Hiv ABC
KOMMITTÉN FÖR INTERNATIONELLA AIDSDAGEN 2014
Hiv ABC
Inledning
De första fallen av hiv-smitta i Finland uppdagades för mera än 30 år sedan. På den tiden insjuknade så gott som alla smittade i aids, prognosen var dålig. I dag är hiv-smitta en kronisk
sjukdom, i bästa fall lever man ett friskt och normalt liv trots smittan. Sjukdomsbilden ser i dag
helt annorlunda ut eftersom medicinerna har utvecklats med stormsteg. Tack vare medicinerna är den uppskattade livslängden för en hiv-smittad så gott som den samma som för andra
människor. Om hiv-positiva mammor får medicin under graviditeten elimineras risken för att
smittan ska överföras till barnet så gott som fullständigt
Att vården utvecklats har lett till att synen på hiv-smitta har förändrats. Det i sin tur har haft
stor betydelse för livet på individnivå för den som smittats, men det har också haft samhällelig
betydelse. Därför är det viktigt att media uppdaterar sin kunskap om aids och att man förstår
vilka sociala och samhälleliga faktorer som hör ihop med sjukdomen. För att påverka finländarnas attityder och kunskap om hiv gäller det att använda sig av saklig och respektfull retorik, att
föra fram expertkunskap och forskningsrön samt att använda sig av korrekta termer och ord.
Samtidigt främjar man också folkhälsan och ett mera jämlikt samhälle.
2
Hiv ABC
Allmänna begrepp
Hi-virus
Human immunodeficiency virus det vill säga
humant immunbristvirus. Bärare av HI-viruset är
Hi-smittade. Det finns två huvudtyper av viruset,
de i sin tur delar sig i flera undergrupper. Det
första fyndet av Hi-virus skedde i USA år 1981.
Sexsjukdom
Sjukdom eller könssjukdom som smittar via sex.
Sexsjukdom är som term att föredra eftersom
anger hur smittan överförs. Sexsjukdomar är
bland annat hiv, klamydia, gonorré, syfilis, kondylom och herpes.
Hiv-infektion
Kronisk infektionssjukdom som orsakas av hi-virus. Om hiv-smitta inte vårdas leder smittan till
aids.
Säkrare sex
Man kan skydda sig från hiv-smitta och andra
sexsjukdomar genom att ha sex på ett säkrare
sätt. Det gör man genom att använda kondom
vid vaginal- och analsex. Vid oralsex kan man
använda ett oralsex-skydd eller kondom.
Aids
Aids är den fas av hiv-infektionen då kroppens
immunförsvar är kraftigt nedsatt och motståndskraften mot sjukdomar har försvagats. Hiv och
aids är inte samma sak. Aids-diagnosen gör man
först i det stadiet då den hiv-positiva personen
insjuknar i någon hiv-relaterad sjukdom på grund
av kroppens försämrade immunförsvar. I Finland
har antalet döda i aids minskat tack vare effektivare medicinering. Numera är det möjligt att från
aids-stadiet återvända till hiv-infektionsstadiet
eller till det helt symtomfria stadiet.
Heterosex
Sexuellt umgänge mellan man och kvinna. Hiv kan
smitta vid oskyddat vaginalt, analt eller oralt sex
mellan man och kvinna.
Sex mellan män
Hiv kan smitta vid oskyddat analt eller oralt sex
mellan män.
Sex mellan kvinnor
Det finns så gott som inga fall där hiv skulle ha
smittat vid sex mellan kvinnor.
Hiv-status
Varje människa har en hiv-status. Positiv hiv-status (hiv+) betyder att man bär på smittan.
Negativ hiv-status (hiv-) betyder att man inte
bär på smittan. Man kan ta reda på sin egen
hiv-status genom att låta testa sig.
3
Hiv ABC
Hiv-test
Testa hemma
Det finns hemtest som man kan beställa via
nätet. Testen kostar och i Finland har man inte
ännu utrett vilka av testerna som är pålitliga.
Argumenten både för och emot dessa hemtest
är många.
