diabetesbladet - Göteborgs Diabetesförening

D
G öt e b o r g s D i a b e t e s f ö r e n i n g
iabetes
B
ladet
Nr 4 2008
Årgång 10
Reportage om
GASTROPARES
Läs mer på sid 8-11
Då rasade världen för
familjen Barknertz
Läs mer på sid 18-19
e
n
n
A
i
r
a
M
har ordet
N
Innehåll
7
8
13
14
16
18
21
23
Vuxenkollo på Grötö
Reportage om gastropares
Min familj, Emil 6 år
BUS-sidor
Världsdiabetesdagen
Världen rasar för familjen Barknertz
Kortisar
Läsvärt
Kan sli et
Öppettider:Måndag – torsdag 8.30 – 16.00,
lunch 12.00 – 13.00,
fredag 8.30 – 12.00.
Adress: Bomgatan 7, 412 64 Göteborg*
Telefon:
031-711 69 54
Telefax: 031-13 19 67
E-post: [email protected]
Postgiro: 48 722-3
Bankgiro:
5452-3873
Hemsida: www.diabetesgbg.se
Nästa nummer av Diabetesbladet kommer ut
den 13 februari
Ansvarig utgivare: MariAnne Lymer
Redaktör: Christine Öberg
Redaktionskommitté: Lisbeth Blomberg, Claes Bredvad-Jensen.
Annonsansvarig: Marianne Olofsson
Utformning & Tryck: Litorapid Media AB
Sänd gärna in material eller tipsa redaktionen. Skriv helst i
Word och skicka med e-post eller diskett. Var vänlig skicka
dina bidrag före den 13 januari. Vi förbehåller oss rätten att
redigera inkomna texter enligt journalistiska principer. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.
* Till Bomgatan kommer du bl.a med spårvagn 2 eller
4, hållplats Almedal, två hållplatser efter Korsvägen
mot Mölndal. Se karta 34 B7 i telefonkatalogen.
u börjar vi närma oss slutet av året. Styrelsen och jag hoppas att du som medlem
utnyttjat de möjligheter föreningen erbjudit dig. Hela hösten har vi haft medlemsträffar
både på eftermiddagar klockan tre för dig som inte
vill gå ut på kvällstid och klockan halv sju för dem
som det passar bättre.
En nyhet som kommer under våren är att nyinsjuknade diabetiker kan få en mentor att samtal
med. Det är någon som har lång erfarenhet av att
leva ett bra liv med diabetes. Vill du ha det kontaktar du föreningens kansli.
Föreningens Barn- och ungdomsgrupp önskar
många aktiva föräldrar för att kunna ordna ännu
fler trevliga aktiviteter.
Göteborgs Diabetesförening skrev en motion till
riksstämman 2006 om att det behövs studiecirkelmaterial för oss som har diabetes. Nu är ett sådant material på gång och vi hoppas kunna ge mer
information om det i det första Diabetes­Bladet
2009.
Har du lust och tid på dagar eller kvällar att leda
en sådan cirkel så hör av dig till kansliet. Friskvård
och egenvård för oss diabetiker är mer aktuellt nu
än tidigare. Turbulensen inom sjukvården kan vi
dagligen höra och läsa om i våra medier.
Göteborgs Diabetesförening erbjuder alla som är
medlemmar i vår förening eller i någon av regionens föreningar att åka på Vuxenkollo hösten 2009
(läs mer om kollot på Grötö på sidan 7). Veckan på
Grötö innehåller friskvård, egenvård och utbyte av
erfarenheter. Välkomna att delta.
En liten uppmaning till dig som är diabetiker!
Nästa gång du besöker sjukvården för din diabetes: glöm inte att fråga vad som finns om dig i det
Nationella Diabetesregistret, NDR. Du kan också
be att få ett utdrag ur registret. Det är mycket viktigt att alla som behandlas för diabetes finns med
i NDR. Detta register ska finnas hos privata läkare,
vårdcentraler och diabetesmottagningar. Är alla
med blir det en bättre bild över hur diabetes­vården
ser ut över hela landet. Det ger också landstingspolitiker en möjlighet att ha kontroll över att diabetesvården i länet/regionen är av hög kvalitet. Det
är till gagn för oss diabetiker. Har du frågor om
NDR så skriv till doktor Soffia Gudbjörns­dottir på
Sahlgrenska sjukhuset.
Så till sist är det dags att tacka er alla medlemmar, personal och övriga som är intresserade och
följer med vad som händer i Göteborgs Diabetes­
förening genom att önska En God jul och Ett
Gott Nytt År!
Diabetes Bladet Nr 4 2008
3
m
u
i
r
a
d
Kalen
Alla medlemmar, både nya och gamla, är välkomna till MEDLEMSTRÄFFAR på
Bomgatan 7 i Göteborg. I vår gäller följande tider:
21 jan
klockan
15.00-17.00
29 jan
klockan
18.00-20.00
18 feb
"
15.00-17.00
26 feb
"
18.00-20.00
18 mars
"
15.00-17.00
26 mars
"
18.00-20.00
15 april
"
15.00-17.00
23 april
"
18.00-20.00
13 maj
"
15.00-17.00
28 maj
"
18.00-20.00
Den 29 januari och 18 februari kommer Bayer att informera om blodsockermätning i
samband med medlemsträff.
Vi bjuder på kaffe/te och smörgås. Vi är tacksamma om du anmäler dig till kansliet i
förväg.
***
Kalendariet för barn- och ungdomsgruppen finner du på BUS-sidorna.
NATUR & KULTURGRUPPEN ber att få önska GOD jul
Vårens program presenteras i DiabetesBladet nummer 1 2009. Första träffen blir
den 3 mars. Klockan 12.00 träffas vi innanför dörrarna till Konstmuseets stora entré.
Välkomna.
Har du frågor om vårens program så ring gärna Monica Ullbrandt på telefon 031-96 25 44.
På årets sista
N&K-träff åt vi
jullunch och planerade för vårens
aktiviteter
4
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Jan
Feb Mar
Apr
Maj
KALASMAT FÖR BARN MED DIABETES
Temakväll med Katarina Hesselgren, utbildad friskvårdsrådgivare med typ 1 diabetes och mamma till två barn på 2 och 4 år. Katarina delar med sig av sina egna
erfarenheter av att laga god mat som barn tycker om och som håller blodsockret
på en bra och stabil kurva.
Tid: 25 mars 2009 klockan 18.30-20.30
Lokal: Göteborgs Diabetesförening på Bomgatan 7.
Vi bjuder på kaffe/te och smörgås.
Varmt välkommen med din anmälan till kansliet tel. 031-711 69 54 eller e-post
[email protected]
OBS! Vi kan vara högst 25 deltagare, så skynda dig med anmälan!
•
KOM MED OCH GÖR EN INSATS I VÅR FÖRENING!
