Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Bergtekniskt PM
Stenungsundshem
Detaljplan Kopper 2:1,
Bergsvägen
Slutrapport
Göteborg 2013-09-17
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Bergtekniskt PM
Datum
Uppdragsnummer
Utgåva/Status
Kenneth Funeskog
Uppdragsledare
2013-09-17
Slutrapport
T Persson, R Chilton
Handläggare
Ramböll Sverige AB
Box 5343, Vädursgatan 6
402 27 Göteborg
Telefon 010-615 60 00
Fax
www.ramboll.se
Unr Organisationsnummer 556133-0506
Elisabeth Olsson
Granskare
Innehållsförteckning
1.
Inledning ........................................................................................................ 1
2.
Områdesbeskrivning ....................................................................................... 1
3.
Utförda undersökningar .................................................................................. 2
4.
Berggeologi/bergteknik .................................................................................. 2
4.1
Geologi ............................................................................................................. 2
4.2
Sprickor ............................................................................................................ 5
4.3
Bergstabilitet ..................................................................................................... 6
4.4
Radonrisk .......................................................................................................... 7
5.
Slutsats och rekommendationer ...................................................................... 7
Bilaga 1 - Fotodokumentation
Bilaga 2 – Karta sprickkartering
Bilaga 3 – Karta radonmätningspunkter
s:\3_enheter\6146120_berg- och geoteknik\11_uppdrag\uppdrag\dp kopper 2-1, bergsvägen\dokument\dp kopper 2-1, bergsvägen - bergteknisk pm.docx
Bilaga 4 – Analysresultat gammaspektrometer
i
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
1.
Inledning
Stenungsundshem söker möjlighet att genom förtätning skapa nya hyresrätter
inom sina befintliga bostadsområden. De nya hyresrätterna, sammantaget 30
lägenheter, är tänkta i ett punkthus med som mest 8 våningar med tillhörande
parkeringsyta. På uppdrag av Stenungsundshem har Ramböll Sverige AB gjort en
berggeologisk/bergteknisk besiktning av bergområde inom detaljplan vid
Bergsvägen, Stenungsund där punkthusen planeras byggas.
2.
Områdesbeskrivning
Det besiktigade bergsområdet är ca 200×80 m stort och ligger inom
detaljplanområdet Kopper 2:1, norr om Uppegårdsvägen och öster om
Bergsvägen, Stenungsund.
Topografin utgörs av en öst-västlig bergsrygg som höjer sig ca 10 m över
omkringliggande terräng. Två större platåer går att urskilja inom bergsområdet
varav den större ligger i östra delen. Platåerna gränsar i söder mot
Uppegårdsvägen av branta 5-7 m höga bergslänter. Mot norr är det generellt en
flackare övergång till nedanförliggande terräng. Norr om östra platån påträffas
dock lite brantare 3-4 m höga bergslänter.
Figur 1: Flygbild över undersökt område (www.hitta.se)
1 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
3.
Utförda undersökningar
Den bergtekniska besiktningen har utförts genom fältundersökningar och
mätningar av berg i dagen med syfte att bedöma bergstabilitet och radonrisk.
Berggrunden har främst karterats med avseende på strukturer, bergarter och
rasrisk. Berggrundens gammastrålning har mätts för att få indikation om radonrisk
vid grundläggning på berg. Fältundersökningarna utfördes 18:e och 20:e mars
2013.
4.
Berggeologi/bergteknik
4.1
Geologi
Enligt SGU:s berggrundkarta domineras berggrunden inom området av sura
intrusivbergarter (exempelvis granit), vilka är gnejsiga och ställvis skiffriga. Lokalt
kan dock linser av kvarts-fältspatrika metasedimentära bergarter förekomma
(exempelvis sandsten och metagråvacka). Inga större deformationszoner så som
förkastningar eller sprickzoner förekommer.
Den karterade berggrunden utgörs till största del av en medel till grovkornig, ljus,
tydligt mineralorienterad (folierad) gnejs, troligen av sedimentärt ursprung (se
fig.2). Glimmerhalten är relativ hög och ligger som ansamlingar i tunna skikt eller
större sliror. Glimmerhalten, som till största del består av biotit, varierar dock
stort över området. Även glimmermineralet muskovit förekommer i gnejsen.
