2016-VerksamhetsrapportförSekretariat
förSelektivtFiske(SfSF;Slutrapporter)
HansNilsson,InstitutionenförAkvatiskaResurser,SLU.
1
Förord
Under2016årsverksamhetinomSekretariatetförSelektivtFiskestartades14nyaprojekt
varav4slutrapporterashär.Övrigaprojektochnytillkomnaunder2017kommeratt
slutrapporterasmed2017:årsslutrapport.Rapporternaidennarapportärpreliminäraoch
kommerkvalitetsgranskasiochmedattdepublicerastillsammansmed2017årsverksamhet
ienSLUAquarapport.
Innehåll
#1Sejrist
#2Ökadselektivitetipontonfällaförtorsk
#8SelektivitetförsmåräktrålardelII
#10Förbättradselektionitorsktrålar
2
#1Sejrist-Vidareutvecklingoch
utvärderingavristförutsorteringav
gråsejipelagisktrål
AndreasSundelöfochMikaelOvegård,InstitutionenförAkvatiskaResurser,SLU.
Sammanfattning
Fortsättningavförsök2015förattreplikerafjolåretsförsökochförbättraselektivitet.
• Nyttstyvarematerialhindradefisk>53cmatttasigigenomristen
• Avlastningavristensunderkantfickristenattståsomdetvartänkt
• Optimeringavutsläppetsstorlek,storöppningunderlättadeutsläppavgråsejutan
attpåverkafångsteffektiviteten
• Litenförekomstavgråsejpåfiskeplatsleddetilleftersökavannanstorvuxenfiskför
attutmanaredskapet
• 98%-igutsorteringavoönskadbifångst,5-10%tappavfångst
Introduktion
Landningsskyldighetenstipulerarattallfångstavdeilandningsskyldigheteninkluderade
arternaskalllandas,oavsettomdenfångassomoönskadbifångstellerinte.Detpelagiska
fisketiSkagerrakriktarsigtillstordelpåsillsominförhöstensleksamlaspådensödra
sluttningenneriNorskarännan.
Itilläggtillgeografiskförflyttninggenomförsillenvertikalförflyttningunderdygnet
(Runnstrom1941,Blaxter&Parrish1965).DettakallasallmäntDVM(dielverticalmigration)
ochinnebärattfiskarsomäterdjurplanktonföljerdjurplanktonensrörelsergenom
vattenmassanuppnärmareytanvidskymningochnerunderdenfotiskazoonenvidgryning
(Eshenroder&Burnham-Curtis,1999).Detledertillattsillenunderdagentryckerlängs
botten.Sillenkanståtättihopunderdagenochfångasdåmedsemipelagisktrålstrax
ovanförbotten.Underdettafiskeriskerartrålenocksåfångastoramängdergråsejsom
ocksåuppehållersigpådetdjupetidetaktuellaområdetunderdenaktuellaperioden.
Debåtarsomfiskarinomdetpelagiskasystemetsaknaridagkvoterförgråsej.Under
landningsskyldighetenmåstebifångstavkvoteradearterlandasmenförlandadgråsejges
fiskareninompelagiskasystemetenstraffavgiftdåhenlandarfångstutankvotutrymme.
DenlandadekvantitetenräknasocksåavSverigeskvot.2015och2016varSverigeskvotav
gråsej377tonrespektive371tonochfördeladeshelttilldetdemersalafisket.Båtarnai
pelagiskasystemetharavhållitsigfråndagfiskeiSkagerrakochiställetpartrålatnattetiddå
sillenstårnärmreytan.Idetfisketuppgerfisketattbifångsteravgråsejinteärlika
besvärandemenmedinblandningavmakrill.
Försökmedristutfördesunder2015medgodaresultatvilketleddetillattdetunder2016
var8båtarsomfiskadesilliSkagerrakmedrist.BåtarnavarfrånbådeSverige,Danmarkoch
Norge.Inför2017verkardetsomattindustrinsjälvataruppdetsomenstandard.
Förattkunnaupprätthållaettdagfiskeochsamtidigtklaralandningsskyldigheten,utanatt
utnyttjadensvenskagråsejkvotenönskadedetpelagiskafisketattutprovaochutvärdera
användningavensorteranderistunder2015.Ristharprövatsiendelandrapelagiskafisken.
Makrillfiskethararbetatmedattsorterautlitenfiskförattökavärdetpåfångstendåstor
makrillrenderaretthögreprisänliten(Kvalsviketal.2002).BlåvitlingfisketruntFäröarna
3
harhaftenliknandeproblematikmedbifångstersomsillfisketiSkagerrak(Anonym2007)
ochsedan2007föreskriverFäröarnaomristifiskeefterblåvitlingPåliknandevisföreskriver
sedan2010ävenNorgeomanvändningavristifisketefterblåvitlingochvitlinglyra
(Fiskeridirektoratet2010).Specifikationenförderisternaärdetaljeradementillåtertvåolika
typeravmaterial,flexibelplast-ochdynemakonstruktionellerenstålrist.Enstålristhar
ocksåprovatsisillfisketiSkagerrakochförkastatsdådetintekundetasupppåtrumman
utanattgåsönder(AndersGustafssonpers.komm).Principenärattristenstårlutadframåt
medenöppningiunderkantochframförristen.Sillgårgenomspalternairistenochfångasi
trålpåsen.Denstörrefiskenkänneravellerhindrasavristenochsökersigellertvingasnedåt
itrålenochkantasigutgenomöppningenibotten.
