DIABETESHANDBOK
[email protected]
Halmstad kommun
Innehållsförteckning
• Checklista
3
• Lågt blodsocker
4
• Högt blodsocker
5
• Kost vid gastropares
6-7
• Kost vid diabetes
8
• Omvårdnad av diabetes fötter
9
• Tänder
10
• P-glucos-lista förkortad dygnsprofil
11
• P-glucos-lista fullständig dygnsprofil
12
Diabeteshandbok, 2010-05-12
2
Checklista för användning av insulin nålar och lansetter
•
Basala hygienrutiner skall användas vid P-glukostagning och
insulingivning (handskar, handsprit)
•
Safe-clip skall användas hos våra brukare som har insulin. Den fungerar på så
sätt att nålspetsen klipps av och spetsen stannar kvar i safeclip-behållaren.
Resten av nålen kan slängas i hushållsavfallet. Safe-clip finns på apoteket och
insulinbehandlade diabetiker får den gratis. När safe-clip behållaren är full
lämnas den på apoteket.
•
De flesta brukare har Haemolance-lansetter (s.k. svampar). De rekommenderas
till alla då risken för stickskador är minimal och lansetten är enkel att använda.
För att avlägsna skyddstaven på Haemolance - vrid ett varv och dra samtidigt.
•
Placera lansettkanten längs med nageln (ca 2 mm ifrån). Tryck på den färgade
knappen. Släng därefter i hushållsavfallet (nålen fjädrar tillbaka efter
användning). Den finns i olika storlekar på lansetter.
•
Om man ska använda ännu tunnare och mindre nålar till sönderstuckna eller
rädda brukare rekommenderas Accu-chek softclix blodprovtagare och Accuchek softclix lansetter. Blodprovtagare ser ut som en penna som man laddar
med lansetter. Efter användning stöt ut lansett med en knapp direkt i
riskavfallsburken.
Diabeteshandbok, 2010-05-12
3
Lågt blodsocker (hypoglykemi)
Insulinkänning, snabb utveckling
Kännetecken
Svettningar, huvudvärk, yrsel, hungerkänsla, darrighet, hjärtklappning, nedsatt
koncentrationsförmåga, irritation, aggressivitet, dåsighet.
Åtgärder
Hypoglykemi är vanligt hos insulinbehandlade och tablettbehandlade diabetiker, men enbart
för tabletter som är insulinfrisättande som t.ex. Daonil, Mindiab, Novonorm. Äldre människor
som äter sämre är mer känsliga och kan snabbare utveckla en hypoglykemi.
1. Kolla p-glukos
2. Insulin ska ej ges om p-glukos ligger under 4 mmol/l
3. Man kan dock ge druvsocker, juice, mjölk, saft eller smörgås men enbart om
brukaren är vid medvetande.
4. Kontrollera p-glukos igen efter 10-15 minuter.
5. Doser som anses vara låga är 4 mmol/l eller mindre men många äldre mår dåligt
om de ligger på 5 mmol/l eller lägre.
6. Kontakta alltid ssk vid 4 mmol/l eller lägre.
7. Ssk ska alltid kontaktas om brukaren ligger ofta på 5 mmol/l eller lägre då insulin
doserna eller tabletterna behöver justeras ner.
Orsaker
För mycket insulin
För lite mat, försenad måltid
Ökad fysisk aktivitet
Alkohol
Diabeteshandbok, 2010-05-12
4
Högt blodsocker (hyperglykemi)
Diabeteskoma, långsam utveckling
Kännetecken
Ökad törst, stora urinmängder, trötthet, dimsyn, aptitförlust, illamående, kräkningar,
magsmärtor, andnöd eller att andedräkten luktar aceton.
Åtgärder
Typ 1 diabetiker eller insulinberoende diabetiker kan må dåligt redan när P-glukos ligger lite
över 15 mmol/l. Kontakta Ssk omedelbart då det finns en risk för syraförgiftning (ketoacidos).