Gnejsen är något ådrig med linser/sliror av fältspat och kvarts, liksom cm till dmbreda kvarts-/pegmatitgångar. Tydliga veckstrukturer förekommer (se fig. 3).
Foliationsriktningen varierar beroende på veckning, men domineras av en västsydvästlig strykning och en relativ flack stupning mot norr.
2 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Figur 2: Berggrunden utgörs till största del av gnejs, sannolikt av sedimentärt
ursprung.
Figur 3: Tydliga veckstrukturer förekommer
3 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Bergsplatåerna utgörs av naturliga rundhällar och uppvisar relativt få tydliga
sprickor. De lägre flackare partierna är beklädda med vegetation, främst ljung och
enbuskar. De brantare bergslänterna är också naturligt rundade.
Figur 4: Naturliga rundhällar dominerar de högre bergplatåerna
4 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
4.2
Sprickor
Totalt har 4 sprickgrupper kunnat urskiljas. Den dominerande sprickgruppen går i
östlig riktning och stupar medelbrant (50-70°) mot söder. En annan vanligt
förekommande sprickgrupp är de som är orienterade längs bergartens
foliationsplan. Dessa är ofta flacka och undulerande och spricker upp längs de
biotitförande svaghetsplanen.
Sprickgrupp
1
2
3
4
Strykning/stupning
80-100°E/50-70°S
130-160°SE/60-80°SV
300-350°N/70-90°V
Sprickavstånd
1-3 m
Enstaka
1-2 m
Kommentar
180-250°SV/5-35° NV
Varierar
Foliationssprickor
Tabell 1: Fyra sprickgrupper kan urskiljas
Sprickkartering
90
80
70
Stupning
60
50
40
30
Foliationssprickor
20
10
0
0
N
40
80
120
E
160
200
S
240
280
V
320
360
N
Strykningsriktning
Diagram 1: Punktdiagram som plottar strykning mot stupning
5 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Figur 5: Subhorisontell uppsprickning utmed bergets foliation, tväras av brantare
sprickor.
4.3
Bergstabilitet
De naturliga rundade platåerna bedöms huvudsakligen vara stabila. De norra
bergslänterna längs den östra platån är dock något mer uppspruckna längs
bergets foliationsplan (se fig. 5). En av dessa slänter, ca 3-4 m hög, angränsar till
projekterad parkeringsplats. Den dominerande uppsprickningen ligger dock
relativt plant vilket sänker rasrisken.
Berggrund med glimmerrikare partier har påträffats i de norra delarna vilket lokalt
kan sänka bergstatbiliteten. Det är inte uteslutet att liknande partier förekommer
på andra, icke blottade, områden.
På ett fåtal platser finns lösa block i bergslänterna (se fig. 6, 9, 11 och 12 Bilaga
1). Blocken är ofta lösgjorda av vegetation genom så kallad rotsprängning. De
block som påträffats ligger i släntfoten eller på flackt underlag och bedöms i
dagsläget ligga stabilt.
Blottningsgraden av berg i dagen inom det planlagda området är ganska liten, då
terrängen är flack och vegetationsbeklädd, vilket gör det svårt att bedöma
bergkvaliten här.
6 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
4.4
Radonrisk
Berggrundens gammastrålning har uppmätts med en gammaspektrometer i 13
punkter utspridda över bergsområdet. Resultaten från denna undersökning visar
på låga radonvärden enligt BFR rapport R85:1988 på samtliga punkter förutom
längst i väst (punkt 5 och 6) där värdena klassas som normal radonmark. Se
bilaga 3 – Karta radonmätningspunkter och 4 – Analysresultat
gammaspektrometer.
5.
Slutsats och rekommendationer
Generellt bedöms berget i närområdet vara stabilt. Partier med högre grad av
uppspräckning och glimmerhalt i berggrunden förekommer vilket lokalt kan sänka
stabiliteten i de naturliga bergslänterna. Berggrunden är kraftigt veckad vilket gör
det svårt att avgöra eventuella svaghetsplan i de områden berggrunden inte är
blottad.
De lösgjorda block som påträffats utanför planområdet (se fig 6, 9 och 11 i Bilaga
1 och 2), ligger i dagsläget stabilt och bedöms inte utgöra risk för blockutfall
samband med schaktarbeten.