Hivtest i Finland
I Finland är det kommunerna som sköter
hiv-testen. I första hans vänder man sig till
hälsovårdscentralen där det ska vara gratis och
möjligt att testa sig anonymt. Det är också möjligt
att testa sig vid poliklinikerna för könssjukdomar,
studenthälsan, arbetshälsovården eller på en
privat hälsovårdsstation. Provet tas för det mesta
från armvecket, svar får man inom en vecka. Ett
Hi-negativt resultat är helt tillförlitligt då det
gått tre månader sen det misstänka smittillfället.
Antikroppar
Diagnostiseringen av Hiv-smitta baserar sig för
det mesta på förekomsten av hiv-antikroppar.
Kroppen börjar producera antikroppar mot hiv
en kort tid efter smittan. Senast tre månader
efter smittan kan antikropparna konstateras i
blodet. Därför lönar det sig att göra hivtestet
1-3 månader efter tillfället då man misstänker
att man blivit smittad.
Snabbtest
Ett hiv snabbtest ger resultat inom 1-20 minuter
beroende på vilken testmetod som används.
Snabbtestet tas för det mesta från fingertoppen,
från saliven eller från urinen. Det är bäst att
göra ett snabbtest hos någon av de tillförlitliga
hälsovårdsenheter som erbjuder servicen. Ett
Hi-negativt resultat från ett snabbtest är helt
tillförlitligt då det gått tre månader sen det
misstänka smittillfället
Fönsterperiod
Fönsterperiod pratar man om då man avser
perioden efter att man blivit smittad men då
antikropparna ännu inte syns i blodet. Om en
människa fått hivsmitta förs smittan extra lätt
vidare till en annan människa under fönsterperioden.
Snabbtesten är avgiftsfria och kan göras
anonymt på Hiv-stödcentralerna, på Pro-Tukipiste (pro-stödpunkt), på Finlands Röda Kors
Pluspunkter, på hälsorådgivningsenheter för
droganvändare, på de rörliga hälsorådgivningsenheterna och på en del hälsovårdscentraler.
4
Hiv ABC
Hiv-smitta
Hiv kan smitta
• genom oskyddat vaginalsex och analsex
• genom oralsex utan kondom eller skydd
för oralsex
• genom drogsprutor som används gemensamt
• från en hiv-positiv mor till barnet under
graviditeten, förlossningen eller under
amningsperioden. (I Finland är risken låg
tack vare skyddsmedicinering)
• Vid blodtransfusion eller vid organtran splantation. (I Finland har man inte
konstaterat ett enda fall av överföring
av smittan i samband med bloddonation
efter 1985.)
Hiv smittar inte i det dagliga livet:
• inte via mat, dryck, bestick
• inte via handdukar eller lakan
• inte via bastulaven, wc-stolen eller simhallen
• inte via myggor eller andra djur
• inte via spott, tårar, svett, urin,
avföring eller via spyor
• inte via kyssar, kramar, beröring
• inte i socialt umgänge
• inte via säkrare sex
• inte genom frisk hud
Symtom
För det mesta orsakar hiv-smitta inga andra
symtom än en eventuell primärinfektion. Om den
smittade inte får medicinsk vård kan hiv utvecklas
till aidsstadiet då kroppens immunförsvar raseras
och bakterier eller andra mikrober förorsakar
infektioner till exempel i lungorna, munnen eller
på huden. De vanligaste aidsrelaterade sjukdomarna är infektioner i matstrupen och i munnen,
lunginflammation, olika infektioner och Kaposis
sarkom.
Virusmängd
Det är mera sannolikt att hiv-smitta överförs från
en människa med hög virusmängd. Virusmängden är störst under de första veckorna efter att
man fått smittan, sedan sjunker mängden. Om
man inte får fungerande medicinering kommer
nivåerna att stiga igen då aidsfasen inträder. Om
man får rätt medicinering sjunker virusmängden
under den mätbara gränsen på några månader,
den som bär på smittan för den inte vidare vid
oskyddat sex efter det.
Primärinfektion
Man uppskattar att 30-50% av de som smittas
av hiv drabbas av primärinfektionen, den inträffar 2-6 veckor efter smittillfället. Symtomen är
mycket allmänna, influensaliknande som feber,
halsont och svullnad i halsens lymfkörtlar. En del
får utslag på överkroppen. Hiv-smitta kan inte
konstateras utgående från symtomen. Endast
ett hivtest kan avgöra om man blivit smittad
eller inte.
