för
befarade kreditförluster har som
huvudregel individuell värdering av
krediter och garantiåtaganden gjorts. För
homogena grupper av fordringar med
begränsat värde och likartad kreditrisk
har gruppvis värdering tillämpats. Härvid
har hänsyn tagits till tidigare erfarenheter
av storleken på motsvarande förluster och
förväntad utveckling. Sålunda bedömda
fordringar avser privatlån i Sparbanken
Sverige, egnahemskrediter och
bostadsrätter i Spintab och
konsumentkrediter i Sparbanken Finans.
Vid bedömning av
nedskrivningsbehov för gruppvis
värderade fordringar har i banken
följande principer tillämpats för
oreglerade fordringar avseende lån till
privatpersoner understigande 100 tkr. För
lån utan säkerhet och övertrasseringar
har reservering gjorts med 75 procent av
utestående kapitalbelopp. För lån med
enbart borgenssäkerhet har 50 procent av
utestående kapitalbelopp reserverats.
aktier m m.
Leasingobjekt
Leasingobjekt redovisas till aktuella
restvärden efter avdrag för extra
avskrivning som gjorts på grund av
leasingtagares bristande
betalningsförmåga. Sådana extra
avskrivningar redovisas som konstaterade
eller befarade förluster inom
kreditförluster.
Leasingnettot, leasingintäkter efter
avdrag för planenliga avskrivningar,
redovisas under räntenettot i
resultaträkningen. Avskrivningar enligt
plan har baserats på anskaffningsvärdet
och beräknats efter annuitetsmetod över
den kontrakterade tiden. Den planenliga
avskrivningen sker ned till noll eller till
garanterat restvärde.
Avskrivningar
Koncerngoodwill har avskrivits
planmässigt med 20% eller med det högre
värde som i varje enskilt fall bedömts
erforderligt.
Inventarier för eget bruk har
avskrivits planenligt med 20% på
anskaffningsvärdet.
Fastigheter, förutom övertagna, har
avskrivits med skattemässigt högsta
tillåtna belopp. Inventarier som
skattetekniskt betraktas som
fastighetsinventarier har redovisats
antingen som höjande av fastighetens
anskaffningvärde eller som inventarier
och då följt ovannämnda principer för
avskrivningar av inventarier. I vissa fall
har dock äldre fastighetsinventarier
avskrivits enligt plan med 6%.
Resultateffekten av detta undantag från
huvudprincipen är obetydlig.
42 REDOVISNINGSPRINCIPER
Pensionsförpliktelser
Koncernens pensionsförpliktelser har
täckts genom försäkringar, pensionsstiftelser eller avsättningar i
balansräkningen under konto Avsatt till
pensioner. Som rörelsekostnad redovisas
en kalkylmässig pensionskostnad
avseende pensionsförplitelser som täckts
genom pensionsstiftelser eller konto
Avsatt till pensioner.
Den kalkylmässiga pensionspremien
återförs som bokslutsdisposition under
Avräkning till pensioner, där avräkning
sker mot utbetalande pensioner, löne- och
avkastningsskatt samt eventuell
gottgörelse från eller avsättning till
pensionsstiftelserna.
Extraordinära intäkter
och kostnader
Redovisningsrådets rekommendation RR4
har tillämpats, varför ingen redovisning av
extraordinära intäkter och kostnader
gjorts. Tidigare års extraordinära poster
har antingen förts direkt mot eget kapital
eller påverkat rörelseresultatet.
Aktieägartillskott och
koncernbidrag
Koncernbidrag i kombination med med
aktieägartillskott i motsatt riktning och
övriga aktieägar tillskott redovisas direkt
över eget fritt kapital i balansräkningen.
Övriga koncernbidrag redovisas som
bokslutsdisposition i resultaträkningen.
I de fall aktieägartillskott eller
koncernbidrag enligt Finasinspektionens
regler är att betrakta som kreditförluster,
har de tagits upp som kreditförluster i
resultaträkningen.
Övrigt
I de fall förändringar av principer för
klassificering av balans- och
resultatposter skett, har jämförelsesiffror
för tidigare år justerats, om inte annat
angivits.
