Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
VAL-projektet
Examensarbete
15 högskolepoäng
Kunskap och Skolans identitet i Sverige
Kunskapssyn hos
progressivism och kristendom
Knowledge and the essence of school
in Sweden
How knowledge is regarded
by progressivism and Christianity
Kiyomi Nojima Henrysson
Lärarutbildning 90hp
Slutseminarium 2013-06-10
Examinator:
Handledare:
Jan Anders
AngeAndersson
handledare
Handledare: Nils Andersson
2
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att
undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom.
Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete
för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven.
Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att
denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar,
ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens
lärandesituationer med den vunna förståelsen.
Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen
mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens
funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap
har ett egenvärde.
Jag har också studerat hur progressivismen stegvis har påverkat Sveriges skolpolitik
och pedagogik. Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är att
kunskapens innehåll och värde inte är så klart och positivt. Om kunskap inte betraktas
som värdefull i sig, ses inte heller lärare och skola som något av större eller principiellt
värde. Eftersom kunskap i första hand betraktas som instrument, blir följden att även
lärare och skola betraktas som redskap.
3
Abstract
The aim of my thesis is to explore the concept of knowledge and the essence of school
in Sweden by examining how knowledge is regarded by progressivism and Reformation
Christianity.
I have chosen to use a hermeneutic research method for my work to be able to give
the general pictures and comprehension of the two basic perspectives. Since the
hermeneutic research method highlights the importance of understanding and
interpretation, I think this method is suitable for my study. By reading a variety of
selected books and articles to deepen my understanding on the issue and through
interpreting and analyzing the current situations in schools, I have searched for the
answer to my questions.
I have found that one of the crucial differences in the views of knowledge between
Christianity and progressivism is that progressivism focuses on knowledge as function,
in other words, knowledge is treated as an instrument, while in Christianity knowledge
has an intrinsic value.
I have also studied how progressivism gradually has affected education policy and
pedagogy in Sweden. What can be seen as a negative impact of progressivism is that the
view of knowledge and its value is not so clear and positive. If knowledge, in the first
place, is not considered as something valuable, teachers or school will not be seen as
something with fundamental value either. Since knowledge is primarily seen as an
instrument, the consequence is that even teachers and school are considered tools.
4
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................... 7
Syfte .............................................................................................................................. 9
Forskningsmetod .......................................................................................................... 9
Disposition .................................................................................................................. 10
Begrepp ....................................................................................................................... 10
Rationalism ............................................................................................................. 10
Empirism ................................................................................................................ 11
Relativism ............................................................................................................... 11
Postmodernism ....................................................................................................... 11
Dagens kunskapssyn ....................................................................................................... 15
Frågan om ”Vad är kunskap?”.................................................................................... 15
PISA- undersökning ................................................................................................... 17
Kunskapssyn hos progressivismen ................................................................................. 21
Den amerikanska pragmatismen................................................................................. 21
Deweys pedagogiska filosofi – progressivismen ....................................................... 22
Kunskap och Darwinismen ......................................................................................... 23
Fallibilism ................................................................................................................... 25
Instrumentalism .......................................................................................................... 26
Kunskap och demokrati .............................................................................................. 27
Progressivismen i svenska skolor ................................................................................... 29
Från kristendoms- till demokratifostran ..................................................................... 29
Kunskapssyn hos reformationskristendom ..................................................................... 34
Kunskap genom ordet ................................................................................................. 35
Sann och sammanhållen kunskap. .............................................................................. 38
5
Learning by doing vs. Learning and doing ................................................................. 39
Föräldrarnas roll och ansvar i barnens lärande ........................................................... 40
Slutsats ............................................................................................................................ 41
Diskussion .................................................................................................................. 44
Referenser ....................................................................................................................... 46
6
Inledning
I skrivande stund, juni 2013, sätter en gymnasieskola i Malmö punkt för drygt 600 års
skolverksamhet. Malmö latinskola ska gå samman med två andra gymnasieskolor efter
sommaren och bli Nya Malmö Latin. Malmö latinskola grundades 1406 av borgarna i
Malmö, med anledning av att de fick ett privilegiebrev utfärdat av påven Innocentius
VII, för att undervisa kristendom och latin. På denna skola har jag arbetat som
språklärare i 20 år. Jag har bott i Sverige 25 år och har studerat bl a på universitet och
högskola totalt 8 år. Det innebär att jag har tillbringat en stor del av mitt liv i den
svenska skolvärlden. Att skriva om skolans identitet just i år, när ”min skola” ska
försvinna, har därför en symbolisk innebörd för mig.
Utgångspunkten för mitt arbete är egentligen två stora frågor: ”Vad är skola?” och
”Vad är kunskap?” Med andra ord handlar mitt arbete om skolans identitet och
kunskapsbegreppet. Vad är skola? – Många skulle på denna fråga svara att skolan är där
elever ska lära sig, det vill säga att skolans huvuduppgift är att elever ska tillägna sig
kunskap. Därför har denna fråga om skolans identitet en stark koppling till den andra
frågan: Vad är kunskap? – Det finns, och har funnits, många olika uppfattningar om vad
kunskap är. Frågan besvaras på olika sätt beroende på vilket perspektiv eller vilken
världsbild man har.
För att finna hur kunskapen numera betraktas som ofta beskrivs som post-industriell
eller postmodernistisk tid började jag studera vad postmodernismen är. Jag skulle skriva
om kontrasten i kunskapssyn mellan postmodernism och kristendom för att skillnaden
mellan dem tycktes vara störst. Men under arbetets gång upptäckte jag mer och mer att
progressivismen, som representeras av den amerikanske filosofen och pedagogisk
teoretiker John Dewey (1859-1952) i många avseenden varit tongivande i den
pedagogiska diskussionen under lång tid även i Sverige.
Ovanför huvudingången i Malmö latinskolas gamla skolbyggnad från 1879 står en
vers från bibeln: ”Herrens fruktan är vishetens begynnelse” (Ordspråksboken 9:10).
Denna bibelvers är egentligen lite längre:
7
Herrens fruktan är vishetens begynnelse och att känna den Helige är förstånd.
(1917 översättning)
The fear of the Lord is the beginning of wisdom: and the knowledge of the Holy is
understanding (King James Version. Proverbs 9:10). (Mina betoningar)
Här kan man finna tre begrepp som har kunskap att göra: vishet, kunskap, förstånd. Av
denna vers framgår vad en kristen grundinställning till kunskap är. Lärande börjar med
en viss grundinställning till Gud. Med andra ord, börjar tillägnelsen av kunskap med en
attityd: att frukta Gud. Den här inställningen utgör naturligtvis en stor kontrast till andra
världsåskådningar som utgår från människan som intellektuellt autonom eller oberoende
varelse för kunskap tillägnelse.
Svensk gymnasieskolans styrdokument, Läroplan, examensmål och
gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011(härefter Gy2011) börjar med
följande meningar som följs av huvudrubriken ” Skolans värdegrund och uppgifter.
Grundläggande värden”:
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper
och värden.1 (Mina betoningar)
Det är riktigt att ett styrdokument börjar med att betona både kunskap och värden för att
det är de två begreppen som bestämmer och uttrycker skolans identitet. Utbildningens
syften är alltså tillägnelse av både kunskap och värden. Gy 2011 fortsätter:
Den ska främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.2
(Mina betoningar)
Värden förklaras här mer specificerade som två begrepp – mänskliga rättigheter och
demokratiska värderingar som grunden för det svenska samhället. Det är viktigt att
lägga märke till att gymnasieutbildningen är lagstagad. Det betyder att skolans identitet
och syfte bestäms av staten. Denna uppfattning om att skolan vilar på demokratins
grund och att skolans syfte är att inhämta och utveckla kunskap och värderingar –
mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar – är egentligen inte så gammal.
Innan 1919 års undervisningsplan fastställdes var det kristenfostran, som
representerades av Luthers lilla katekesläsning, som var skolans huvuduppgift, medan
det var föräldrarna och kyrkan som var huvudansvariga för barnens utbildning. Det är
1
2
Skolverket. 2011. s. 5.
Ibid. s.5.
8
intressant att det har skett en så stor förändring i fråga om skolans identitet i den
svenska skolvärlden under drygt 100 år. Jag, som inte är uppvuxen i Sverige, har extra
stor anledning att vara nyfiken på denna förändring.
Syfte
Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att
undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag
har valt dessa två konkurrerande grundperspektiv därför att jag anser att de historiskt
har varit betydelsefulla för skolans identitet. Inom kristendomen finns visserligen olika
riktningar men jag har valt just reformationskristendom, eftersom den utgjorde den
svenska skolans grundvärde innan demokrati blev den nya ledstjärnan .
Min fråga i uppsatsen är således följande:
Vilken kunskapssyn finns hos progressivism respektive reformationskristendom?
Jag skulle vilja arbeta med den frågan därför att kunskapsbegreppet är väsentligt och
avgörande när man tänker på skolan och lärande. Genom att bättre förstå skolans
identitet och vad kunskap är, ska jag förhoppningsvis kunna utvärdera och förbättra mitt
arbete som lärare och kan bidra till att främja elevernas lärande.
Forskningsmetod
Jag kommer att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod. Genom
litteraturundersökning avser jag samla information om synen på kunskap hos
progressivismen och kristendomen. Jag väljer den hermeneutiska metoden för min
undersökning för att jag vill ge en helhetsbild av två olika uppfattningar om kunskap i
dagens svenska skolmiljö. Eftersom hermeneutiken ”framhäver betydelsen av förståelse
och inlevelse”3 och ”genom förståelse tolkar kulturyttringar och andra produkter av
mänskligt medvetande”4, passar metoden för min undersökning. Genom att läsa
litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse av synen på kunskap och
tolka/analysera dagens lärandesituation med den vunna förståelsen. I valet av litteratur
3
4
NE:s Ordbok. vol.1. s. 624. ”hermeneutik”.
NE. 1992. vol. 8. ”Hermeneutik”. s. 560
9
har jag utgått från kurslitteraturen och sedan valt ut lämpliga fördjupande böcker. För
att söka korta och koncisa definitioner av framför allt olika filosofiska begrepp har jag
använt National Encyklopedin (härefter NE). Jag har strävat efter att ge ett
helhetsperspektiv för att svara på frågan och att inte gå in på för mycket detaljer.
Disposition
Inledningen avslutas med en kort presentation av några filosofiska begrepp relaterade
till kunskapssyn. Sedan börjar huvuddelen av arbetet. Det första kapitlet handlar om
dagens kunskapssyn. Här beskriver jag dagens ”jakt” efter svar på frågan om vad
kunskap är. Det är en fråga som är svårt att hitta ett svar. Jag skriver även kort om
kunskapssynen i den internationella undersökningen PISA och i nuvarande
styrdokumentet. Jag avslutar kapitlet med min reflektion om att det finns koppling
mellan ett svårfångat svar på frågan ”Vad är kunskap?” och en instrumentalistisk syn på
kunskap. Denna reflektion leder mig till instrumentalism som har en djup koppling till
progressivism.
