Miljöstatus i Växjö 2015

Miljöstatus i Växjö 2015
För frågor om dokumentet och dess innehåll, kontakta:
Henrik Johansson, miljösamordnare, [email protected]
Inledning
I juni 2014 antogs ett nytt miljöprogram för Växjö kommun. Det innehåller 30 mål inom olika områden. Målen
följs upp varje år, så långt det är möjligt. I den här rapporten vill Växjö kommun presentera nuläget för vart och
ett av målen, samt beskriva kortfattat några aktiviteter som har gjorts eller kommer att göras för att målen ska
nås. Förutom målen innehåller rapporten även information om en del andra miljöindikatorer. Rapporten är precis
som miljöprogrammet uppdelad i profilområdena Leva livet, Vår natur och Fossilbränslefritt Växjö.
Målen i miljöprogrammet bryts ner till delmål för varje år. Nedanstående tabell visar måluppfyllelsen för år
2015. Grönt betyder att målet är uppfyllt, rött att målet inte är uppfyllt. Blått innebär att det saknas information
för att säga om målet är uppfyllt eller inte. Gult innebär att målet i princip är uppfyllt eller att prognoser pekar på
att det är det.
Mål
1. Mat i koncernen
Mål
16. Fiskvandringsvägar
2.
Mat i kommunen
17. Tillgänglighet till natur
3.
Kemikalier i inköp
18. Riktlinjer för grön närmiljö
4.
Kemikalieplan
19. Stråk runt sjöarna
5.
Kemikalier i leksaker
20. Betad och odlad mark
6.
Matavfallsinsamling
21. Luftkvalitet
7.
Avfallsförbränning från
hushåll
Avfallsförbränning från
återvinningsstationer
Byggavfall
22. Buller
8.
9.
23. Koldioxid i kommunen
24. Koldioxid i koncernen
10. Miljötillsyn
25. Träbaserad nybyggnation
11. Fosfor i sjöar
26. Energianvändning
12. Hårdgjord yta
27. Energieffektiva fastigheter
13. Dagvattenrening
28. Kommunal elproduktion
14. Gödselhantering
29. Biltrafik
15. Enskilda avlopp
30. Hållbart resande
Samma symboler som ovan används i indikatortabeller i det här dokumentet, men då för att visa trenden under
de senaste fyra åren, vilket inte alltid är samma sak som att delmålet är uppfyllt.
Mer information om Växjös miljöarbete finns på www.vaxjo.se/miljo och www.vaxjo.se/gronare. Direktlänkar
till olika ämnen finns inne i detta dokument.
Leva Livet
Mat
Människans produktion av mat påverkar miljön på många olika sätt – övergödning av vattendrag, utarmning av
biologisk mångfald och utsläpp av klimatpåverkande gaser. Genom att aktivt välja ekologiskt producerad mat
kan vi bidra till att lindra matens miljöpåverkan. Om vi dessutom kan kombinera det med närproduktion, kan vi
gynna det lokala näringslivet och den lokala miljön.
I de mål som finns i kommunens miljöprogram definieras ekologiska livsmedel med att de är märkta med
KRAV, EU-lövet eller MSC, medan närproducerade livsmedel avser de som är producerade inom 15 mil från
Växjö.
Mål nummer 1
I de kommunala köken ska andelen certifierade ekologiska och/eller närproducerade livsmedel vara minst 80
procent av de totala livsmedelsinköpen senast år 2020.
Delmål 2015: 50 procent
Utfall 2015: 54 procent
Andel ekologiska och/eller närproducerade livsmedel i kommunkoncernen
60%
50%
54%
45%
40%
37%
30%
40%
30%
20%
21%
10%
11%
3%
4%
5%
5%
2004
2005
2006
2007
13%
0%
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Kommunkoncernen serverar åtskilliga portioner mat varje dag på förskolor, skolor och äldreboenden. Vi vill
naturligtvis att den maten ska vara så bra som möjligt ur alla aspekter. I vårt upphandlingssystem syns det tydligt
vilka varor som är ekologiska, vilket underlättar för de som gör inköpen. Tack vare att vi har satsat på
samordnade varutransporter och en distributionscentral som leverantörer kan lämna sina produkter till, har vi
också gjort det möjligt för flera mindre lokala livsmedelsproducenter att sälja sina produkter till kommunen.
Under 2015 överträffades delmålet, främst som ett resultat av den stora ökningen av närproducerad mat. 40
procent av all mat kommunen köper in är ekologisk och 24 procent är närproducerad. Detta innebär att 10
procent är både närproducerat och ekologiskt.
Mål nummer 2
Växjö kommuns invånare ska ha ökat andelen inköp av ekologiska och/eller närproducerade livsmedel till minst
25 procent senast år 2020.
Delmål 2015: 7 procent
Utfall 2015: 4-12 procent
Andel ekologisk försäljning i några olika butiker i Växjö
14%
12%
10%
11,6%
10,7%
8%
6%
8,0%
4%
2%
1,3%
3,8%4,2%3,3%
5,4%
4,2%
0%
2013
2014
2015
Den största andelen av livsmedelsinköpen görs av allmänheten. Därför har kommunen fört in ett mål som
omfattar även detta. Det är svårare att samla in information om detta. Den information vi har kommer från ett
antal större butiker/butikskedjor och omfattar hela den ekologiska försäljningen. Då det är oerhört svårt att föra
statistik över försäljning av närproducerade livsmedel är det ännu inte medräknat.