Äldre personer med typ 2-diabetes kan ligga på värden över 20 mmol/l i P-glukos utan
symtom. Oftast kan en felaktig kost vara orsaken till detta. Som en åtgärd mot detta - ge
vatten.
När P-glukos ligger på 25 mmol/l och om vårdtagaren ändå mår bra, ska man ringa och
rapportera till Ssk. Dock finns det multisjuka som både har sår och inkontinentsproblem,
vilket i sin tur kan leda till infektioner, som kan leda till att blodsockret stiger. Det är alltid bra
att kontakta Ssk om man misstänker en infektion i samband med högt blodsocker.
Orsaker
Infektion, feber
För lite insulin
Felaktig kost
Kortisonbehandling
Diabeteshandbok, 2010-05-12
5
Kost vid GASTROPARES
(Fördröjd magsäckstömning)
Vad är gastropares?
Efter många års diabetes kan de nerver som styr magsäck och tarmar skadas. Detta kan leda
till att magsäcken blir sämre på att finfördela maten och tömma sig till tunntarmen. Detta kan
även leda till problem med tarmarna.
Symtom vid gastropares:
• Tidig mättnadskänsla och uppkördhet
• Aptitlöshet
• Rapningar och sura uppstötningar
• Illamående och kräkningar
• Sväljsvårigheter, måltidsrelaterad hosta
• Förstoppning och/eller diarréer
• Låga blodsocker (känningar) strax efter måltid (inom en halv timme)
• Ev. viktnedgång
Utredning
Utredning sker via husläkaren. Om brukaren har några av ovanstående symtom är diagnosen
oftast sannolik. Det går dock att göra en gastroskopi för att utesluta andra sjukdomar och se
om det finns matrester kvar i magsäck och tolvfingertarm. Beroende på vilket/vilka symtom
som brukaren har kan det bli aktuellt med en del andra prover (ämnesomsättning, gluten- eller
annan födoämnesintolerans).
Behandling
•
Om blodsockret inte är välreglerat (vid ett högt HbA1C) kan detta leda till en
”tillfällig” gastropares. Det bästa är ett HbA1C < 7 % och så få glukostoppar <
15 mmol/l som möjligt
•
Mät blodsockret före en måltid och varje halvtimme efter en måltid under 2
timmar. Det kan vara lämpligt att ta sitt direktverkande insulin (Novorapid,
Apidra, Humalog) eller sitt mixinsulin (Humalog mix eller Novo mix) 15-60
minuter efter måltiden.
Diabeteshandbok, 2010-05-12
6
Principer för ”gastropareskost”
•
Nedre magmunnen är endast 1-2 mm stor och för att hjälpa magen på traven
bör man försöka äta så finfördelad mat som möjligt. Undvik mat som
innehåller frön, skal, hinnor (finns i viss frukt), trådiga livsmedel, råa
grönsaker, ris, pasta, sill och gravad lax. Principen är att äta mat som LÄTT
KAN MOSAS MED EN GAFFEL TILLSAMMANS MED
VATTEN. Maten behöver alltså inte mosas innan man äter den. Däremot
bör man tugga den ordentligt, dricka rikligt till maten och gärna vila på höger
sida efter måltiden.
•
Undvika fet mat som bromsar upp magens rörelser. Koka gärna och ugnsbaka
maten istället för att steka den. Använd inte för feta såser utan låt såsen
innehålla max 25-30 % fett.
•
Maten bör inte vara för varm eller för kall. Mat som är under 4 grader eller
över 40 grader fördröjer magsäckstömningen.
Troligen lämplig mat
•
•
•
•
•
•
•
•
Konserverade eller kokta frukter utan skal eller hinnor. Bär eller fruktpuréer.