Den 22 mars 2009 är det årsmöte. I år har vi en ovanligt stor, entusiastisk och
kunnig styrelse. Vi är många som arbetar både i och utanför styrelsen. Vi har
bland annat varit ute och informerat om föreningen och om diabetes vid ett flertal
tillfällen. Några slutar i styrelsen vid årsmötet och vi vill gärna ha några nya som
kan ta deras platser. Ju fler vi är som arbetar för att förbättra för alla med diabetes
desto bättre. Om du själv vill vara med och arbeta tillsammans med oss eller
om du vet någon annan som kan tänkas ha tid över för föreningsarbete så hör
av dig. Ring och tala med Sol-Britt Wettergren i valberedningen. Hon finns på
kansliet tisdagar och torsdagar. Telefon 031-711 69 54.
GÖTEBORGS DIABETESFÖRENING
har cirka 1.565 medlemmar. Det finns
cirka 25.000 diabetiker i Göteborgsområdet.
HJÄLP OSS ATT SPRIDA
INFORMATION OM FÖRENINGEN!
DU FÅR EN BIOBILJETT FÖR
VARJE VÄRVAD MEDLEM.
Det kostar bara 290 kronor/år att vara medlem
och då får du årsprenumerationer av tidningarna Diabetes och DiabetesBladet samt möjlighet
att gå på föreläsningar, studiecirklar och andra
aktiviteter för såväl vuxna som barn. Det finns
även en föräldragrupp.
Meddela vårt kansli när du värvat en ny medlem så att vi kan skicka dig en biobiljett.
TILL NYINSJUKNADE DIABETIKER
Behöver du någon att samtala med som har egen
lång erfarenhet av att leva ett bra liv med diabetes.
Kontakta i så fall Göteborgs Diabetesförening för
att få en egen mentor som kan hjälpa dig med
många frågor och din oro. Vi kan dock inte hjälpa
dig med medicinska råd. Dessa ska din läkare och
diabetessköterska bistå dig med.
Vi finns på Bomgatan 7 i Göteborg.
Telefon: 711 69 54
E-post: [email protected]
Hemsida: www.diabetesgbg.se
Diabetes Bladet Nr 4 2008
5
Hej, du kommer väl med på
Vuxenkollo till hösten -09!
Vad kan vara bättre än att ge
sig själv något värdefullt för
den egna framtiden?
Kanske blir det en julklapp till
dej från dej. Passa på att ge dej
den bästa present du kan få,
nämligen fem dagar egenvård
ute på en helt bilfri ö i Öckerö
kommun.
Visste du att denna kommun
endast består av öar, inte mindre än tio stycken. Räknat från
syd till norr ligger: Fotö, som
har broförbindelse till Hönö,
som förbinder Öckerö och
nästa sammanhängande ö som
heter Hälsö. Längst norrut på
Hälsö ligger Burö färjeläge,
som tar dej vidare norrut till
Källö Knippla, Hyppeln och
Rörö. Innanför dessa öar mot
fastlandet ligger Björkö, Kalvsund och Grötö. Det är helt underbart med ett så omfattande
örike alldeles utanför storstaden Göteborg.
På Grötö kommer du att få helpension med tre mål mat och
för- och eftermiddagsfika varje
dag. Du har även tillgång till
pentry och dusch på rummet.
Själv ser jag fram emot alla möten med nya människor under
kurstiden. Att få social samvaro samtidigt som jag får utbyta
erfarenheter med andra som
precis som jag har diabetes. Jag
vet av erfarenhet att just dessa
samtal ger väldigt mycket.
Varje dag kommer kunnig
personal från läkemedelsföretag och sjukvården (det senare
skulle jag önska hette friskvården), samt dietister med flera att
hålla föredrag och ge utrymme
till många egna frågor i dagens
ämne.
Fullständigt program får du
när du har erlagt anmälningsavgiften.
Även om dagarna framförallt
kommer att gå i kunskapens
tecken så kommer du att få god
tid för avkoppling. Även avkoppling hör till friskvård och
det är en friskare framtid vi
siktar emot; att vi med vår nyvunna kunskap i egenvård ska
komma att belasta sjukvården
mindre och att vi får kunskap
om hur vi bäst motar följdsjukdomarna.
Vi ser fram emot att träffas på
Göteborgs Diabetesförenings
Vuxenkollo i augusti (vecka 35)
år 2009.
Vill du veta mer kan du ringa
till vårt kansli tel. 711 69 54.
Eller kontakta någon av kursledarna Monica och MariAnne.
MariAnne Lymer tel. 701 78 85
Monica Ullbrandt tel. 96 25 44
En av de vackraste dagarna i maj 2008 var några
styrelsemedlemmar plus
kanslipersonalen ute på
Grötö för att reka.
Samtliga intygar att ön
och anläggningen utföll
till största belåtenhet.
OBS
SISTA ANMÄLNINGSDAG
ÄR DEN 28 mars 2009.
Anmälningsavgift, 20% av den
totala kostnaden, ska vara insatt
på föreningens konto senast den
30 mars 2009.
Kostnad i dubbelrum är 2.000
kronor per person. Eget rum
går att ordna mot tillägg på
cirka 600 kronor. n
BILD: HASSE KIMMEVIK.
Monica Ullbrandt
Diabetes Bladet Nr 4 2008
7
Christian Wesslau
GASTROPARES
G
astropares är en inte
ovanlig komplikation
vid diabetes. Men
sjukdomen är trots det rätt
okänd. Symptomen för gastropares är vanliga. Vem har inte
förstoppning, gaser, uppkördhet
och uppstötningar ibland?
Skillnaden är att den som har
obehandlad gastropares har
problem med magen i stort sett
alltid när han eller hon äter.
När man har gastropares så arbetar magsäcken inte som den ska.
Den är delvis förlamad. Finfördelningen av maten i magsäcken
går för långsamt liksom tömningen av maten vidare till tunntarmen.
- För den som har diabetes och
gastropares innebär det att man
måste ändra sina rutiner vad gäller mat, insulinsort och när man
tar sitt insulin, säger Christian
Wesslau, läkare på Diabetescentrum på SU Sahlgrenska.
Normalt tar man sitt måltidsinsulin i samband med att man börjar
äta. Lagom till att maten lämnar
magsäcken så finns insulinet i blodet för att ta hand om stärkelsen,
när den brutits ned till socker.
För den som har fördröjd magsäckstömning betyder det att insulinet finns i blodet långt före det
att maten passerat magsäcken.
Resultatet blir lågt sockervärde känning. När maten sedan långt
om länge lämnar magsäcken så
finns det för litet insulin i blodet
för att ta hand om sockret. Resultatet blir höga blodsockervärden.
- Om man lär sig äta på ett nytt
sätt; alltså limpa istället för rågbröd, köttfärs istället för helt kött
och genomkokta grönsaker istället för råkost - då kan man leva
ett bra liv utan stora magproblem.
8
Men visst kan det vara svårt att
lära sig att det som tidigare varit nyttig mat nu är tabu, säger
Christian Wesslau.
- Slarvar man får man problem.
Någon gång kan man väl göra det
men det är ju ett ganska högt pris
att tvingas kräkas efter maten.
Till slut längtar man inte efter sådan mat som man mår dåligt av.
Att man riskerar nervskador när
man haft diabetes i många år är
allmänt känt. Det vanligaste är
nedsatt känsel i fötterna. Men
det autonoma nervsystemet har
många funktioner. Det sköter
sådant som inte styrs av viljan.