I nästa kapitel diskuterar jag kunskapssynen hos progressivismen och John Dewey.
Detta kapitel och två kapitel därefter är kärnan på mitt arbete. Kapitel tre handlar om
hur progressivismen stegvis influerade svensk skolpolitik och skolan i sig. Därefter
beskriver jag kunskapssynen hos kristendom – framför allt hos reformationskristendom
vars grund som svenska skolväsendet tidigare vilade på . Jag avslutar därefter mitt
arbete med slutsats och diskussion.
Begrepp
Rationalism
En filosofisk riktning som utgör motsats till empirism. Ordet ratio betyder förnuft på
latin. Man kan uppnå kunskap om verkligheten enbart genom att använda förnuftet,
ratio. När man ska tolka erfarenheten är det nödvändigt att ha medfödda idéer anser
många rationalister. Platons idélära är en tidig rationalistisk teori. Descartes, Spinoza
och Leibniz ansåg att ”man ur ett litet antal självklara grundsatser kan härleda all
10
verklig kunskap. Även Kants lära att det finns syntetiska a priori kunskap är en form av
rationalism”.5
Empirism
En filosofisk riktning som utgör motsats till rationalism. Man betonar erfarenheten mer
än förnuftet som ”bas för vår kunskap”. Inom kunskapsteori är empirismen en
huvudriktning. Man kan som representativa empirister nämna Epikuros, Ockham,
Francis Bacon, Locke, Hume, John Stuart Mill och Bertrand Russel. Trots att
empirismen i sin klassiska form huvudsakligen är en övergiven position, anses inslag av
empirism viktiga inom många uppfattningar om kunskapens och vetenskapens natur
”vilka i många avseenden intar en mellanställning mellan empiriska och
rationalistiska.”6(Mina betoningar)
Relativism
En filosofisk teori som hävdar sanningens och värdenas relativitet. Relativismen
förnekar att
det finns något absolut sant, gott, rätt eller vackert: sanningar och värden gäller
endast för vissa tider, vissa betingelser.7 (Mina betoningar)
Platon kritiserade Protagoras kunskapsteoretiska relativism – ”människan är alltings
mått”. Kuhn, Quine och Feyerabend är bland de som representerar relativism.
Postmodernism
Enligt NE definieras postmodernism som en:
riktning inom modern filosofi, idédebatt och en rad estetiska verksamheter.
Termen, som varit i svang sedan 1970-talet, har en oklar och mångskiftande
innebörd.8
Det innebär att postmodernismen, trots sin mångfaldiga natur, har en viss tendens eller
att en sorts konsensus finns som anges genom begreppet riktning. På samma sida i NE
5
NE. Vol.15. 1994. “Rationalism”. s. 435.
NE. Vol. 5. 1991.”Empirism”. s. 470.
7
NE. Vol.15. 1994. ”Relativism”. s. 484.
8
NE. Vol.15. 1994. s.241.
6
11
under underrubriken ”Filosofi och idédebatt” förklaras den postmoderna tiden, med den
franska filosofen Jean-François Lyotards (1924- 1998) kända uttryck i sin bok La
Condition postmoderne, som en era i vilken ”de stora berättelsernas tid” är slut. Det
betyder,
inga religioner, metafysiska system eller ideologier vinner längre allmän tilltro.
Under postmoderna villkor finns bara partiella, subjektiva och individuella
sanningar.9 (Mina betoningar)
Här förklaras postmodernismens grundinställning som förnekande av de metaberättelser
som den brittiske filosofen Stephen Toulmin (1922- 2009) beskriver som ”the idea of a
single all-embracing theory of Nature” som historiker R.G. Collingwood uttryckt det.10
Definition av postmodernism i en engelsk ordbok (OALD) är liknande men något
annorlunda:
A style and movement in art, architecture, literature, etc. in the late 20th century that reacts
against modern styles, for example by mixing features from traditional and modern styles.11
Det är intressant att jämföra detta med definition av modernism:
1. modern ideas or methods
2. a style and movement in art, architecture and literature popular in the middle of
the 20th century in which modern ideas, methods and materials were used rather
than traditional ones.12
Så ordet modernism innebär även moderna idéer och metoder till skillnad från ordet
postmodernism som beskriver en stil och rörelse enligt OALD. Om man går tillbaka till
NE:s definition av modernismen är den en strömning, alltså en rörelse eller riktning:
en sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som
ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk
hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och
materiella.13
Man kan här observera att modernismen innebär en riktning med en viss bestämd vilja
att byta existerande traditioner mot rationella och kritiska attityder. Postmodernismen
lider emellertid, enligt den amerikanske litteraturvetaren Ihab Hassan (1925-), av ”en
9
Lyotard, François. 1979. s. 241.
Toulmin, Stephen. Return to Reason. s.86
11
Oxford Advanced Learner’s Dictionary. 2000. s. 985.
12
Ibid. s. 820.
13
NE. Vol.13. 1994. s.391.
10
12
viss semantisk instabilitet, dvs det existerar ingen klar konsensus om dess innebörd
bland de lärde”14. Hassan undrar om postmodernismen
tillhör som Charles Altieri noterar, kategorin av ’verkligt omstridda begrepp’ inom
filosofin som aldrig fullständigt töms på sina grundläggande oklarheter. 15
Vidare beskriver Hassan postmodernismens karaktär:
Med obestämbarhet, eller ännu bättre, obestämbarheter, menar jag en sammansatt
referent som dessa olika begrepp bidrar till att skissera: mångtydighet,
diskontinuitet, oliktänkande, pluralism, slumpmässighet, revolt, förvrängning,
deformering.16
Man kan konstatera att det är allmänt accepterat att postmodernismen är svårdefinierad
och det beror på dess ursprung och karaktär. Den amerikanske teologen och författaren
James W. Sire (1933-) skriver i sin bok The Universe Next Door att postmodernismen är
både mer än och mindre än en världsbild.
In major part this is due to the origin of the term within the discipline of sociology
rather than philosophy. Sociologists are concerned with how people behave as part
of society. They do not use categories of being (metaphysics) or knowing
(epistemology) or ethics; that is, they do not ask what is true about reality, but how
notions of being and knowing and ethics arise and function in society.17
Jag förstår dock det så att postmodernismen har en viss gemensam uppfattning om
världen som Sire senare påstår att postmodernismen har en naturalistisk grund som
förnekar Guds existens: ”Postmodernism (…) accepts the foundation at the heart of
naturalism: Matter exists eternally; God does not exist”18. Med begreppet naturalismen
menar jag härmed som ”åskådning enligt vilken naturen är det enda som existerar och är
verkligt.”19 Den postmodernistiska världsbilden har en naturalistisk grund som den
delar med modernismen men samtidigt utgör en reaktion mot den.20 Lyotards slutliga
svar i sin essä Svar på frågan: Vad är det postmoderna? visar tydligt att det finns
medvetet vald riktning hos postmodernismen: Han skriver att postmodernismen är ”krig
14
Hassan, Ihab. Postmoderna tider? Mot ett begrepp om postmodernismen.1982. s.65
15
Ibid. s.69.
Ibid. s. 72.
17
Sire, James W. 2009. s.217
18
Ibid. s.217.
19
NE:s Ordbok. Vol.2 s.445. ”Naturalismen”
20
Hassan beskriver ordet postmodernism som ”frammanar den företeelse som det vill överträffa eller
undertrycka, själva modernismen” (Hassan. s.65)
16
13
mot helheten, låt oss vittna om det oframställbara, låt oss aktivera det som skiljer, låt oss
rädda namnets ära”21.
21
Postmoderna tider?1986. s.93.
14
Dagens kunskapssyn
Frågan om ”Vad är kunskap?”
Det är nästan varje dag läser man något problematiskt om skolan i massmedia, sociala
media eller en någon forskningsrapport. Det känns som om skoldebatt alltid har varit
aktuellt i Sverige, särskilt de sista tio åren. Det oftast handlar om ”den oroande
utvecklingen i den svenska skolan”22 att allt fler elever inte når sina kunskapsmål och
man diskuterar vad man ska göra åt den negativa trenden. Men samtidigt finns det
många som undrar även varför den oroande utvecklingen har skett. Synen på kunskap
har både med skolans identitet och huvuduppgift att göra och dessutom är det just
kunskapsutvecklingen som är kärnan i problematiken. Därför är frågan om ”Vad är
kunskap?” bland de viktigaste frågorna att ställa i detta sammanhang. Följande
meningar från introduktion till Lärarförbundets antologi I kunskapens namn (2007)
förklarar situationen:
Det pågår en kamp om skolan och synen på kunskap. I dagens nygamla debatt om
skolan används begreppet kunskap som slagträ för att vinna politiska poänger.
Oftast reduceras kunskap till det som enkelt går att mäta och någon diskussion om
vad vi egentligen menar med kunskap förs inte.23
Här påpekas ett grundläggande problem i skoldebatten nämligen att det inte finns någon
klar konsensus om vad kunskap egentligen är – på grund av att man inte har fört
diskussionen om kunskapsbegreppet. Även Bernt Gustavsson påpekar i sin bok
Utbildningens Förändrade Villkor (2009) att bildning och kunskap har varit
”styvmoderligt behandlade i litteraturen såväl inom pedagogik som inom andra
ämnen”24 trots att begrepp om kunskap, tillsammans med begrepp om bildning och
demokrati, är viktiga att förstå innebörden av.
22
Sydsvenskan. ”S vill ha extra skoldebatt.” 2013-05-03. http://www.sydsvenskan.se/sverige/s-vill-haextra-skoldebatt/ hämtad 2013-05-31
23
Lärarförbundet. 2007. s.6
24
Gustavsson, Bengt. 2007. s. 9.
15
Kunskap förekommer i dag i många olika former och det finns lika många
uppfattningar om vad som är dess kärna och olika uttrycksformer. (…) Här finns
ett stort gap mellan bedriven utbildningspolicy, talet om att vi lever i ett
kunskapssamhälle och förståelsen av vilken betydelse kunskapsbegreppets vidgade
innebörd har för olika former av utbildningar.25
Gustavsson påpekade samma problematik även tidigare i sin bok Vad är Kunskap?
(2002):
”Kunskap” har blivit kodordet framför andra i debatten om skola och utbildning.
Men frågan om vad som menas med kunskap och vilken kunskap som ska
premieras förblir oreflekterad.26
Det verkar som om situationen inte har förändrats så mycket under en tid: många
använder ordet ”kunskap” och ställer frågan ”Vad är kunskap?” men det är svårt att
komma till någon konsensus. Man kan säga att samförstånd av vad kunskap är saknas i
skoldebatt. En kommunpolitiker i Sigtuna Samuel Kazen Orrefur t.ex. uttrycker sin
frustration över situationen med en oklar syn på kunskap i sin artikel Skolans
kunskapssyn är felaktig! (2010) :
Den svenska skolan är ett stort pedagogiskt misslyckande. Ingen har förstått hur
inlärning fungerar och vad kunskap egentligen är.27
Det finns dock en enhetlig uppfattning vad gäller skolan i Sverige: ingen är riktigt nöjd
med situationen, framför allt, inte med svenska elevers ställning vid internationella
jämförelser. Den svenska forskaren Andreas Nordin skriver i sin doktorsavhandling
Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och europeisk
utbildningspolicy (2012) följande:
Frågor kring skola och utbildning är ständigt aktuella i den offentliga debatten.