Skorpor, bröd bakat på finmalt mjöl, knäckebröd
Välkokta grönsaker
Kokt potatis eller potatismos, möjligtvis ”parboiled” ris
Mjukost, keso, kesella
Kokt eller ugnsbakat
Korv och sylta
Kaviar, leverpastej
Livsmedel som kan ställa till problem
•
•
•
•
•
•
•
•
Skal på t.ex. tomat, majs, frukthinnor (på hela citrusfrukter), trådiga livsmedel
t.ex. sparris, brocolli, rabarber
Hela frön och kärnor i fullkornsbröd och nybakat ”degigt bröd”
Råa grönsaker
Ris och pasta
Hårda ostar
Hårdstekt mat med mycket fett, stora köttbitar
Inlagd sill, rökt och gravad lax, skaldjur
Pommes frites (med krispiga kanter)
Diabeteshandbok, 2010-05-12
7
Kost vid diabetes
Personer med typ 2-diabetes har ofta överviktsproblem. Därför fokuserar man inom
diabetesvården mycket på kostbehandling. Detta inriktar sig främst på att minska intag av
snabba kolhydrater samt ett minskat kaloriintag. Eftersom nutritionsproblem är relativt utbrett
inom åldringsvården skiljer sig kostråden en del från generella kostråd.
Det finns många olika skäl till undernäring: dålig tandstatus, ökad förekomst av depressioner,
sväljbesvär, dålig ekonomi pga låg pension, hjärnskador (med kognitiva störningar,
illamående mm), förändrade smakupplevelser, försämrad absorption från mag-tarmkanalen
och sociala problem (make/maka har gått bort, ensamhetsproblem). Inskränkt rörlighet och
dålig autonomi kan göra att många inte heller kan sköta sitt eget mathåll utan tvingas äta mat
som dom inte själv valt, ibland serverad i hemmet under trista former och på ovana och
olämpliga tider.
För att undvika intorkning och malnutrition är det nödvändigt att undvika akuta
komplikationer (njursvikt, gangrän, stroke mm) men det är även viktigt att rusta brukaren för
att klara av andra akuta sjukdomar (t ex infektioner).
De flesta människor mår bra av att fördela maten över dagen. En lämplig fördelning innebär
tre huvudmål och 2-3 mellanmål. Om måltiderna fördelas på detta sätt blir blodsockret
jämnare.
Det är speciellt viktigt för äldre att fördela maten över dagen för att de ska få i sig all den
näring de behöver. Det finns ingen principiell skillnad mellan näringsrekommendationerna för
”friska” personer och personer med diabetes. Det är viktigt att ta hänsyn till brukarens egen
livsrytm och livsstil.
För insulinbehandlade diabetiker är relationen mellan mat och insulindoser särskilt viktigt för
att undvika både för lågt och för högt blodsocker efter måltid.
Det finns stora skillnader i den blodsockerhöjande effekten mellan olika livsmedel med
samma kolhydratinnehåll. Detta kan i sin tur bero på hur fort magsäcken töms eller hur fort
livsmedlen tas upp från tarmkanalen. Vissa kolhydratrika livsmedel, som vitt bröd, kommer
snabbt ut i blodbanan medan t ex pasta kommer ut långsamt. Men det är viktigt att komma
ihåg att effekten på blodsockret beror på hur måltiden ser ut i sin helhet. Om en mindre
mängd socker ingår i en måltid eller i ett mellanmål påverkar det vanligtvis inte blodsockret.
•
•
•
•
•
•
•
•
Det är viktigt med en jämn måltidsordning över dagen och från dag till dag
En lämplig fördelning är tre huvudmål och några mellanmål
Som törstsläckare bör drycker med lågt kolhydratinnehåll väljas
I allt väsentligt bör personer med diabetes äta vanligt ”bra mat”
Berika med flytande margariner och använd mjuka margariner med 80 % fett
Små mängder socker (1-2 tsk) kan användas i samband med måltid
God mun-och tandvård är viktigt för personer med diabetes
Vid val av livsmedel till en diabetiker; ta hänsyn till blodsockerkontroll, övriga
sjukdomar, livskvalitet osv. Individanpassa kosten!