Andelen ekologiskt i de olika butikerna skiljer sig, och det är inte alla butiker som kunnat lämna uppgifter för
alla år. Trenden är ändå tydlig, i Växjö precis som i Sverige, att andelen ekologiskt ökar.
Indikatorer för mat
2010
2011
2012
2013
Andel ekologiska och/eller
närproducerade livsmedel i
20,6
30,5
37,0
39,9
kommunkoncernen (%)
Andel ekologiska livsmedel i
20,6
30,1
33,3
35,4
kommunkoncernen (%)
Andel närproducerade livsmedel
0,9
10,9
14,2
i kommunkoncernen (%)
Andel ekologiska livsmedel av
butikers livsmedelsförsäljning
1-8
(%)
Areal ekologiskt odlad åkermark
1 717
1 705
1 595
1 592
(hektar)
Andel ekologiskt odlad åkermark
13,2
12,5
11,8
11,8
(%)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer information om Växjös arbete med mat finns här.
2014
2015
45,0
53,9
38,5
40,2
16,4
24,1
3-11
4-12
1 510
11,2
Trend
Kemikalier
Växjö ska bli en kommun som är så fritt som möjligt från skadliga kemiska ämnen att varken miljö eller
människor påverkas negativt. Vi vet väldigt lite om hur olika kemikalier som finns runt omkring oss påverkar
oss människor och miljön. Vi vet till och med väldigt lite om vilka kemikalier vi faktiskt har i vår närhet – i
kläder, leksaker, möbler, byggmaterial med mera. Ett stort arbete ligger därför framför oss.
Mål nummer 3
Växjö kommunkoncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är
tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. Detta ska vara klart senast år 2020.
Delmål 2015: Inventering ska påbörjas
Utfall 2015: Inventering är påbörjad
Under 2015 har Växjö kommun kommit längre i sitt arbete med kemikalieplan, och då har det också gjort att
arbetet med det här målet påbörjats. I några fall har kommunkoncernen börjat tittat på det här målet och letat
efter alternativ. Huruvida en kemikalie är tillståndspliktig eller omfattas av begränsningsregler bestäms av EUs
kemikalielagstiftning REACH (bilaga XIV och XVII), som också har en kandidatlista över kemikalier som kan
tänkas hamna på någon av de båda bilagorna. Växjö kommun planerar att stämma av kemikalier mot
kandidatlistan.
Mål nummer 4
Växjö kommun ska ha upprättat en kemikalieplan senast år 2016.
Delmål 2015: Kemikalieplan ska vara påbörjad
Utfall 2015: Utkast till kemikalieplan färdigt
Under 2014 började kommunen organisera arbetet med en kemikalieplan. En person utsågs som ansvarig för att
hålla ihop arbetet. Ett första utkast till kemikalieplan var färdigt under 2015, och väntas kunna antas under 2016.
Mål nummer 5
Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna.
Delmål 2015: Avveckling ska vara påbörjad
Utfall 2015: Avveckling är påbörjad
Växjö kommun lägger särskilt fokus på barnen i kemikaliefrågan. Detta är också tydligt i utkastet till
kemikalieplan. En del förskolor har redan på eget initiativ påbörjat utfasningen av leksaker som innehåller
farliga kemikalier, men ännu finns ingen heltäckande handlingsplan för detta.
Mer information om Växjös kemikaliearbete finns här.
Avfall
Utvecklingen av avfallshanteringen i Sverige och Växjö har de senaste 30 åren varit snabb och omvälvande. Från
att deponera merparten av hushållsavfallet behandlas merparten av allt avfall idag genom energiutvinning eller
återvinning. Endast en väldigt liten del deponeras fortfarande. Samtidigt har avfallsmängderna ökat kraftigt och
fortsätter att öka. I februari 2015 antogs en avfallsplan för kommunen som beskriver hur vi ska arbeta för att
närma oss avfallsmålen i miljöprogrammet.
Mål nummer 6
I Växjö kommun ska minst 90 procent av alla hushåll och verksamheter sortera ut sitt matavfall senast år 2020.
Delmål 2015: 80 procent
Utfall 2015: 84 procent
Andel hushåll och verksamheter som sorterar ut sitt matavfall
90%
80%
70%
60%
81%
84%
2014
2015
65%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2013
För några år sedan påbörjades insamling av matavfall från hushåll och verksamheter. Matavfallet används sedan
till att producera biogas som används till drivmedel, bland annat i stadsbussarna. Restprodukterna innehåller
också näringsämnen som tack vare utsorteringen kan återföras till jordbruksmarker. För att kunna öka den lokala
drivmedelsproduktionen, återföra näringsämnen till åkermark och minska avfallet som skickas till förbränning är
det viktigt att så många som möjligt är med och sorterar.
Mål nummer 7
Hushållsavfall som skickas till förbränning ska minska till 180 kg/invånare och år senast år 2020.
Delmål 2015: 200 kg/inv
Utfall 2015: 187 kg/inv
I Växjö vill vi i allt större utsträckning se till att avfall inte uppkommer, och när det gör det vill vi att det ska ses
som en resurs för samhället, huvudsakligen genom återanvändning eller återvinning. Genom att följa upp hur
mycket avfall som samlas in för förbränning får vi samtidigt en indikation på om vi klättrar i avfallstrappan.