Ofta tar diskussionerna sin utgångspunkt i resultaten från någon av de
internationella kunskapsmätningar som genomförs med jämna mellanrum.28
Han påpekar samtidigt att det finns tendens att kunskap betraktas och behandlas något
som ett enkelt mätbart ting. Han fortsätter
25
Ibid. s. 37.
26
Gustavsson, Bengt. 2002. s. 27.
27
www.newsmill.se/artikel/2010/09/01/skolans-kunskapssyn-r-felaktig 2010. Hämtad 2013-03-27.
Orrefur påstår utan källhänvisning som följande: ”Inlärningsprocessen kan beskrivas som ett träd.
Kunskap är en frågestruktur, information är detaljer som kopplas på frågestrukturen och likt löv på träd
utan större fara kan falla till marken när det blir höst.”
28
Andreas Nordin. 2012. s. 6
16
Vad som däremot sällan diskuteras i debattprogram eller på ledarsidor är hur den
kunskap som presenteras i dessa mätningar ska förstås. Kunskap framställs som
något oproblematiskt som på ett självklart sätt kan göras till föremål för olika typer
av mätningar och jämförelser.
Åter ser vi en oklarhet kring kunskapsbegreppet trots att begreppet faktiskt är helt
centralt i utbildningen. Men vilken kunskapssyn grundar de internationella
undersökningarna sina studier på?
PISA- undersökning
En av de stora internationella undersökningarna är PISA (Programme for International
Student Assessment). På Skolverkets hemsida kan man läsa vilka ämneskunskaper som
in gick i undersökningen 2009 men närmare än så preciseras inte.
Nästan en halv miljon 15-åringar från sammanlagt 65 länder eller regioner har deltagit i
PISA 2009. I Sverige deltog 4 567 elever. PISA är en OECD-studie som mäter
kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap29.
Om man närmare vill ta reda på om kunskap som mättes av PISA, kan man läsa en
rapport Rustad att möta framtiden” som Skolverket har gett ut 2010 efter den
undersökning som Sverige deltog i 2009. Enligt rapporten avser PISA att undersöka
följande färdigheter:
Snarare än att utvärdera elevers förmåga att återge kunskaper i relation till kursplaner avser
PISA att mäta kunskaper och färdigheter som bedöms vara nära relaterade till vardagslivet
och av betydelse i det vuxna livet. 30
Det ska påpekas att rapporten säger att PISA 2009 har fokuserat inte ”att utvärdera
elevers förmåga att återge kunskaper i relation till kursplaner ”. Formuleringen kan
tolkas att PISA- undersökningen inte mäter elevers kunskaper som relaterade till
Sveriges kursplaner, det vill säga innehåll och kunskapskrav i varje ämne. Det betyder
att PISA inte prioriterar att mäta elevers faktakunskaper utan att mäta elevers förmåga
att utnyttja kunskap. På OECD:s hemsida kan man direkt läsa hur PISA förklarar sin
undersökning:
29
http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/internationella-studier/pisa/sverige-tappar-i-badekunskaper-och-likvardighet-1.96011 hämtad:2013-05-01
30
Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och
naturvetenskap. Skolverket. 2010. s.6.
17
PISA is the only international education survey to measure the knowledge and
skills of 15-year-olds, an age at which students in most countries are nearing the
end of their compulsory time in school. (…) Rather than examine mastery of
specific school curricula, PISA looks at students’ ability to apply knowledge and
skills in key subject areas and to analyse, reason and communicate effectively as
they examine, interpret and solve problems.31 (Mina betoningar.)
PISA- undersökningar fokuserar på att mäta elevers förmåga att tillämpa kunskap och
färdighet genom att analysera, resonera och kommunicera effektivt. Vad innebär detta?
Det verkar som PISA avser att just de ovannämnda förmågorna är intressantare eller
viktigare att mäta än själva ämneskunskap.
Överensstämmer PISA:s prioritering gällande kunskapsmätning med kunskapssynen
i svenska styrdokument? Vi ska titta närmare på ett styrdokument, närmare bestämt en
svensk läroplan.
Läroplan GY11
Styrdokumentet Läroplan för Gymnasieskola 2011 (Gy11) definierar kunskap enligt
följande:
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former –
såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar
med varandra. Undervisningen får inte ensidigt betona den ena eller den andra
kunskapsformen.32
Kunskap förklaras här genom fyra olika kunskapsformer; fakta, förståelse, färdighet
och förtrogenhet. Varifrån kommer dessa begrepp? Bernt Gustavsson ger i Vad är
kunskap? en historisk tillbakablick genom att hänvisa till 1992 års läroplanskommitté,
”Skola för bildning”, som för första gången i Sverige vidgade och problematiserade
begreppet kunskap och presenterade en indelning i följande fyra olika former av
kunskap:
31
32
33
Faktakunskap som information, regler och konventioner.
Förståelsekunskap som att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen.
Färdighetskunskap som att vi vet hur något ska göras och kan genomföra det.
Förtrogenhetskunskap som bakgrundskunskap eller kunskapens tysta dimension i
en kunskap som är förenad med sinnliga upplevelser och som kommer till uttryck
i bedömningar.33
http://www.oecd.org/pisa/pisafaq/#background_and_basics Hämtad: 2013-05-02
Läroplan för Gymnasieskola 2011. Skolverket. 2011. s.8.
Gustavsson. 2002. s.23-24.
18
Man kan tydligt se att de fyra kunskapsformer som anges i Gy11fanns redan här.
Gustavsson skriver att Aristoteles välkända tal om tre former av kunskap – episteme:
vetenskaplig-teoretisk kunskap, techne: praktisk-produktiv kunskap, fronesis: praktisk
klokhet – kan följas som trådar genom historien. Man kan se kopplingar mellan dessa
aristoteliska begrepp för kunskapsformer och Skolverkets beskrivningar av
kunskapsformer ovan. Det är intressant att Gustavsson lyfter fram dessa
kunskapsformer som följer:
I en god utbildning finns dessa tre former av kunskap representerade i en väl
avvägd balans. Att veta, att kunna och att vara klok, står inte i motsättning till
varandra.34
Gy11 betonar sedan vikten av att kunna använda kunskap:
Det är skolans ansvar att varje elev (…) kan använda sina kunskaper som redskap för
att
formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem
reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära
kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden
lösa praktiska problem och arbetsuppgifter35
Som kunskapsinnehåll, förutom ämneskunskaper anger Gy11bland andra kunskaper om
förutsättningar för en god hälsa
centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
de mänskliga rättigheterna
de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia
samhälls- och arbetsliv,
36
internationell samverkan och globala samband
Dessa kunskapsinnehåll speglar Skollagen (2010:800) som fastställer skolans
värdegrund och uppgifter:
Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att
elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja elevers
utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och
förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.37
34
35
36
37
Ibid. s.14
Gy11. s. 9.
Gy11. s.9-10.
Gy11. s.5.
19
Man kan sammanfatta det så att kunskap i läroplanen ges en beskrivningen i konkreta
former – fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kunskap behandlas som redskap
som ska kunna användas i olika intellektuella och praktiska handlingar. Dessutom ska
skolan förmedla sådana kunskaper som en ”god medborgare” behöver. En sådan
medborgare är förutsättningen för ett fungerande demokratiskt samhälle. Man kan
konstatera att kunskapssynen i läroplanen är målinriktad och pragmatiskt inriktad både
på individens och på samhällets nivå.
I föregående avsnitt har vi sett att PISA- undersökningen fokuserar på att mäta hur
elever använder kunskap, med andra ord, att mäta elevers förmåga att utnyttja redan
vunnen kunskap genom att eleverna ska visa att de kan analysera och lösa problem.
Som vi har sett ovan betonar även styrdokument GY11 vikten av elevers förmåga att
använda kunskap.
Jag konstaterar avslutningsvis att frågan ”Hur använder man kunskap?” har varit mer
fokus i skolvärlden än frågan ”Vad är kunskap?” Så nästa fråga är varför man har
prioriterat användningen av kunskap snarare än kunskapens innehåll. Jag sökte först
svar hos postmodernismen från 1970-talet men så småningom märkte jag att ett svar
kunde hittas lite tidigare än så – omkring sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet.
Nästa kapitel handlar om progressivismen vars rötter är i den amerikanska
pragmatismen.
20
Kunskapssyn hos progressivismen
Den amerikanska pragmatismen
När man läser litteratur och artiklar angående kunskap och lärande i modern tid, kan
man knappast undgå namnet på den amerikanske filosofen och pedagogiske teoretikern
John Dewey (1859-1952). Dewey levde i USA under en period som präglades av bl. a
det amerikanska inbördeskriget (1861-1865) och den amerikanska
medborgarrättsrörelse (1896-1954) och två världskrig (1914-1917, 1939-1945)
däremellan – vilket innebär att han levde i ett samhälle som förändrades mycket och
dramatiskt i många avseende. Tillsammans med Charles S. Peirce (1839-1914) och
William James (1842-1910), var Dewey en av de ledande filosoferna inom den
amerikanska pragmatismen som kort kan förklaras som ”det som praktiskt fungerar ses
som en korrekt uppfattning av omvärlden”38. Med andra ord hävder pragmatismen att
”ett påståendes mening är dess praktiska konsekvenser”39.
Sven-Eric Liedman skriver i sin bok Ett oändligt äventyr (2001) att pragmatismen
betonar teoriernas praktiska sida. Han fortsätter:
Riktningen har sitt namn efter det grekiska ordet pragma i betydelsen handling.
Enligt pragmatismen är det som vi betraktar som sanningar inte ett slags
avbildningar av verkligheten utan riktlinjer för handling.40
Med andra ord, betraktas sanning som inte något stilla påstående, utan något som pekar
åt rörelser (handling) inom pragmatismen.41
38
NE. Vol. 4. 1990. ”Dewey, John.” s. 536.
NE. Vol.15. 1994. ” pragmatism” s.256.
40
Liedman, Sven-Eric. 2001. s.126.