Försöken2015gavpositivaresultatunderensäsongmedmycketgråsejivattnetdärsillen
fiskades.Manansågändåattdetfannsytterligareförbättringarattgöra.Tillexempelvar
materialetiristensåpassmjuktattstorafiskarkundeforceraristengenomatttryckasig
igenomspalternairisten.Dessutomvargeometriniristeninteoptimaldådennedredelen
avristendrogsframåtavenalltförspändtråldukibottenavtrålen.Dessaaspekteravristen
modifieradesochutvärderadesunder2016årsförsök.
UtprovningochutvärderingavdethärprojektetbeviljadesfinansieringavHavs-och
vattenmyndighetengenomregeringsuppdragetförSelektivtfiskeefteransökanfrånSPFPO
SLUharvaritprojektägareochdeltagitiutprovningochutvärdering.Fisketskullebedrivasi
yttreSkagerrakpåkantennermotNorskarännan.SPFPOkontrakteradeGG330Carmonaaf
Dyrönförattutföraprovfisket.CarmonaafDyrönär49.84meterlångharenmaskinpå
2000kwochettbruttotonnagepå1023ton.Fisketutfördesmellan13augustioch14
september2015.
Liksomtidigareårsförsökvarprojektetuppdelatienutprovningsfasförattjusteraristen
ochnågodfunktion.Utprovningsfasengavocksåmöjlighetatthittarättpositionförkamera
attfångaenvydärdetgickatträknafisksompasserarutsläppet.Närdetvargjortkunde
utvärderingsperiodentavidochhalfilmadesförattiefterhandkunnaräknamängdenfisk
sompasseradeutsläppetvarvidutsorteringavgråsejochtappavsillkundekvantifieras.
Metod
Rist
Enristpanelienmodifieradpolystyrenblandningsomgavenbetydligtstyvareristgjötsav
RGROMGummi(Lemvig,Danmark).Dimensionernavardesammasomtidigareförsökdär
panelenvar100cmbredoch60cmhög.Spalthöjdenvar20cmochbredden5cm.Risten
varplaceradi65-70gradersgentemotvattnetstransportriktninggenomtrålen.Enöppning
förutsorteringavfiskfannsibottenpåtrålenframförristen(figur1-3).
Ristenvarsvårattfåattbibehållaformochlutningochtidigareförsökunder2015gavstort
dragibottendelenavtrålen.Motståndetgenomvattnetgavupphovtillmycketutbuktning
avristen.Endrakkonstruktion(mjukplastskärmsombliruppblåstavdragetgenomvattnet)
användespåyttersidantrålenmenkundeinteheltmotverkautbuktningeniristen.
Trålbindarenslösningblevattminskanerristensstorlektill300cm*360cmochatt
monterastödlinorförattristeninteskullebuktasigavvattentrycket.Dragetibottenav
trålenkundeenbartminskasgenomattunderdelenavristenfrikoppladesfråntråldukenhelt
(figur2).Dåkunderistensläppasbakåt.Resultatetblevettmycketstortutsläppibottenav
trålen,vilketdåsyddesigenframändenavutsläppet.Stödlinorsattfråntrålbottnenframför
ristentilltrålbottnenbakomristen.Detvardragidessalinorochendelavdenbakre
trålbottendrogsfram(figur3),mendetfickristenattståsomdetvartänkt.
4
Figur1.Principskissöverristensmonteringochfunktion.Fiskenjagasikappavredskapetoch
backarmotristen.Sillpasserargenomristensspalter.Storfiskskrämsnedåtavristenoch
kanpasserautgenomtrålbottenviaenstoröppning.Denrödalinjenvisarvarlinorsitterför
attavlastaristensunderkant.
Figur2.Linornasysintefastitråldukenutanlöperfrittochavlastartunnel-sektionendär
ristetmöterbottenpåtrålen.Ristetslappnaravibotten,fårsintänktavinkeloch
flyktöppningenfårsintänktaformochstorlek.
5
Figur3.Imittentillvänstersynsutsidanavtrålbottenbakomristensomdragitsfram.Litesill
harsamlatsidenfickasombildas.
Ristenhadeingetdragibottentelnochkundedåfallabakåtochstodrakthelavägenfrån
utsläppetupptilltråltaket.Linornaibottendrogframbottendukenfrånbakomristen.