Minskningen av hushållsavfall till förbränning de senaste åren beror på att allt mer matavfall sorteras ut och rötas
istället för att brännas.
Insamlad mängd hushållsavfall som skickas till förbränning, kg/inv
300
250
200
150
256
100
240
211
198
187
2013
2014
2015
50
0
2011
2012
Redan under 2015 nåddes målet för 2016, och mycket talar för att målet för 2020 kommer att nås. Men det
förutsätter ändå att utsorteringen av matavfall och källsorteringen av förpackningar ökar.
Mål nummer 8
Det avfall från återvinningscentralerna som skickas till förbränning ska minska till 85 kg/invånare och år senast
år 2020.
Delmål 2015: 93 kg/inv
Utfall 2015: 99 kg/inv
Brännbart avfall från ÅVC som skickas till förbränning, kg/inv
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
98
2011
90
93
96
99
2012
2013
2014
2015
Hushållens grovavfall sorteras på återvinningscentralerna. Mycket av avfallet kan materialåtervinnas men
mycket går till energiutvinning. Växjö kommun vill minska den mängden och istället finna vägar för att
återanvända eller materialåtervinna detta avfall. Åtgärder som kan bidra till det inkluderar insamling av textilier
och etablering av en återbruksby där allmänheten kan lämna in saker för reparation och återanvändning istället
för att slänga dem.
Mål nummer 9
I kommunkoncernens samtliga bygg- och rivningsupphandlingar ska krav ställas på att avfallet ska källsorteras
minst enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för basnivå plus en avfallsfraktion till.
Delmål 2015: Kraven ska ställas i alla sådana upphandlingar
Utfall 2015: Rutiner för detta är infört
Under 2014 tog en arbetsgrupp fram förslag på vilka extra avfallsfraktioner som kunde bli aktuella att ställa krav
på i de berörda upphandlingarna. Rutiner färdigställdes under 2015. Det är dock ännu oklart i hur stor del av
bygg- och rivningsupphandlingar som gjorts under 2015 som dessa krav har ställts.
Indikatorer för avfall
2011
2012
2013
Andel hushåll och verksamheter som
0
65
sorterar ut matavfall (%)
Insamlad mängd matavfall per
7
17
42
invånare till rötning (kg/inv)
Insamlad mängd hushållsavfall per
256
240
211
invånare till förbränning (kg/inv)
Insamlad mängd avfall per invånare
från återvinningscentralerna till
98
90
93
förbränning (kg/inv)
Andel bygg- och rivningsupphandlingar med krav på källsortering av
0
extra fraktion (%)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer information om Växjös avfallshantering finns på www.vaxjo.se/avfall.
2014
2015
81
84
55
62
198
187
96
99
0
Trend
Miljötillsyn
Växjö kommun har ett myndighetsansvar att bedriva tillsyn på miljöfarliga verksamheter. Det är ett sätt att
säkerställa att risken för miljöskador minimeras.
Mål nummer 10
Miljötillsyn ska bedrivas på samtliga verksamheter där det finns ett tillsynsbehov enligt miljöbalken senast år
2020.
Delmål 2015: 81 procent
Utfall 2015: 90 procent
Andel verksamheter med tillsynsbehov enligt miljöbalken, där
miljötillsyn bedrivs
100%
80%
60%
83%
90%
73%
40%
20%
0%
2013
2014
2015
På kommunen är det miljö- och hälsoskyddskontoret som ansvarar för denna tillsyn. Historiskt har förvaltningen
inte haft kapacitet att bedriva tillsynen i den omfattning som skulle behövas, men andelen verksamheter där
tillsyn bedrivs ökar kontinuerligt. Utvecklingen är positiv, då utfallet för 2015 redan är i linje med det mål som
satts för år 2017.
Indikatorer för miljötillsyn
2011
2012
2013
2014
2015
Trend
Andel verksamheter med tillsynsbehov enligt miljöbalken, där tillsyn
67
71
73
83
90
bedrivs (%)
Antal tillsynsbesök i enlighet med
194
301
343
366
429
miljöbalken (st)
Antal åtalsanmälningar för miljöbrott
5
4
5
6
6
(st)
Antal beslutade miljösanktions40
21
19
18
37
avgifter (st)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet.
För det två sista indikatorerna går det inte att avgöra om utfallet är positiva eller negativa trender. Fler åtal och
avgifter kan ju verka bra, men kan bero på antingen att miljöskador upptäckts i större utsträckning (positivt)
eller att miljöskadorna blivit fler (negativt).
Mer information om miljö- och hälsoskyddskontorets arbete finns här.
Vår Natur
Vatten
Hela Växjös miljöarbete har sin grund i önskan om bättre vattenkvalitet i de stadsnära sjöarna. Det har historiskt
betytt mycket för Växjö, men vi ser att det fortfarande finns mycket att göra. Vi vill att vattenkvaliteten ska höjas
och miljöbelastningen på sjöar och vattendrag ska minska, att sjöarna är badbara och att fisk och andra vattenlevande organismer ska kunna vandra i vattendragen.
Mål nummer 11
Mörrumsåns huvudfåra, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön. Norra Bergundasjön och Aggaå ska ha god
ekologisk status med avseende på fosforhalten senast år 2020.