41
“Pragmatism holds that truth is modified as discoveries are made and is relative to the time and place
39
and purpose of inquiry.” http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/pragmatism hämtad 2013-05-17
21
Deweys pedagogiska filosofi – progressivismen
Som pedagog ville Dewey ”överbrygga klyftan mellan tanke och handling: eleverna
skulle lära sig genom att i skolan utföra praktiska uppgifter”42. Det kan kort kallas för
”learning by doing” som har blivit ett känt motto inom skolvärlden i många länder. En
av Deweys mest kända böcker heter Democracy and Education (Demokrati och
uppfostran.1916) och fick stor uppmärksamhet i världen, inte minst i Sovjet under
1920-talet. Enligt Deweys pedagogiska filosofi, progressivismen, skulle undervisningen
kopplas till varje elevs individuella intressen och läggning och arbetsformerna skulle
vara aktivitetsinriktade.43
Roger Säljö skriver i sin artikel Lärande, kunskap och kampen mellan traditionalism
och progressivism (2007) att progressivismen är en politisk, filosofisk rörelse i USA
mot ekonomisk och social ojämlikhet och mot konservatism:
USA var progressivismen som mest inflytelserik under de första decennierna av
1900-talet, men inom utbildning och skola lever dessa idéer ännu. Den mest
inflytelserika företrädaren för progressivismen inom skolans område var utan
tvekan John Dewey, som mycket aktivt drev tesen att skolan ska bedriva en
undervisning som utgår från barns och ungas livssituation och som är relevant för
deras framtida liv.44
Den pedagogiska progressivismen betonar att när samhället förändras måste elevers sätt
att lära och skolans sätt att undervisa förändras. Säljö nämner sedan som 1900-talets
reformister inom pedagogik tillsammans med Dewey bl. a. Jean Piaget (1896-1980),
Lev Vygotskij (1896-1934), Maria Montessori (1870-1952) och Jerome S. Bruner
(1915-).45
Vilken syn på kunskap och lärande har då progressivismen? Man betraktar, enligt
progressivismen, lärande som en konsekvens av människors egen aktivitet som
nämndes ovan som ”learning by doing”. Säljö fortsätter: ”kunskaper förutsätter en aktiv
individ som genom sitt engagemang tillägnar sig förståelse och insikt.” 46
42
NE. Vol. 4. 1990. ”Dewey, John.” s. 536.
Ibid. s. 536.
44
Säljö, Roger. 2007. s. 13.
45
Ibid. s.17.
46
Ibid. s. 18
43
22
Kunskap och Darwinismen
Men när det gäller begreppet kunskap verkar det som om det inte är lika enkelt att
förklara: ”en sådan kunskapssyn är svårare att artikulera i den allmänna debatten helt
enkelt därför att den är något mer abstrakt och svårfångad.”47 Om man bättre ska kunna
förstå kunskapssynen hos Dewey, får man gå tillbaka till den amerikanska
pragmatismens grundläggande förståelse av kunskap. Som nämndes ovan är Charles S.
Peirce bland de första betydelsefulla pragmatikerna och han var faktiskt en av de lärare
som undervisade Dewey, som doktorand i filosofi48, på Johns Hopkins University.49
Bernt Gustavsson förklarar Peirce grundtanke om kunskap som följer:
kunskap har sin grund i våra handlingsvanor, det vi vant oss vid som ett riktigt sätt
att handla. Det vi tror kallade han för trosvanor. När vi blir överraskade och våra
vanor bryts, eller när vi stöter på ett problem som gör att vi måste tänka om, så
uppstår ny kunskap. Kunskap är kombinationen av att reflektera och att handla.
Det är själva problemen vi stöter på som gör att kunskap utvecklas och på det sättet
är den kunskap vi utvecklar aldrig absolute säker. Vi har kunskapen som redskap
och det avgörande är hur fruktbar den är i förhållande till de problem vi har.50
(Mina betoningar.)
Det är intressant att Peirces syn på hur ny kunskapskapas/uppstår påminner om
Friedrich Hegels (1770-1831) tes – antites – syntes dialektik: det vill säga ”metoden att
komma till verklig kunskap som verklighetens egen utvecklingsgång”51. Kunskap
betraktas som något som utvecklas. ”Hos Hegel mynnar tes och antites i Andens
tankeutveckling ut i en syntes, som i sin tur kan bilda utgångspunkten för en ny antites
osv.” 52 Även om Peirce kunskapssyn skiljer sig från Hegels, kan man betrakta Peirce
syn på den kunskapsbildande processen liknar Hegels. Det kan även noteras att Dewey
har stått under inflytande från en neo-hegeliansk filosof – också lärare på Johns Hopkins
University, George S. Morris (1840-1889).
Once he completed his Ph.D. in Philosophy in 1884, Dewey began teaching
philosophy at the University of Michigan and remained there for 10 years (Field,
2007). During this time Dewey wrote two books expressing his early ideas in
47
Ibid. s. 19.
“Ph.D. in 1884 with a dissertation on ‘Kant’s Psychology’”. Westbrook, Robert B. 1993.
49
http://www.thephilosophynet.com/peirce.htm Hämtad 2013-05-04
48
50
Gustavsson, Bernt. 2011. s.73.
NE. Vol. 4.1990. ”dialektik”. s. 548.
52
NE.vol.17. s. 593.
51
23
Hegelian Idealism, a philosophical framework that accounts for the relation of
mind and nature; the subject and object of knowledge, psychology, the state,
history, art, religion, and philosophy (Field, 2007).53
Man kan konstatera att Dewey, åtminstone i början av sin akademiska karriär,
intresserade av Hegel.54 Hegel ägnade sig åt att beskriva idéers utveckling medan
Charles Darwin (1809-1882) fokuserade på biologiska arters evolution. Peirce
absorberade båda typerna av utveckling. Peirce tänkande är således genomsyrat av den
evolutionära idén.55 Och på ett sätt kan man se samma tendens hos den unge Dewey.
Hartman skriver:
Arvet från Darwin märks t ex i hans sätt närma sig samhällsfrågor. Deweys
pedagogiska teorier betecknades länge just som biologisk pedagogik 56
Ett av nyckelbegreppen för att kunna förstå pragmatismens kunskapssyn är just
begreppet utveckling (evolution). Man kan säga att pragmatismen – och därmed Peirce
och Dewey – är djupt påverkad av utvecklingsteorin i vidare bemärkelse. Medan Dewey
studerade på University of Vermont, innan han kom in på Johns Hopkins University,
fördjupade han sig i darwinismen genom sin lärare G.H. Perkins och Lessons in
Elementary Physiology, skriven av T.H. Huxley, en känd engelsk evolutionist. Teorin
om naturligt urval präglade starkt Deweys idéer under hela hans liv, framför allt vikten
av fokusering på samspelet mellan den mänskliga organismen och dess miljö i
psykologiska och kunskapsteoriska frågor.57 Deweys kunskapssyn går hand i hand med
Darwins teori om naturligt urval: t ex anser Dewey att kunskap inte är beständig utan
ständigt föränderlig, växande och utvecklande för att kunna anpassas till omgivningen.
Teorin om naturligt urval handlar mycket om samspelet mellan organism och miljö. På
53
http://www.icels-educators-forlearning.ca/index.php?option=com_content&view=article&id=6&Itemid=24 hämtad 2013-05-10
54
”Från Hegel känner man igen Deweys förkärlek att tänka och skriva i dialektiska begrepp: demokrati
och uppfostran, barnet och läroplanen, erfarenhet och utbildning. I dessa och andra begreppspar anges
olika spänningsfält och möjligheter till interaktion och därmed också möjligheter till utveckling.” ”Arvet
efter Hegel märks genom att han gärna betraktar världen i termer av dialektiska relationer.” Hartman,
Sven. Dewey läst idag. Gem-rapport nr 3. 2003. s.5, 6.
55
http://plato.stanford.edu/entries/peirce/ hämtad 2013-05-04
56
Hartman, Sven. 2003. s.5.
57
http://www.iep.utm.edu/dewey/
hämtad 2013-05-06
24
liknande sätt anser Dewey att produktiv utveckling av kunskap syftar till människans
aktiva omstrukturering av de egna villkoren för överlevnad och utveckling.58
Dewey föreläste om Charles Darwin and His Influence on Science vid Columbia
University 1909 och publicerade året därpå föreläsningstexten. Han förklarar att
utvecklingsteorin är en intellektuell upprorsmakare/rebell i förhållande till en
tvåtusenårig tradition (kristen världsåskådning) som baseras på antagandet av en fast
och definitiv förståelse av natur och kunskap. Det är viktigt att notera att Dewey hävdar
att On The Origin of Species (Om arternas uppkomst: 1859) introducerade ett tänkesätt
som skulle förändra kunskapens logik och därmed i slutändan åstadkomma förändringar
även inom moral, politik och religion.59
Fallibilism
Det andra nyckelbegreppet för att förstå pragmatismens kunskapssyn är fallibilism:
”åsikten att ingen kunskap, inte ens vetenskaplig kunskap, är med absolut säkerhet
sann”.60 Peirce betraktar kunskap som något som hela tiden förändras. Med andra ord,
tror han inte att det finns någon absolut ofelbar kunskap. Men han tänker samtidigt att
genom forskarnas samarbete, gemensamma vetenskapliga undersökningar och kritiska
dialog kommer man närmare sanningen.61 Dewey avvisar ”foundationalism” och
accepterar den fallibilism som är karakteristisk för pragmatismen. Han anser att varje
påstående med kunskapsanspråk har denna status endast preliminärt. Kunskap är knuten
till dess lämplighet att ge en sammanhängande förståelse av världen som grunden för
människors handlande. 62
Det är inte svårt att se sambandet mellan fallibilism och den processbetonade
pedagogiken: Att betrakta kunskap som icke-beständig och utvecklande leder till en
58
59
Som ovan.
http://members.door.net/arisbe/menu/library/aboutcsp/Dewey/Darwin.htm . hämtad 2013-05-05
60
”Termen är framför allt förknippad med C.S. Peirce och Karl Popper.”NE. Vol.6. 1991. ”fallibilism”.
s.118.
61
62
http://www.thephilosophynet.com/peirce.htm hämtad 2013-05-04
http://www.iep.utm.edu/dewey/
hämtad 2013-05-06
25
större betoning av inlärning som process än som mål. Ett utmärkande drag hos
progressivismen är att lägga tonvikten vid processen att söka efter lösning (kunskap);
det vill säga att de läroprocesser som leder fram till ny kunskap ska premieras. 63 Men
här finns en motsättning som är återkommande i skoldebattssammanhang, nämligen
progressivismen i kontrast till förmedlingspedagogiken (som betonar det färdiga
resultatet). Det är emellertid logiskt att Dewey betraktar lärarens uppgift snarare som
handledning än som kunskapsförmedling utifrån den här synen på kunskap. Eftersom
kunskap betraktas som något obeständigt så är kunskap i princip inte något som kan
förmedlas. Läraren ska i stället hjälpa och handleda eleven att generera egen kunskap
som eleven kan tillägna sig genom egna frågor. Dewey försvarade under hela sitt
yrkesverksamma liv principen om frågandeprocessen genom att argumentera för att det
är det enda riktiga sättet att förstå hur man vinner kunskap.64
Instrumentalism
Dewey menar att eleven, genom att formulera ett problem och arbeta med eller
reflektera över problemet, kan hitta en lösning (ny kunskap) på egen hand. Och den
nyvunna kunskapen kan i sin tur leda till nästa nya problem med dess lösning. Det kan
betyda att kunskap är ett redskap som kan eleven till ny kunskap.