Nyligen hiv-smittad
Några veckor efter att man blivit hiv-smittad är
mängden hi-virus i blodet hög. Då är risken att
få smittan av den virusbärande personen som
högst vid sexkontakt eller användning av samma
injektionsspruta. Under perioden då man just
fått smittan kan ett negativt hiv-test inte anses
helt tillförlitligt.
CD4-cellen
CD4-cellen är en hjälparcell som reglerar immunförsvaret genom att identifiera för kroppen
främmande ämnen och genom att hjälpa de
vita blodkropparna (lymfocyter) att förstöra
sjukdomsalstrare. Hi-viruset förstör CD4 celler
och genom att mäta antalet celler kan man få
uppgifter om hur hiv-infektionen framskrider.
I Finland bestämmer man från fall till fall när
medicineringen ska inledas eller så inleds den då
nivån av CD4-celler sjunkit till en bestämd nivå.
5
Hiv ABC
Hiv-medicinering
man utsatts för möjlig smitta. PEP kan övervägas
till exempel vid nålstick eller andra arbetsolyckor i vårdsektorn eller då en hiv-negativ person
utsatts för möjlig smitta, t.ex. om kondomen
spruckit.
Medicineringen bygger på att minska mängden
hi-virus och göra det möjligt för hjälparcellerna
(CD4) att föröka sig. Vården kallas HAART-vård,
(highly active antiretroviral therapy). Genom
medicineringen förlängs den smittades livslängd,
man förhindrar följdsjukdomar samtidigt som
man förbättrar den smittades livskvalitet.
PEP ska sättas in snabbt, senast 48 timmar efter
att man utsatts för smitta. Den förebyggande
medicineringen är en kombinationsbehandling
som varar i en månad. Beslut om att inleda vården
fattas av en läkare.
Vården och medicineringen planeras alltid individuellt, man kombinerar olika läkemedel. Med den
kunskap vi har i dag är medicineringen livslång.
PrEP- skyddsmedicinering
PrEP (Pre-Exposure Prophylaxis) är en förebyggande medicinering för personer som genom
sin livssituation löper hög risk för att smittas
av hiv. Det kombinationsläkemedel för hiv som
används i USA för denna vård är inte godkänd
som skyddsmedicin i Europa.
Vaccin mot hiv
Det finns många omfattande försök på gång runt
om i världen där man försöker få fram ett vaccin
mot hiv, såväl förebyggande som vårdande. Just
nu (2014)finns inget vaccin att få.
PEP-förebyggande medicinering
PEP (Post-Exposure Prophylaxis) är en förebyggande behandling med hiv-mediciner som
drastiskt minskar risken för hivsmitta efter att
I Finland finns ingen officiell rekommendation
om PEP eller PrEP.
Smittspårning
Med smittspårning avses att man informerar alla
som kan ha utsatts för smittan och erbjuder dem
undersökning. Det primära syftet med smittspårning är att förhindra att smittan sprids och att få
de som möjligen smittats under vård.
på tal. Man försöker fastställa tidpunkten då
personen blivit smittad, till exempel genom att
kontrollera med ev. tidigare negativa test eller
utreda om personen haft en primärinfektion. Att
meddela de som möjligen utsatts för smittan kan
göras av den smittade själv eller om han/hon så
önskar av läkaren. Smittspårning baserar sig på
en förtroendefull vårdrelation
Då en smittsam sjukdom konstateras är den
vårdande läkaren skyldig att föra smittspårning
Hiv-vården i Finland
Vården av hiv-smitta har i Finland koncentrerats
till specialsjukvården. Vården för en hiv-positiv
går ut på uppföljning av det allmänna hälsotillståndet och en helhetssyn i vården, bland
annat följer man med munhälsan och ger vaccinationer mot andra smittsamma sjukdomar.
En god allmänkondition och vård av den egna
hälsan minskar riskerna för att drabbas av andra
sjukdomar. Genom blodprov följer man med hur
hiv-infektionen framskrider, vid behov inleds
medicinering.