Känsloreaktioner som hjärtklappning, att svettas och att rodna till
exempel. Även magens och tarmens sätt att arbeta styrs av det
autonoma nervsystemet förklarar
Christian Wesslau.
Det är svårt att förebygga gastropares. Det är huvudsakligen personer som haft diabetes i många
år som får det. Ingen med diabetes har ständigt bra sockervärde.
Men om man genom livet klarar
att hålla skapligt bra sockervärden
så är risken mindre att man drabbas av diabeteskomplikationer.
Kosten och att dricka vatten till
maten är det effektivaste medlet
för att hantera gastropares. Det
finns läkemedel som kan vara ett
komplement; som påskyndar processen i magen. Man kan också
operera in en liten pacemaker i
magsäcken. Den ger impulser
som får magsäcken att arbeta något bättre. Hjälpmedlen löser inte
problemen men kan vara en hjälp
för patienten.
- Om du har symptom enligt
ovan så är det viktigt att du tar
upp det med din läkare, eftersom besvären kan betydligt förbättras med rätt åtgärder, avslutar Christian Wesslau. n
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- När man har gastropares så arbetar magsäcken inte som den ska. Finfördelningen
går väldigt långsamt. Maten blir liggande i
magsäcken längre tid än avsett. Det gör att
man inte mår bra, man kräks till exempel
lättare. Genom att äta lättsmält mat mår
man bättre, säger Christian Wesslau, läkare
på Diabetes­centrum på SU Sahlgrenska.
Fakta
Det gäller att ha en bra timing mellan
effekten av insulinet och upptaget av
stärkelse från tarmen.
● Hos en person som inte har diabetes
så går signalen om insulinproduktion
till bukspottskörteln så fort man stoppar maten i munnen. När maten hunnit till tarmen har insulinnivån i blodet
börjat stiga. Även för friska personer
är det bra med ”långsam” mat.
● När man har diabetes - men inte
gastropares - är det bra om maten
inte passerar magsäcken för snabbt för att ge insulinet en chans att hinna
ut i blodet tills sockret från stärkelsen
kommer dit. Bra livsmedel för den
här gruppen är råa grönsaker, rågbröd, fullkornspasta och liknande.
● När man har diabetes och gastropares
tar det lång tid för maten att passera
magsäcken på grund av att musklerna
i magsäcken inte fungerar som de
ska. Maten kan bli liggande i flera
timmar om man ätit mat som inte är
finfördelad. Man får konsultera sin
läkare för att hitta en insulinsort som
passar till fördröjd magsäckstömning
- för att undvika höga och låga blodsockervärden. Maten man äter ska
vara finfördelad, gärna mosad. Sådan
mat passerar magsäcken snabbare.
Eva Olausson
Dietist på
Diabetescentrum
E
n del har först varit på
akuten för misstänkt
hjärtinfarkt. Andra
har blivit undersökta på öronnäsa-hals-avdelningen för svalg
problem. Dietist Eva Olausson
får ofta in diabetespatienter som
andra inte kan hitta några konkreta fel på. Då lägger hon pussel. Ställer frågor om smaken på
uppstötningar och om gaser. Om
hur mycket toapapper patienten
använder och om stress. Vad
man äter och när och hur mycket
insulin man tar.
Eva Olausson är dietist på Diabetescentrum på SU Sahlgrenska.
Som sådan kommer hon i kontakt
med diabetespatienter från hela
Västra Götaland. Eva började
tidigt intressera sig för gastropares. Hon var på föreläsningar på
90-talet som handlade om gastropares. Hon fick höra att det inte
gick att hjälpa dessa patienter med
koståtgärder. Detta trodde hon
inte på. Hon började forska och
kunde bevisa ett samband mellan
blodsockernivåer och magsäckstömning.
- 20-25 procent av alla personer
med diabetes anses ha gastropares, säger Eva Olausson. En del
har haft diabetes under många år,
andra kortare tid som till exempel
tio år men har under denna tid
haft ett högt HbA1c.
Hennes uppfattning är att gastropares inte är så känt inom sjukvården. Nu håller hon på med en
klinisk studie där hon bland annat
undersöker om anpassad kost kan
förbättra symptom och blodsocker och om den eventuellt har en
läkande effekt på en magsäck med
fördröjd tömning.
En testmetod man använder inom
hela EU går ut på att patienten får
äta mat tillsammans med en isotop. Sedan följer man matens väg
genom magsäcken via en dataskärm.
- Häromdagen, berättar hon, var
det en patient som hade 89 procent av måltiden kvar i magsäcken
efter två timmar. Det är en rejäl
fördröjning. Vissa måltider kan
man ha problem med i fem-sex
dagar. Något som givetvis påverkar blodsockret.
Den kliniska studien baserad på
mat hoppas Eva Olausson kunna
genomföra i vinter. n
Christine Öberg
- Vid obehandlad gastropares kan blodsockret
falla från 11 till 2 på två timmar. Det är
viktigt att man får diagnosen ställd så att
man kan få hjälp, säger dietist Eva Olausson.
Eva Olausson behöver diabetiker
med magbesvär som kan medverka i hennes studie. Har du
något eller några av besvären i
tabellen nedan och vill vara med
och hjälpa forskningen framåt vad
gäller gastropares så hör av dig till
[email protected] eller
ring tel. 031-342 26 56.
Symptom på gastropares kan
vara:
Så här testar du dig själv för
att se om du har gastropares:
● B lodsockerfall efter måltid inom
två timmar, trots normala eller små
insulindoser
● Insulinkänningar som är svåra att
häva
● Aptitlöshet, aldrig hungrig, skulle vilja
"slippa äta"
● Mätt på en mindre portion mat
● Illamående mellan måltiderna
● Sväljningssvårigheter (stopp i halsen)
eller hosta i samband med måltid
● Uppstötningar och rapningar
● U ppkörd eller buksvullnad efter
måltid, så att kläderna nästan "inte
räcker till"
● Kräkningar
● Gasfyllda diarréer
● Gaser och svår förstoppning
● Avföringsinkontinent
● Du måste ha ett bra blodsockervärde
när du gör den här testen. Annars kan
man inte lita på resultatet.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
● Ät middag bestående av kött, rårivna
morötter och fullkornspasta. Ingen
dryck. Kolla blodsocker och ta din
vanliga insulindos innan maten.
● Efter måltiden mäter du blodsockret
en gång i halvtimmen - fyra gånger.
● Har blodsockret sjunkit efter 30 minuter kommer kurvan sannolikt att
fortsätta att sjunka. Då är det troligtvis
gastropares du har.
● Har det första värdet istället stigit
och de övriga tre sjunker - så har du
förmodligen inte gastropares men för
hög insulindos.
Läs mer om gastropares på sid 11
9
Marianne R Lymer
Att ha gastropares
- en bekännelse
1960 fick jag som fjortonåring diagnosen diabetes mellitus. Jag
och mina föräldrar accepterade detta faktum, efter allt kissande
och min viktförlust. Hade blivit bara skinn och ben.