Det tredje nyckelbegreppet att förstå pragmatismens kunskapssyn är således att kunskap
betraktas som ett redskap. Hos Dewey är den här synen på kunskap tydlig. Kunskap har,
i första hand, inget egenvärde utan det är kunskapens fruktbarhet och användbarhet, det
vill säga kunskapens nytta och funktion, som betraktas som värdefull. Dewey använder
begreppet instrumentalism för att uttrycka kunskapens praktiska användbarhet
(instrumentality) i ledning och styrning av interaktionen mellan organism och miljö.65
Följande definition av begreppet instrumentalism sammanfattar väl Deweys filosofi
kring kunskap och utbildning:
[The]Philosophy advanced by John Dewey holding that what is most important in a
thing or idea is its value as an instrument of action and that the truth of an idea lies
63
Gustavsson, Bernt. 2002. s.44.
http://www.iep.utm.edu/dewey/
65
http://www.iep.utm.edu/dewey/
64
hämtad 2013-05-06
hämtad 2013-05-06
26
in its usefulness. Dewey favored these terms over the term pragmatism to label the
philosophy on which his views of education rested. His school claimed that
cognition has evolved not for speculative or metaphysical purposes but for the
practical purpose of successful adjustment. Ideas are conceived as instruments for
transforming the uneasiness arising from facing a problem into the satisfaction of
solving it.66 (Mina betoningar.)
Kunskap och demokrati
En av de praktiska mål som är fruktbar/framgångsrik anpassning är demokrati.
I Demokrati och utbildning uttrycker Dewey att utbildningens viktigaste funktion är att
forma demokratiska medborgare.67
Som nämndes ovan var Dewey en ledande och inflytelserik filosof och pedagog i sin
tid. Det är symboliskt att han föddes 1859 samma år som Darwins Om arternas
uppkomst publicerades. När han dog 1952 hade det kalla kriget (ca.1946-1990) mellan
USA och Sovjetunionen inletts. När Sovjetunionen, före USA, lyckades att sända upp
Sputnik i omloppsbana runt jorden 1957, kom nyheten som en chock för USA att deras
vetenskapliga teknik låg efter Sovjetunionen. Många skyllde på Deweys och
progressismens läror och kritiserade dem att de orsakade sämre kunskapsutveckling,
framför allt i naturvetenskap och matematik i USA.68 Robert B. Westbrook beskriver:
Dewey proved to be a convenient symbol of opprobrium for ‘fundamentalists,’
worried about the decline of intellectual standards in schools and the threat this
posed to a nation involved in a Cold War with Communism. Following the launch
of the Russian space satellite ‘Sputnik’, as two historians of the period have said,
‘the already swelling outcry against the educational system became a deafening
roar. Everyone joined in —the President, the Vice-President, admirals, generals,
morticians, grocers, bootblacks, bootleggers, realtors, racketeers—all lamenting the
fact that we didn’t have a hunk of metal orbiting the earth and blaming this tragedy
on the sinister Deweyites who had plotted to keep little Johnny from learning to
read’69
Deweys pedagogik har varit kontroversiellt sedan länge inte minst för elevernas
studieresultat – ironiskt nog för att Deweys betoning är just nyttan av skolverksamhet.
Men om man ser från ett kunskapssyns perspektiv, har Deweys fokus från början varit
på kunskapsutveckling för att elever kan anpassa till sin miljö, det vill säga, ett
66
http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/Instrumentalism Hämtad 2013-05-09
Gustavsson, Bernt. 2011. s.73.
68
http://plato.stanford.edu/entries/education-philosophy/ Hämtad 2013-05-04
67
69
Westbrook, Robert B. “JOHN DEWEY”. Prospects: the quarterly review of comparative
education.Paris, UNESCO:vol. XXIII, no. 1\2, 1993. s.89.
27
demokratiskt samhälle snarare än kunskap i för sig. Jag anser därför är det viktigt att
man ska reflektera över grundläggande frågor när det gäller fråga om skola och
utbildning – om skolans identitet och utbildningens huvudsyfte. Är skolans och
utbildningens huvudfokus tillägnelse av kunskap eller är det vilken nytta kunskapen
medför?
Emellertid uppmärksammades progressivismen igen i världen. I nästa avsnitt ska jag
utforska hur progressivismen har påverkat Sverige.
28
Progressivismen i svenska skolor
Från kristendoms- till demokratifostran
Deweys Intresse och viljeansträngning publicerades 1902 i tidskriften Skolan i Sverige
och det var första gången som hans text hade översatts till svenska70. Den progressiva
pedagogiken har sedan dess kommit att djupt prägla svenska skolan. Göran Linde
skriver i Skolverkets intern rapport: ”Progressivismens idéer har fått ett starkt
genomslag i talet om skolan och manifesterats i läroplanssupplement och som normativt
stoff i lärarutbildning alltsedan 1950-talet.”71 Vad har hänt under de 50 år? Hur har
progressivismen gradvist påverkat svenska skolor? Man kan emellertid tydligt se
progressivismens inflytande i Sverige redan i 1919 års undervisningsplan för rikets
folkskolor.72
Enligt Sven Hartman ändrades tre ämnen biblisk historia, bibelläsning och katekes
till ett ämne kristendom, vilket innebar en större betoning på Nya testamentet och
Bergspredikan samtidigt som kyrkohistoria och katekes försvann: därmed reducerades
antalet undervisningstimmar för kristendom med mer än hälften. Katekesläsning
stadgades i 1686 års kyrkolag73. Enligt lagen var katekesläsning föräldrars
undervisningsplikt i kristendom. Barnen skulle läsa och kunna utantill Lilla katekes
(1529, svensk översättning ca.1544) skriven av Martin Luther (1483-1546). 1919 års
undervisningsplan innebär att ansvaret för barnens utbildning förflyttas från föräldrarna
och kyrkan till skolan. Det är naturligtvis inte enbart progressivismen som påverkade
70
http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ettnytt-larande hämtad 2013-05-09
71
Linde, Göran. Intern rapport Mål och kunskapsformer i gymnasieskolans kursplaner. Skolverket. 2004.
s.11-12
72
http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ettnytt-larande#Tillbaka7 hämtad 2013-05-10
73
http://www.lararnashistoria.se/sites/default/files/wB_Lararhistoria_0002.pdf hämtad 2013-05-10
29
detta beslut74 men man kan inte förneka att betydelsen av progressivismens inflytande
för förändringar i frågan.
En mer enhetlig skola för de breda massorna tog form ungefär samtidigt med att
Sverige fick en parlamentarisk demokrati och det var samlingsregeringen mellan
liberaler och socialdemokrater som förde den moderna skolreformen i hamn. Den
innehöll utförliga anvisningar för varje ämne och minskade antalet kristendomstimmar
betydligt. Katekesläsningen slopades i stort sett. I stället fick historia, geografi,
modersmålet och hembygdskunskapen större utrymme och den metodiska inriktningen
mot det praktiska livets kunskaper blev tydligare. 75
Det är intressant att innan man tog beslut om avskaffande av katekesläsning blev det
under flera dagar i riksdagen mycket teologiska debatt, framför allt om ”uttolkningen av
formuleringarna i Luthers lilla katekes”.76 En av dem som talade för reformen var en
liberal politiker vid namn Fridtjuf Berg (1851-1916). Det intressanta med honom är att
han var bland de första som introducerade Deweys progressivism i Sverige i början av
1900-talet.77 Han var riksdagsledamot 1891-1916 och ecklesiastikminister78 1905-1906
och 1911-1914. Emellertid innebar 1919 års undervisningsplan en stor förändring i
svensk skolhistoria – nämligen skolans huvuduppgift att lära kristendomen ersattes med
att ge medborgarutbildning. Sven Hartman sammanfattar:
I samband med 1919 års studieplan påbörjades en målinriktad modernisering av
den obligatoriska skolan. Skolans tidigare huvuduppgift att fostra
församlingsmedlemmar inför konfirmationsläsningen ersattes av uppgiften att ge
medborgarutbildning i en nation med allmän rösträtt. I mitten av 1900-talet kom
denna pedagogik att särskilt inriktas på demokratifostran. Detta var den bärande
tanken i det stora grundskoleprojektet som drevs under den senare halvan av 1900talet. (Nicklasson, 2007) Skolan skulle vara en spjutspets in mot framtiden; den
skulle vara ett viktigt instrument för samhällets fortsatta modernisering; detta
krävde också hela skolväsendets fortsatta sekularisering. 79 (Min betoning.)
74
Man kan t ex nämna Ellen Key (1849-1926) och Johan Fredrik Herbart (1776-1841) som betydelsefula
pedagoger.
75
http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900 hämtad 2013-05-10
76
Hartman, Sven. 2009. s.86.
77
Ibid. s.102.
Motsvarande dagens utbildningsminister fast även med ansvarig för kyrkor. Olof Palme var den sista
ecklesiastikminister och den första utbildningsministern.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ecklesiastikminister hämtad 2013-05-12
79
Hartman, Sven. s. 89.
78
30
Det är mycket intressant att Hartman här använder den socialdemokratiske politikern
och statsministern Olof Palmes (1927-1986) kända uttryck ”Skolan ska vara en
spjutspets mot framtiden” från hans tid som utbildningsminister. De här orden citeras
för att förklara andan i den tidens stora grundskoleprojekt – skolan skulle vara
instrument för samhällets utveckling – precis som en av Deweys största övertygelser.
Den socialdemokratiska politikern och diplomaten Alva Myrdal (1902–1986) arbetade
för en skolreform under 1940-talet genom att introducera amerikansk utbildning som
hon ansåg vara utformad för att skapa ett demokratiskt samhälle. Ulf P. Lundgren
skriver i Utbildningsforskning och utbildningsreformer: ”Tillsammans med Oscar
Olsson kom hon att bli en av de mest framträdande förespråkarna inte bara för en
enhetsskola utan också för en progressiv pedagogik.”80 (Min betoning.)1941 gav hon
tillsammans med sin man Gunnar Myrdal (1898-1987) ut en bok som heter Kontakt
med Amerika. Enligt boken ska den nya skolan ”präglas av mera frihet och större
respekt för barns olika personligheter” genom ” individualisering av undervisningen”.81
År 1943 publicerade den socialdemokratiske riksdagsmannen och skolpolitikern Oscar
Olsson (1877-1950) debattskriften Demokratins skolor som handlar om den progressiva
reformrörelsen som bygger på Dewey. Olsson skriver: ”Läraren kunde inom klassens
ram differentiera under hela skoltiden genom att individualisera sin undervisning.
Passiv klassrumspedagogik skulle om inte ersättas så i alla fall kompletteras med
aktiv.”82 Här kan man se ett spår av eller likhet med Deweys elev- och
aktivitetscentrerade pedagogik.
Myrdals och Olssons arbete resulterade 1946 års skolkommissions förslag till
”radikala förändringar när det gällde skolans demokratiska uppdrag”83 att skolan skulle
ge demokrati fostran.
Genom denna kommissions arbete fick enhetsskoletanken (grundskolan) sitt första
politiska genombrott i svensk skolpolitik. Skolkommissionen sammanfattade
skolans uppgifter i flera punkter, förutom nytt innehåll i kunskapsämnen fanns mål
om att skolan skulle ge allmänbildning, estetisk fostran, yrkesfostran, social
fostran, hälsofostran och personlighetsdaning, det vill säga fostran till demokrati.