Diabeteshandbok, 2010-05-12
8
Omvårdnad av diabetesfötter
Diabetes försvårar läkning av sår på fötterna. Det gäller speciellt om brukaren samtidigt har
nervskada (känselnedsättning) och/eller nedsatt cirkulation i fötterna. Riskerna ökar också för
svåra djupa infektioner när väl ett sår uppkommit.
Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med
relativt enkla åtgärder göra mycket stor nytta.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Undersök fötterna och skorna regelbundet. För små skor? Tryckmärken
någonstans på fötterna? Reagera och rapportera förändringar till ssk.
Rena torra strumpor dagligen
Hjälp brukaren att beställa fotvård
Fotbad 1 ggr/vecka - 5 minuter i ljummet vatten
Torka väl mellan tårna (ökad fukt - risk för svamp)
Smörj fötterna, smörj all torr hud
Använd strumpor av bomull eller ull som saknar hårda resårer och utan tjocka
sömmar som skaver. Vänd alla sömmar utåt
Bra skor är skor av läder, rymliga över tårna med stadig hälkappa och en styv
sula
Stöd och skydd för foten.
En sko kan aldrig ”gås in”
Kontakta ssk vid varje förändring!
Diabetiker har en långsammare sårläkningsprocess än friska personer. En bra blodsockernivå
eftersträvas för att underlätta sårläkningen vid t.ex. fotsår. Samtidigt behöver kosten innehålla
tillräckligt med energi och näring. Extra energi- och proteinrik mat kan vara nödvändigt. En
individuell bedömning bör göras av dietist.
Under pågående infektion kan insulindosen tillfälligt behöva ökas. Det är därför viktigt att
kontrollera blodsockret. När infektionen är över kan insulinmängden successivt minskas till
normal nivå. Vid tablettbehandlad diabetes kan insulin behövas tillfälligt under en infektion.
Diabeteshandbok, 2010-05-12
9
Tänder
Tandlossning
Tandlossning är ca 2-3 gånger vanligare hos diabetiker än hos friska människor. Risken ökar
vid dåligt sockerläge och muntorrhet. Daglig fluorbehandling, behandling av eventuell
muntorrhet samt regelbunden kontroll hos tandhygienist och tandläkare förebygger
tandlossning.
Karies
Äldre med retraherat tandkött och blottade tandhalsar samt dåligt reglerad diabetes har en
ökad risk för karies. Karies drabbar annars diabetiker i samma utsträckning som icke
diabetiker.
Svamp
Svampinfektioner kan förebyggas med salivstimulerare t.ex. Xerodent.
Trycksår
Gamla kan även få trycksår av tandproteser. Diabetiker bör ha regelbunden kontakt med
tandläkare och tandhygienist.
Diabeteshandbok, 2010-05-12
10
Förkortad dygnsprofil P-glucos
Namn:
Personnummer:
Datum
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före kvällsmat
Till natten
klockslag
Datum
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före kvällsmat
Till natten
klockslag
Datum
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före kvällsmat
Till natten
klockslag
Datum
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före kvällsmat
Till natten
klockslag
Datum
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före kvällsmat
Till natten
klockslag
Diabeteshandbok, 2010-05-12
11
Fullständig dygnsprofil p-glucos
Namn:
Personnummer:
Datum
klockslag
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före lunch
1½ timme efter lunch
Före kvällsmat
1½ timme efter kvällsmat
Till natten
Under natten (mellan kl 02 – 04)
Datum
klockslag
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före lunch
1½ timme efter lunch
Före kvällsmat
1½ timme efter kvällsmat
Till natten
Under natten (mellan kl 02 – 04)
Datum
klockslag
fP-glucos (fastevärde)
1½ timme efter frukost
Före lunch
1½ timme efter lunch
Före kvällsmat
1½ timme efter kvällsmat
Till natten
Under natten (mellan kl 02 – 04)
Diabeteshandbok, 2010-05-12
12
