Kroppens fiender
Bakterier
Bakterier är encelliga mikroorganismer
utan cellkärna.
Bakterier kan hittas i alla ekosystem på
jorden även bland radioaktivt avfall, i
havsvatten och djupt ned i jordskorpan.
Förökar sig genom delning.
Det finns ca 10 gånger fler
bakterier än människoceller
i en människa.
De flesta bakterier finns i
tarmen och huden
De flesta av bakterierna är
ofarliga men vissa kan
orsaka infektioner.
Virus
Virus är de minsta biologiska enheterna
som kan infektera levande organismer.
Virus brukar inte räknas som en
livsform, då de saknar egen
ämnesomsättning, och ej kan föröka sig
på egen hand.
De förökar sig genom att infektera en
levande cell. Med hjälp av cellens
maskineri tillverkar viruset fler
viruspartiklar.
Immunförsvaret
Kroppen försvaras både av ett yttre och ett inre
infektionsförsvar som samarbetar.
Till det yttre försvaret hör bland annat huden
och slemhinnorna samt olika typer av sekret, till
exempel saliv, svett, tårar och magsaft.
Inre immunförsvaret
Hit räknas de vita blodkropparna som förstör och tar
bort främmande ämnen samt dödar felaktiga celler,
som cancerceller.
Det inre immunförsvaret angriper de främmande
organismerna på olika sätt.
• inflammation
• antigen-antikroppsreaktioner
• mördarceller
• storätande celler, så kallade makrofager.
Dessa punkter förklaras på följande sidor
Inflammation
Skador som t ex ett sår, en överbelastning,
eller en infektion orsakad av bakterier eller
virus skapar en inflammation.
När man får en inflammation drabbas det
sjuka området av rodnad, smärta, svullnad,
värmeökning och nedsatt funktion.
Svullnaden gör att de vita blodkropparna får
lättare att komma fram till skadan.
Varbildningen i ett infekterat sår är ett
resultat av immunförsvarets verkningar och
består främst av döda bakterier, nedbruten
vävnad och vita blodkroppar.
Antigen-antikroppsreaktioner
1. B-lymfocyterna har särskilda
mottagare, så kallade receptorer,
som känner igen antigenet som
finns på bakteriernas yta och
binder dem till sig, som nyckeln i
ett lås.
2. B-lymfocyten omvandlas till
en plasmacell samtidigt som den
varnar andra vita blodkroppar för
inkräktarna. Plasmaceller bildar
antikroppar som binds till
antigenet på bakterien, som
därmed oskadliggörs.
Mördarceller och storätande celler
1. En mottagare, så kallad receptor,
på T-lymfocyten känner igen
antigenet som finns på
virusinfekterade cellers yta och
binder dem till sig.
T-lymfocyten aktiveras och bildar
så kallade mördarceller som förgör
inkräktarna.
2. T-lymfocyterna aktiverer
också storätande celler, så
kallade makrofager, som
oskadliggör virusinfekterade
celler genom att ӊta upp
dem”.
Minnesceller
Vissa B- och T-lymfocyter överlever
och stannar kvar som minnesceller
en tid och i vissa fall hela livet.
Minnescellerna känner igen virus och
bakterier som tidigare infekterat oss.
Immunförsvaret aktiveras snabbt.
Sjukdomssymptomen uteblir eller
blir milda.
Du har då blivit immun mot
sjukdomen.
Tycker att
jag sett de
där typerna
förut.
Antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens
innebär att antibiotika
fungerar sämre och
sämre och till slut inte
alls mot en
bakterieinfektion.
Detta är ett alvarligt hot
mot behandling av svåra
infektioner som t ex
lunginflammation.
epidemi
En
är ett utbrott av något, vanligen
sjukdomar, som sprider sig mellan människor.
En epidemi som sprider sig över stora delar av världen
kallas för
pandemi.
Louis Pasteur
Född 27 december 1822 död
28 september 1895.
Upptäckte sambandet mellan
bakterier och sjukdomar.
Pastörisering, metoden att
upphetta livsmedel för att
döda farliga bakterier och
andra mikroorganismer,
grundas på hans upptäckter.
Han utvecklade också ett
vaccin mot rabies.
Florence Nightingale
Född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död
13 augusti 1910 i London.
Var en av grundarna av det moderna
sjuksköterskeyrket.
Nightingale är känd för sin insats under
Krimkriget då hon arbetade vid en
sjukstuga i Konstantinopel (idag Istanbul).
Bland annat lyckades hon sänka
dödligheten vid militärsjukhusen i Krim
från ca 42 % till 2 % genom att förbättra
de hygienen på sjukhusen, t ex att läkarna
skulle tvätta händerna.
Alexander Fleming
Född 1881 Skottland, död 11 mars 1955.
Han är känd för att 1928 ha upptäckt
penicillinet.
Detta skedde genom en slump eftersom
han lämnade en odiskad bakterieodling
när han åkte på semester.
Svampen i bakterieodlingen, vilken
egentligen var penicillin (Penicillium
notatum), dödade bakterierna och kvar
blev en kal fläck i burken.