Balansräkning den 31 december
Koncernen
Mkr
Banken
Not
1994
1993
1992
1994
1993
1992
15
2 444
2 765
2 930
2 444
2 765
2 927
Tillgångar
Kassa
Clearingfordringar
15
775
862
1 148
775
862
1 148
Svenska finansinstitut
16
8 687
11 243
28 753
17 642
23 058
32 926
Utländska banker
17
8 023
8 525
6 676
10 238
12 367
9 758
Räntebärande värdepapper, tradingportfölj
18
32 314
38 038
6 824
31 536
37 942
3 876
Räntebärande värdepapper, investmentportfölj
19
11 282
6 364
11 309
30 839
12 132
19 067
Utlåning till allmänheten
20
374 734
393 761
410 008
130 076
137 124
167 730
Övriga tillgångar
21
15 433
16 772
16 029
11 430
13 371
12 843
2 663
1 565
610
8 427
8 680
9 122
7
17
Aktier, omsättningstillgångar
22
2 779
1 697
614
Leasingobjekt
23
2 391
3 160
3 920
Aktier och andelar, anläggningstillgångar
24
490
232
314
Immateriella tillgångar
25
2
8
18
Inventarier
26
679
551
745
375
497
646
Fastigheter
27
4 095
2 950
3 009
3 801
2 652
2 708
464 128
486 928
492 297
250 246
253 022
263 378
39 543
28 553
27 153
Summa tillgångar
Koncernfordringar
Ställda panter
Lån, pantsatta för vissa äldre
utelöpande obligationer, bokfört värde
Statspapper och obligationer
Fastighetsinteckningar
Andra panter
Utlåning till allmänheten, beviljat belopp
44 BALANSRÄKNING
1 985
2 459
–
–
1 529
1 082
500
1 803
1 082
500
397
82
371
396
136
368
32
44
97
1 154
–
–
418 337
447 814
154 682
162 024
198 087
Noter till resultat- och balansräkningar
Not 1 – Räntenetto
Banken
Koncernen
1994
1993
1992
Mkr
Ränteintäkter
Utlåning till allmänheten
40 966
Svenska finansinstitut
939
Utländska banker
1 273
Räntebärande värdepapper,
tradingportfölj
3 085
Räntebärande värdepapper,
investmentportfölj
681
3 659
Övriga1
1994
Banken
1993
1994
46 773
1 593
867
2 065
53 946
5 730
5 160
984
12 439
1 195
1 295
2 760
16 525
1 814
958
1 906
23 381
5 626
4 805
741
737
4 316
2 376
143
2 100
3 654
2 161
4 315
2 893
119
23 443
27 679
37 565
56 351
68 339
Leasingintäkter
Planenliga avskrivningar
1 247
–948
1 556
–1 033
731
–488
–
–
37
–22
299
523
243
–
15
Räntekostnader
Inlåning/upplåning från
allmänheten
Svenska finansinstitut
Utländska banker
Certifikat och övrig
kortfristig upplåning
Långfristig upplåning
Övriga1
7 043
1 666
2 493
8 087
2 315
2 395
12 452
6 203
8 834
6 896
1 758
2 422
7 947
2 817
2 349
12 288
6 054
8 126
592
23 370
5 361
2 309
24 670
5 750
3 055
24 895
424
369
1 147
3 943
310
1 849
4 767
374
1 803
61
Summa räntekostnader
40 525
45 526
55 863
16 535
20 039
28 706
Räntenetto
10 377
11 348
12 719
6 908
7 640
8 874
1994
Ränteintäkter
Utlåning till allmänheten
Svenska finansinstitut,
utländska banker
Räntebärande värdepapper
Övriga1
Summa ränteintäkter
Leasingnetto
Inklusive leasingnetto
Ränta
Ränta
Räntesats, %
383 471
40 966
10,68 403 791
46 773
11,58
25 780
47 062
26 919
2 212
3 766
3 659
31 145
37 921
26 116
2 460
2 802
4 316
7,90
7,39
483 232
50 603
10,47 498 973
56 351
11,29
3 519
523
14,86
10,47 502 492
56 874
11,32
3 021
299
486 253
50 902
8,58
8,00
9,89
4,95 146 554
8 087
5,52
4 159
23 962
5 361
7,91 60 784
9,73 253 467
27 895
4 710
26 979
5 750
7,75
10,64
Summa räntekostnader 471 172
40 525
8,60 488 700
45 526
9,32
15 081
Placeringsmarginal
13 792
10 377
Räntemarginal
486 253
Placeringsmarginal
Räntesats, %
23 443
16 535
9,04 271 127
6,72 258 603
27 679
20 039
10,21
7,75
12 524
6 908
259 421
7 640
2,32
2,46
2,66 271 127
2,82
Banken
2 095 Mkr av bankens ränteintäkter och 188 Mkr av bankens räntekostnader avser
andra bolag i koncernen.