Delmål 2015: 80 µg fosfor per liter vatten i Norra Bergundasjön
Utfall 2015: 90 µg fosfor per liter vatten i Norra Bergundasjön
Fosforhalt i sjöar och vattendrag, µg/l (treårsmedelvärden)
100
90
80
70
60
2010-2012
50
2011-2013
40
2012-2014
30
2012-2015
20
10
0
Norra
Södra
Växjösjön
Bergundasjön Bergundasjön
Trummen
Mörrumsåns
utlopp
Aggaåns
utlopp
God ekologisk status innebär en fosforhalt på maximalt 20 µg/liter vatten. Det är statusen i Norra Bergundasjön
som huvudsakligen används för uppföljning av målet för Växjösjöarnas del. Det är också i Bergundasjöarna som
målet verkar svårast att nå.
För att nå målet för stadssjöarna krävs stora insatser, framförallt behandling av bottensediment som tillför
sjöarna mycket fosfor. Den absolut största fosforkällan är dock sedimenten i sjöarnas bottnar som läcker under
sommaren. För att minska detta läckage planeras att binda fast fosfor med hjälp av aluminiumklorid (som man
också använder för att rena dricksvatten). För alla sjöar och vattendrag krävs också att tillförseln av fosfor via
dagvatten, jordbruk och enskilda avlopp begränsas, vilket omfattas av andra mål i miljöprogrammet.
Mål nummer 12
Den hårdgjorda ytan på Västra marks verksamhetsområde ska minska med minst 600 m 2 mellan år 2013 och
2020.
Delmål 2015: Den hårdgjorda ytan ska inte öka
Utfall 2015: Ingen mätning gjord 2015
Västra mark är Växjös största verksamhetsområde. På området finns över 1,6 miljoner m2 hårdgjord yta. Att
minska med 600 m2 kan då tyckas vara i minsta laget, men det handlar framför allt om att vända en trend (som
jämförelse ökade den hårdgjorda ytan i området med drygt 22 000 m2 mellan 2011 och 2013). Med mindre
mängd hårdgjord yta förbättras bland annat möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten, vilket i sin
tur minskar riskerna för att föroreningar spolas ut i de stadsnära sjöarna. Mätningar av den totala hårdgjorda ytan
görs inte varje år så vi vet inte hur det har förändrats jämfört med 2013. Arbete pågår med att ta hand om
vägdagvatten genom att ersätta hårdgjorda ytor i gatumiljön med genomsläppliga ytor som till exempel
Raingardens eller biofilter som de kallas på svenska. Ett biofilter både fördröjer dagvatten och renar det från
föroreningar samtidigt som det tillför en grön yta med vegetation i gatumiljön.
Mål nummer 13
Dagvattenreningen med avseende på fosfor i Växjö ska förbättras så att den blir förenlig med god ekologisk
status i Trummen, Växjösjön och Södra Bergundasjön senast år 2020.
Delmål 2015: 200 kg/år
Utfall 2015: 216 kg/år
Fosforbelastning från dagvatten i Trummen, Växjösjön och Södra
Bergundasjön, kg/år
250
200
216
216
216
2013
2014
2015
150
100
50
0
Att minska tillflödet av fosfor till sjöarna är viktigt för att vi överhuvudtaget ska kunna nå målet om ekologisk
status i sjöarna. I Växjö har vi redan satsat på att anlägga dagvattendammar med mera i anslutning till sjöarna,
men fler insatser behövs för att målet ska nås, inte minst när det gäller dagvatten från Teleborg
Mål nummer 14
Växjö kommun ska ha gett riktad information om hållbar gödselhantering till alla verksamheter med
lantbruksdjur eller häst senast år 2016.
Delmål 2015: Planering ska vara påbörjad
Utfall 2015: Planering är påbörjad
Med en riktad informationsinsats vill kommunen höja kunskapen om vad man som djurhållare kan göra för att
minimera miljöbelastningen på sjöar och vattendrag. Från kommunens håll hoppas vi att en ökad förståelse
också ökar motivationen till att vidta åtgärder. Under 2015 påbörjats framtagningen av informationsblad och
kommer skickas ut under 2016.
Mål nummer 15
I Växjö kommun ska minst 5000 avloppsanläggningar ha godtagbar rening senast år 2020.
Delmål 2015: 3650 enskilda avlopp med godtagbar rening
Utfall 2015: 3809 enskilda avlopp med godtagbar rening
Enskilda avlopp med godtagbar rening
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2010
2011
2012
2013
2014
2015
I Växjö kommun finns ca 6200 enskilda avloppsanläggningar, det vill säga där avloppsvattnet inte leds till ett
kommunalt reningsverk för behandling. Många av dessa avlopp behöver förbättrad reningskapacitet för att
minimera belastningen på vattendrag och sjöar. Kommunen har kontakt med de olika fastighetsägarna genom sitt
tillsynsarbete.
Mål nummer 16
I Skyeån ska den ekologiska statusen förbättras genom att fiskvandring möjliggörs senast år 2020.
Delmål 2015: 1 vandringshinder ska ha undanröjts
Utfall 2015: Inget vandringshinder har undanröjts
Kommunen vill öka den biologiska mångfalden i vattendrag genom att göra det möjligt för fisken att vandra fritt
i alla kommunens vattendrag och framförallt i Skyeån som har mycket hög potential för värdefulla biotoper. I
vägen ligger dock åtta vandringshinder i form av dammar och kraftverk, som behöver åtgärdas, till exempel
genom investeringar i fiskvandringsvägar förbi hindren. Utredning för miljöanpassning och projektering har
påbörjats för tre av dessa – Årydssjöns utlopp, Näckrosdammen i Ingelstad och Hanefors kraftstation, söder om
Ingelstad. Inget är dock ännu färdigställt.