Ingen i min släkt har diabetes så mina föräldrar
trodde att jag bara var tonårslat tills min mamma
en dag sa: Flickan måste till doktorn. Sagt och
gjort. Prover togs. Samma dag åkte föräldrarna
med mig till lasarettet i Jönköping för inläggning
och insulininställning.
Nu har det gått 48 år med diabetes. Jag har två
barn, har rest runt i världen och gjort det mesta
som jag önskat.
På senare år har insulinkänningarna kommit trots
att jag ätit. Ibland har blodsockret varit högt fastän
jag inte har ätit på några timmar.
För några år sedan tog jag upp problemet med min
diabetesdoktor och han skrev en remiss för undersökning av magsäcken. Efter en tid kom en kallelse. Väl där fick jag en omelett/pannkaka med
isotoper i att äta. Sedan följdes matens väg genom
magsäcken. Troligtvis hade jag en fördröjning av
matens passering genom systemet. Efter en tid fick
jag tid hos dietist Eva Olausson som är specialist på
denna störning.
Tiden gick och jag glömde bort Evas råd. Kanske var det en självförnekelse; att detta inte gällde
mig.
Jag har aldrig haft svårt att acceptera en kolhydratreglerad och fettreducerad kost. Jag har följt dietisternas råd om att äta grovt bröd med hela korn i
och gärna råa grönsaker och rårivna morötter före
lunchen eller middagen. Min kost har oftast bestått av bönor och linser istället för kött samt fisk
ett par gånger i veckan.
På försommaren 2008 får jag ett samtal av Eva
Olausson. Hon tycker jag ska gå på en kurs för
gastroparespatienter. Jag förnekar fortfarande för
mig själv att jag har gastropares. Jag säger käckt till
Eva att hon får gå in i min journal och läsa svaret
på omelett/pannkaksätningen.
Så glömmer jag bort detta igen - tills det en dag
kommer en inbjudan till kurs för diabetiker med
gastropares. Jaha, tänker jag, då är det så att min
magsäck inte jobbar som den ska!
Nyfiken går jag naturligtvis på kursen. Av Eva
Olaussons och Christian Wesslaus pedagogiska information förstår jag att mina låga och höga sockervärden hör ihop med mina magproblem.
Det är inte lätt att acceptera budskapet. Efter alla
år med rårivna morötter och annan kost som jag
fått lära mig är bra för mig så får det nu bli mat
som går att krossa med en gaffel eller mat mixad
till max två millimeter. Inte ens linserna får undkomma mixerstaven. Som tur var fick vi på kursen
både teori och praktik. Hälften av gänget lagade
god mat, medan den andra hälften hade kostteori.
Det ingick en uppföljningsdag. Den var bra. Då
gick vi igenom hur det gått med maten hemma sedan vi i gruppen sågs senast. Jag vet inte men jag
tror att det var jag som haft det kämpigast att lägga
om kosten. Det har varit svårt för mig att få tillbaka den matglädje jag haft.
Jag berättade för gruppen att det blev barnmatsburkar när jag inte orkade att mixa och mixa. Eva
tröstade och skrev ut näringsdryck på recept. Det
tar jag till när jag inte planerat måltiden.
Än idag har jag inte återfunnit min matglädje. För
det här med att bara äta mixad mat är inte min grej.
Vännerna runt mig har stor förståelse och har helt
accepterat min situation. Ta av det som du tycker är
OK för dig säger de.
Kanske blir det problem när jag ska iväg på flerdagskonferenser. Jag får finna en lösning när problemen kommer. Jag brukar alltid hitta lösningar.
Kanske blir det en pytteliten mixerstav med batteri
som jag kan ha i handväskan. Finns det sådana? Å
andra sidan finns det säkert något att äta som höjer
blodsockret. Problem är till för att lösas, eller hur?
Med facit i hand tycker jag att det är bra att jag har
tagit tag i problemet med lågt och högt blodsocker
tillsammans med min diabetesläkare Jansson. Stort
tack till honom för hans support.
Nu ska jag ta en promenad med min hund Viktor
som är till stor glädje för mig. n
Diabetes Bladet Nr 4 2008
MARIANNE R LYMER
med diabetes och gastropares
11
Yngve Törn
MIN
FAMILJ…
Mitt barnbarn Emil 6 år
När jag fick reda på att Emil
hade fått diabetes fick jag starka
skuldkänslor. Jag hade sedan 14
år diabetes typ 2. Vid noggrann
genomgång av tidigare familjemedlemmar och släktingar var
det endast min mormor som
hade haft diabetes typ 2. Var
det då vi som låg bakom Emils
sjukdom?
Efter beskedet om Emils sjukdom
började jag och Emils mormor att
läsa mycket litteratur om diabetes
men vi lyckades inte hitta något
säkert svar på varför Emil hade
drabbats av denna sjukdom. Istället började vi lägga vår kraft på att
jämna vägen för honom och hans
familj för att göra allt så lätt och
smidigt som möjligt.
Vi hade möjlighet att vara med
under stora delar av sjukhusvistelsen på Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg. Vi fick träffa
läkare, sköterskor och kuratorer
med specialkunskap och fick på så
sätt mer och mer information om
sjukdomen. Det är ingen tvekan
om att vi blev imponerade av vårdgivarnas kompetens och skicklighet att ta hand om både Emil
och oss anhöriga. Vi blev mycket
lugnare genom utbildningen och
kände oss tryggare inför Emils
framtid. Jag glömmer aldrig när
jag och Emil satt och resonerade
och Emil ställde frågan ”Morfar,
ska jag vara sjuk i hela mitt liv?”
Utan att tveka svarade jag med
full övertygelse ”Emil, utvecklingen går så snabbt framåt så jag
är övertygad om att det är bara en
tidsfråga innan olika hjälpmedel
eller transplantationer gör att du
blir av med din sjukdom.”
Som morföräldrar till Emil och
hans lillebror Axel vill vi vara tillsammans med dem så mycket vi
kan och ge dem så mycket som
möjligt av våra livserfarenheter.
Det är drygt ett år sedan Emil
drabbades av diabetes och mycket
har hänt sedan dess. I början var
det svårt att se Emil lida när han
skulle byta flygplan (Insuflon) eller ta sitt stick i fingret för blodsockertesten. Nu går det smidigt
och man märker det knappast.
Men när det är vår uppgift att
hålla reda på tider och mängder
känner man ett stort ansvar.
Jag spelar mycket golf och det
håller mig i form och med bra
värden. Det är en stor glädje när
jag får träna med Emil och Axel.
Jag uppmuntrar också hans fotbollsträning och simning. Och
när barnbarnen besökte oss senast lärde sig Emil cykla. Det är
fantastiskt att ha barnbarn och få
följa deras utveckling. Kanske har
Emils diabetes bidragit till att vi
än mer tar vara på detta och att vi
kommit familjen närmare. n
MORFAR YNGVE TÖRN,
67 ÅR
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Emil, hans lillebror Axel och morfar
Yngve har fredagsmys ihop.
Hole in one!!! Emil brukar följa med morfar
Yngve till golfbanan.
13
BUs SIDaN
BÄSTA JULKLAPPEN
TILL MORMOR OCH FARFAR
Det årliga glasstestet är
bara en av många roliga
saker man gör på sommarlägret på Bobergsgården.