Medelräntan under året på Bankens utlåning till och inlåning från allmänheten
har varit 9,6% (10,47%) respektive 4,9% (5,5%). Ränterisken beskrivs i
förvaltningsberättelsen.
Not 2 – Provisioner och agio
Mkr
Courtage
Svenska utlåningsrörelsen
Svenska och utländska
fondrörelsen
Notariat– och juriströrelsen
Övriga svenska rörelsegrenar
Utländska rörelsen
(inkl valutahandeln)
1994
Koncernen
1993
1992
1994
Banken
1993
1992
383
447
293
536
174
575
383
138
293
186
174
240
311
98
640
206
94
575
97
124
548
311
98
685
185
94
537
119
124
535
457
466
617
263
436
600
2 336
2 170
2 135
1 878
1 731
1 792
Koncernen
1993
1992
1994
Banken
1993
1992
Not 3 – Utdelning på aktier
Mkr
11 348
1,87
2,00
2,13 502 492
2,26
3
15
22
8
54
43
11
9
–
3
15
22
8
54
31
11
9
–
Summa
40
105
20
40
93
20
Koncernen
1993
1992
1994
Not 4 – Övriga rörelseintäkter
46 KOMMENTARER OCH NOTER
1994
Banken
1993
1992
ADB–tjänster
213
Fastighetsförmedling
246
Fondförvaltningsintäkt
–
Realisationsvinst inventarier,
fastigheter, m m
406
Driftsnetto övertagna fastigheter 9
Tilldelade aktier från
löntagarfondsystemet
–
Realisationsvinst vid
försäljning av dotterbolag 1 578
Övriga rörelseintäkter
499
258
216
215
324
207
163
268
–
–
247
–
–
319
–
–
62
7
11
3
406
12
58
8
10
3
–
86
–
–
83
–
418
–
188
1 581
398
–
330
–
226
2 951
1 176
982
2 665
643
641
Summa
KOMMENTARER OCH NOTER
1994
Aktier i handelslager
Organisationsaktier
Övriga aktier
Mkr
7 043
Räntenetto
Ränta
1993
Ränte- Månads
sats, % medeltal
Räntekostnader
Inlåning från allmänheten 142 239
Svenska finansinstitut,
utländska banker
52 553
Upplåning
246 318
Övriga
30 062
Eget kapital
Ränta
13 240
Räntenetto
Summa
Koncernen
Mkr
Eget kapital
1993
Ränte- Månads
sats, % medeltal
Räntemarginal
50 603
Månadsmedeltal
Summa ränteintäkter
259 421
Summa räntekostnader 246 181
Mkr
Summa ränteintäkter
Leasingnetto
Månads
medeltal
1992
Not 8 – Kreditförluster
Mkr
Koncernen
1994
1993
1992
Individuellt värderade fordringar
Årets konstaterade
kreditförluster
12 753
varav engagemang överförda till SveaTornet AB.
Återförda tidigare gjorda
reserveringar för befarade
kreditförluster som i årets
bokslut redovisas som
konstaterade förluster
–9 986
varav engagemang överförda till SveaTornet AB.