Med en fungerande medicinering kan den hiv-positiva leva samma liv som en hiv-negativ, både
i arbetslivet och på fritiden. Det finns inget
som förhindrar att man bildar familj. Vården är
kostnadsfri med stöd av lagen om smittsamma
sjukdomar.
6
Hiv ABC
Hiv i Finland
Att de mänskliga rättigheterna respekteras har
visat sig vara alldeles central då det gäller att
förebygga hiv-smitta och då det gäller de smittades och de anhörigas trygghet. Hiv-smitta berör
fortfarande ofta människor vars sociala ställning
är svag. Stigmat speglas i samhällstrukturen och
påverkar bland annat möjligheten till social- och
hälsovård, till möjligheter i arbetslivet, också de
hiv-smittades rättsskydd påverkas.
I Finland konstateras årligen 150-200 nya fall av
hiv-smitta. Oskyddat sex är så gott som alltid
orsaken till smittan. Den senaste tiden har knappast några fall konstaterats där smittan skulle
överförts via narkotikasprutor. Statistik över
konstaterade fall av hiv-smitta i Finland finns på
Institutet för hälsa och välfärds nätsida:
http://www.thl.fi/ttr/gen/rpt/hivsuo.pdf
Finlands hiv-strategi
Finlands nuvarande hiv-strategi sträcker sig från
2013–2016. Strategin strävar efter att minska
antalet nya fall av hiv-smitta i Finland och se
till att alla smittade får den rekommenderade
vården. Målet är också att arbeta mot stigmatisering och diskriminering av de hiv-smittade.
Strategin presenterar åtgärder som leder till att
målen uppnås:
Möjlighet till hiv-test
Det lönar sig att hiv-testa sig om man haft oskyddat sex. Hiv syns inte på utsidan och ger inga
symtom så det finns inte andra sätt att utesluta
smitta än att testa sig. I Finland görs hiv-test inte
automatiskt då man testas för andra sexsjukdomar, utan man måste be om det. Det har ofta
upplevts som besvärligt att få göra ett hiv-test
inom den offentliga sjukvården.
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/
10024/90918/THL_SUO007_2012Web.
pdf?sequence=1
Många faktorer ligger bakom; begränsade resurser, föråldrad kunskap om hiv, fördomar, den
sexuella normen och tabun som gör det svårare
att diskutera sexualhälsa och hiv-test i hälsovården. Att sänka tröskeln för testen är viktigt
eftersom en tidig diagnos förbättrar prognosen
och minskar risken för att smittan förs vidare.
Centrala befolkningssegment
Hiv-smitta är ovanligt i Finland, men i vissa
grupper av befolkningen är smittan vanligare
förekommande än hos befolkningen överlag.
Finlands hiv-strategi koncentrerar den förebyggande vården till dessa grupper. Globalt sett
varierar de mera utsatta befolkningssegmenten
mellan olika länder och världsdelar.
Om hiv-smittan konstateras
i ett sent skede
Av de nya fall av hiv-smitta som konstateras i
Finland uppdagas två tredjedelar i ett skede då
kroppens immunförsvar redan har försvagats och
medicineringen redan borde ha inletts. Ofta har
det gått flera år sedan man fått smittan. Då är
risken uppenbar att den smittade har fört smittan vidare till flera sexpartners. I de flesta fall i
Finland har man fått smittan av någon som inte
själv vet om att den är smittad.
Utsatta grupper
Utsatta grupper är befolkningsgrupper som löper
en större risk än genomsnittet att smittas av hiv.
Dessa befolkningsgruppers samhällställning är
ofta svagare än genomsnittets.
Stigma och fördomar
Det finns fortfarande många rädslor och fördomar förknippade med hiv, detta leder ofta till
diskriminering av de hiv-smittade. Trots att den
hiv-smittade inte utgör någon smittorisk för
omgivningen blir han eller hon ofta utestängd
från den sociala och samhälleliga gemenskapen.
Stigmatiseringen får näring av en heteronormativ
sexualsyn, diskriminering, rasism, smittade som
dömts för oskyddat sex och de sensationsrubriker som domarna lett till.
