2016-09-01
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Med stödjande insatser via boendestöd o sysselsättning
Projektplan för pilotprojekt i Värnamo kommun
Projektledare Nadia Melkstam, Kommunalutveckling
2016-09-01
Projektidé
Ambitionen är att över tid, följa och ge stöd åt fem personer med psykisk sjukdom som är i
behov av att göra livsstilsförändringar på grund av en, i dagsläget, ohälsosam livsstil. Det stöd
som kommunen önskar ge ska vara individuellt utformat och göra det möjligt för personer
med psykisk sjukdom att starta förändringsprocesser och vidmakthålla nya mer hälsosamma
vanor.
Initialt bestäms projektet pågå till och med dec 2016. Projektet ska både kunna avbrytas och
förlängas utifrån de resultat som uppnås och redovisas.
Teoretisk bakgrund och perspektiv
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2011) löper personer med psykisk ohälsa och
funktionsnedsättning större risk än andra att drabbas av olika somatiska sjukdomar som
uppkommer till följd av en ohälsosam livsstil. Vanliga sjukdomar vid en ohälsosam livsstil kan
vara exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, Diabetes, Metabolt syndrom, Cancer eller Kronisk
Obstruktiv Lungsjukdom. Det finns både fysiologiska och sociala anledningar till varför
personer med psykisk sjukdom har ökad risk för somatiska sjukdomar. Enligt De Hert & Cohen
(2011) har personer med psykisk sjukdom en högre förekomst av somatisk ohälsa och till följd
av det en 2-3 ggr högre överdödlighet än befolkningen i allmänhet.
I studier av Beebe et al (2014) och Soundy et al (2014) kring fysisk träningsbetydelse för
hälsan hos personer med den psykiska sjukdomen schizofreni, har det påvisats att de ofta har
stora svårigheter med exekutiva funktioner. Det här gör det svårt att själv initiera och
vidmakthålla nya hälsosammare vanor även om det fått kunskap om riskerna med ett stilla
sittande och fysiskt inaktivt liv.
Det kommunala pilotprojektet i Värnamo kommer fokus att ligga på stödfunktioner inom
funktionshinderomsorgen som personer med psykisk ohälsa kan behöva för att lyckas
förändra ohälsosamma vanor. Kommunens funktionshinderomsorg, bestående av
boendestöd och rehabteam, kan arbeta med att stödja personer på ett individuellt plan i de
frågor som rör aktiviteter för att främja goda levnadsvanor.
I huvudsak skall screening av somatiska riskfaktorer och sjukdomar ske i hälsosamtal och
hälsoundersökning på landstinget. Vanligen sker det på vårdcentralen alternativt på
psykiatrins slutenvård om individen sedan tidigare har en pågående kontakt där. Nyligen har
Region Jönköping startat upp ett projekt ” Somatisk hälsa hos personer med psykisk
sjukdom”, där man har startat med årligt hälsosamtal och undersökning på
psykosmottagningen i Värnamo. Vid undantagsfall, där personen inte har pågående insats av
2016-09-01
psykiatrin eller möjlighet att tillgodose sig vårdcentralens insats, kan hälsosamtalet ske via
Kommunal Hemsjukvård.
Relevans
Enligt både Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2011) och PRIO-utredningen från
Socialdepartementet (2012) har personer med psykisk ohälsa sämre förutsättningar än
befolkningen i övrigt att få en tillräckligt god somatisk omvårdnad. Det här trots samma
rättighet till en jämlik somatisk vård. Kommunen behöver därför skapa förutsättningar i form
av individuellt stöd till hälsosamma aktiviteter så att personer med psykisk ohälsa kan
tillgodose sig de insatser som sjukvården ger.
Förankring av projektet
Samtidigt med kommunens projekt har även Region Jönköping ett pågående projekt
”Somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom”. I projektgruppen på Regionen har
representanter med olika professioner från landstinget funnits med såväl som representanter
från kommun och vårdcentral. Initialt gjordes, av Värnamo kommun och psykosmottagningen
i Värnamo, ett antal brukarintervjuer för att undersöka hur personer med psykisk sjukdom
upplever att de har fått stöd till hälsosamma levnadsvanor från olika instanser inom kommun
och region. I intervjuerna framkommer det att de flesta inte har varit på något hälsosamtal.
Bland de som haft ett hälsosamtal och fått hälsorisker identifierade framkom det att de har
svårt att påbörja en förändring av vanor samt att få till hälsosammare vanor som håller i sig.
Några upplever att sjukvården inte ser att människan består av både psykisk och fysiska
funktioner, och de beskriver att de upplever sig bli bollade mellan olika instanser inom vården
beroende på åkomma. Andra känner att det mesta av somatiska symtom hänvisas till att ha
med den psykiska sjukdomen att göra.
I kommunala pilotprojektet har kontakt upprättats med en brukare, som har egen erfarenhet
av psykisk sjukdom för samråd kring hur stödfunktionen ska se ut.
Initialt behöver projekt idén förankras hos Biståndsenheten, HSL-sektionen, områdeschefen
för boendestöd och sysselsättning samt dess personal. Brukare av sysselsättning och
boendestöd i Värnamo kommun kommer också att informeras om projektet via RSMH och vid
anhörigträff på sysselsättningen.