Årets reservering för befarade
kreditförluster
4 759
Influtet på tidigare års
konstaterade kreditförluster
–426
7 534
–5 466
6 363
–2 869
1994
Banken
1993
Återvunna reserveringar
för befarade kreditförluster –3 434
–1 146
–420
–2 925
–899
–413
Årets nettokostnad för
individuelltvärderade
fordringar
11 538
18 259
2 272
9 613
16 501
1992
11 445
12 610
5 846
–
7 788
–
–9 635
–8 714
–2 857
–
–5 195
–
10 781
15 298
3 530
6 693
14 012
–165
–113
–143
–77
–87
3 666
Not 9 – Problemkrediter
Hushåll
1994
1993
Mkr
Säkra oreglerade fordringar
Problemkrediter
Osäkra fordringar
Fordringar med
ränteeftergifter
Summa netto Problemkrediter
Koncernen
Företag
1994
1993
Total
1994
1993
Hushåll
1994
1993
Banken
Företag
1994
1993
Total
1994
1993
921
1 453
1 255
2 318
2 176
3 771
6
47
18
131
24
178
1 856
2 277
10 913
15 189
12 769
17 466
1 569
1 738
6 985
8 415
8 554
10 153
166
202
594
1 116
760
1 318
166
202
500
643
666
845
2 022
2 479
11 507
16 305
13 529
18 784
1 735
1 940
7 485
9 058
9 220
10 998
Reserveringar
2 424
3 102
15 774
24 172
18 198
27 274
1 976
2 541
12 987
14 203
14 963
16 744
Summa brutto Problemkrediter
4 446
5 581
27 281
40 477
31 727
46 058
3 711
4 481
20 472
23 261
24 183
27 742
56,6
57,7
59,1
61,4
58,8
61,0
55,7
59,4
65,0
62,8
63,6
62,3
623
766
3 379
4 354
4 002
5 120
556
656
2 854
3 353
3 410
4 009
1994
1993
1994
1993
944
988
489
871
2,33
2,10
1,47
2,51
11,13
11,84
10,52
11,10
Reserveringsgrad osäkra fordringar, %
Räntebortfall på
problemkrediter 1
Löpande avkastning på problemkrediter under
räkenskapsperioden, Mkr
Genomsnittlig avkastning på bruttobokfört
medelvärde avseende problemkrediter, %
Medelränta på fordringar i SEK
som inte utgör problemkrediter, %
1994
1993
Koncernen
Banken
Räntebortfall har beräknats som skillnaden
mellan den räntebetalning
som influtit på problemkrediterna och den ränteintäkt som skulle ha redovisats om krediterna ej hade
Mkr
1994
1993
1992
1994
1993
1992
utgjort problemkrediter.
1
Gruppvis värderade fordringar
Årets konstaterade
kreditförluster
247
247
–
221
156
–
Avsättning/upplösning av
reserv för kreditförluster
–39
35
200
–144
–85
82
Influtet på tidigare års
konstateradekreditförluster
–76
–7
–
–5
–
–
Årets nettokostnad för
gruppvis värderade fordringar 132
275
200
72
71
82
Länderrisker
Avsättning/upplösning av
generell reserv
–82
50
–8
–82
50
–8
48 KOMMENTARER OCH NOTER
Övertagnafastigheter o dyl för skyddande av fordran
Specifikation av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran och osäkra
fordringar med fastighet som säkerhet.
Not 10 – Övertagen egendom
Mkr
Bokfört värde
Fastigheter,
bostadsrätter o dyl
Aktier och andelar
Annan övertagen egendom
Summa bokfört värde
1994
Koncernen
1993
1992
1994
Banken
1993
1992
Fast
146
628
277
468
345
1
972
247
16
131
523
35
282
217
0
520
246
–
1 051
814
1 235
689
499
766
Mkr
%
Mkr
%
9
6
12
9
övertagna
fastighetsfö
som ej
intagits i koncern–
Koncernen
redovisningen
Banken
Under 1994 bokförd nettoavkastning
Fastigheter, bostadsrätter o dyl
Direkt–
Bokfört
Verkligt
Direkt–
avkastn.
värde
värde
avkastn.
Antal
Mkr
%
%
Mkr
Verkligt
Bokfört
Bokfört
Direkt–
värde
värde
värde
avkastn.
Mkr
Mkr
Mkr
%
63
61
63
Sverige
Kontorslokaler
070
varav storstadsregioner
974
varav storstadsregioner
< 10 Mkr
> 10 Mkr
varav övriga landet
< 10 Mkr
> 10 Mkr
6
1
14
49
14
49
16
605
varav övriga landet
6
465
Flerfamiljsbostäder
6
7
61
12
49
12
49
Industrifastigheter
varav storstadsregioner
varav övriga landet
6
24
23
24
23
6
24
23
24
23
Jordbruksfastigheter
varav > 10 Mkr
2
1
16
15
13
12
15
15
12
12
35
7
21
23
5
21
12
5
21
9
5
21
9
5
21
1
18
18
18
18
Småhus
Bostadsrätter
Övriga fastigheter
varav storstadsregioner
varav övriga landet
Utlandet
Kontorslokaler
Bostadshyreshus
Industrifastigheter
Övriga fastigheter
Summa bokfört värde
varav > 10 Mkr– Sverige
1
3
3
79
8
155
82
145
79
bokfört värdepå osäkra fordringar
med fastighet som säkerhet
6 671
0
4
–
–
–
135
82
131
79
50 KOMMENTARER OCH NOTER
4
7
914
447
467
4
9
615
110
505
5
7
1 496
6
420
702
11
7
16
0
4
7 1911
7
3 668
Nedskrivningar har under 1994 skett med 735 Mkr på fastigheter i övertagna fastighetsföretag, vilka ej in.......... i koncernredovisningen.