Kamera
Pågrundavdepelagiskatrålarnasstorlekhardetintevaritmöjligtattutförautvärderingen
genomattsamtidigtdrabådemedreferenstrålochexperimenttrål.Iställetfilmadesvarjehal
medkameraochljuskällaförattiefterhandkunnaräknamängdenfisksomförsvanngenom
utsläppet.
VianvändeTrawlCameraLowLuxCamera+1xLEDochTrawlCamera3xLEDsomkamera
respektiveljuskälla(figur4).Kameraochljuskällamonteradesenligtfigur3isidanpåristen,
menmedvisstavståndinbördesvinkelförattminimeratotalreflektionvidfilmning.
Kameransattessnettovanförutsläppetsåatthalvaundersidanavtrålenochutsläppet
filmades.Lampansattesovanförkameran.Ljusintensitetensattestill33%avfulleffekt.
Kameraochljuskällamonteradesinförochdemonteradeseftervarjehal.Ävenomkameran
ärkonstrueradföratttåladettryckdetinnebäratthalasupppåtrummanbehöver
filmmaterialtankasnertillhårddiskochkameraochljuskällaladdasvilketkrävde
kabelanslutning.Underutprovningsfasenundersöktesbildkvalitetberoendepåplaceringi
trålochinställningarikameraochljuskälla.Filmningenavristenunderutprovningsfasengav
enmycketgodbildavfunktioneniristenochvadolikamodifieringarledertill.
Stickprovavfångstochbifångst
Stickprovtogsfrån15hal,7utprovningshaloch8utvärderingshal.Förvarjehallängdmättes
ca25kilofångstochtotalvikterperartvägdes.Fångstengrovsorteradesombordochstor
fisksorteradesutsombifångst.Urdenutsorteradestorafisken,sombestodavtorsk,vitling,
kummelochkolja,längdmättesminst50individeravrespektiveartochtotalviktperart
vägdes.
Frånstickprovenavfångstengavssnittvikteravsill,somsedananvändesföruppräkningnär
filmernaanalyseratsförtappavfångst.Snittvikteravstorfisksomobserveradeslämna
trålengenomflyktöppningenbaseradespåfiskarsomfångadesunderförsöken2015.
6
Försöksuppställning,utvärdering
Efterförsöken2015modifieradesristenochmonteringenavristen.Ettstyvarematerial
användesiristpanelernaochristensyddesinsåattunderkantenpåristenintedrogsframåt
utankundefallabakåtförattgeristendenönskvärdalutningenpå65-70grader.15hal
gjordestotalt,varav13utprovningshaloch4utvärderingshal.Halenssättpositionerärritade
ifigur4.Dåtillgångenpåstorvuxenfisk(gråsej)vardåligunderförsökenletadeskepparen
efterfiskeplatsermedannanstorfisk.Koljaochtorskharinkluderatsiutvärderingenav
ristensselektivitet.
Figur4.Halpositioner2015–gröna,sättpositionerförutprovningshal2016–svarta,
sättpositionerförutvärderingshal2016–röda.
Analysavfilmmaterial
Omkameranplaceradeshögtuppiristenfångadesenstordelavutsläppetpåbildoch
funktionenpåristenkundestuderas.Idefalldåmycketfiskgickinitrålenskymdessiktenså
passmycketattenkvantifieringavutsläppavgråsejochtappavsillintevarmöjlig.För
kvantifieringenavsorteringenavgråsejochtappavsillmonteradeskameranistället
närmareutsläppet,ochendastfisksompasseradegenomdennärmastehalvanavutsläppet
räknadesförattsedandubblasidenslutligaanalysen.Vynfrånkameransomanvändesför
kvantifieringvisasifigur3.
Filmernavisadeattfångstavfiskvarierarkraftigtunderhalet.Förattbeskrivaristens
funktionräknadesutsorteringavgråsejochsillunder40sekundervar10minutgenomvarje
hal.
Förstskattadestäthetavsillvidristen.Totaltantalindivideravsill(inklusiveandraarterav
liknadestorleksintervall,såsomblåvitling,vitlinglyra,osv)idenförstabildrutanavde
7
videosekvensersomanvändsföratträknautsorteringenavsillochgråsej.Sedanräknades
antaletsillar(inklusiveandraarteravliknadestorleksintervall,såsomblåvitling,vitlinglyra,
osv)ochantaletsejarochtotaltantalstorvuxnafiskar(Kolja,Torsk,Kummeletc)somlämnar
trålengenomdennärmastehalvanavutsläppet.
Antalutsorteradefiskarpertimmegessedanavuppräkningen:
S=(S/tf)*2*60
S*ärantalettappadesillarianalyseradfilm,tfäranalyseradfilmtid.Mängdutsorteradsilli
tongesav:
W=S*w*tt/1000
Därwärsnittviktavfiskikgochttärtråltid.