Inför bergschaktning bör avtäckt bergyta besiktigas av bergsakkunnig och lösa
block rensas bort. Vid besiktning bedöms behov av stabilitetshöjande åtgärder
som t.ex förförstärkning. Efter bergschaktning rensas schaktslänter och en
bedömning görs om behov av stabilitetshöjande åtgärder så som bultning.
Bergslänten som angränsar i sydöst till projekterad parkeringsplats, inom
planområdet, kan erfordra vissa stabilitetshöjande åtgärder, främst genom
rensning, då berget här är uppsprucket (se fig. 5).
För att verifiera låga radonvärden även efter sprängning till den nya bergnivån
rekommenderas en kompletterande undersökning med gammaspektrometer.
7 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Bilaga 1 – Fotodokumentation
Figur 6: Lösgjorda block på flack yta i östra platåns sydvästra bergslänt. Bedöms i
nuläget ligga stabilt i orört tillstånd.
Figur 7: Naturligt rundade hällar i östra platåns sydvästra slänt.
8 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Figur 8: Rundhällar uppe på östra platån, bergartens struktur framträder väl. Få
synliga sprickplan tyder på god bergkvalité. Vy mot väst.
Figur 9: Löst block liggandes på en ca 2-3 m hög bergklack. Ingen rasrisk i
dagsläget men fortsatt rotsprängning kan leda till blocknedfall.
9 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Figur 10: Tydliga veckstrukturer i den östra platåns nordvästra bergklack.
Sprickighet parallellt bergartens foliationsplan.
Figur 11: Lösa block vid foten av västra platåns södra bergslänt. Dessa bedöms
ligga stabilt.
10 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
Figur 12: Lösa block på flack slänt utgör ingen rasrisk.
Figur 13: Flack bergslänt mot Uppegårdsvägen med brantstående sprickplan.
Vy mot söder.
11 av 11
Bergtekniskt PM
Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen
Unr
BILAGA 2 - Karta sprickkartering
SPRICKA MED UPPMÄTT STUPNING
VERTIKAL SPRICKA
FOLIATIONSSPRICKA
LÖSA BLOCK I SLÄNT
FOTO I RAPPORT
BERG I DAGEN
Bergsvägen
PLANOMRÅDESGRÄNS
9
10
3
4
5
12
7
6
2
8
13
Ra mböll Sverige AB
11
Uppegårdsvägen
www.rambo ll.se
2013-09-17
BILAGA 3 - Karta radonmätningspunkter
Ra mböll Sverige AB
www.rambo ll.se
T PERSSON
2013-04-10
RADONMÄTNING
R CHILTON
BILAGA 4 - Analysresultat gammaspektrometer
Analysresultat Gammaspektrometer
Mätning
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Plats
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Referens
Total
gammastrålning
Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark
(nGy/h)
Klassning enligt BFR rapport R85:1988
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
<60
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Beräkningar:
1 % K = 313 Bq/kg K-40
1 ppm U = 12,35 Bq/kg Ra-226
1 ppm Th = 4,06 Bq/kg Th-232
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
60-200
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
>200
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
Bq/kg
0,8
0,8
1,1
0,9
1,5
1
0,8
0,8
0,7
1,2
0,9
1
0,7
0,3
K (%)
U (ppm)
Th (ppm)
K-40
(Bq/kg)
Ra-226
(Bq/kg)
Th-232
(Bq/kg)
3,1
2,9
3,7
1,6
2,7
0,7
2,8
2,6
2,1
3,4
2,7
3,6
2,2
0,9
2,2
1,9
2,6
4,4
10,8
11,6
1,7
1,2
1,3
1,3
0,9
3
3,2
0,7
4,8
7,9
10,5
7,7
6,8
2,9
8,6
7,2
7,1
17
12,3
5
3,1
2,1
970,3
907,7
1158,1
500,8
845,1
219,1
876,4
813,8
657,3
1064,2
845,1
1126,8
688,6
281,7
27,17
23,465
32,11
54,34
133,38
143,26
20,995
14,82
16,055
16,055
11,115
37,05
39,52
8,645
19,488
32,074
42,63
31,262
27,608
11,774
34,916
29,232
28,826
69,02
49,938
20,3
12,586
8,526