80
Lundgren, Ulf P. Utbildningsforskning och utbildningsreformer. Pedagogisk Forskning i Sverige. 2002
årg 7 nr 3. 2002. s. 234-5 http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/lundgren2.pdf
81
hämtad 2013-05-10
http://www.ur.se/Tema/Didaktikens-verktyg/Teknik-och-larande/5.-En-ny-teknik-en-ny-produktion-ettnytt-larande#Tillbaka7 hämtad 2013-05-10
82
Som ovan.
83
http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900 hämtad 2013-05-13
31
Och man måste ge plats åt arbetsmetoder med starkare inslag av aktiverande
moment, inte bara mekaniskt rabblande av kunskaper.84 (Mina betoningar.)
Demokratifostran och en aktivitetsbetonad arbetsmetod är huvudingrediens i Deweys
pedagogiska program85 som vi hittills har sett och man kan se hur progressivismen
gradvist växer in i det svenska skolsystemet. Enligt 1955 års undervisningsplan stadgas
icke- konfessionell kristendoms undervisning av i folkskolan.86
År 1962 togs riksdagsbeslutet om en nioårig och icke-konfessionell grundskola.
Konfessionell folkskola avskaffades.87 Samtidigt byts ämnet kristendomskunskap till
religionskunskap.
Dewey har en stark övertygelse om att skolan ska vara konfessionslös –
kristendomen ska undervisas som en av de världsreligionerna inom ämnet religion.
1908 skriver han i en artikel:
Our [public] schools, in bringing together those of different nationalities,
languages, traditions, and creeds, in assimilating them together upon the basis of
what is common and public in endeavour and achievement, are performing an
infinitely significant religious work. They are promoting the social unit out of
which in the end genuine religious unit must grow. Shall we interfere with this
work? Shall we run the risk of undoing it by introducing into education a subject
which can be taught only by segregating pupils? This would be deliberately to
adopt a scheme which is predicated upon the maintenance of social divisions in just
the matter, religion, which is empty and futile save as it expresses the basic unities
of life.88 (Mina betoningar.)
Dewey använder här ord “the social unit”, ”genuine religious unit” och “the basic
unities of life” för att förklara sin övertygelse om vad (offentliga) skolor ska sträva efter
och vad de ska undervika. Han menar att den sociala enheten (unit) är något som skolan
ska sikta på genom att assimilera elever som har olika bakgrund på en vanlig och allmän
grundval. Från denna sociala enhet ska den äkta religiösa enheten växa, påstår Dewey.
Men det är otydligt vad han menar med ”den äkta religiösa enheten”. Om religion
84
Som ovan.
“I believe it is the business of every one interested in education to insist upon the school as the primary
and most effective instrument of social progress and reform in order that society may be awakened to
realize what the school stands for, and aroused to the necessity of endowing the educator with sufficient
equipment properly to perform his task.” Dewey, John. “My Pedagogic Creed”, School Journal vol. 54.
1897. s. 80.
86
Hartman, Sven. s. 99.
87
Även ”fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala
flickskolan” ersatts med grundskola. http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia_1900
hämtad 2013-05-13
88
Dewey, John. “Religion and Our Schools” Hibbert Journal 6. 1908. s. 807.
85
32
uttrycker sina grundläggande sammanhållningar av livet betyder det att den sociala
skillnaden upprätthållas. Dewey använder negativa adjektiv som ”tomt” och
”meningslöst” för ett sådant försök att kontrastera med den sociala enheten.
Det kan naturligtvis finnas andra förklaringar till att skolans huvuduppgift att lära ut
kristendom ersätts med demokratifostran, men Deweys argumentation verkar
övertygande för många i världen, framför allt i USA och nordeuropeiska länder. Man
kan säga att Deweys instrumentalistiska syn på kunskap ändrade skolans fokus från
kunskap som ett mål till kunskap som nytta för demokratin.
Enligt kristendom kan man säga att kunskap i för sig har ett värde: kunskap om Gud
och kunskap om människa/kosmos eftersom de kunskaperna kommer från Gud. Nästa
avsnitt ska jag jämföra kunskapssynen hos kristendom med progressivismens syn på
kunskap .
33
Kunskapssyn hos reformationskristendom
Den huvudsakliga skillnaden mellan Deweys progressivism och kristendomen hänger
samman med dess respektive lära om människans ursprung – å den ena sidan Darwins
utvecklingsteori och å den andra den bibliska uppfattningen om skapelsen. Mot denna
bakgrund kan man säga att denna skillnad speglar exakt svenska skolans avgörande
identitetsförändring – från en konfessionell institution till en icke-konfessionell
institution eller från kristenfostran till demokratifostran som sin huvuduppgift. Bland de
olika riktningarna inom kristendomen, har jag valt reformationskristendom för att den
utgjorde den svenska skolans grundvärde innan demokratin tog över den rollen som jag
tidigare nämnt i inledningen.
Kunskap är huvudmålet för båda institutionerna men synen på kunskap skiljer sig åt. På
vilket sätt är synen på kunskap relaterad till människosynen i dessa två synsätt? I det här
avsnittet vill jag fokusera på hur kristendom betraktar kunskap. Jag måste dock
begränsa min studie för att kunna fokusera på hur kristen kunskapssyn skiljer sig från
progressivismens.
Människans kunskap
Enligt den traditionella kristna uppfattningen baseras människans förmåga att tillägna
sig kunskap på läran om att människan är skapad till Guds avbild (1 Mosebok 1: 27) till
skillnad från andra djur. Det betyder bland annat att Gud, som har ett autonomt
(oberoende) förnuft och personlighet, skapade människan – till att likna honom – med
förnuft och personlighet89. Människan är vidare inte en del av Gud utan hon är skapad.
Med andra ord finns det en avgörande skillnad mellan Guds väsen och människans. Gud
är den som har skapat och människan den som är skapad – likväl liknar människan Gud
som bärare av förnuft (dock inte autonomt) och personlighet. Om skillnaden mellan
Guds och människans kunskap skriver den amerikanske teologen och filosofen
Cornelius Van Til (1895-1987):
89
Gustavsson, Stefan. 1997. s. 215.
34
Christians believe in two levels of man’s existence as derived from the level of
God’s existence. For this reason, Christians must also believe in two levels of
knowledge, the level of God’s knowledge which is absolutely comprehensive and
self-contained, and the level of man’s knowledge which is not comprehensive but
is derivative and reinterpretative. Hence we say that as Christians we believe that
man’s knowledge is analogical of God’s knowledge.90 (Min betoning)
Enligt Van Til är människans kunskap analog till Guds kunskap, det vill säga att
människans kunskap inte är allomfattande utan osjälvständig, beroende av Gud, och en
form av ”efter-förståelse” (en förståelse i Guds fotspår). Guds kunskap och människans
kunskap skiljer sig till sitt väsen åt men det finns ett samband mellan dem, nämligen att
människans kunskap följer Guds absoluta allomfattande och sanna kunskap.91
Den kristna kunskapssynen skiljer sig från Deweys syn på kunskap – en kunskap som
utvecklas för att människan för sin överlevnad ska kunna anpassa sig till sin miljö
(enligt darwinismen). Kunskapen utvecklas men når aldrig sanningen, eftersom absolut
sanning inte finns, som nämns i föregående avsnitt om progressivismens – och därmed
Deweys – kunskapssyn: fallibilism, det vill säga att ingen kunskap med absolut säkerhet
är sann.
Kunskap genom ordet
Hur kan man då enligt kristendomen få och tillägna sig kunskap? Enligt Bibeln kan man
lära sig om Gud och världen (inklusive människan och universum) dels genom naturen
(allt skapat) och dels genom att läsa och förstå Skrifterna – Bibeln. Dessa två
kunskapskällor kallas för den allmänna och den särskilda uppenbarelsen. Van Til
förklarar:
What God did actually reveal directly, and what God revealed naturally to man,
together form one system of truth. God had one comprehensive plan with respect to
the universe inclusive of his natural and his supernatural revelation.92
90
Van Til, Cornelius. In Defense of the Faith. Vol.V. An Introduction to Systematic Theology. 1982.
s.12.
91
Emellertid måste man notera att denna kunskapssyn inte är lika med Platons idealism som Dewey
kritiserar som statisk. Gud är i kristendomen treenig och det betyder att det finns relationer och därmed
interaktion mellan de tre personerna i gudomen. Van Til skriver: ”for Dewey the idea of transcendence
involves pure staticism. And staticism does injustice to human experience, which he concieves to be
simply an active interrelationship of experience with itself and its environment.” Essays on Christian
Education. 1979. s. 49.
92
Ibid. s.74
35
Van Til menar att de båda uppenbarelserna tillsammans utgör ett enhetligt
sanningssystem enligt Guds allomfattande tanke.
Jag tar här upp huvudsakligen den särskilda uppenbarelsen, Bibeln, som är Guds
uppenbarelse i ord. Kristen syn på kunskap har en mycket stark förbindelse med
språket. Gud använder ord, talar, vid skapelsen (1 Mos.1:1). Gud kommunicerar också
med människan med ord: när Gud ger människan uppgiften att ta hand om jorden (1
Mos.1:28), dömer människan (1 Mos. 3:16–19) eller ger de tio budorden (2 Mos. 20:117) använder språket. Jesus talar till folket. Han undervisar med vardagliga ord.
Evangelium ska spridas hela världen (Matt.28:18-20) genom undervisning och
översättning av Guds ord. Människan lär sig genom språket, som förutsätts vara bärare
av sanning. Det är inte överdrivet att påstå att man inte kan föreställa kristendomens lära
utan begreppet Guds ord. Det är djupt förknippat med kristendomens syn på kunskap.
Luther och de andra reformatorerna tänkte att det var väsentligt att alla människor – inte
bara präster och intellektuella utan män och kvinnor, rika och fattiga, gamla och unga –
skulle kunna läsa, lära sig och förstå Guds ord. Översättning av Bibeln till olika språk
och utbildning för alla sorters människor blev en aktuell och stor angelägenhet framför
allt i nordeuropeiska länder. Den amerikanske teologen och tänkaren Francis A.
Schaeffer (1912-1984) förklarar att reformatorerna, Martin Luther (1483-1546) och Jean
Calvin (1509-1564), hävdar att Bibeln är huvudnyckeln till kunskap om Gud.
There could have been no Reformation and no Reformation culture in Northern
Europe without the realization that God had spoken to man in the Scriptures and
that, therefore, we know something truly about God, because God has revealed it to
man93.
Schaeffer menar att detta, att Gud som talar till människan genom bibeln och att
människorna kan veta något riktigt om Gud – är särskilt viktigt att lyfta fram med tanke
på den moderna människans fråga om kommunikation och språk.
Det finns dessutom en annan aspekt av kunskap genom Guds ord: det finns varm och
intim relation mellan människan och kunskap. I Bibeln liknas Guds ord som födan –
något som smakar gott och något som människan är beroende av för att leva. Kunskap
som smakar gott.