Försejredovisasocksåutsorteringochfångstpertimme.Utifrånuppräknadeobservationer
frånfilmkantotalmängdtappadsillochtotalmängdutsorteradgråsej(ochannanstorvuxen
fisk)kvantifieras(Tabell1).Dåanalysengörsgenomhelahalenkanocksåvariationerunder
halenbeskrivas(Figur6).
Resultat
Fångst
Sillfisketbedrevsplanenligtochfångstenhöllgodkvalitet.Fångstenstorleksfördelningvisasi
figur5.
Figur5.Längdmätningaravstickprovetfrånfångstenochbifångsten.Vänster-stickprovav
sillfångst,sammanlagtallahal.Höger-storlekavbifångstavdemersalafiskarter(gråsej,
kolja,torsk).
Bifångst
Demersalaartersorteradesmanuellt,idenmåndeintesorteradesavgallretdärfisken
pumpadesombordpåbåten.Bifångstenlängdmättesockså.Mycketfågråsejarfångades
underförsöken2016.Täthetenavsejivattnetvarmarkantlägreän2015ochanalyserna
inkluderardärförallstorfisksomobserveratspåkameraochsomfångatsitrålen.Det
inkluderarkolja,torsk,vitlingochkummel.Ingenfiskstörreän53cmfångadesitrålen(figur
5)
8
Undvikenbifångst
Figur6.Desvartastaplarnavisarantalsillibildenvidvarjefilmsekvensstart,rödastaplar
visarantalstorfisksomgårutundervarje40sekunderssekvensochlinjenvisarantalsillar
somtappasgenomutsläppetundervarje40sekunderssekvens.
Femhalavde8utvärderingshalenhadefilmavsåhögkvalité,dvsrättvinkelpåkameraoch
ljuskälla,attdekundeanvändasföranalys.Deolikahaleniutvärderingen(Figur6)gavolika
informationdåförutsättningarnaintekundehållasheltenhetliga.Underhal3kundeinte
tappetavsillräknasdåutsläppetintesynteshelt,ochunderhal7och8kundevarkentappet
avsillellertäthetenavsilliförstabildrutanräknas.Halenanvändesändåförutvärderingdå
antaletstorfisksomgåttinitrålenkundemätas.
Vissafiskaravartersomfisketinteriktarsigmotgårgenomristenochbliroönskadfångst.
Räkningavfisksompåfilmsynssläppasutgenomutsläppetitrålbottnenkanställasi
relationtillfångstavsillochoönskadfångstavandraarter.Itabell1presenterashurstor
andelavdentotalafångstensomutgörsavoönskadfångstochhurstordenoönskade
fångstenskullehavaritomristenintesuttititrålen.
9
Tabell1.Uppräkningsfaktorerförattjämföratotalfångstmeddemängderfångstoch
oönskadfångstsomförsvinnerurtrålensutsläppvidristen.
År
2015
2015
2015
2015
2015
2016
2016
2016
2016
2016
Hal
Tot
tråltid
(från
film)
12
13
14
15
7
3
4
5
7
8
4.33
4.1
4.5
6
4.75
2.75
2.83
3.18
3.33
1.66
Tapp
Sill
(ton)
3.68
5.39
2.96
2.88
1.74
X
0.93
2.40
X
X
Tot
fångst
Sill
(ton)
70
36
40
30
65
5
10
50
90
16
Tapp
% av
fångst
Bifångst
(kg)
Bifångst
medelvikt
(kg)
240
220
200
160
370
0
1.7
24.5
98.7
2.65
3.57
3.24
3.405
3.405
3.95
3.5
3.5
1.2
3
3
5.3
15.0
7.4
9.6
2.7
X
9.3
4.8
X
X
Stor
fisk
Kg/h
857
680
566
650
1541
25
37
341
257
189
Tot
Sej
(ton)
3.71
2.79
2.55
3.90
7.32
0.07
0.10
1.09
0.85
0.31
andel
av
fångst
Andel
fångad
1.4%
1.0%
2.2%
0.9%
2.0%
Anledningentilldenhögaandelenfångadbifångstihal7ärattbifångstenbestodavkolja
ochvitlingiettlängdintervallsomkundepasseragenomristet(31–53cm,medentopppå
34och38cm).
Diskussion
Försöken med en styvare rist och en bättre geometri förbättrade selektiviteten avsevärt
jämfört med försöken 2015. Mycket liten mängd storvuxna demersala arter fångas,
proportionen utsläppt oönskad fångst är stor, 97-100% och tappet av önskad fångst är inte mer
än 5-10%.
Den konstruktion som användes under 2015 gav en bukig form på risten. Stor fisk fångades
då av risten och blev kvar. När trålen halades rensades risten och uppe på däck var den fri från
den fisk som under halet ansamlats. Inför försöken 2016 syddes risten in utan fasta linor i ristens
underkant. Ristens nederdel kunde då falla bakåt och risten hade samma lutning i hela sin höjd.