BILD: Michael Berndtsson
Frankeras ej
Mottagaren
betalar
portot.
Göteborgs
ning
Diabetesföre
lem
M Jag vill bli med
M Typ 2
M Typ 1
etes
M Jag har diab
etesgbg.se
on se www.diab
mati
infor
För mer
54
69
711
031eller ring
Namn . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Adress . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Tel bost . . . . . . . . . .
. . . . . .
Mobil . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Födelseår . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Göteborgs
ning
Diabetesföre
. . . .
. . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
E-post . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
Ett bra sätt att komma över sin oro och sorg över att
ens barnbarn har fått diabetes är att skaffa sig kunskap
om sjukdomen. Ge ett medlemskap i Göteborgs Diabetesförening till dina föräldrar och svärföräldrar. Då
kan de gå på föredrag, studiecirklar och medlemsträffar som föreningen ordnar - och de får årsprenumerationer på tidningarna Diabetes och DiabetesBladet.
Allt för 290 kronor per år.
Vi kommer att ha en speciell träff för mor- och farföräldrar under våren.
Vi träffas för att prata av oss om våra känslor inför att våra barnbarn har fått diabetes. Förhoppningsvis kan vi peppa varandra att gå vidare och bli en resurs för våra
barn och barnbarn.
. . . . . . . . . . . . .
SVARSPOST
20239510
rg
402 20 Götebo
.
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . .
. . . .
. . . . . . . . .
BoBerGslägreT
Av Daniel Berndtsson, 12 år.
12/9
Vi kom fram till den alldeles vid
havet belägna Bobergsgården
cirka klockan 18.30. Vi (jag och
pappa) började med att bli inkvarterade och jag valde glass till
det årliga glasstestet. Efter cirka
en halvtimme var det presentation av alla lägerdeltagare och
lägerledare.
Sen skulle jag, pappa och två föräldrar till göra kvällens grillning.
Vi grillade korv med bröd och
fick grönsaker & saft till. Mums!
Vi hade tänt en eld vid grillen,
grillen var gammal och glödande
kol föll genom botten. Det löste
vi genom att blöta ner marken
under grillen med vatten.
När alla hade fått korv och blivit mätta minglade vi lite runt
brasan innan vi gick in igen. Det
var varmt att sitta vid den öppna
elden.
13/9
Denna dag började med att jag
väcktes av en fågel som satt utanför vårt fönster och sjöng. Efter
en stund går jag och äter frukost.
14
Efter frukost var det dags för det
årliga glasstestet. Alla som ville
fick glass. Mitt glasstest gick utmärkt.
När glassen var uppäten så gick
man antingen en poängpromenad, spelade volleyboll eller pysslade. Till lunch var det köttbullar
med pasta. Sen kom en cirkusinstruktör, Martin, som lärde
barnen cirkustrix som de visade
för de vuxna. Sen var det middag och det var flygande Jacob.
Efter middagen var det tävlingar
(till exempel säckhoppning). På
kvällen var det grillspett. Sen ett
disco för barnen och läggdags.
14/9
Sista dagen var det föreläsning med Peter Adolfsson. Den
handlade om diabetes i samband
med olika fysiska aktiviteter. Jag
tyckte den var intressant. Visste ni till exempel att man kan
äta apotekets glykos-tub på 22
meters djup?? Det var tacos till
lunch och sen slutade lägret på
Bobergsgården 2008.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
KALENDARIUM FÖR BARNOCH UNGDOMSGRUPPEN
5 feb. Träff för far- och morföräldrar klockan 18-20.
18 feb. Träff för föräldrar kl. 18.30
1 april Träff för föräldrar kl. 18.30
Plats: Bomgatan 7. Vi bjuder på kaffe och smörgås. Ring och anmäl dig till kansliet 031-711 69 54.
av förä ldra r till
as
n
rd
o
r
te
te
vi
A lla ak ti
ef ter
es. Håll utk ik
et
b
ia
d
ed
m
barn
det om
n i DiabetesBla
te
ö
m
r
fö
m
u
ler
at
d
engagera dig el
ch
o
ed
m
ra
va
du vill
Vi komom ak tiviteter.
n
io
at
rm
fo
in
få
den informatio
t
u
a
g
g
lä
t
at
mer även
an.
nen på hemsid
Välkomna!
Den vackraste dagen i augusti samlades några familjer med barn med diabetes i Vättlefjäll för att paddla kanot.
Vi paddlade genom fem sjöar och slog
läger och grillade vid den sista sjön i
sjösystemet. Barn och vuxna pratade
och lärde känna varandra och några
passade på att känna på vattnet och
plocka kantareller.
I månadsskiftet augusti-september var
det dags för det årliga Lysestrandslägret, som vänder sig till barn med
diabetes i regionen. Som vanligt blev
det mycket uppskattat av både barn
och vuxna. Barnen såg att de inte var
ensamma om sin diabetes och fick tips
av kompisar. Vi vuxna kunde diskutera sådant som utomstående inte kan
sätta sig in i när det gäller diabetes. Vi
umgicks och sjöng sånger kring lägerelden, vi lekte och fick information
om produkter. Diabetesläkaren Mats
Bonnier talade om diabetes och godis
bland annat och kom med många nya
infallsvinklar. På lördagskvällen var
det maskeraddisko med limbo och popcorn. Det var nöjda men trötta barn
som åkte hem på söndagen.
MALIN ÖBERG
BILDER. MAGNUS BROBACK OCH MALIN ÖBERG
Diabetes Bladet Nr 4 2008
15
Den 14 november
Världsdiabetesdagen
Den 14 november var 250.000 människor i
69 olika länder ute och promenerade Global Diabetes Walks för att uppmärksamma diabetes mellitus. På Brännö
gick 27 barn och fyra vuxna runt
fårhagarna. Det var Brännös första
Global Diabetes Walk. Därefter åkte
Egil Dahlstedt, 8 år, tillsammans
med storebror Toste och mamma
Ami in till Nordstan för att sälja igelkotten Sticke - Barndiabetesfondens
maskot. I Australien är Barndiabetesorganisationens maskot ett bi.
De fick inte sålt så jättemånga igelkottar (cirka 12 stycken) men fick många bra
tillfällen att berätta om diabetes. I Nordstan
stod även fem representanter för Göteborgs Diabetesförening. Informationsmaterial, tidningar, reflexer,
tatueringar och ballonger delades ut. Många frågade om
diabetes är något man får efter att ha ätit för mycket godis. Det viktigaste under denna dag var att sprida information. Andra som köpte
igelkottar hade haft diabetes sen de var små. De blev glada av att se hur
sjukdomen uppmärksammades. På kvällen, dagen till ära, lyste Scandinavium och Operan blå. n
Ett glatt gäng från Brännö trotsade regnet och promenerade runt Brännös fårhagar för att sprida kunskap om att det
var Världsdiabetesdagen.
AMI SKÅNBERG DAHLSTEDT
FOTO. LENA NEUGEBAUER
Den 14 november var det Världsdiabetesdagen. Den uppmärksammades över hela världen. Bland annat genom promenader, Global
Diabetes Walks, och genom att byggnader lystes upp med blått ljus.