93
Ibid. s.21
36
Hur ljuvligt smakar inte ditt tal! Det är sötare än honung för min mun.
(Psaltaren.119:103)
Ät honung, min son, det är gott, självrunnen honung är söt för din gom. Så är
kunskap och vishet för din själ. Om du finner dem, har du en framtid, och ditt
hopp blir ej om intet. (Ordspråksboken. 24:13-14)
As newborn babes, desire the sincere milk of the word, that ye may grow thereby:
If so be ye have tasted that the Lord is gracious.94 (King James Version.1 Peter.
2:2-3)
Germanisten Birgit Stolt, som är expert på Luthers språkuppfattning och hans
bibelöversättning, skriver om hur Luther uttrycker värmen hos och närheten till
kunskapen om Gud.
Luther betecknar katekesen som ”en kristen människas modersmjölk”. I
predikstolen skall prästen vara ”som en ammande mor”. (…) Denna beskrivning av
ett moderligt, omvårdande och kärleksfullt mättande med livsviktig föda tecknar en
annan känslomässig bild än det torra inpluggande av en utantilläxa som många idag
associerar med ordet ”katekes”.95
Det är intressant att Bibel- och, katekeslärning som oftast beskrivas som tråkigt, dystert
och glädjelöst finns inte här. Emellertid visar dessa citat att olika kunskapssyn påverkar
hur man upplever kunskap och lärande. Enligt kristendomen, blir kunskap en del av
människan precis som maten blir kött och blod i människokroppen. Dessutom betraktas
kunskapen något mycket värdefullt eftersom kunskapen ursprungligen kommer från
Gud.
Din muns undervisning är bättre för mig än tusentals stycken guld och silver.
(Psaltaren. 119:72)
Lycklig den människa som finner visheten, den människa som får förstånd. Ty det
är bättre att få vishet än silver, den vinst den ger är bättre än guld. Den är dyrbarare
än pärlor. Allt härligt du äger går ej upp mot den. (Ordspråksboken. 3:13–15)
Det även betonas i Bibeln att Guds ord, kunskap är mycket nära till människan.
Ordet är inte heller på andra sidan havet, så att du behöver säga: "Vem vill för oss
fara över till andra sidan havet och hämta det åt oss och låta oss höra det, så att vi
94
I svensk översättning finns inte ordet ord. ”Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så
att ni genom den växer upp till frälsning, då ni nu har smakat att Herren är god. ”(Folk bibel. 1 Petrus.
2:2-3)
95
Stolt, Birgit. Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. 2004. s.202.
37
kan följa det?" Nej, ordet är dig mycket nära, i din mun och i ditt hjärta, så att du
kan följa det. (5 Mose. 30:13-14)
Ordet betraktas något som Gud använder för att förmedla kunskap till människor med.
Men både ord och kunskap betraktas även något som är mycket värdefulla och nyttiga
och intima eftersom kunskapen är sann och den kommer från Gud med personlighet.
Man kan därför konstatera att i kristendom betraktas kunskap som är värd för respekt
och kärlek. Det är stor skillnad från Deweys syn på kunskap som verktyg för att nå ett
bra resultat, det vill säga människans lyckade anpassning till miljö. Denna skillnad på
kunskapssyn påverkar även syn på lärare och skolan. I kristendom anses lärare som
kunskapbärare och kunskapsförmedlare som både har auktoritet och ansvar och därför
värd för respekt. Skolan betraktas även som en positiv plats där man kan lära sig något
värdefullt. Progressivismen har tendens att betraktar lärare som handledare och skolan
som verktyg för ett demokratiskt samhälle. Så betoning är demokrati som resultat och
inte själva kunskap.
Sann och sammanhållen kunskap.
Francis A. Schaeffer fortsätter skriver i sin bok Escape from Reason:
Thus on the basis of the Scriptures, while we do not have exhaustive knowledge,
we have true and unified knowledge96. (Mina betoningar.)
Schaeffer påstår att genom Bibeln kan man ha verklig kunskap om sanningen om Gud,
om människa och om naturen även om man inte har en uttömmande kunskap om
sanning (exhaustive truth). Vidare genom Bibeln kan man ta del av en sann och
sammanhållen kunskap (true and unified knowledge) – kunskap om Gud, människan
och världen. Vad menas då med ”sann och sammanhållen kunskap” Schaeffer
kommenterar tidigare i bok detta problem associerat med dagens utbildning:
Today we have a weakness in our educational process in failing to understand the
natural associations between the disciplines. We tend to study all our disciplines in
unrelated parallel lines. (…) We have studied (…) our theology as theology, our
philosophy as philosophy; we study something about art as art; we study music as
96
Schaeffer, Francis A. 1968. s. 21.
38
music, without understanding that these are things of man, and the things of man
are not unrelated parallel lines97.
Tanken på ”sann och sammanhållen kunskap” baseras på både kunskap om Gud och
människor/ kosmos, med andra ord nåd och natur (Grace and Nature), som kommer från
Gud som är ”den yttersta verkligheten” (the ultimate reference point)98.
Denna uppfattning att människan kan tillägna sig sann och sammanhållen kunskap
genom Guds ord står i skarp kontrast till Deweys kunskapssyn – att människan i första
hand förvärvar ny kunskap genom egna aktiviteter/erfarenheter.
Learning by doing vs. Learning and doing
Det finns skillnader men det finns också likheter mellan kristendom och progressivism.
Kunskap och handling har ett starkt samband med varandra också i kristendomen.
Kunskap utan handling betraktas emellertid i Bibeln som något som falskt.
Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. (Jakob.1:22)
Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig
man som byggde sitt hus på klippan. (Matteus. 7:24)
(…) så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla
slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. (Kolosserbrevet.1:10)
Kristen uppfattning är att kunskap är kopplad till handling med andra ord kunskap ska
leda till god handling. Man kan uttrycka det som ”learing and doing” som är kontrast
till Deweys ”learning by doing”. Andra likheter är att kunskap, enligt bibeln, är någon
som växer. Kunskap dock betraktas något som ”unfolding” (läggas fram, uppenbaras) –
det förutsätter att det finns substans, ett verkligt innehåll i kunskap tillskillnad från
progressivismens otydlig, oklar kunskap som man inte riktigt kan veta det exakta
innehållet (för att det förändras ständigt) utan man kan uppleva kunskapens effekt som
resultat.
97
Ibid. s. 12.
98
Van Til, Cornelius. 1982. s. 163.
39
Föräldrarnas roll och ansvar i barnens lärande
Det är främst föräldrar som betraktas som ansvariga för sina barns lärande i kristendom.
I Sverige utfärdade Karl XI 1686 kyrkolagen, som motsvarar senare tiders
folkskolestadga:
Enligt denna lag skulle alla barn inhämta grundläggande kunskaper inom
kristendomen. Ingen fick gifta sig som inte kunde läsa innantill i bok och som inte
kunde Luthers lilla katekes. 1723 utfärdades en förordning om att föräldrarna
skulle ombesörja undervisning i hemmen. De var alltså skyldiga att undervisa sina
barn eller skaffa dem undervisning och det var prästernas uppgift att genom
husförhör kontrollera att barnen lärde sig innanläsning och katekesen.99 (Min
betoning.)
Anledning till att man inte fick gifta sig och bilda familj innan man hade lärt sig
katekesen kan förstås mot bakgrund av att föräldrarna hade främsta ansvar till barnens
kristenfostran. Birgitta Stolt beskriver Luther som ”husfadern” dagligen lär katekesen
med sina äldsta barnen, Hans och Lenichen, sex och knappt tre år gamla.
Och själv behöver han stava lika mycket på dessa texter, menar han, trots att han
var en magnus doctor (…).100
Luther ansåg att hemmet också var en viktig ”förmedlingsinstans” vid sidan av kyrka
och skola. Han menade att även han som vuxen och doktor i teologi själv behövde
fortsätta att studera vid köksbordet med sina barn.
Som vi har sett tidigare förflyttades ansvaret för barnens utbildning från hemmet till
staten 1919 i Sverige. Det betyder att det är staten som definierar vad skolans
huvuduppgift är. Dewey betraktar kunskap och skola som instrument. Han värderar
kunskapen efter dess användbarhet eller nytta.
99
Lirén, Gösta. En skola för hela folket. 1986. s.1
Stolt, Birgit. 2004. s.205.
100
40
Slutsats
Syftet med det här arbetet är att undersöka kunskapssyn hos progressivismen och
kristendomen för att få en djupare förståelse av vad skolans uppgift och identitet är. Jag
har valt detta ämne för att dessa två grundperspektiv är de historiskt huvudsakliga för
den svenska skolas identitet och för att kunskapsbegreppet utgör kärnan i förståelsen av
skolans uppgift. Progressivismen som presenteras av John Dewey, kan beskrivas som en
pedagogisk filosofi som har sina rötter i den amerikanska pragmatism som kort
förklaras ”det som praktiskt fungerar ses som korrekt uppfattning av omvärlden”101.
Progressivismens utmärkande pedagogiska drag är bland annat betoning av elevers
aktivitet i lärande processen och kunskapsutveckling genom erfarenhet, reflektion och
samarbete med andra elever. T ex uppmuntras ämnesövergripande arbete och
problembaserade grupparbete därför att den arbetsformen kan uppfylla ovan nämnda
elev- och aktivitetscentrerade pedagogik. Det finns gott om praktiska råd rörande
elevers lärande hos progressivismen.
Å andra sidan när man närmare tittar på kunskapssynen hos progressivismen, är det
inte lika klart och konkret. Detta är precis beroende på hur progressivismen uppfattar
vad kunskap är. Jag har emellertid kommit fram till tre utmärkande drag hos
pragmatismen gällande kunskapssyn och sammanfattar dessa karakterlistiska nedan.
Kunskap som förändras och utvecklas:
Kunskap är inte beständig utan ständigt föränderlig, växande och utvecklande för att
kunna anpassas till den omgivande miljön. Kunskapsutveckling är människans aktiva
omstrukturering av de egna villkoren för överlevnad och utveckling.
Kunskap som aldrig når den absoluta sanningen:
Varje påstående med kunskapsanspråk har denna status endast preliminärt. Denna
kunskapssyn kallas fallibilism och avvisar att det finns någon absolut ofelbar kunskap.
Däremot kan man komma närmare sanningen genom forskning och samarbete.
101
NE. Vol. 4. ”Dewey, John.” s. 536.
41
Kunskap som är redskap:
Dewey använder begreppet instrumentalism för att betona kunskapens praktiska
användbarhet i ledning och styrning av interaktionen mellan organism och miljö.
Kunskap är ett redskap som kan leda eleven till ny kunskap. Det är inte kunskapens
egenvärde som fokuseras utan kunskapens användbarhet, nytta och funktion som
betraktas som värdefull.
Dessa kunskapssyner kan huvudsakligen sägas ha sina rötter i darwinismen som
Dewey starkt är influerad av. Dewey hävdar i tal och skrift att darwinismen kommer att
förändra kunskapens logik och därmed åstadkomma förändringar även inom moral,
politik och religion.102 Om man ser tillbaka i historien kan man säga att Dewey har rätt i
att utvecklingsteori genomsyrar i många områden i det nuvarande samhället framför allt
i västvärlden, men även i Kina och Japan.