Godø och medarbetare (1999) rapporterade att gråsej dyker när en båt närmar sig snabbt (11
knop), och den effekten är starkare om båten närmar sig långsammare (3 knop) och dessutom
släpar på en trål. Gråsej är en god simmare och He och Wardle (1988) visade att 50 cm sej kan
simma 2.2 gånger sin kroppslängd i sekunden utan att tröttna. För större fisk anger He (1993)
att simhastigheten ökar med storleken på fisken, men att den också reduceras av sjunkande
temperatur. Beräkningsmetoden för storleksberoende simhastighet vid uthålligt simmande (He
1993) ger att en fisk som är 70-90 cm simmar obehindrat i c:a 3 knop. Det är betydligt snabbare
än de 25 cm långa sillar som simmar obehindrat i 4.06 gånger sin kroppslängd (c:a 2 knop).
Stora gråsejar har dock en betydligt högre maximal simhastighet än sill (He 1993), vilket också
är uppenbart från filmerna från trålen. Stor gråsej följer utan problem med framför risten och
kan i de flesta fall ta sig ur trålen genom utsläppet. Vissa fiskar blir stressade och utmattade och
riskerar att fångas av redskapet. Tidigare försök med rist i demersalt fiske i Norge har också
visat att överlevnaden av gråsej som passerat genom en trål eller ut genom ett utsläpp vid en
rist är mycket hög (Ingolfson et al. 2007). Filmningarna 2016 visade inte att fisk fångades av
risten. En bättre ristgeometri leder till en mindre volym vatten framför risten där fisk kan stå
och verkar tvinga den stora bottenfisken ner mot utsläppet. Det leder till att varje fisk får kortare
uppehållstid framför risten och lämnar möjligen trålen i bättre kondition. Risten spökfångar inte
fisk och selektiviteten i redskapet blir förutsägbart.
10
6.5%
7.9%
7.8%
4.1%
5.1%
0.0%
1.6%
2.3%
11.6%
0.8%
Gardinen som används av andra reglerade rister (Anonym 2007, Fiskeridirektoratet 2010)
har inte varit framgångsrik för att släppa ut gråsej i försöken som beskrivs här. Den gardin som
användes inledningsvis skars bort när det var uppenbart att gråsej inte hittade utsläppet. Att
använda lednät framför risten skulle kunna minska tappet av sill, men skulle möjligen också
öka uppehållstiden för gråsej framför risten. Möjligen leder det till tröttare gråsejar, att
skaderisken för fisken ökar och att därmed riskerar överlevnaden av utsorterad gråsej minska .
Eventuellt skulle ett lednät minska vattengenomströmningen och hela konstruktionen blir även
mer komplicerad. Under de här inledande försöken har en sådan konstruktion inte varit
angelägen. Beteendeskillnader mellan arter har inte varit möjliga att undersöka kvantitativt i
den här studien, men skulle kunna användas för att förbättra selekteringen ytterligare.
Observationer från de hal som gjordes med den högre risten indikerar att sillen verkar stå högre
i tunneln. Om gråsej har ett naturligt beteende att gå nedåt och sill flyr gråsej genom att gå
högre i tråltunneln borde selekteringen genom utsläppet i trålbottnen kunna manipuleras
ytterligare genom ett större/högre rist. Det här motsägs dock av viss litteratur (t.ex. Engås et al.
1998, Krag et al. 2009, 2014) som visar att gråsej är aktiv i den övre halvan av trål. Det är dock
testat långt bak i trålpåsen.
Sill som går ut genom utsläppet har ingen uppenbar kontakt med trålduken eller risten. Risken
för att de tappar fjäll eller skadas på annat sätt bedöms därför liten.
Lärdomarna från försöken 2015 var att storleken av utsläppet måste vara tillräckligt stort för
att den stora fisken ska gå ut genom utsläppet utan att hindras. Ett mindre utsläppshål ökar
uppehållstiden för fisken och stressade individer riskerar att rusa genom risten. Det leder till
onödig mortalitet av den stora fisken som blir oönskad bifångst.
Polyuretanblandningen som använts är mycket flexibel. Under 2016 års försök användes ett
styvare material jämfört med 2015. Storleksfördelningen av den oönskade bifångsten av gråsej,
torsk och kolja bestod 2016 av fiskar mindre än 53 cm vilket ska jämföras med 102 cm (910kg) 2015. Stora fiskar kan inte längre trycka sig genom spalterna i det styvare materialet i
ristens paneler. Samtidigt är materialet tillräckligt flexibelt för att enkelt hantera det på
tråltrumman.
Selektivitetsökningen av redskapet har inte påverkat fångsten negativt genom ett ökat tapp.
Underdelen av trålen är dock inte optimalt uppspänd och ger ett visst tapp. Den avlastade ristens
underkant lyfts i relation till trålbottnen framför risten. Ett visst tapp av sill sker av de fiskar
som går nära trålbottnen, men då den stora mängden sill verkar stå högre upp i tråltunneln och
sillfångsterna påverkas endast marginellt av denna suboptimala geometri.