Indikatorer för vatten
2010
2011
2012
2013
Fosforhalt i Norra
Bergundasjön,
83
83
treårsmedelvärde (µg/l)
Fosforhalt i Södra
Bergundasjön,
89
89
treårsmedelvärde (µg/l)
Fosforhalt i Trummen,
30
30
treårsmedelvärde (µg/l)
Fosforhalt i Växjösjön,
27
27
treårsmedelvärde (µg/l)
Fosforhalt i Mörrumsån,
18
18
treårsmedelvärde (µg/l)
Fosforhalt i Aggaå,
35
35
treårsmedelvärde (µg/l)
Hårdgjord yta på Västra
1 605 606
1 627 963
mark (m2)
Fosforbelastning från de
största dagvattenutsläppen i
216
Trummen, Växjösjön och
Södra Bergundasjön (kg)
Andel verksamhetsutövare
som tagit del av information
0
om hållbar gödselhantering
(%)
Antal enskilda avlopp med
1 950
2 650
3 750
3 156
godtagbar rening (st)
Åtgärdade vandringshinder i
0
Skyeån (st)
Andel tjänliga
97
95
95
99
badvattenprover (%)
Andel otjänliga
1
0
0
0
badvattenprover (%)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer information om Växjös vatten finns här och på www.vaxjo.se/vatten.
Läs mer om Växjö kommuns åtgärdsstrategi för Växjösjöarna här.
2014
2015
85
90
89
93
30
30
26
28
19
20
33
37
216
216
0
0
3 471
3 809
0
0
96
97
0
0
Trend
Natur
Att bevara naturen är viktigt för Växjö. Dels är det viktigt för den biologiska mångfalden, dels för att naturen
bidrar med ekosystemtjänster till samhället. Dessutom använder vi människor naturområden för rekreation.
Växjö kommun har antagit ett grönstrukturprogram som beskriver hur vi vill bevara och utveckla naturområden i
och runt Växjö.
Mål nummer 17
I Växjö stad ska andelen invånare som har högst 300 meter till ett tillgängligt park- eller naturområde större än
en hektar öka till 95 procent senast år 2020.
Delmål 2015: 91 procent
Utfall 2015: 90,5 procent
Andel invånare med högst 300 m till ett park- eller naturområde
större än 1 ha
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
90,0%
90,5%
90,5%
2013
2014
2015
Målet handlar om att invånarna ska ha nära till rekreativa naturområden som upplevs allmänt tillgängliga enligt
grönstrukturprogrammet. För kommunen innebär detta att vi tittar på vilka naturområden som kan säkras för
framtiden när staden byggs ut.
Mål nummer 18
Växjö kommun ska ha arbetat fram riktlinjer som omfattar alla förskolors och skolors gröna närmiljö senast år
2016.
Delmål 2015: Riktlinjer ska vara påbörjade
Utfall 2015: Riktlinjer har påbörjats
Kommunen vill bidra till goda utemiljöer på och nära förskolor och skolor. Arbetet med att ta fram riktlinjer för
vad detta innebär påbörjades under 2015.
Mål nummer 19
Det ska finnas ett sammanhängande rörelsestråk runt Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön, Norra
Bergundasjön samt Toftasjön senast år 2020.
Delmål 2015: 12 000 m kvar att åtgärda
Utfall 2015: 15 114 m kvar att åtgärda
Återstående sträcka som saknar sjönära rörelsestråk, meter
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
15 834
15 114
15 114
2013
2014
2015
Förutom den gröna miljön är sjöarna en stor kvalitet för staden. Med målet vill vi göra sjöarna nåbara för fler
människor och se till att det går att ta sig runt sjöarna i närheten av stränderna. Under 2014 gjordes en del
insatser vid Södra Bergundasjöns västra sida. Under 2015 gjordes förberedande arbeten för att åtgärda en längre
sträcka längs Norra Bergundasjön, men själva åtgärderna kommer inte förrän under 2016.
Mål nummer 20
Den kommunala öppna marken som betas, slås eller odlas ska öka till 400 hektar senast år 2020.
Delmål 2015: 370 hektar
Utfall 2015: 364 hektar
Kommunal mark som betas, slås eller odlas, hektar
400
350
364
364
364
2013
2014
2015
300
250
200
150
100
50
0
Syftet med målet är att bidra till biologisk mångfald och också lokalt producerad mat. För tillfället ser vi många
initiativ med koppling till stadsodling. På kommunen försöker vi också jobba med målet genom att få till mer
bete med får.
Under 2015 har diskussioner förts om ett nytt område i Furuby. Avtal skrivs i så fall under 2016.
Indikatorer för natur
2011
2012
2013
Andel invånare med högst 300 m till
ett park- eller naturområde större än
90,0
en hektar (%)
Skyddad landareal genom
naturreservat, biotopskydd och
3 026
3 030
3 074
naturvårdsavtal (hektar)
Sträcka sjönära rörelsestråk som är
15 834
kvar att göra tillgängligt (meter)
Area kommunal mark som slås, betas
364
eller odlas (hektar)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer om Växjös natur finns här.