Årets tema är barn med diabetes.
I Göteborg celebrerade Diabetesföreningen dagen genom att sprida
information om diabetes. Vi stod på Nordstadstorget och pratade
med fredagsshoppande göteborgare och turister. Vi svarade på frågor och delade ut informationsmaterial - och sålde "pins", igelkotten
Sticke och nallen Sötis - för att stödja forskningen om diabetes. Varje
dag får två barn i Sverige diabetes och ännu har man inte svar på varför de drabbas. Det krävs mycket forskning för att lösa gåtan. n
C.Ö.
16
Diabetes Bladet Nr 4 2008
Många tog sig tid att stanna till och
prata om diabetes med Göteborgs
Diabetesförenings medlemmar.
Två dagar till julafton. Allt var pyntat och klart.
Då rasade världen för trebarns­
familjen Barknertz i Åsa
N
är Anna-Lena Barknertz fick veta att yngsta
barnet, femåriga dottern
Linda, hade diabetes förstod hon
inte hur man skulle kunna fungera
som en familj framöver. Hur skulle
man kunna fira jul, födelsedagar,
resa på semester eller ens ha fredagsmys längre?
Linda har två storasyskon. Även
för dem måste livet gå vidare. De
skulle förstås få lördagsgodis som
vanligt.
- Pappa och Helena och Henrik
smög iväg på lördagarna när Bolibompa började, berättar Linda.
Upp till vardagsrummet. Mamma
och jag satt nere i källaren vid teven
där. Jag fick en halv tablettask.
nom en massa gånger men han förstår nog inte hur mycket han faktiskt har betytt för hela vår familj.
Mats Bonnier tog med Linda till
en godisaffär. Gav henne en påse
och sa att hon fick ta vad hon ville.
Anna-Lena försökte ingripa när
Linda valde godis. Ville få henne
att välja sorter som var "nyttigare"
än andra. Ville få henne att inte ta
så mycket. "Ut ur affären" sa
Idag är Linda 17 år. Vi sitter
Mats Bonnier. Linda skulle
och fikar i gillestugan i huset
få välja precis vad hon ville.
i Kungsbacka dit familjen nyss
Nu 13 år senare säger Annaflyttat.
Lena:
- Visst är det ett problem att
- Det finns värre saker än att
ha diabetes. Men det har gett
ha högt blodsocker någon
mig väldigt mycket. Jag kan till
natt. Mats Bonnier lärde oss
exempel mycket om min kropp
att vi måste fortsätta att vara
och jag har kompisar med diaen familj som gör saker tillbetes över hela världen, säger
samman, som gör samma saLinda medan hon gosar med
ker. Att Linda måste få känna
hundarna Shiva och Willma.
att hon är som alla andra.
Lindas mamma Anna-Lena
- Visst fick jag ofta leksaker
tänker med fasa på den första
istället för godis även senare,
tiden som mamma till ett barn
säger Linda. Det var ingen
med diabetes.
av mina kompisar som hade
- Jag har haft en svårinställd diabetes. Nu
- Jag var ingen bra mamma då.
så många Barbiedockor som
Jag var inte stark, bara förtvivjag. Men det var viktigt för
för tiden fungerar det rätt bra. Men visst
lad. Jag kunde inte trösta och
mig att jag precis som mina
är det toppar och dalar. Idag avstår jag
stödja. Jag ville själv bli kramad
syskon och kompisar fick
oftast från att ta något jag vet höjer mitt
och omhändertagen.
en tjuga på lördagarna att
blodsocker. Jag tycker inte att det är värt
Anna-Lena som är barnsjukspringa och köpa godis för.
sköterska gick på vidareutbildDet var viktigt att jag också
det. Tar en Ramlösa istället för en cola till
ning det här året. Hade bland
kunde berätta om allt godis
exempel, säger Linda Barknertz och kraannat varit på en föreläsning
jag fick i påskäggen.
mar om sina hundar Willma och Shiva.
om diabetes typ 1. När Linda
Första sommaren åkte familblev onormalt törstig förstod
jen på semester till Cypern.
Anna-Lena direkt vad det var.
Anna-Lena och Bosse var
Efter kontakt med lasarettet fick Linda var rasande. Skrek att "jag oroliga för hur det skulle gå. Om
hon bekräftelse.
vet att ni luras. Jag vet vad ni gör.."
maten skulle passa Linda, hur vär- Jag minns inte så mycket från den Trots att hon inte fick sin påse med men skulle påverka hennes diabetes
julen, säger Linda. Men jag vet att godis på lördagarna som tidigare så och så vidare. Men det gick jättebra.
jag frågade om mamma också hade var blodsockret rekordhögt. Av pur - Jag minns hur förvånad jag blev en
fått den där sjukdomen eftersom ilska.
gång när vi var på Cypern. Mamma
hon var så ledsen…
Första halvåret var tufft för hela fa- kom med en jättestor glass till mig.
Som alla föräldrar ville Anna-Lena miljen.
Jag tänkte att nu har mamma blioch hennes man Bosse det allra bästa - Räddningen kom när vi fick kon- vit tokig, säger Linda och skrattar.
för sitt barn. Hon skulle få rätt mat takt med läkaren Mats Bonnier, Men mina syskon ville ha glass - och
och rätt behandling. Inget slarv.
säger Anna-Lena. Vi har tackat ho- då skulle jag förstås också få en.
18
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- Har man ett barn med
diabetes får man en mycket
nära relation, säger AnnaLena Barknertz. Under
Lindas uppväxt hade jag
absolut koll på hennes värden. Nu är hon vuxen och
har själv ansvaret. Det är
vemodigt - men bra.
När Linda skulle börja i förskoleklassen ville skolan inte ta emot
henne. Hon skulle placeras i en
skola för barn med särskilda behov.
Familjen kontaktade en advokat.
Det som familjen arbetat för att
lösa under flera månader klarades
av på fem minuter. Skolstyrelsen
och rektorn hade plötsligt inga invändningar mot att Linda började i
samma klass som sina lekkamrater.
- Det var mycket svårt i början
att ha ett barn med diabetes. Inte
minst led jag av hur omgivningen
reagerade. Som mamma blir man
som en tigrinna när man har ett utsatt barn. Man blir inte populär.
Diabeteslägren har varit oerhört
viktiga för Linda och hennes familj. Diabetesen har gjort Linda
och Anna-Lena känslomässigt beroende av varandra. När Linda första gången skulle på läger och vara
ifrån sin mamma under en helg är
något ingen av dem glömmer.
- Vi hade husvagn och bodde vid
stranden i närheten. Vi hade vänner där och vi skulle äta kräftor och
dricka vin. Vi skulle koppla av för
första gången på länge, säger Anna-Lena.
Men när hon hade kört Linda till
lägret och efter mycket vånda lämnat sin lilla dotter i de unga ledarnas vård så kände hon inte för att
fira. Det blev varken kräftor eller
vin. På söndagen när hon skulle
hämta Linda var det en förändrad,
mer självständig dotter hon fick leta
rätt på. En dottern som inte alls ville åka hem. Linda hade fått många
nya kompisar och för första gången
kände hon att hon inte var ensam
om att ha diabetes och att hon var
privilegierad som fick vara på läger
och ha kul.