7
Hiv ABC
Hiv och lagen
Många lagar, förordningar och praxis berör hiv
och hiv-smittade. En del förstärker medan andra försvagar förverkligandet av de mänskliga
rättigheterna och upprätthåller skadliga tillvägagångssätt. Också i Finland finns det saker att
förbättra då det gäller de hiv-smittades ställning.
Strafflagens tillämpning i fall av spridande av
hiv-smitta är en utmaning för det förebyggande arbete och för de hiv-smittades mänskliga
rättigheter.
Hiv i världen
I hela världen finns uppskattningsvis över 35
miljoner hiv-smittade, av dem lever 32,6 miljoner
i u-länder. Kampen mot hiv börjar ge resultat. Antalet nya fall av hiv-smitta hade år 2013
minskat med 38 % jämfört med 2001. År 2013
konstaterades dock över två miljoner nya fall
av smitta och 1,5 miljoner människor dog av
aidsrelaterade orsaker. Sammanlagt har över 39
miljoner människor dött i aids. Numera är ungefär
hälften av de smittade kvinnor då sjukdomen
tidigare förekom mest hos män.
till exempel manliga prostituerade, transsexuella
sexarbetare, sexuella minoritetet och sprutnarkomaner saknar möjlighet till förebyggande
åtgärder. På grund av det är det många som inte
känner till sin egen hiv-status.
Stigma och fördomar
Många kulturellt betingade fördomar kring hiv
påverkar de hiv-smittades liv. Stigmatisering och
diskriminering gör också att många saknar möjligheter att bli testade och att få vård. I många
u-länder råder en helt felaktiga uppfattning om
hiv och aids. Förebyggande åtgärder och saklig
information är av central betydelse i kampen mot
aids och strävan att minska fördomarna.
Hiv i u-länderna
95 % av de nya fallen av hiv-smitta konstateras i u-länderna. De länder som drabbas värst
av epidemin har också andra stor samhälleliga
problem; fattigdom, sjukdom och hungersnöd.
Hiv-smittan ökar risken för att man insjuknar
i andra allvarliga sjukdomar, till exempel är tuberkulos en allvarlig risk för den som är hiv-smittad.
Tuberkulos är de facto den vanligaste dödsorsaken för hiv-smittade. Tidig diagnostisering och
vård har dock märkbart minskat antalet dödsfall
för hivsmittade i tuberkulos eller i andra hiv-relaterade sjukdomar.
Möjlighet till hiv-test
Man uppskattar att omkring 19 miljoner av 35
miljoner hiv-positiva inte känner till sin status.
Möjligheten till hiv-test är av största betydelse
då det gäller att stoppa smittan. I synnerhet
nyckelgrupperna borde få bli testade och få vård.
I västerlandet är hiv numera en sjukdom som kan
vårdas med hjälp av medicinering, i u-länderna är
den i många fall fortfarande en dödlig sjukdom
på grund av brist på mediciner.
Centrala befolkningssegment
24,7 miljoner hiv-positiva människor bor i den
delen av Afrika som ligger söder om Sahara. Det
är nästan 70 % av alla hiv-smittade i världen. I
Afrika, söder om Sahara är det kvinnor i åldern
15-24 år som drabbas i 60 % av fallen. Andelen
smittade kvinnor ökar också i Östeuropa, i Asien
och i Latinamerika. Det finns över 3,2 miljoner
hiv-smittade barn under 15 år, de flesta av dem
i Afrika söder om Sahara. För det mesta har barnen fått smittan via sin mor, under graviditeten,
förlossningen eller via modersmjölken.
Medicinering
I u-länderna bor det nästan 32,6 miljoner män­
niskor som borde får antiretroviral medicinering
mot hiv-symtom. Endast 11,7 miljoner får det.
Med rätt medicinering kan man förhindra att
viruset sprids från människa till människa och
därmed förebygga smittspridningen. Endast vart
fjärde barn med hiv-smitta får vård, medan en
tredjedel av de vuxna får vård.