1
671
1 303
Not 11 – Avräkning av pensioner
Mkr
1994
Kalkylmässiga
pensionskostnader
99
Utbetalda pensioner
–9
Löne-och avkastningsskatt
–44
Gottgörelser i förhållande
till försäkringstekniskt
beräknade pensionspremier
samt minskning av Avsatt
till pensioner
95
Avsättning till stiftelser eller
konto Avsatt till pensioner
–24
Summa
117
Koncernen
1993
1992
1994
Banken
1993
1992
61
–12
–44
128
–10
–62
94
–9
–44
56
–12
–41
122
–10
–59
111
106
95
107
109
–19
–35
–24
–19
–35
97
127
112
91
127
Not 12 – Förändring av obeskattade reserver
Ingående
940101
Banken
Upplösning
1994
Utgående
941231
Ackumulerade överavskrivningar
–inventarier
–fastigheter
3
6
2
0
1
6
Summa
9
2
7
Mkr
Not 13 – Koncernbidrag
Not 15 – Kassa och clearingfordringar
Banken
Mkr
1994
Lämnade
1993
–
–
–
–
1992
–
–
–
–
1994
428
–
740
–
Erhållna
1993
1 348
158
1 410
–
1992
Sparbanken Finans
Robur Kapitalförvaltning
Spintab
Tornet
Sparbanken Sverige
Administration
–
–
–
550
487
69
3 045
–
–
14
–
18
–
–
Summa
550
14
–
1 186
2 916
3 601
Koncernen har lämnat 123 Mkr i koncernbidrag till ej konsoliderade bolag
övertagna för skydd av fordran.
Under 1993 och 1992 lämnade resultatandelar redovisas här som koncernbidrag.
Not 14 – Skatter
Mkr
Skatt avseende tidigare år
Inkomstskatt
Latent skatt
Summa
1994
–78
–10
–8
–96
Koncernen
1993
1992
–35
–9
307
263
12
–56
3 606
3 562
52 KOMMENTARER OCH NOTER
1994
–79
–2
–
–81
Banken
1993
–3
–1
–
–4
1992
–
–15
–
–15
Mkr
1994
Kassa
Clearingfordringar
Summa
varav i utländsk valuta
2 444
775
3 219
108
Koncernen
1993
1992
2 765
862
3 627
127
2 930
1 148
4 078
154
1994
Banken
1993
1992
2 444
775
3 219
107
2 765
862
3 627
127
2 927
1 148
4 075
151
Not 17 – Utländska banker
Koncernen
Tillgångar
1993
1992
1994
Mkr
1994
Svenska kronor
Utländsk valuta
Reserv för befarade kreditförluster
574
7 528
–79
1 804
6 721
–
90
6 644
–58
1 303
32 016
Summa
8 023
8 525
6 676
33 319
Banken
Skulder
1993
1992
1994
Tillgångar
1993
1992
591
27 476
–
513
36 049
–
638
9 679
–79
1 582
10 785
–
373
9 443
–58
2 062
32 980
485
27 774
–
746
34 094
–
28 067
36 562
10 238
12 367
9 758
35 042
28 259
34 840
1994
Skulder
1993
1992
Not 18 – Tradingportfölj
Mkr
Instrument
Certifikat
Statspapper, svenska
Obligationer emitterade av
Bostadsfinansierande institut
Företagsfinansierande institut
Övriga svenska företag
Koncernen
Anskaffningsvärde
Marknadsvärde
1994
1993
1992
1994
1993
1992
Anskaffningsvärde
1994
1993
1992
Banken
Marknadsvärde
1994
1993
1992
21 576
4 643
8 210
25 771
434
5 337
21 578
4 637
8 299
25 772
434
6 004
21 576
3 901
6 139
25 771
507
2 338
21 578
3 899
6 140
25 772
508
2 339
6 067
–
–
3 648
–
1
581
157
3
6 059
–
–
3 652
–
1
582
158
3
6 028
–
–
5 629
–
–
581
157
–
6 020
–
–
5 633
–
–
582
158
–
–
–
12
–
7
–
12
–
–
–
131
2
131
2
–
2
–
131
198
296
381
296
394
198
394
198
296
5
–
5
6
–
6
–
–
–100
–159
–30
32 484
38 126
3 978
38 062
7 490
31 536
6 926
31 703
37 942
–170
–
–102
–24
–
–
–102
–167
–
32 314