Selektiviteten i redskapet har förbättrats markant jämfört med lösningen 2015. Tillgången på
stor demersal eller semipelagisk fisk var liten. Problematiken med oönskad bifångst av gråsej
var därför inte ett betydande problem under sillfisket i Skagerrak 2016. Trots ett aktivt sök efter
fiskeplatser med storvuxen fisk, inte endast gråsej utan även torsk och kolja, har redskapet inte
lyckats fånga mer oönskad bifångst än 30 kg i timmen. Det halet hade också en markant högre
retention av oönskad fångst. Den oönskade fångsten bestod i det halet av vitling och kolja
mellan 31 och 53 cm, som kunde gå igenom ristens spalter. Den här fisken påträffades under
ett aktivt sök efter demersal fisk för att testa ristens funktion. Därför är det halet inte
representativt för det gängse sillfisket där storvuxen gråsej är den dominerande bifångsten.
Risten som användes under försöken och utvärderingen 2016 består av ett tillräckligt styvt
material för att sortera ut all fisk större än 53 cm. Ristens lutning medger effektiv utsortering
av oönskad fångst. Förutsättningen för att redskapet inte ska spökfånga storvuxen fisk i den
flexibla risten är att lutningen är tillräckligt brant, att risten inte bågnar av vattentrycket, att
11
ristens underkant inte är fästad i utsläppets framkant och att utsläppet i trålens botten är
tillräckligt stort.
Slutsatser
Ristäretteffektivtsättattminimerabifångstavgråsejochannanstorvuxenfiskidagfiske
eftersill.
Fångstavgråsejochannanstorvuxenfiskharreduceratskraftigtjämförtmedtidigare
försök.Maximalfångstvar30kg/timmennärristenvarmonterad.
Tappetavsillvar5-10%
Ristenstårsomdetärtänkt.Störrelutningochmindrebukgörfunktionenmerpålitlig.
Utsläppetbehövervarastortförattintespökfångafiskframför/iristen.Avståndetfrån
ristensunderkanttillutsläppetsframkantbörvaraåtminstone150cm.
Referenser
Anonym (2007). Executive order on fishing for blue whiting in the Faroese Fishing Zone. Mal 200600550/12
Blaxter, J. H. S. & Parrish, B. B. (1965). The importance of light in shoaling, avoidance of nets, and vertical migration by
herring. ICES Journal of Marine Science 30, 40–57.
Engås, A., Jørgensen, T., & West, C. W. (1998). A species-selective trawl for demersal gadoid fisheries. ICES Journal of
Marine Science, 55, 835–845
Eshenroder, R. L. & Burnham-Curtis, M. K. (1999). Species succession and sustainability of the Great Lakes fish
community. In Great Lakes Fisheries Policy and Management (Taylor, W. W. & Ferreri, C. P., eds), pp. 145–184. East
Lansing, MI: Michigan State University Press.
Fiskeridirektoratet (2010). 100407. Regulations amending the regulations relating to the design and mounting of sorting grids
in small-meshed trawls when fishing for blue whiting
Godø, O. R., Somerton, D. & Totland, A. (1999). FISH BEHAVIOUR DURING SAMPLING AS OBSERVED FROM
FREE FLOATING BUOYS - APPLICATION FOR BOITOM TRAWL SURVEY ASSESSMENT. International Council
for The Exploration of the Sea CM 1999/J:10
E. Hasegawa, (1993). History, development and present condition of fishing with light. Bull. Fac. Bioresour. Mie Univ., 10
pp. 131–140 (på Japanska med engelskt abstract)
He, P. (1993). Swimming speeds of marine fish in relation to fishing gears. - ICES mar. Sei. Symp., 196, 183-189
He, P. & Wardle, C. S. (1988). Endurance at intermediate swimming speeds of Atlantic mackerel, Scomber scombrus L.,
herring, Clupea harengus L., and saithe, Pollachius virens L. Journal of Fish Biology, 33, 255–266.
Hutchinson, G. E. (1957). A Treatise on Limnology, Vol. 1. New York, NY: Wiley
Ingolfsson, O. A., Soldal, A. V., Huse, I., and Breen, M. 2007. Escape mortality of cod, saithe, and haddock in a Barents Sea
trawl fishery. – ICES Journal of Marine Science, 64, 1836–1844.
Krag L. A., Madsen N. & Karlsen J. D. (2009) A study of fish behaviour in the extension of a demersal trawl using a multicompartment separator frame and SIT camera system. Fish Res 98, 62–66.
Krag, L.A., Herrmann, B. & Karlsen, J.D. (2014) Inferring Fish Escape Behaviour in Trawls Based on Catch Comparison
Data: Model Development and Evaluation Based on Data from Skagerrak, DenmarkPLoS One. 2014; 9(2), e88819.
doi: 10.1371/journal.pone.0088819
Kvalsvik, K., Misund, O.A., Engås, A., Gamst, K., Holst, R., Galbraith, D. & Vederhus, H. (2002). Size selection of large
catches: using sorting grid in pelagic mackerel trawl. Fish. Res. 59, 129-148.