Utsatta grupper
Fattigdom och diskriminering ökar risken för
att smittas av hiv. De som utsätts för sexuella övergrepp löper en 50 % större risk att bli
hiv-smittade. Många särskilt utsatta grupper,
Läs om omskärelse av pojkar och män på FN:s
befolkningsfonds UNFPAs sidor::
https://www.unfpa.org/hiv/strategic/advances3.htm.
Källor: UNAIDS, UNFPA, WHO
8
Hiv ABC
Internationella aidsdagen 1.12.
WHO:s aidsprogram (Global Program on AIDS,
GPA) utlyste år 1988 datumet 1 december till
internationella aidsdagen. Dagen har årligen uppmärksammats i Finland, i början med
stöd av medicinalstyrelsen, senare med stöd
av social- och hälsovårdsministeriet. Sedan
början av 1990-talet har UNAIDS koordinerat
dagens internationella tema.
I Finland koordineras dagen av kommittén för
internationella aidsdagen. Kommittén samlar
alla organisationer och aktörer som vill verka
för att öka kunskapen om hiv och jobba för
att minska fallen av hiv-smitta och för de
hiv-positivas rättigheter.
Aktörer
A-klinikstiftelsen, Vinkki
• Hälsorådgivning och socialrådgivning
för missbrukare
•www.a-klinikka.fi
•www.vinkki.fi
SETA ry
• Människorättsorganisation som främjar
lika värde oberoende av sexuell läggning
eller könsidentitet.
•www.seta.fi
Helsingfors diakoni-institut,
Munkholmens servicecentral
• Service för hiv-positiva drogmissbrukare
•www.hdl.fi
Seppo-stiftelsen
• Sakkunnigorganisation gällande
sexualitet och relationer
•www.sexpo.fi
Hiv-stödcentralen
• Förebyggande verksamhet, hiv-test,
rådgivning och stöd för hiv-positiva,
för deras närstående och för de som
är rädda för att de ska bli smittade.
•www.hivtukikeskus.fi
•www.miestenkesken.fi
•www.justwearit.fi
Suomen HIV/aids-sairaanhoitajayhdistys
(SHAS ry) (Hiv/aids-sjukskötarförening
i Finland)
• Förebyggande av hiv-smitta, utveckling
av vården
•www.shas.fi
Finska Missionssällskapet
• Jobbar internationellt med att förebygga
smitta och påverka attityder
•www.suomenlahetysseura.fi
Positiiviset ry
• Patientorganisation för hiv-smittade.
Info och stöd till hiv-smittade och
deras anhöriga. Sakkunnighet om
hur man lever med hiv.
•www.positiiviset.fi
Finlands Röda Kors
• Förebyggande verksamhet, rådgivning, test
•www.punainenristi.fi
Pro-tukipiste
• Sakkunniga gällande prostitution,
sexarbetare och människohandel
•www.pro-tukipiste.fi
Väestöliitto
• Expertorganisation inom social- och
hälsovård. Specialkunskap gällande familjer,
befolkning och sexualitet, både i Finland
och internationellt.
•www.vaestoliitto.fi
9
Hiv ABC
Internationella aktörer
UNAIDS, Joint United Nations
Programme on HIV and AIDS
• FN:s hiv/aids-program
•http://www.unaids.org/
International Federation of the
Red Cross/Red Crescent Societie, IFRC
• Internationella rödakors- och röda halvmånefederationen är en av de
äldsta och mest kända humanitära
organisationerna.
• https://www.ifrc.org/en
UNFPA, United Nations Population Fund
• FN:s befolkningsfond är en internationell
utvecklingsfond som arbetar för likvärdiga
möjligheter till ett gott och friskt liv.
•http://www.unfpa.org/
International Aids Society
Expertorganisation som utbildar,
förenar och mobiliserar.
• http://www.iasociety.org/
UNICEF, United Nations Children’s Fund
• FN:s barnfond, internationell organisation
som jobbar för barnens rättigheter
•http://www.unicef.org/
IPPF, International Planned
Parenthood Federation
• Internationell organisation som jobbar
för individens rätt till familjeplanering
och sexualhälsa (NGO)
•http://www.ippf.org/
WHO, World Health Organization
• Världshälsoorganisationen, lyder under FN.
Strävar efter att förbättra medborgarnas
hälsa.
•http://www.who.int/en/
10