2014
2015
90,5
90,5
3 079
3 088
15 114
15 114
364
364
Trend
Luft
Luften runt omkring oss innehåller olika föroreningar som bland annat kommer från förbränning och vägtrafik.
Föroreningarna kan påverka vår hälsa och därför finns olika typer av gränsvärden som inte ska överskridas.
Miljö- och hälsoskyddskontoret mäter halterna av olika luftföroreningar i ett samordnat program för Kronobergs
län. I Växjö är luftkvaliteten rätt god, men vi måste vara vaksamma på hur luften påverkas av att vi vill ha en
tätare stad och andelen dieselbilar ökar.
Mål nummer 21
Överallt i Växjö kommun ska årsmedelsvärdet av kvävedioxid understiga 15 µg/m 3 luft.
Delmål 2015: 15 µg/m3 luft
Utfall 2015: 14,3 µg/m3 luft
Årsmedelvärde µg NO2/m3 luft
18
15
14,9
12
12,4
12,3
2008
2009
13,1
12,7
2010
2011
15,4
13,2
14,3
9
6
3
0
2012
2013
2014
2015
Det nationella miljömålet för kvävedioxid är 20 µg/m3, vilket innebär att Växjös mål är betydligt tuffare (för
partiklar gäller de regionala miljömålen). Kväveoxidhalten är en av de luftföroreningar som kommunen mäter,
och redan nu ligger nivån i Växjö stad oftast en bra bit under målet, även om inga direkta minskningar kan
skönjas.
Indikatorer för luft
2010
2011
2012
2013
Årsmedelvärde av kvävedioxid i
13,1
12,7
14,9
15,4
luften (µg/m3 luft)
Årsmedelvärde av partiklar
14
18
14
15
(PM10) i luften (µg/m3 luft)
Årsmedelvärde av partiklar
6
6
(PM2,5) i luften (µg/m3 luft)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer information om Växjös luft finns på www.vaxjo.se/luft.
2014
2015
13,2
14,3
15
15
5
6
Trend
Buller
I takt med att staden förtätas ökar riskerna för att fler utsätts för bullerstörningar. Växjö kommun har gjort en
bullerkartläggning över trafikbuller från de kommunala vägarna i Växjö tätort, och även tagit fram en
åtgärdsplan för att minska den negativa påverkan från trafikbuller på människors hälsa.
Mål nummer 22
Av de bostäder som i en bullerkartläggning utpekats som mest bullerstörda, ska minst 200 ha erbjudits åtgärder
eller bidrag till bullersanering senast år 2020.
Delmål 2015: 30 bostäder (ackumulerat)
Utfall 2015: 103 bostäder (ackumulerat)
Antal bostäder som erbjudits åtgärder eller bidrag
120
100
98
80
103
60
40
20
0
0
5
5
0
2013
Antal bostäder per år
2014
2015
Antal bostäder ackumulerat
Fastighetsägare i Växjö kan under vissa förutsättningar söka bidrag för bulleråtgärder, till exempel byte av
fönster eller uppsättande av bullerskärm eller bullerplank. Statistiken ovan visar hur många bostäder som har
erbjudits sådana bidrag hittills, vilket inte är samma sak som hur många som faktiskt sökts eller beviljats bidrag.
Mer information om Växjös arbete med trafikbuller finns här.
Fossilbränslefritt Växjö
Klimat
Växjös miljöarbete har sedan mitten av 90-talet haft en stor tyngd på klimatfrågan. Det var då beslutet om att
Växjö skulle sluta släppa ut klimatpåverkande koldioxid fattades. Klimatfrågan är en global utmaning, men på
lokal nivå kan vi göra mycket för minskade utsläpp, och det är på lokal nivå som vi drabbas av effekterna av
klimatförändringar. Förutom att arbeta med att minska vår klimatpåverkan arbetar kommunen med
klimatanpassning, det vill säga rusta samhället för de klimatförändringar som pågår och kommer i framtiden.
Mål nummer 23
I Växjö kommun ska de fossila koldioxidutsläppen per invånare minska med 65 procent mellan 1993 och 2020.
Växjö kommun ska vara fossilbränslefritt senast år 2030.
Delmål 2015: minskning med 55 procent
Utfall 2015: minskning med 54 procent
Koldioxidutsläpp i Växjö, kg/inv
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
transporter
bostäder
industri mm
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
0
offentlig vht, handel mm
Utsläppen av koldioxid i Växjö ligger på en väldigt låg nivå, och har dessutom minskat med 54 procent mellan
1993 och 2015. Framför allt beror detta på en omfattande övergång till förnybar energi för uppvärmning och
elproduktion. Under 2015 minskade utsläppen rejält jämfört med 2014. Detta beror på igångsättningen av
kraftvärmeblocket Sandvik III som gjort det möjligt att minska användningen av torv och olja ordentligt. Att lösa
utsläppen från transportsektorn är nödvändig för att målet ska nås. Redan nu händer mycket när det gäller
förnybara drivmedel, men det måste ske i kombination med ändrade rese- och transportmönster.
Utsläppen av koldioxid är bara en del av Växjöbornas klimatpåverkan. I tabellen längre ner visas även utsläpp
från övriga växthusgaser, samt en uppskattning av vår klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. En
beräkning av konsumtionens påverkan är svår att göra på lokal nivå, och där kan vi än så länge bara utgå från att
Växjöbornas påverkan motsvarar svenskarnas.