Övriga kommuner i länet kommer att kunna följa pilotprojektet i Värnamo kommun via
länsnätverksträffar för cheferna.
2016-09-01
Samverkan i projektet
Projektet utgår från en projektplan som gjordes i Mullsjö kommun 2014. Revidering av
projektplanen har gjorts med anledning av att Region Jönköping initierat ett projekt med
fokus på somatisk hälsa för personer med svår psykisk sjukdom. Förändringarna har
framförallt rört frågor runt var identifiering av riskfaktorer för somatisk sjukdom skall ske. Det
här för att Region och kommuner i Jönköpings region inte skall göra dubbelarbete med att
identifiera ohälsosamma levnadsvanor samt direkt somatisk ohälsa.
Kommunens pilotprojekt i Värnamo kommer fokusera på genomförandet samt hur stödet ges
till brukaren för att skapa möjlighet att förändra en ohälsosam livsstil samt hur brukaren ska
kunna vidmakthålla nya mer hälsosamma vanor. De levnadsvanor som det kommer att
fokuseras på är kost, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.
För ökad samverkan mellan Regionens projekt för ”somatisk hälsa hos personer med psykisk
sjukdom” och Kommunernas projekt är undertecknad delaktig i båda. Det är viktigt att direkt
bygga broar mellan de som identifierar ohälsa och livsstilsrelaterade riskfaktorer samt de i
kommunerna som arbetar med bistånd i form av boendestöd och sysselsättning där individer
med psykisk ohälsa kan få stödet mer individanpassat. Detta överensstämmer med
socialdepartementets PRIO-utredning (2012) där ett av delmålen är: ”Bidra till samverkan och
samordning mellan huvudmännen vid riktade insatser till personer med omfattande eller
komplicerad psykiatrisk problematik”.
Identifiering av personer som har behov av stöd från kommunen sker initialt på
psykosmottagningen i Värnamo. De här personerna identifieras och tillfrågas i samband med
hälsosamtal och hälsoundersökning. Initialt planeras detta stöd ges till 5 personer i projektet.
Visar det sig på psykosmottagningen vara svårt att identifiera 5 stycken personer som har
behov av och önskar stöd i att förändra levnadsvanor så kommer projektledaren att koppla
personer till projektet, eftersom projekt tiden är kort och det är viktigt att vi hinner testa
stödprocessen.
Organisation och ekonomi
Projektanställd finansernas med 50 % från FoUrum initialt tom december 2016.
Finansiering av resor inom länet sker via Värnamo kommun.
Finansiering av Brukarmedverkan i projektet sker via kommunalutveckling (FoUrum) Tim
arvode betalas.
I övrigt skall boendestödjare och övriga stödpersoner t.ex. rehab och sjuksköterska finansieras
inom befintlig budget.
2016-09-01
Planerade aktiviteter och tidsplan
Arbetsplan:
1. Förberedelser
görs tillsammans med brukare med egen erfarenhet för att samla en bra
”verktygsbank” som kan vara lämpliga att använda vid stöd för att förändra
ohälsosamma levnadsvanor vad det gäller: kost, motion, alkohol och tobak. Stort fokus
kommer vara på materialet ”Ett Självständig Liv” (ESL).
Framtagande av olika mätvärden för att kunna utvärdera resultat gällande upplevd
hälsa, förändrade levnadsvanor samt stödinsatser via boendestöd eller sysselsättning
rörande hälsosammare levnadsvanor. Planeras vara framtaget i september -16.
2. Identifiera somatisk ohälsa eller risker för somatisk ohälsa
via sjukvård. Initialt under projekttiden sker det via psykosmottagningen. I förlängning
på andra enheter inom psykiatrin och inom primärvård på vårdcentral eller i enstaka
fall via kommunal hemsjukvård. Identifieras behov av stöd i aktiviteter för att förbättra
levnadsvanor (kost, motion, alkohol och tobak) kallas kommunens
biståndshandläggare, projektansvarig samt boendestöd eller sysselsättning till en SIP.
Under projekttid: Brukare som skall ingå i projektet måste ha en redan pågående
insats av boendestöd och/eller sysselsättning. Då redan pågående insats från
boendestöd eller sysselsättning finns, sker överrapportering från sjuksköterska på
psykosmottagningen till projektansvarig antingen via aktualisering av SIP där även
biståndshandläggare kan finnas med. Om inte biståndshandläggare finns med vid SIP
behöver de ha kännedom om att brukaren deltar i projektet. De 5 personer som skall
delta i pilotprojektet skall vara identifierade senast i oktober -16.
Brukare önskar stöd i livsstilsfrågor och inte har pågående insats från boendestöd eller
sysselsättning.
Brukare lämnar in ansökan om stöd i livsstilsrelaterade vanor till biståndsenheten.
Biståndsenheten kan bevilja bistånd i form av motivationsstöd, hjälp med struktur
samt mer eller mindre handgripligt stöd i t.ex. handling, matlagning, utöva fysisk
aktivitet/träning, intaga måltider tillsammans, delta vid matlagningskurser eller andra
hälsofrämjande aktiviteter som exempelvis: medverka vid hälsosamtal eller ge stöd
inför vid eventuellt ifyllande av frågeformulär.