Darwinismen som utgör grund för progressivismen kontrasterar skarpt mot
kristendomen i fråga om människosyn. Kristendomen hävdar att Gud finns och han har
skapat hela universum och människan. Gud kommunicerar med människan med ord –
framför allt genom bibeln. Det finns många riktningar inom kristendomen och jag har
valt reformationens kristendom i mitt arbete för att den har varit svensk skolas
grundvärde innan demokrati tog över den platsen. Men jag menar även att
reformationskristendom i många avseenden och inte minst i synen på kunskap
kontrasterar mot darwinismen. Jag sammanfattar några moment i kunskapssyn hos
reformationens kristendom.
Människans kunskap är analog till Guds kunskap som är sammanhållen:
Människans kunskap betraktas som begränsad, osjälvständig och beroende av Gud.
Guds kunskap och människans kunskap skiljer sig till sitt väsen åt men människans
kunskap följer Guds absoluta allomfattande och sanna kunskap. Eftersom Gud är ”den
yttersta verkligheten” (the ultimate reference point), anses hans kunskap vara
sammanhållen och inte fragmentarisk.
102
http://members.door.net/arisbe/menu/library/aboutcsp/Dewey/Darwin.htm Paragraf 1. hämtad 201305-05
42
Kunskap inom alla områden är viktig och har ett värde för respekt och kärlek:
Kunskap inom alla områden är betydelsefull för människor eftersom Gud är intresserad
av alla områden av sin skapelse. Alla ämnen är betydelsefulla och viktiga att studera
och utforska eftersom Gud har gett order till människor att vara goda förvaltare av
världen. Kunskap betraktas som något mycket värdefullt eftersom den är sann och
ursprungligen kommer från Gud. Kunskapen liknas dessutom vid mat som smakar gott,
är nyttig och blir en del av människan. Kunskap förtjänar därför respekt och kärlek.
Kunskap genom kommunikation:
Kristen syn på kunskap har en mycket stark förbindelse till språket. Människan lär sig
genom språket som förutsätts vara bärare av kunskap och sanning. Bibeln är
huvudnyckeln till kunskap om Gud och världen och dessutom riktar den sig till alla
människor. Därför ansåg reformatorerna det var viktigt att alla kunde läsa och förstå
språket. Kristen fostran i Sverige före 1900-talet som representeras av utantilläsning av
Luthers lilla katekes är säkerligen inte en pedagogik som främjar elevers kritiska och
kreativa tänkande. Men det är viktigt att notera att Luther från början menade att lilla
katekesen skulle läras in i form av dialog bestående av frågor och svar.
Deweys nya pedagogik som främjar elevens självständiga och aktivitetsbaserade
lärande passar in ett samhälle i förändring. Dewey anser dessutom att demokrati är det
viktigaste målet för att uppnå som skolan ska användas till som ett instrument. När man
ser dagens svenska skola från det perspektivet kan man säga att skolan har åstadkommit
en hel del som instrument som främjar ett demokratiskt samhälle. Jag personligen anser
att svenska elever jämfört med t ex japanska elever är mycket medvetna om demokrati –
framför allt sina rättigheter som barn och medborgare – och att de är duktiga att
framföra sina åsikter.
Vad som kan ses som negativa konsekvenser av progressivismen är, å andra sidan,
att kunskapens innehåll och värde inte är klart och positivt. Alla elever vill få bättre
betyg som resultat av sitt lärande, men få värderar själva kunskapen som tillägnats högt.
Respekt och kärlek till kunskap kan betraktas som något så overkligt att det kan låta
som en sagoberättelse eller ett skämt. Samma sak kan man säga om inställningen till
skola och lärare – en inställning som har samband med kunskap. Om kunskap inte
betraktas som värdefull, ses inte heller lärare och skola som något av större värde.
43
Eftersom kunskap betraktas som redskap, betraktas även lärare och skola som redskap.
Däremot värderas betyg som kan översättas till siffror och materiell framgång i livet
mycket högt. Jag anser att denna inställning till kunskap egentligen är ett problem för
vuxna – framför allt föräldrar. Om vuxna inte värderar kunskap högt och inte visar hur
värdefull och rolig det är att kunna läsa eller lära sig något nytt för barn, hur kan barnen
förväntas ha en positiv inställning till kunskap och lärande? Progressivismen är
visserligen inte den enda orsaken till denna låga syn på kunskap. Men jag tycker ändå
att det finns anledning att se progressivismen som en bidragande orsak just på grund av
att kunskap och skola betraktas som instrument – medel och inte mål.
En annan aspekt som jag vill peka på är att enligt progressivismen ska kunskap och
skola ständigt förändras för att anpassas efter miljön – ett samhälle som snabbt
förändras på grund av t ex världsekonomi, majoritetens eller massmedias intresse eller
politik. Det ändras snabbt även vilken ämneskunskap som är användbar eller säljbar i
samhället. Man kan kalla detta ”fenomen” dynamisk men också rörlig. Som jag har
förstått behöver barn och ungdomar egentligen stabilitet i sitt vardagliga liv – framför
allt i en lärandemiljö kan jag inte se den ständiga förändringen i inlärningsmiljön som
positiv. Denna instabilitet kan påverka elevers inställning till lärande och kunskap
negativt.
Sammanfattningsvis vill jag säga att man – lärare, skolledare, föräldrar, politiker
med fler – bör tänka igenom och utvärdera konsekvenser av olika kunskapssynen. Då
blir det också klarare om skolans identitet ska byggas på en skola som utgör ett stabilt
centrum för barn, kunskap och lärande eller som en organisation som fungerar som
instrument för ett samhälle och ständigt förändras för att anpassas efter samhällets
villkor. Nästa frågor blir således: Varför finns skolan?
Diskussion
Skolan finns för elevers lärande. Vad kan man då göra för att elever kan lära sig bättre?
Jag har kommit fram till att det behövs en klarare och positivare syn på kunskap, lärare
och skolan. Det är viktigt att både barn och vuxna är medvetna om hur värdefullt och
trevligt det är att lära sig ny kunskap därför att kunskap och lärande har ett egenvärde.
44
Dessutom har enligt min uppfattning människan i grunden en nyfikenhet och längtan
efter sanning och kreativitet.
Men även om man är medveten om kunskapens egenvärde, kan det ibland vara svårt
att studera eftersom det i lärandets natur finns något som kräver tålamod och
koncentration för att förstå något nytt och främmande. Det finns gott om motgångar –
man kan missförstå, glömma och distraheras. Då är det fantastiskt att det finns någon
som har både kunskap och förmåga att förklara väl och förstå olika svårigheter som
barnet upplever. Någon som finns närheten av barnet för att både förmedla kunskap och
hjälpa barnet att förstå och övervinna svårigheter i sitt lärande. Jag menar i första hand
de personer är som föräldrar och sedan lärare. Ju större barnet blir desto större
kompetens behövs – en kompetent lärare – med goda kunskaper och skicklighet att
undervisa .
Lärarens status diskuteras ofta i dagens skoldebatt. Om elever tar kunskap på allvar
och har respekt för kunskap, då har de också höga tankar om kunskapsbärare – lärare,
vuxna och sedan själva – när de har lyckats att tillägna sig ny kunskap!
Men om skolan enbart är ett instrument för samhället eller för den egna materiella
framgångens skull, blir det andra saker som prioriteras, framför allt effektivitet. Det kan
röra sig om kostnadseffektivitet för samhället eller för eleverna – minsta satsning för att
få högsta betyg. Intresset för kunskap minskar och strävan efter effektivitet ökar.
45
Referenser
Gustavsson, Bernt. Utbildningens förändrade villkor. Liber. Stockholm. 2011.
Gustavsson, Bernt. Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap.
Skolverket. Stockholm. 2002.
Gustavsson, Stefan. Kristen på goda grunder. Om sanning i en tid av tvivel. SESGMedia. Stockholm. 1997.
Hartman, Sven. Dewey läst idag. Gem- rapport nr 3. 2003.
http://ojs.sub.su.se/ojs/index.php/gem/article/viewFile/21/20 hämtad 2013-05-15
Hartman, Sven. Med eleven i blickfånget – en aspekt av läroplansutvecklingen. Livet
tillfrågas. Gem- rapport 7. Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm. 2009.
http://ojs.sub.su.se/ojs/index.php/gem/article/view/5/4 hämtad 2013-05-14
Liedman, Sven-Eric. Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Albert Bonniers.
2001.
Linde, Göran. Intern rapport. Mål och kunskapsformer i gymnasieskolans kursplaner.
Skolverket. Stockholm. 2004.
www.skolverket.se/omskolverket/publicerat/.../Blob/pdf1451.pdf?k
Lirén, Gösta. "Facklärarna i skolans och arbetsmarknadens perspektiv: en kamp för
jämlika villkor". Svenska Facklärarförbundet . 1986.
http://www.lararnashistoria.se/node/641 hämtad 2013-04-25.
Lyotard, Jean-Francois. The Post-Modern Condition: A Report on Knowledge.
Manchester University Press. Manchester. 1984.
Läroplan för gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm. 2011.
Löfgren, Mikael. Molander, Anders. (red). Postmoderna tider? Norstedts.1986.
Nationalencyklopedin.Vol.1-17. Bra Böcker. Höganäs. 1992 – 1995.
Nationalencyklopedins Ordbok vol.1-17. Bra Böcker. Höganäs. 1996.
New Dictionary of Theology. Inter-Versity Press. London. 1988.
Nordin, Andreas. Kunskapens politik – en studie av kunskapsdiskurser i svensk och
europeisk utbildningspolicy. Linnaeus University Press. 2012.
Schaeffer, Francis A. Escape from Reason. Inter Varsity Press. IL.1968.
Sire, James W. The Universe Next Door. Inter Varsity Press. IL. 2009.
Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm. Skolverket. 2011.
46
Skolverket.”Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap.” Stockholm. 2010.
Stolt, Birgit. Luther själv. Hjärtats och glädjens teolog. Artos & Norma bokförlag.
Skellefteå.2004.
Toulmin, Stephen Edelston. Cosmopolis. The Hidden Agenda of Modernity. The
University of Chicago Press. Chicago. 1992.
Toulmin, Stephen Edelston. Return to Reason. First Harvard University Press. 2003.
Van Till, Cornelius. Essays on Christian Education. Presbyterian and Reformed
Publishing Co. Philipsburg. NJ. 1979.
Van Till, Cornelius. In Defense of the Faith Vol.V. An Introduction to Systematic
Theology. Presbyterian and Reformed Publishing Co. Philipsburg. NJ. 1982.
Westbrook, Robert B. “JOHN DEWEY”. Prospects: the quarterly review of
comparative education. vol. XXIII, no. 1\2. UNESCO. Paris. 1993.
http://www.ibe.unesco.org/fileadmin/user_upload/archive/publications/ThinkersPdf/deweye.PDF
hämtad 2013-05-16
47