Runnstrom, S. (1941). Quantitative investigations on herring spawning and its yearly fluctuations at the west coast of
Norway. Fiskeridirektoratets Skrifter. Serie Havundersoekelser 6, 71.
12
#2Ökadselektivitetipontonfällaförtorsk
PeterLjungbergochSven-GunnarLunneryd.InstitutionenförAkvatiskaResurser,SLU.
Sammanfattning
Redskapsutvecklingeninomdetkustnärafisketfokuserarpåattutvecklapassiva,selektiva
redskapsomgerenfångstavbrakvalité,ärsälsäkrasamtidigtsomdeskavaraekonomiskt
bärkraftiga.Pontonfällan(Push-up)ärettpassivt,stort,stationärtredskapsomidagfrämst
användstillblandannatlax,sikochabborre.Attfiskatorskmedpontonfällaskiljersigfrån
detraditionellapontonfällornagenomattfällornainteärflytandeutanhelakonstruktionen
ärnedsänkttillbotten.Idennarapportsammanställervifångsdatafrån2014till2016där
torskfälloranväntsochvisarpåattfångstensomärstarktstyrdavbådesäsongoch
fiskeområde,samtredovisarspecifikafrågeställningarfrånprojektperioden2016.Vivisaratt
ljusbetning,somvisatsigeffektivtiaktivtfiskanderedskapsomburar,intetycksvarlika
effektivtifällor.Vivisarävenattfällormedfiskhusplaceradepåbottengerhögrefångstän
fällormedhusplaceradeovanförbotten.Slutligenkanvipåvisaattöverlevnadenhosfiski
dessaredskapsomåtersattseftervaritexponeradeförluftochhanteringisambandmed
vittjningäridetnärmastefullständig.
13
1
Inledning
IsambandmedinförandetavEUsutkastförbudutlysteregeringenettdirektivomåtgärder
inomhavs-ochvattenmiljö,förvaltadeavHavsochVattenmyndighetenochextrasatsning
påökadredskapsselektivitetinomdetsvenskafisket.Syftetmedprogrammetärattutveckla
redskapsomökarselektivitetenochminskarbifångsterinomdetsvenskafisket.
1.1 Bakgrund
Kustfisketäroftaettfiskemedmålartersomvarierarsåvälmellanområdensomöveråret.
Redskapsutvecklingeninomdetkustnärafisketfokuserarpåattutvecklapassiva,selektiva
redskapsomgerenfångstavbrakvalitéochärsälsäkrasamtidigtsomdeskavara
ekonomisktbärkraftiga.Förattreducerabifångsternaärdärförviktigtattderedskapsom
användsselekterarutarterochstorlekarsominteärdenaktuellamålarten.Medökande
sälskadorharfokusförredskapsutvecklingeninomkustfisketeftertorskvaritpåburar,vilkai
analogimedkrokfiske,aktivtlockarinfiskeniredskapet.Andrametoderattfångafiskär
ledanderedskap,vilkafångarfisksomharettmeraktivtfödosök.Ettledanderedskapsom
kangörassälsäkertärfällordärredskapetlederinfiskeniettsälsäkertfiskhus.
Pontonfällan(Push-up)ärettpassivt,stort,stationärtredskapsomidagfrämstanvändstill
blandannatlax,sikochabborre(Hemmingssonetal.2008).Idagärca350fälloribruki
Sverige,framföralltlängsNorrlandskusten.Medettfastfiskhuskanmanmedolikastorlek
avfyrkantsmaskorellerselektionspanelerstyrafångsternaochärdärmedettavdemer
selektivaredskapensomidagfinnsinomkustfisket(Lundinetal.2011).Samtidigtsomdådet
ärettlevandefånganderedskap,fångarfiskavhögstamöjligakvalité.Denfångadefisken
förutsättshastoramöjligheterattöverlevaåterutsättningdådeninteärdirektfysiskt
påverkadavnågotmaterialommaniställetförenlådadärfiskensamlasanvänderen
vittjanpåse.Vittjanpåseärenlångnätslangmonteradpåfiskhusetsomfiskenramlarinär
fiskhusethöjsövervattenytan.Fiskentransporterassedantilländeninnandenlyftsuppi
båten.Metodenärmerarbetsamförfiskarenmenskonsammareförfisken.Pontonfällorhar
under2014och2015testatsförtorskfiskeavfiskareiSkåne(Ystad)ochBlekinge
(Karlshamn).Torsksommålartipontonfällaharinteprovatstidigare.Deinitialaförsöken
medpontonfällaförtorskskiljersigfråndetraditionellapontonfällornagenomattdeinteär
flytandeutanhelakonstruktionenärnedsänkttillbottenmedfiskhusetplaceratpådjupner
till20m.