3. Brukare träffar boendestödet/sysselsättning och rehab
2016-09-01
Tillsammans väljer brukare och teamet inriktning på vilket av de fyra olika områden
(kost, motion, tobak, alkohol) som brukaren själv önskar få stöd i till en början.
Materialet ”Ett Självständigt Liv”( ESL) kan fungera som ett bra verktyg för att planera
det individuella stödet. Vid val av område att fokusera på för brukaren är det viktigt
att välja ett i taget för att målet skall vara lättare att nå. Målen skall också vara tydliga
och mätbara och dokumenteras i genomförandeplanen. Antalet träffar kring
stödinsatsen är individuell samt vilka i teamet som deltar vid träffarna beror på vad
behovet är.
(Vilka verktyg man använder för stöd se bilaga.)
4. Måluppföljning
Täta kontinuerliga uppföljningar för att stötta individen till ökad uthållighet i att arbeta
in nya vanor.
Uppföljning:
Uppföljning av delmål redan efter en vecka. Om målet inte har uppnåtts är det viktigt
att direkt revidera målet och göra det nåbart. I samband med varje avtalad träff
mellan boendestöd och brukare skall en liten stund avsättas för avstämning. Samt
därefter bör uppföljning med teamet ske kontinuerligt en gång i månaden.
Avslutning av stödinsats:
Om behov inte kvarstår, eller vid måluppfyllan avslutas stödinsatsen. Avslut skall inte
ske för tidigt, innan de nya hälsosammare vanorna har befästs.
5. Nytt ämne väljs
Om behov av fortsatt stöd finns i ytterligare något område (kost, motion, tobak eller
alkohol) för att främja hälsosammare livsstil väljs ett nytt område att arbeta med.
2016-09-01
Förväntade resultat
Personer med psykisk sjukdom kan på grund av sin sjukdom ha svårt att initiera en
livsstilsförändring. Det kan också vara mycket svårt att vidmakthålla ändrad livsstil i den
utsträckningen att det blir till en vana. Därför kan stödet i de här frågorna ge personer med
psykisk ohälsa en möjlighet att kunna göra de nödvändiga livsstilsförändringar de behöver.
Mätbara mål:
FYSISK AKTIVITET: Mäta fysisk aktivitets tid/dag/vecka. Mäter vi genom socialstyrelsens
”frågor om dina levnadsvanor”.
KOST: Mäta att man äter frukost, lunch, middag i kostdagbok.
Mäta matvanor genom socialstyrelsens ”frågor om dina levnadsvanor”.
TOBAK: Antal cigaretter/tobak mäter vi genom socialstyrelsens ”frågor om dina
levnadsvanor”.
ALKOHOL: Mängd alkohol genom socialstyrelsens ”frågor om dina levnadsvanor”.
NÖJDHET: Brukarens egen upplevelse av hur nöjd han hon är med sin hälsa.
ANTAL STÖDINSATSER: antal stödinsatser i levnadsvanor från boendestöd och sysselsättning
Kommunikationsplan
Kommunerna följer projektet via chefsnätverket. Projektledare ansvarar för spridning av
information om projektet till samtliga berörda, biståndsenheten, Områdeschef för
socialpsykiatrin i kommunen samt dennes personal i boendestöd och sysselsättning, Personal
på psykosmottagningen, kommunens hemsjukvård, anhöriggrupper och brukarorganisationer.
Uppföljning
Mätning av levnadsvanor kommer att ske via socialstyrelsens frågor om levnadsvanor.
Egen skattning av sin upplevda hälsa kommer tas fram gemensamt med regionens
projekt. Ett instrument som utvärderar personens egen upplevelse av sin hälsa och
önskan om att vilja arbete med att förbättra sina levnadsvanor samt dennes
uppfattning om sin egen förmåga att kunna göra detta.
Mätning av antal biståndsbesluts insatser från boendestöd respektive sysselsättning
rörande levnadsvanor.
Referenser:
2016-09-01
Beebe, H.L., Smith, K., Burk, R. et al. (2011). Effects of a motivational intervention on exercise
behavior in persons with schizophrenia spectrum disorders. Community Mental Health
Journal, vol.47(6), ss.628-636.
De Hert, M., Coheen, D., Bobes, J., Cetkovich-Bakmas, M., Leucht, S., Ndetei, DM., Newcomer,
JW., Uwakwe, R., Asai,I,, Möller, HJ., Gautam., Detraux, J., Corell, CU (2011 b) Physical illness
in patients with sever mental disorders. II. Barriers to care, monitoring and treatment
guidelines, plus recommendations at the system and individual level. World Psychiatry
10(2):138-151
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, socialstyrelsen
Soundy, A., Stubbs, B., Probst, M. (2014). Barriers to and faciliators of physical activity among
persons with schizophrenia: A survey of physical therapists. Psychiatric Services, vol. 65(5),
693-696.
PRIO- psykisk ohälsa – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016,
(2012), socialdepartementet