38 126
3 876
38 038
7 490
31 536
6 824
31 536
37 942
varav i utländsk valuta
274
432
568
274
427
534
Förlagsbevis, svenska
–
–
7
Övriga svenska räntebärande instrument
–
131
2
Utländska statspapper och obligationer
198
296
380
Övriga utländska instrument
–
–
Off balance instrument
–158
–30
–100
Summa
314
966
876
Värdejusteringskonto
–
–24
–
Summa Tradingportfölj
314
942
876
32
37
3
32
37
3
Not 19 – Investmentportfölj
Koncernen
Banken
Marknadsvärde
Marknadsvärde
Mkr
1994
1993
1992
Instrument
Certifikat
892
776
070
Anskaffningsvärde
Anskaffningsvärde
1994
1993
1992
1993
1992
1994
1992
1994
1993
1 890
1 779
2 066
1 776
2 069
3 166
2 066
3 164
1 779
54 KOMMETARER OCH NOTER
Statspapper, svenska
475
328
721
Obligationer emitterade av
Kommuner
26
29
34
Bostadsfinansierande institut
687
429
210
Kommunfinansierande institut
235
248
306
Företagsfinansierande institut
47
703
38
Övriga svenska företag
196
98
134
Förlagsbevis, svenska
4
4
60
Övriga svenska räntebärande instrument
–
309
24
Utländska statspapper och obligationer
135
208
470
Övriga utländska instrument
277
–
–
Off–balance instrument
308
3 627
1 348
765
1 328
2 879
3 466
2 880
3 618
1 348
25
30
34
29
34
26
34
25
30
3 571
2 188
15 190
1 644
5 302
20 913
5 281
21 796
8 043
235
281
306
248
306
235
306
235
281
50
768
38
703
38
47
38
50
768
1 204
101
136
98
134
1 230
136
1 238
101
4
4
60
4
60
4
60
4
4
–
309
24
309
24
35
24
35
309
136
208
470
208
470
135
470
136
208
1 284
19
–
17
15
1 274
14
1 282
–
–345
–
308
–345
12 026
6 690
19 089
6 364
11 331
30 839
11 309
31 583
12 526
–744
–
–22
–
–
–
–744
–
–
Summa
282
132
067
1
1
2
Värdejusteringskonto
–
–
Not 22 aktier m m, omsättningstillgångar
Mkr
1994
Koncernen
1993
1992
1994
Banken
1993
1992
Handelslager
2 012
För skyddande av fordran
varav svenska börsföretag
1
varav övriga aktier
627
112
128
1 233
255
2 012
1 233
255
201
144
115
200
47
109
1
522
201
16
200
46
2 779
1 697
614
2 663
1 565
610
79
20
0
11
20
0
Summa
varav i utländsk valuta
Övertagna för skyddande av fordran
Innehav med bokfört värde över 100 Mkr:
1994
Koncernen
Röstvärde, %
Allhus AB
GNW Förvaltning AB
Anders Diös AB
Övriga
Summa
56 KOMMENTARER OCH NOTER
9,0
36,3
23,0
Bokfört värde
155
107
104
262
628
Andra aktier
139
119
58 RESULTATRÄKNING
Revisionsberättelse
V
i har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen,
koncernföretagens inbördes förhållanden, räkenskaperna
och styrelsens förvaltning för år 1994.
Räkenskaperna har löpande granskats av bankens
revisionsavdelning som därutöver har avgivit rapporter till
oss.
Granskningen har utförts enligt god revisionssed.
Banken
Årsredovisningen har upprättats enligt bankrörelselagen.
Vi tillstyrker
att resultaträkningen och balansräkningen fastställes,
att vinsten disponeras enligt förslaget i förvaltningsberättelsen
samt att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Koncernen
Koncernredovisningen har upprättats enligt bankrörelselagen.
