Bergtekniskt PM Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg 2013-09-17 Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Bergtekniskt PM Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Kenneth Funeskog Uppdragsledare 2013-09-17 Slutrapport T Persson, R Chilton Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax www.ramboll.se Unr Organisationsnummer 556133-0506 Elisabeth Olsson Granskare Innehållsförteckning 1. Inledning ........................................................................................................ 1 2. Områdesbeskrivning ....................................................................................... 1 3. Utförda undersökningar .................................................................................. 2 4. Berggeologi/bergteknik .................................................................................. 2 4.1 Geologi ............................................................................................................. 2 4.2 Sprickor ............................................................................................................ 5 4.3 Bergstabilitet ..................................................................................................... 6 4.4 Radonrisk .......................................................................................................... 7 5. Slutsats och rekommendationer ...................................................................... 7 Bilaga 1 - Fotodokumentation Bilaga 2 – Karta sprickkartering Bilaga 3 – Karta radonmätningspunkter s:\3_enheter\6146120_berg- och geoteknik\11_uppdrag\uppdrag\dp kopper 2-1, bergsvägen\dokument\dp kopper 2-1, bergsvägen - bergteknisk pm.docx Bilaga 4 – Analysresultat gammaspektrometer i Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen 1. Inledning Stenungsundshem söker möjlighet att genom förtätning skapa nya hyresrätter inom sina befintliga bostadsområden. De nya hyresrätterna, sammantaget 30 lägenheter, är tänkta i ett punkthus med som mest 8 våningar med tillhörande parkeringsyta. På uppdrag av Stenungsundshem har Ramböll Sverige AB gjort en berggeologisk/bergteknisk besiktning av bergområde inom detaljplan vid Bergsvägen, Stenungsund där punkthusen planeras byggas. 2. Områdesbeskrivning Det besiktigade bergsområdet är ca 200×80 m stort och ligger inom detaljplanområdet Kopper 2:1, norr om Uppegårdsvägen och öster om Bergsvägen, Stenungsund. Topografin utgörs av en öst-västlig bergsrygg som höjer sig ca 10 m över omkringliggande terräng. Två större platåer går att urskilja inom bergsområdet varav den större ligger i östra delen. Platåerna gränsar i söder mot Uppegårdsvägen av branta 5-7 m höga bergslänter. Mot norr är det generellt en flackare övergång till nedanförliggande terräng. Norr om östra platån påträffas dock lite brantare 3-4 m höga bergslänter. Figur 1: Flygbild över undersökt område (www.hitta.se) 1 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr 3. Utförda undersökningar Den bergtekniska besiktningen har utförts genom fältundersökningar och mätningar av berg i dagen med syfte att bedöma bergstabilitet och radonrisk. Berggrunden har främst karterats med avseende på strukturer, bergarter och rasrisk. Berggrundens gammastrålning har mätts för att få indikation om radonrisk vid grundläggning på berg. Fältundersökningarna utfördes 18:e och 20:e mars 2013. 