Mål nummer 24
Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år 2020.
Delmål 2015: 6 000 ton
Utfall 2015: 5 871 ton
Kommunkoncernens koldioxidutsläpp, ton
18 000
16 000
14 000
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
resor, transporter
entreprenader
energi i lokaler mm
energi i bostäder
Under 2015 minskade kommunkoncernens utsläpp med hela 46 procent jämfört med 2014. Merparten av detta
beror på att fjärrvärmen har blivit ännu bättre ur klimatsynpunkt, men det beror även på att stadsbussarna från
och med 2015 helt och hållet går på lokalproducerad biogas. Utsläppen från användning av drivmedel är svårast
att ersätta fullt ut, men minskar numera snabbt, bland annat som ett resultat av smarta upphandlingar av fordon,
drivmedel och transporttjänster.
Mål nummer 25
I Växjö kommun ska 50 procent av all kommunal nybyggnation vara träbaserad senast år 2020.
Delmål 2015: 25 procent
Utfall 2015: 50 procent
Under lång tid har Växjö satsat på träbyggnation, eftersom trä är ett energieffektivt och klimatsmart
byggnadsmaterial. År 2013 antogs en träbyggnadsstrategi som pekar ut på vilket sätt andelen trä i
nybyggnationer ska öka. Under 2015 gjordes den första avstämningen av de byggnationer som de kommunala
bolagen var inblandade i. Av totalt 12 byggprojekt klassades 6 st som träbyggnation. Bland dessa finns till
exempel byggnationen på Vallen, Pär Lagerkvists skola och sporthallen i Braås.
Indikatorer för klimat
2010
2011
2012
2013
Utsläpp av koldioxid per
3 573
2 745
2 730
2 404
invånare (kg/inv)
Utsläpp av övriga växthusgaser
1 350
1 323
1 246
1 204
per invånare (kg CO2e/inv)
Klimatpåverkan ur ett
konsumtionsperspektiv, per
12,0
11,8
11,1
10,9
invånare (ton CO2e/inv)
Koldioxidutsläpp i
16 720
13 351
13 306
9 705
kommunkoncernen (ton)
Koldioxidutsläpp från kommunkoncernens personbilsklassade
113
120
109
104
fordon (g/km)
Koldioxidutsläpp från kommun169
162
156
153
koncernens lätta lastbilar (g/km)
Andel träbaserade kommunala
nya byggnader (%)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
2014
2015
2 350
2 113
1 165
1 150
11,3
11,4
10 941
5 880
97
98
153
149
Trend
50
Mer information om Växjös klimatarbete finns här och mer information om Växjös satsningar på trä finns här.
Energi
För att nå målet om en fossilbränslefri kommun är det viktigt att fokusera på energifrågorna. Två övergripande
strategier för Växjö är att dels använda så stor andel förnybar energi som möjligt, dels använda energin effektivt.
På vilket sätt kommunen kan jobba med detta pekas ut i kommunens energiplan. Men för att nå hela vägen
behöver kommunen också samverka med företag och få med sig invånarna. Den tidiga satsningen på övergång
från olja till trädbränslen i fjärrvärmen har bidragit till en hög andel förnybar energi i uppvärmning, men det
finns mycket att göra på transportsidan.
Mål nummer 26
I Växjö kommun ska energianvändningen per invånare minska med 20 procent mellan år 2008 och 2020.
Delmål 2015: minskning med 10 procent
Utfall 2015: minskning med 10 procent
Energianvändning i Växjö, kWh/inv
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2008
2009
transporter
2010
bostäder
2011
2012
industri mm
2013
2014
offentlig vht, handel mm
2015
Även om andelen förnybar energi är hög är det viktigt att göra användningen effektivare. Energismarta
byggnader och energieffektiva fordon bidrar till en positiv utveckling här. Den totala energianvändningen i
Växjö har varit relativt jämn under många år, med undantag från år 2010 som var väldigt kallt. Däremot har
antalet invånare i kommunen ökat hela tiden, vilket innebär att en effektivisering av energianvändningen med 12
procent skett sedan 2008.
Mål nummer 27
I kommunala fastigheter ska den totala energianvändningen per m 2 minska med 20 procent mellan år 2010 och
2020.
Delmål 2015: Minskning med 10 procent
Utfall 2015: Minskning med 5 procent
Energianvändning i kommunala fastigheter, kWh/m 2
180
160
140
159
156
156
2010
2011
2012
148
151
151
2013
2014
2015
120
100
80
60
40
20
0
Kommunkoncernens bolag jobbar aktivt med att minska energianvändningen i bostäder och lokaler. För att målet
ska nås krävs en kombination av att nya lokaler och bostäder blir energieffektiva, och att åtgärder vidtas i
samband med renovering av äldre byggnader. År 2015 var den genomsnittliga energianvändningen 151 kWh/m2,
en minskning med 5 % jämfört med 2010. Nya byggnader når oftast ner till 50-60 kWh/m2 och renoveringar
börjar närma sig nivåer på 75 kWh/m2.
Mål nummer 28
Den kommunala elproduktionen från sol, vind och vatten ska vara minst 4 500 MWh senast år 2020.