Vi tillstyrker
att koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen
fastställes.
Stockholm den 3 mars 1995
Per Nilsson
Ulf Egenäs
Auktoriserad revisor
60 REVISIONSBERÄTTELSE
Christian Westrup
Torbjörn Hanson
Auktoriserad revisor
Olle Gunnarsson
Auktoriserad revisor
Utsedd av
Finansinspektionen
Styrelse och revisorer
Leif Lewin
Nils Stormby
Bo Forslund
Ronald Bergman
Madeleine Ramel
Bengt Rosén
Håkan Tidlund
Monica Ulfhielm
Bengt Skoglund
Marianne Stoltz-Qvick
Monica Sundström
Styrelseledamöter
utsedda av personalen
Styrelseledamöter utsedda av bolagsstämman
Leif Lewin 3
Ordförande. Direktör.
Född 1936. Ledamot sedan
1984. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Göran Collert 3
VD Sparbanken Sverige AB.
Född 1937. Ledamot sedan
1978. Aktieinnehav: 10 000.
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Nils Stormby 1 2 3
Förste vice ordförande.
Docent. Född 1929.
Ledamot sedan 1991.
Aktieinnehav: 175
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 600 aktier.
Kurt Lodenius 3
F d Kommunalråd.
Född 1936. Ledamot
sedan 1983. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Bo Forslund 2
Andre vice ordförande.
F d Riksdagsman. Född 1939.
Ledamot sedan 1991.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Ronald Bergman
VD Nordström & Thulin AB.
Född 1931. Ledamot sedan
1991. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Per-Göran Nyberg
Bankdirektör Sparbanken
Sverige AB. Född 1936.
Ledamot sedan 1984.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Hans Olsson 1 2 3
Ekonomichef Svenska
Metallarbetareförbundet.
Född 1942. Ledamot sedan
1992.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Madeleine Ramel 1 2
Född 1927. Ledamot sedan
1991. Aktieinnehav: –
62 STYRELSE OCH REVISORER
Rolf Westergren
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Bengt Rosén 2
F d Riksdagsman. Född 1936.
Ledamot sedan 1992.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Håkan Tidlund 3
VD Folksam. Född 1943.
Ledamot sedan 1994.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Monica Ulfhielm
Direktör Karolinska sjukhuset. Född 1942. Ledamot
sedan 1992.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Håkan Vestlund 3
Kommunalråd. Född 1942.
Ledamot sedan 1992.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Kaisa Bratt
Sparbanken Sverige AB
Född 1941. Ledamot sedan
1992. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Lillemor Smedenvall
Sparbanken Sverige AB.
Född 1950. Ledamot sedan
1993. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Styrelsens sekreterare
Olov Lydén
Född 1948.
Anställd sedan 1992.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Medlem av centralstyrelsens
säkerhetsutskott.
2
Medlem av centralstyrelsens
revisionsutskott.
3
Medlem av centralstyrelsens kreditutskott.
1
Ledande befattningshavare
Göran Collert
Bengt Skoglund
Gunnar Andersson
Sören Andersson
Reinhold Geijer
Göran Gunnarsson
Lars-Erik Kvist
Håkan Källåker
Lars Strandberg
Carl Eric Stålberg
Göran Theodorsson
Lars - Olof Ödlund
Bankledning
Göran Collert*
VD och koncernchef. Född
1937. Anställd i banken sedan
1968. Aktieinnehav: 10 000.
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Yngve Andersson
Sparbanksområde Stockholm.
Född 1942. Anställd sedan
1993. Aktieinnehav: 1 000.
Optionsinnehav : köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Reinhold Geijer*
Utveckling lokala sparbanker.
Född 1953. Anställd sedan
1985. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Bengt Skoglund*
Ställföreträdande VD.
Född 1933. Anställd i banken
sedan 1991. Tidigare anställd
under perioden 1955/86.
Aktieinnehav: 1 000
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Peter Carrick*
Utveckling marknad och
produkter. Född 1952.
Anställd sedan 1979.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Göran Gunnarsson
Mellersta sparbanksområdet.
Född 1943. Anställd sedan
1984. Tidigare anställd under
perioden 1966/78.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Gunnar Andersson
Information och Marknad.
Född 1939. Anställd sedan
1992. Aktieinnehav: 1 000.
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Sören Andersson*
Bankutveckling. Född 1945.
