Kursbeskrivning för kurs inom LLII VT17
Lärosätets namn
Stockholms universitet.
Institutionen för material och miljökemi, i samarbete med Institutionen för
matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Kursens namn
Kemi för lärare, åk 7-9, 45hp (1-45hp). Ingår i Lärarlyftet II.
Antal högskolepoäng
45 högskolepoäng
Målgrupp
Du som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i detta ämne i åk
7-9 utan att vara ämnesbehörig.
Studietakt
Halvfart
Start- och slutdatum
2017-01-21 - 2018-06-09
Kursens innehåll och upplägg
Kursen omfattar 45 hp och vänder sig till lärare som behöver komplettera för behörighet
att undervisa i kemi i årskurs 7-9.
Kursen avser att ge en bred introduktion till kemin, där avsnitt från fysikalisk, oorganisk,
organisk, samt biokemi presenteras. Kursen ger också fördjupade ämneskunskaper inom
kemi, med fokus på oorganisk miljökemi.
Kursen ska även ge ökad förmåga att motivera och intressera elever för kemiämnet, samt
främja elevers förståelse av kemiska begrepp, teorier och modeller, samt deras användning
i vardag och samhälle. Vidare syftar kursen till att med utgångspunkt i aktuell didaktisk
forskning fördjupa lärarens förmåga att bedöma och utveckla den egna undervisningen
såväl som elevers kunskaper i kemi utifrån de tre förmågorna i kursplanen. Kursen ger en
medvetenhet om hur kemiämnet kan göras relevant för alla elever, genom att
genusperspektiv och elevers kulturella bakgrund diskuteras.
Den ämnesteoretiska delen, motsvarande 37.5hp, behandlar:
• Grundläggande kemiska begrepp, vetenskapliga modeller, jämviktslära och
grundläggande termodynamik.
• Inledande kvantmekanik, atomstruktur och trender i periodiska systemet.
Grundläggande teorier för kemisk bindning och spektroskopi.
• Starka och svaga bindningskrafter, bindningsskapande och bindningsbrytande
kemiska processer kopplat till organiska och bioorganiska reaktioner, nomenklatur,
stereokemi samt grundläggande organiska reaktionsmekanismer.
• Grunderna för proteiners, enzymers, kolhydraters, lipiders, membraners och
nukleinsyrors struktur och egenskaper. Cellers metabolism, bioenergetik och
informationsöverföring.
2
•
•
•
•
Akvatisk kemi i naturliga vatten, kemiska jämvikter, samt kinetik.
Försurning och eutrofiering i naturliga vatten.
Luftföroreningars orsaker samt deras konsekvenser för klimat och
klimatförändringar.
Grundämnens kretslopp och deras betydelse för hållbar utveckling.
Den kemididaktiska delen, motsvarande 7,5 hp, behandlar:
• Analys, bedömning och betygssättning av elevers kunskaper i kemi
• Olika arbetssätt och arbetsformer, naturvetenskapens arbetssätt liksom
kommunikationens betydelse, för att planera och organisera för lärande i kemi
• Stöd av elevers olika utbildningsbehov
• Användning av IKT i undervisningen
Former för examination
Examination kommer huvudsakligen att ske genom
• skriftliga tentamina
• skriftliga och muntliga redovisningar.
Lärandemål
Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten:
• Kunna balansera kemiska reaktioner.
• Kunna beskriva enkla organiska och oorganiska föreningars struktur och
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
egenskaper.
Utifrån termodynamiska storheter kunna resonera sig till vilka kemiska reaktioner
som kan ske, hur man mäter deras hastigheter och hur långt de går.
Visa elementär kemisk laborationsvana, inklusive vägning, spädning och mätning
med olika instrument.
Kunna skriva laborationsrapporter och även muntligt kunna redogöra för dessa.
Kunna redogöra för grundläggande kvantmekaniska begrepp som kvantisering av
energi, vågfunktion och atomorbitaler.
Vara bekant med grundämnnena och deras elektronstruktur, samt ha kännedom
om deras egenskaper utifrån deras plats i det periodiska systemet.
Förstå den fysikaliska grunden för kemisk bindning, samt ha en grundläggande
förståelse för molekylorbitalteori.
Kunna placera de viktiga spektroskopiska metoderna i ett elektromagnetiskt
spektrum, samt förstå grunderna för några viktiga spektroskopiska metoder.