Delmål 2015: 2 600 MWh
Utfall 2015: 2 728 MWh
Småskalig kommunal elproduktion, MWh
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
sol
2 000
vind
1 500
vatten
1 000
500
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Huvuddelen av den el som produceras i Växjö produceras ifrån biobränslen i Sandviksverket. Kommunen tycker
det är viktigt att komplettera med småskalig elproduktion, och sedan lång tid tillbaks finns små kommunägda
vattenkraftverk. Solceller monteras allt oftare på skolor och förskolor och finns även på kommunhuset. Den stora
minskningen mellan 2012 och 2013 beror på att ett vattenkraftverk togs ur drift, ett annat byggdes om, och att
vattenföringen var ovanligt låg.
Indikatorer för energi
2010
2011
2012
2013
Energianvändning per invånare
32 820
29 614
28 898
28 323
(kWh/inv)
Andel förnybar energi i Växjö
53
60
58
60
(%)
Elanvändning per invånare
8 752
8 315
8 261
8 164
(kWh/inv)
Förnybar lokal elproduktion i
247
238
202
155
Växjö (GWh)
Andel förnybar lokal
94
95
95
95
elproduktion i Växjö (%)
Energianvändning per m2 i
kommunala fastigheter
159
156
156
148
(kWh/m2)
Småskalig kommunal förnybar
3 943
4 075
4 098
1 937
elproduktion (MWh)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
Mer information om Växjös energiarbete finns bland annat här.
2014
2015
26 855
27 217
60
64
7 747
7 474
132
162
93
97
151
151
2 382
2 728
Trend
Transporter
Den största utmaningen för en fossilbränslefri kommun är ett hållbart transportsystem. Här har kommunen
mindre rådighet över utsläppen och måste istället fokusera mer på att underlätta för medborgarna till att bidra till
målet, t ex genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar. Växjö kommun har antagit en transportplan som
ska hjälpa till med detta arbete. Ett hållbart transportsystem är en kombination av ökad andel cykel, gång och
kollektivtrafik, i kombination med en större andel förnybara drivmedel. Framför allt på drivmedelssidan händer
det mycket nu. Växjö är till exempel en av de tio främsta kommunerna när det gäller andel personbilar som kan
köras på förnybara drivmedel.
Mål nummer 29
I Växjö kommun ska biltrafiken minska till högst 630 mil per invånare och år senast år 2020.
Delmål 2015: 650 mil/inv
Utfall 2015: 663 mil/inv
Körsträcka med bil, mil/inv
700
680
688
660
666
665
669
640
656
658
660
663
2012
2013
2014
2015
620
600
2008
2009
2010
2011
En minskad bilanvändning är en trend som pågått ett tag, men som verkar ha avstannat och vänt de senaste åren.
Samtidigt minskar körsträckan som körs med varje bil. Vi vet att hälften av alla bilresor som görs är kortare än
fem km, och det är också framför allt gentemot dessa resor målet är riktat. Det handlar alltså inte om att göra det
svårare för de som verkligen har ett behov av bil i större utsträckning än andra, som t ex invånarna på
landsbygden.
Statistiken ovan kan inte användas för att tyda om den senaste ökningen också innebär fler korta resor, eller om
det handlar om att bil används för fler längre resor.
Mål nummer 30
Av alla resor som görs av kommunens invånare ska minst 37 % ske till fots eller med cykel och minst 10 % med
kollektivtrafik senast år 2020.
Delmål 2015: inget mål uppsatt
Utfall 2015: ingen mätning gjord (men data finns för 2016)
Fördelning av färdsätt, procent
100
0
80
60
40
20
0
62
6
19
13
2012, RVU
2
2
43
44
8
18
11
16
29
28
2014,
medborgarenkät
2016,
medborgarenkät
övrigt
bil
kollektivtrafik
cykel
gång
Målet utgår från en omfattande resvaneundersökning år 2012 och följs upp vartannat år i en medborgarenkät. De
båda undersökningarna är inte helt jämförbara med varandra, så måluppfyllelsen går egentligen bara att se nästa
gång en omfattande resvaneundersökning genomförs. Medborgarenkäterna kanske ändå kan fånga upp trender,
och det som syns mellan 2014 och 2016 är att det kollektiva resandet ökat på bekostnad av cyklandet. Det finns
en stor potential att få över en stor del av bilresorna till övriga färdsätt, då hälften av bilresorna är under fem km.
Indikatorer för transporter
Körsträcka per invånare
(mil/inv)
Körsträcka per bil (mil/bil)
2010
2011
2012
2013
2014
2015
665
669
656
658
660
663
1 284
1 263
1 238
1 237
1 231
1 227
15
18
8
8
Andel förnybar energi i
6
6
8
11
transportsektorn (%)
Andel personbilar som kan
köras med förnybara drivmedel
6
7
8
8
eller el (%)
Andel resor som sker till fots,
med cykel eller med
38
kollektivtrafik (%)
Antal resor med lokaltrafiken
per invånare i Växjö tätort
41,2
41,2
43,2
46,8
(resor/inv)
Antal resor med regiontrafiken
16,5
16,5
16,1
15,9
per länsinvånare (resor/inv)
Antal cyklister som passerar
mätpunkter för cykelräkning
1 591
(1000-tal)
Färgade rader avser indikatorer som följer upp mål i miljöprogrammet
*Siffran är inte helt jämförbar med värdet för år 2012
Mer information om Växjös arbete med hållbara transporter finns bland annat här.
55*
50,1
51,2
15,5
15,5
1 650
1 497
Trend