Anställd sedan 1969.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
64
Lars Eklund
Juridik och Säkerhet.
Född 1945. Anställd sedan
1989. Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Gert Engman
Specialbanken. Född 1949.
Anställd sedan 1993.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Lars-Erik Kvist
Kreditstab. Född 1945.
Anställd sedan 1974.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: köpoption
med rätt att teckna 300 aktier.
Håkan Källåker*
Gemensamma affärsenheten.
Född 1949. Anställd sedan
1990. Tidigare anställd under
perioden 1980/89.
Aktieinnehav: –
Optionsinnehav: –
Adresser
SVERIGE
UTLANDET
Sparbanken Sverige AB
Besöksadress: Brunkebergstorg 8
Postadress: 105 34 Stockholm
Telefon: 08-790 10 00
Telefax: 08-796 80 92
Dotterbolag
Representationskontor
Swedbank (Luxembourg) S.A.
Göran Rylander
8-10 Avenue de la Gare
PO Box 1305
L-1610 Luxemburg
Telefon: 009352-404 94 01
Telefax:
009352-40 49 08/07
Telex: 1771
Finland
Norden Banking Group
Olof Lindfors
Mikaelsgatan 4
PO Box 400
SF-0101 Helsinki 10
Telefon: 009358-0 133 46 79
Telefax: 009358-0 133 53 72
Telex: 122284 skop sf
Filialer
Danmark
Norden Banking Group
Ole Mølgaard
Silkegade 8
DK-1113 Copenhagen K
Telefon: 00945-33 12 01 33
Telefax: 00945-33 12 33 01
Telex: 19832
Spintab
Besöksadress: Regeringsgatan 13
Postadress: 106 11 Stockholm
Telefon: 08-790 21 00
Telefax: 08-10 79 70
Sparbanken Fastighetsbyrå
Besöksadress: Regeringsgatan 13
Postadress: 103 27 Stockholm
Telefon: 08-787 78 80
Telefax: 08-21 51 32
Sparbanken Finans
Besöksadress: Regeringsgatan 25
Postadress: 105 34 Stockholm
Telefon: 08-790 22 00
Telefax: 08-21 34 67
Robur
Besöksadress: Brunkebergstorg 8
Postadress: 105 34 Stockholm
Telefon: 08-790 24 00
Telefax: 08-796 49 85
Sparbankskort
Se Sparbanken Finans
USA
Swedbank, New York
Kaj Norberg
12 East, 49th Street, 20th floor
New York, NY 10017
Telefon: 0091-212 486 84 00
Telefax: 0091-212 486 32 20
Telex: 49606814
Storbritannien
Swedbank, Cayman Islands
Se Swedbank, New York
Storbritannien
Swedbank, London
Erik Träff
Swedbank House
42 New Broad Street
London EC2M 1SB
Telefon: 00944-71 256 60 00
Telefax: 00944-71 638 11 01
Telex: 290315
Nordic Service Centre Ltd
Hans Andersson
14 Waterloo Place
London SW1Y 4AR
Telefon: 00944-71 930 89 17
Telefax: 00944-71 930 14 96
Telex: 896562
Private Banking
Lena Kjellgren
Telefon: 00944-71 930 16 44
Luxemburg
Swedbank (Luxembourg) S.A.
8-10 Avenue de la Gare
PO Box 1305
L-1610 Luxemburg
Telefon: 009352-404 94 01
Telefax: 009352-40 49 08/07
Telex: 1771
66 ADRESSER
Norge
Norden Banking Group
Rolf Nagel Dahl
Kirkegatan 14-18
PO Box 1172 Semrum
N-0107 Oslo 1
Telefon: 00947-22 31 90 50
Telefax: 00947-22 31 97 67
Telex: 19470 ubnbk n
Frankrike
Swedbank S.A.
Åke Almroth
37 Avenue Jean Medecin
F-06000 Nice
Telefon: 00933-93 82 46 47
Telefax: 00933- 93 82 46 48
Kina
The Industrial and Commercial Bank of
China
Mr Lihui
15 Cuiwei-Road
Haidian District
Beijing
Telefon: 00986-181 72 73
Telex: 22770
Japan
Swedbank
Robert Stenram
Sweden Center
6-11-9 Roppongi, Minato-ku
Tokyo 106
Telefon: 00981-354 74 60 41
Telefax: 00981-354 74 60 44