4. Berggeologi/bergteknik 4.1 Geologi Enligt SGU:s berggrundkarta domineras berggrunden inom området av sura intrusivbergarter (exempelvis granit), vilka är gnejsiga och ställvis skiffriga. Lokalt kan dock linser av kvarts-fältspatrika metasedimentära bergarter förekomma (exempelvis sandsten och metagråvacka). Inga större deformationszoner så som förkastningar eller sprickzoner förekommer. Den karterade berggrunden utgörs till största del av en medel till grovkornig, ljus, tydligt mineralorienterad (folierad) gnejs, troligen av sedimentärt ursprung (se fig.2). Glimmerhalten är relativ hög och ligger som ansamlingar i tunna skikt eller större sliror. Glimmerhalten, som till största del består av biotit, varierar dock stort över området. Även glimmermineralet muskovit förekommer i gnejsen. Gnejsen är något ådrig med linser/sliror av fältspat och kvarts, liksom cm till dmbreda kvarts-/pegmatitgångar. Tydliga veckstrukturer förekommer (se fig. 3). Foliationsriktningen varierar beroende på veckning, men domineras av en västsydvästlig strykning och en relativ flack stupning mot norr. 2 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Figur 2: Berggrunden utgörs till största del av gnejs, sannolikt av sedimentärt ursprung. Figur 3: Tydliga veckstrukturer förekommer 3 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Bergsplatåerna utgörs av naturliga rundhällar och uppvisar relativt få tydliga sprickor. De lägre flackare partierna är beklädda med vegetation, främst ljung och enbuskar. De brantare bergslänterna är också naturligt rundade. Figur 4: Naturliga rundhällar dominerar de högre bergplatåerna 4 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr 4.2 Sprickor Totalt har 4 sprickgrupper kunnat urskiljas. Den dominerande sprickgruppen går i östlig riktning och stupar medelbrant (50-70°) mot söder. En annan vanligt förekommande sprickgrupp är de som är orienterade längs bergartens foliationsplan. Dessa är ofta flacka och undulerande och spricker upp längs de biotitförande svaghetsplanen. Sprickgrupp 1 2 3 4 Strykning/stupning 80-100°E/50-70°S 130-160°SE/60-80°SV 300-350°N/70-90°V Sprickavstånd 1-3 m Enstaka 1-2 m Kommentar 180-250°SV/5-35° NV Varierar Foliationssprickor Tabell 1: Fyra sprickgrupper kan urskiljas Sprickkartering 90 80 70 Stupning 60 50 40 30 Foliationssprickor 20 10 0 0 N 40 80 120 E 160 200 S 240 280 V 320 360 N Strykningsriktning Diagram 1: Punktdiagram som plottar strykning mot stupning 5 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Figur 5: Subhorisontell uppsprickning utmed bergets foliation, tväras av brantare sprickor. 4.3 Bergstabilitet De naturliga rundade platåerna bedöms huvudsakligen vara stabila. De norra bergslänterna längs den östra platån är dock något mer uppspruckna längs bergets foliationsplan (se fig. 5). En av dessa slänter, ca 3-4 m hög, angränsar till projekterad parkeringsplats. Den dominerande uppsprickningen ligger dock relativt plant vilket sänker rasrisken. Berggrund med glimmerrikare partier har påträffats i de norra delarna vilket lokalt kan sänka bergstatbiliteten. Det är inte uteslutet att liknande partier förekommer på andra, icke blottade, områden. På ett fåtal platser finns lösa block i bergslänterna (se fig. 6, 9, 11 och 12 Bilaga 1). Blocken är ofta lösgjorda av vegetation genom så kallad rotsprängning. De block som påträffats ligger i släntfoten eller på flackt underlag och bedöms i dagsläget ligga stabilt. Blottningsgraden av berg i dagen inom det planlagda området är ganska liten, då terrängen är flack och vegetationsbeklädd, vilket gör det svårt att bedöma bergkvaliten här. 6 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr 4.4 Radonrisk Berggrundens gammastrålning har uppmätts med en gammaspektrometer i 13 punkter utspridda över bergsområdet. Resultaten från denna undersökning visar på låga radonvärden enligt BFR rapport R85:1988 på samtliga punkter förutom längst i väst (punkt 5 och 6) där värdena klassas som normal radonmark. Se bilaga 3 – Karta radonmätningspunkter och 4 – Analysresultat gammaspektrometer. 