- Jag har varit på alla diabetesläger.
Nu är jag med som ledare. Försöker betala tillbaka för allt som jag
fått under åren. Nu är det jag som
motar iväg föräldrar som inte vågar
lämna sina barn, säger Linda. Det
är så viktigt för barn att träffa andra
med diabetes. Många av mina bästa vänner är sådana som jag träffade
på läger när jag var liten.
Linda går i tredje ring. Där går
också hennes bästis AnnaLisa som
hon känt sen första Lysestrandlägret. Linda och AnnaLisa arrangerar sedan ett par år verksamhet i Kungsbacka för barn med
diabetes. En gång i veckan träffas
man och leker. Dit kommer inte
bara Kungsbackabarn utan också
barn från Göteborg i åldrarna två
till åtta år.
Linda är aktiv i Ung Diabetes och i
Diabetesföreningen i Kungsbacka.
Hon vill gärna fortsätta att arbeta
med information om diabetes.
Linda har under hela uppväxten
Diabetes Bladet Nr 4 2008
haft svårinställd diabetes. Flera
gånger har hon fått åka akut till
sjukhuset efter att ha blivit insulinresistent. Den som förmodligen
räddat hennes liv några gånger är
Willma. Willma är en blandrashund. En fyrvägskorsning skojar
Linda. Willma reagerar omedelbart om Linda är låg eller hög.
Willma börjar bli gammal och nu
har Linda fått en ny hund som hon
ska utbilda till diabeteshund.
Det var när Bayer Health Care aviserade om att det var dags att söka
stipendiet på 50.000 kronor som
de delar ut två gånger per år, som
Linda kom på att det skulle vara
fantastiskt att få utbilda en hund
till diabeteshund.
I hård konkurrens fick hon stipendiet och skaffade schäfervalpen
Shiva. Linda går med Shiva på vanliga valpkurser. Shiva är för ung för
att tränas till diabeteshund ännu.
Så i väntan på det får Linda förlita
sig till gamla Willma. n
Fotnot:
Christine Öberg
Bayer Health Care är en del av
Bayer AG. Genom Bayer Dream
Fund delar man två gånger per
år ut ett diabetesstipendium på
50.000 kronor. Pengarna går till en
enskild person eller organisation
som har en dröm att förverkliga.
19
KORTISAR
BRISTER I BEMÖTANDET AV BARN MED
DIABETES OCH CELIAKI
Bara ett fåtal förskolor och skolor har ordentliga rutiner
för hur de ska agera gentemot de barn som har både
diabetes och celiaki (glutenintolerans) visar en undersökning som tre föreningar i Västra Götaland gjort.
Det är Celiakiföreningen i Västra Götaland, Diabetesföreningen i Norra Älvsborg och Hushållningssällskapet Väst som under en tvåårsperiod studerat familjer
där barn fått diagnosen diabetes och celiaki.
Enligt 1997 års skollag är det förskolans och skolans
ansvar att se till att barn med diabetes till exempel
kollar sina blodsockervärden och tar sitt insulin under
skoldagen. Är barnet dessutom glutenintolerant är det
självklart även skolans skyldighet att se till att de får
rätt mat, men ändå får många glutenallergiska barn ta
med sig egen mat till skolan.
(Källa: www.sr.se 20080611)
ÖPPET SJUKHUS
I MÖLNDAL
I september var det
Öppet Sjukhus på
Mölndals sjukhus. 23
enheter på sjukhuset
och ungefär lika många
patient- och anhörigföreningar deltog. 500 besökte arrangemanget. Göteborgs Diabetesförening medverkade förstås. Vi höll
föredrag i Speakers Corner och vi pratade med alla som
passerade vårt bord. Vi bjöd på Ramlösa och information i massor – både muntligt och i form av broschyrer
och tidningar.
HOPP OM BOT FÖR DIABETES
NYTT INJEKTIONSHJÄLPMEDEL
Darriga händer och dålig syn drabbas de
flesta av oss av om vi får leva och bli gamla.
För vissa diabetiker är det svårt att mäta
upp rätt dos insulin. Novo Nordisk har ett
injektionshjälpmedel som heter InnoLet.
Det ser ut som en äggklocka. Det har ett
rejält vred med vilket man lätt ställer in
rätt mängd insulin. Siffrorna är stora
och tydliga. InnoLet finns med topp i
två färger: orange för NovoRapid och
grön för Levemir. Toppen finns dessutom med och utan refflor - för den
som är färgblind.
HÖRSELNEDSÄTTNING VANLIGARE VID DIABETES
En undersökning som presenterades i den amerikanska
tidskriften Annals of Internal Medicine visar att hörselnedsättning var vanligare hos personer med diabetes.
En förklaring kan vara mikrovaskulära skador, det vill
säga störd blodcirkulation i de små blodkärlen.
- Det är uppenbart att ökad kunskap om diabetes visar
att sjukdomen inverkar mer och mer på människan och
är en sjukdom som det är otroligt viktigt att känna till
mycket om, säger Jonas Tovi, distriktsläkare vid Carema vårdcentral i Farsta, som har skrivit ett referat av
undersökningen i Läkartidningen nr 35 2008.
"Mikrovaskulära skador är ett välkänt problem vid diabetes, men att det också kan påverka hörseln är mindre
känt" skriver han och avslutar därför med att föreslå
kontroll av hörseln på diabetiker för registrering i Nationella diabetesregistret.
(Källa: Leva med diabetes 6/2008)
Novo Nordisk satsar drygt en miljard kronor på forskning som kan leda till att man kan bota diabetes. Pengarna går till stamcellsföretaget Cellartis som sedan
några år bedriver en intensiv forskning för att kunna
styra stamceller att bli leverceller. Erfarenheterna från
det arbetet har tillfört nya kunskaper om insulinproducerande celler.
- Vi vet att det finns stora likheter mellan de insulinproducerande betacellerna och levercellerna, säger Johan
Hyllner, forskningschef vid Göteborgsföretaget Cellartis. De båda celltyperna ligger extremt nära varandra
när de utvecklas mot sina färdiga celltyper.
Trots den stora summa pengar som nu tillförs forskningen finns det naturligtvis inga garantier för att satsningen ska lyckas. Det enda man vet är att det kommer
att dröja ett antal år innan man vet om det är en framkomlig väg till behandling och eventuell bot. Det är en
långsiktig forskning.
Cellartis kommer att anställa fem nya forskare, tre i Göteborg och två vid företagets anläggning i Skottland.
MANLIGT KÖNSHORMON KAN MOTVERKA DIABETES
(KÄLLA. MADELEINE SAHLMAN, GP 20081023)
(Källa: Dagens Medicin 20081029)
I framtiden kan det bli möjligt att testosteron blir en
behandling av vissa män med typ 2-diabetes. De första
preliminära resultaten visar positiva effekter av behandlingen.
Många män med typ 2-diabetes har en onormalt låg halt
av könshormonet testosteron. Mycket pekar på att det
råder ett orsakssamband. Det är bakgrunden till att det
nu pågår studier där man prövar behandling med testosteron för att uppnå effekter på diabetessjukdomen.