Förstå och kunna tillämpa enklare organkemisk nomenklatur och enklare
stereokemibegrepp.
Förstå och kunna tillämpa grundläggande allmänkemiska och organkemiska
begrepp. Förstå grunderna i organkemisk reaktionslära och kunna mekanistiskt
förklara enklare organkemiska reaktioner.
Kunna identifiera, diskutera och lösa grundläggande organkemiska problem.
Kunna redogöra för de viktigaste bioorganiska molekylernas struktur och
egenskaper. Kunna genomföra och redovisa enkla organkemiska laborationer.
Kunna redogöra för biomolekylernas grundstruktur och viktigaste egenskaper.
Redogöra för huvuddragen i metabolism och genetisk informationsöverföring.
Förstå grundläggande biokemiska principer.
Praktiskt hantera och utvärdera enkla biokemiska försök.
Kunna redogöra för teorier och begrepp inom området oorganisk miljökemi.
3
•
•
•
•
•
•
•
Kunna beskriva några för människan viktiga kretslopp och deras betydelse för
hållbar utveckling, klimat och klimatförändringar.
Fördjupat sin kunskap om jämvikter och kinetiska effekter för naturliga vatten.
Kunna använda teoretiska begrepp, teorier och modeller från kursen, samt
gällande styrdokument, för att utveckla elevers kunnande och förmågor i kemi.
Kunna använda ämnesdidaktiska perspektiv om och praktiska erfarenheter från
elevers lärande i kemi för att planera kemiundervisning och organisera för elevers
lärande i kemi.
Kunna använda och diskutera bedömningsformer och betygsättningsprinciper för
att utveckla elevers lärande i kemi och reflektera kring deras användbarhet.
Kunna använda IKT i arbetet med elever och lärande i kemi.
Kunna bemöta och stödja olika elevers lärandebehov, samt i planering och
genomförande av kemiundervisningen ta hänsyn till genusperspektiv och elevers
olika kulturella bakgrund.
Undervisningsform (distans, campus)
Distans med campusträffar. Deltagarna träffas under 12-18 heldagar på campus. Mellan
träffarna arbetar deltagarna självständigt med litteraturstudier, samt övningsuppgifter som
inkluderar grupparbeten med andra kursdeltagare eller kollegor på den egna skolan. Den
kontinuerliga kontakten med andra deltagare i kursen och kursledningen sköts via
Stockholms universitets elektroniska läroplattform, MONDO.
Validering
Validering av teori och laborativa kunskaper kommer att erbjudas i form av skriftligt prov,
samt bedömning av praktiskt laborationsarbete. För att praktiskt laborationsarbete ska
valideras måste studenten först vara godkänd på skriftligt prov.
Kursens lärare
Universitetslektor Lars Eriksson har lång erfarenhet av undervisning inom
lärarutbildningen och kemisk ämnesteori.
Universitetslektor Per Unger har lång erfarenhet av undervisning inom organisk kemi
och kemisk ämnesteori.
Universitetslektor Agneta Norén har lång erfarenhet av undervisning inom biokemi
och kemisk ämnesteori.
Universitetslektor Karim Hamza har lång erfarenhet som lärare i gymnasiet och som
lärare i lärarutbildningen.
Universitetsadjunkt Matti Karlström har lång erfarenhet som lärare i år 7-9 och som
lärare i lärarutbildningen.
Universitetslektor Åsa Julin-Tegelman har lång erfarenhet som lärare i gymnasiet och
som lärare i lärarutbildningen
Kursutvärdering
Skriftlig kursutvärdering med återkoppling till studenterna.
Studievägledning
Paula Jokela, rum M408. Telefon 08-163709
[email protected].
4
Johanna Gravestam, rum E377. Telefon 08-1207 6600
Telefontid: måndag 10-11, torsdag 10-11
Öppen mottagning: måndag 14-15
[email protected]
Litteraturlista
A. Burrows, J. Holman, A. Parsons, G. Pilling, G. Price,
Chemistry3 introducing inorganic, organic and physical chemistry (2nd Edition, 2013
Lehninger: Priciples in Biochemistry, DL Nelson & MM Cox, 6th Ed, WH Freeman.
ISBN10: 1464109621, ISBN13: 9781464109621