5. Slutsats och rekommendationer Generellt bedöms berget i närområdet vara stabilt. Partier med högre grad av uppspräckning och glimmerhalt i berggrunden förekommer vilket lokalt kan sänka stabiliteten i de naturliga bergslänterna. Berggrunden är kraftigt veckad vilket gör det svårt att avgöra eventuella svaghetsplan i de områden berggrunden inte är blottad. De lösgjorda block som påträffats utanför planområdet (se fig 6, 9 och 11 i Bilaga 1 och 2), ligger i dagsläget stabilt och bedöms inte utgöra risk för blockutfall samband med schaktarbeten. Inför bergschaktning bör avtäckt bergyta besiktigas av bergsakkunnig och lösa block rensas bort. Vid besiktning bedöms behov av stabilitetshöjande åtgärder som t.ex förförstärkning. Efter bergschaktning rensas schaktslänter och en bedömning görs om behov av stabilitetshöjande åtgärder så som bultning. Bergslänten som angränsar i sydöst till projekterad parkeringsplats, inom planområdet, kan erfordra vissa stabilitetshöjande åtgärder, främst genom rensning, då berget här är uppsprucket (se fig. 5). För att verifiera låga radonvärden även efter sprängning till den nya bergnivån rekommenderas en kompletterande undersökning med gammaspektrometer. 7 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Bilaga 1 – Fotodokumentation Figur 6: Lösgjorda block på flack yta i östra platåns sydvästra bergslänt. Bedöms i nuläget ligga stabilt i orört tillstånd. Figur 7: Naturligt rundade hällar i östra platåns sydvästra slänt. 8 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Figur 8: Rundhällar uppe på östra platån, bergartens struktur framträder väl. Få synliga sprickplan tyder på god bergkvalité. Vy mot väst. Figur 9: Löst block liggandes på en ca 2-3 m hög bergklack. Ingen rasrisk i dagsläget men fortsatt rotsprängning kan leda till blocknedfall. 9 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Figur 10: Tydliga veckstrukturer i den östra platåns nordvästra bergklack. Sprickighet parallellt bergartens foliationsplan. Figur 11: Lösa block vid foten av västra platåns södra bergslänt. Dessa bedöms ligga stabilt. 10 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr Figur 12: Lösa block på flack slänt utgör ingen rasrisk. Figur 13: Flack bergslänt mot Uppegårdsvägen med brantstående sprickplan. Vy mot söder. 11 av 11 Bergtekniskt PM Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Unr BILAGA 2 - Karta sprickkartering SPRICKA MED UPPMÄTT STUPNING VERTIKAL SPRICKA FOLIATIONSSPRICKA LÖSA BLOCK I SLÄNT FOTO I RAPPORT BERG I DAGEN Bergsvägen PLANOMRÅDESGRÄNS 9 10 3 4 5 12 7 6 2 8 13 Ra mböll Sverige AB 11 Uppegårdsvägen www.rambo ll.se 2013-09-17 BILAGA 3 - Karta radonmätningspunkter Ra mböll Sverige AB www.rambo ll.se T PERSSON 2013-04-10 RADONMÄTNING R CHILTON BILAGA 4 - Analysresultat gammaspektrometer Analysresultat Gammaspektrometer Mätning 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Plats 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Referens Total gammastrålning Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark (nGy/h) Klassning enligt BFR rapport R85:1988 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Beräkningar: 1 % K = 313 Bq/kg K-40 1 ppm U = 12,35 Bq/kg Ra-226 1 ppm Th = 4,06 Bq/kg Th-232 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 60-200 Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 >200 Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg Bq/kg 0,8 0,8 1,1 0,9 1,5 1 0,8 0,8 0,7 1,2 0,9 1 0,7 0,3 K (%) U (ppm) Th (ppm) K-40 (Bq/kg) Ra-226 (Bq/kg) Th-232 (Bq/kg) 3,1 2,9 3,7 1,6 2,7 0,7 2,8 2,6 2,1 3,4 2,7 3,6 2,2 0,9 2,2 1,9 2,6 4,4 10,8 11,6 1,7 1,2 1,3 1,3 0,9 3 3,2 0,7 4,8 7,9 10,5 7,7 6,8 2,9 8,6 7,2 7,1 17 12,3 5 3,1 2,1 970,3 907,7 1158,1 500,8 845,1 219,1 876,4 813,8 657,3 1064,2 845,1 1126,8 688,6 281,7 27,17 23,465 32,11 54,34 133,38 143,26 20,995 14,82 16,055 16,055 11,115 37,05 39,52 8,645 19,488 32,074 42,63 31,262 27,608 11,774 34,916 29,232 28,826 69,02 49,938 20,3 12,586 8,526