Från början deltog 220 män från åtta europeiska länder
i studien. Medelåldern var 60 år.
Stefan Arver, chef gör centrum för andrologi och sexualmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, är ansvarig för den svenska delen av studien.
Han betonar att det krävs fler studier för att klarlägga
om testosteron verkligen är lämpligt som behandling av
diabetes.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
21
FORTBILDNING OM DIABETES
- Det är viktigt att patienter med
diabetes har en stabil blodsockernivå. Men patienten ska inte sträva
efter att ha en maximalt bra nivå
hela tiden. Det leder till stress, kan
försämra såväl blodsockret som
livskvaliteten, sa specialistläkare
Magnus Löndahl från Universitetssjukhuset i Lund. Han var föreläsare på en fördjupningsdag om
diabetes som Malmöföretaget VIS
arrangerade på Burgården i Göteborg i slutet av oktober.
Det var 46 diabetessköterskor, distriktssköterskor, sjukgymnaster och
undersköterskor som under en hel
dag fick lära sig en massa om diabetes. Magnus Löndahl talade bland
annat om vad som skiljer diabetes 1
och 2 åt. Han poängterade att man
inte ska utgå ifrån att en gammal
person som får diabetes alltid får typ
2. En 94-åring kan få typ 1 och en
18-åring typ 2 sa han.
22
- Så skriv aldrig mer "insulinbehandlad" under diagnos oavsett vilken ålder patienten har, instruerade
han vårdpersonalen. Skriv typ 1
diabetes eller typ 2 diabetes.
Vi fick en genomgång av insulinsorter. Vi fick lära oss om hjärt/kärlsjukdomar och diabetes, vi fick fundera över patientfall.
Magnus Löndahls specialitet är diabetesfötter. Vi fick tjocka kompendier med text och bilder på fötter. Han
uppmanade sjukvårdspersonalen att
vara uppmärksam på fötter som är
svullna och varma. Han visade en
bild på en fot tillhörande en diabetiker som legat på en brits på en akutmottagning i sex timmar. Där hade
det bildats ett fotsår som kanske tar
1-2 år att bota.
- Lägg alltid en kudde under underben/foten om en patient med diabetes
blir liggande länge på akuten, sa han.
Christine Öberg
Diabetes Bladet Nr 4 2008
- Det är givetvis bra att få en
tidig diagnos. Men det gäller att
ge den nydiagnostiserade patienten
ordentlig information. Patienten
får inte tro att han eller hon kan
leva som tidigare eftersom att han
inte känner sig sjuk, sa Magnus
Löndahl och berättade att tidiga
höga sockervärden påverkar risken
för komplikationer senare i livet även om man efter ett tag går in
för att sköta sitt blodsocker.
LÄSVÄRT
Hon stoppar ner druvsockerbitarna i sin bh och
sticker ner den laddade engångssprutan i stövelskaftet när hon ska gå på fest. Engångssprutan
väger mycket mindre än pennan och skaver inte.
En fördel med den är att jag kan kasta den när
jag har använt den, förklarar Suzanne Färnert,
som haft diabetes i 44 år. Hon var 12 år när hon
fick diagnosen.
I sin bok ”Sprutkraft. Boken för dig med Diabetes”
delar hon med sig av de erfarenheter som hon har fått
under årens lopp. Hon har tagit fler än 55.595 insulininjektioner har hon räknat ut.
Hon råder: Använd så stora områden som möjligt på
magen för måltidsinsulin och på höfterna för långverkande insulin. Då kan man behålla den platta magen
och de släta höfterna.
Var glad att du lever nu, säger hon och berättar i boken hur det var förr. All mat skulle vägas och kokas.
- Min första blodsockermätare var ful, stor som ett
mjölkpaket och kostade 3.000 kronor. Nu finns det
mätare som inte är större än en mobiltelefon, de finns
i många färger och är dessutom nästan gratis.
- Jag tar mitt måltidsinsulin vid bordet, även om jag är
bortbjuden. Det går snabbt om man har kjol och blus.
Man kan också ta insulinet genom ett tunt tyg.
Att bli bjuden på fest kan innebära en del frågetecken.
När kommer maten att serveras? Hur många rätter
blir det? Blir det en söt efterrätt? Detta är viktiga
frågor att få svar på, så att man kan ta rätt insulindos.
Bäst att fråga sig för då. Och tänk på att alkohol sänker blodsockret.
Suzanne vänder sig i boken både till dem som nyli-
gen har fått diabetes och till dem
som har haft sjukdomen en längre
tid. Hon är ibland ute och håller
föredrag och blir ofta förvånad
över hur litet många vet om sin
diabetes.
Innan Suzanne skrev boken
”Sprutkraft” skrev hon för fyra
år sedan ”Kraftbok. För kvinnor
i cellgiftsbehandling”. Författandet är emellertid inte hennes yrke. Hon
är guldsmedsmästare och har ateljé i Uppsala tillsammans med sin exmake. Hon bor på landet och får den
viktiga motionen genom att gå ut med hunden.
Druvsocker är viktigt att ha tillhands. Med tre druvsockerbitar får hon upp det för låga blodsockret. Ibland handlar det om att få ner det för höga blodsockret. Om Suzannes blodsocker är för högt, när hon ska
äta frukost till exempel, tar hon inte högre dos insulin.
Hon ändrar istället på frukosten.
- Jag väljer mörkare bröd än vanligt, fullkorn till exempel, tar inte så mycket mjölk till gröten och slopar
frukten efter maten. Efter någon timme är blodsockret normalt.
Vad gör man på kompisens födelsedag då, när tårtan
ser helt underbar ut?
Man kan tacka nej och tycka synd om sig själv. Eller
så kan man göra som Suzanne, ta en extra enhet insulin och njuta en stor bit av tårtan.
”Idag är ingenting omöjligt för en person med diabetes” har Suzanne skrivit i sin bok och det var det som
hon ville få fram. n
Marianne Lundgren
SÖMNAPNÉ
Det finns en koppling mellan obstruktiv sömnapné (OSA*) och
diabetes mellitus typ 2, enligt International Diabetes Federation
(IDF). En amerikansk undersökning visar att läkare inte screenar
även om de känner till kopplingen.
Stephan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning,
tycker att läkare ska fråga efter sömnapné hos alla som har diabetes. Att så inte sker idag tror han beror på brist på kunskap.
Rapporten från IDF tyder på att så många som 23 procent av alla
diabetiker har OSA samt att 58 procent har någon form av störd
andning under sömnen. Sömnapnén resulterar ofta i stor trötthet
på dagen och koncentrationssvårigheter. Det finns även en risk för
försämrad hälsa på lång sikt.
De vanligaste behandlingarna för OSA är idag CPAP, en apparat
som håller de övre luftvägarna öppna med ett positivt tryck, och
en typ av tandställning som flyttar fram tungan och den mjuka
gommen.
(Källa: Lisa Hansén, Medicinsk Access oktober 2008)
*Obstruktiv sömnapné innebär att man gör kortare eller längre andningsuppehåll när man sover, ofta i kombination med kraftiga snarkningar.
Diabetes Bladet Nr 4 2008
23