Ettredskapsfisklighetberorpåenmängdfaktorer,menennyckelfaktorärfiskensbeteende
irelationtillredskapet.Förattpontonfällanskafiskakrävsdetattdenaktuellamålarten
lederefterfällansutplaceradeledarmochinifiskhuset.Arterreagerarolikapå
undervattensstrukturer(Langtonetal.1996,He2010)vilketinnebärattvalav
maskstorlekar,höjdpåredskapsamtfångsthusetsplacering,kanvaramålartsspecifika.För
attutvecklaetteffektivtredskapmåstevidärmedhakunskapomdespecifikaprocesseri
fiskensbeteendesompåverkardessfångstbarhet.Förutomattmängdenfiskiområdet
spelarrollkanfångstbarhetendelasvanligtvisuppitresteg–attfiskattraherastill
redskapetochdärefterlockasiniredskapetsamtbeteendetinutiredskapet.
Attraktionskraftenkanförstärkasgenomolikatyperavbeteellervisuellastimulidärtill
exempelljussomvisatsiggeolikafångstberoendepåart.Tidigarestudierharvisatpå
14
förhöjdafångsteravtorskiburarvidanvändningav(Bryhnetal.2014,Hedgardeetal.
2016).Närvälfiskenattraheratsavredskapetsåanvänderdensigavbådesynenoch
sidolinjeorganetnärdenbestämmersigomdenuppleverredskapetsometthotellerej.
Dettastyrsfrämstavredskapetsutformningsomexempelvisstorlek,formochfärg(Munro
1974,Furevik1994).Förattkonstrueraettredskapmedhögfångstbarhetärdetdärför
viktigtattstuderahurmålartenreagerardelspåburenskonstruktionmenkanskeframförallt
påhurolikafärgochformpåverkardessbeteende.
Deinitialaförsökssomgjortsmedpontonfällorfortorskharvisatpåattfångsternaperiodvis
kanuppgåtillöver100kgtorskperfällaochvittjning,samtidigtsomdetvisarpåhög
selektionochhargodmotståndskraftmotsälattacker.Utövervidareutvärderingav
pontonfällansfångstbarhet(CPUE)såutvärderadesspecifikafrågeställningar.
• Hur påverkar fiskhusets placering redskapets fångstbarhet
• Hur bör selektionspanelen utformas för att ge bästa effekt
• Kan fångstbarheten ökas genom ljusattraktion
• Hur påverkas fiskens överlevnad av vittjning
15
2
Metod
2.1 Fångst per ansträngning (CPUE)
Provfisketutfördesitvåområden.IKarlshamnfiskadeyrkesfiskarenGlennFridhmedtotalt
trefällorochiYstadfiskadeBengtAnderssonmedtvåfällor.Kartaöverområdetfinns
presenteradeifigur1.Fällornaärnamngivnaefterkretsenshöjdförrespektiveredskap.Alla
fiskhusenhadeenringdiameterav1,5mvilketärhälftenavkonventionellapontonfiskhus
förlax.Allafiskhusenvarmedmonteradvittjanpåseiställetfördentraditionellalådan.
Parametrarfördeolikafällornafinnspresenteradeitabell1.
DetrefällornaiKarlshamnvarnedsänktaundervattenytan.12m-fällan,tillskillnadfrån3m-
och6m-fällanhadeettflytandefiskhussomhängdeivattenmassanca12möverbotten.
Medettflytandefiskhuskrävdesattkretsenvarskurensåattfiskenskullesimmauppåtmot
huset.Dettagjordesgenomattkretsensbakredel,försettsmedettca2mhögtskäggoch
attmungarnetsamtadaptervarskurnasnettvinklatuppåtmotfiskhuset(figur2).
IYstadvardetvåfällornaavolikatyp.Denenafällanhadeettbottenståendehusmeden3
mhögkrets,avsammatypsomfällaniKarlshamn(figur2).Denandravarenfälladärhuset
placeratsiytanochkretsensaknartakdådensträckersigfrånbottentillytan.Ilikhetmed
12m-fällaniKarlshamnärdetmungarnetochadapternsomskuritspåettsättsåde
vinklarsnettuppmotdetflytandefiskhuset.Fisketidochantalvittjningarförrespektivefälla
finnspresenteradeifigur4respektivetabell1.
16
Figur 1. Karta över områdena där studierna utfördes, med Karlshamn (gröna punkter) och Ystad
(röd punkt).
ljus
ljus
Figur 2. Principskiss på fällan nedsänkt under vattenytan och fiskhuset lyfts ovanför botten.
17
Tabell 1. Parametrar för de olika fällorna i Karlshamn och Ystad för provfisket 2016. Maskstorleken är angiven som stolpe.
Fälla
Höjd
(m)
Karlshamn 3
6
12
Ystad 3
8
Armlängd Arm
(m)
maska
(mm)
50
60
100
60
100
100
100
60
100
100
Krets
(mm)
Adapter
(mm)
Hus
(mm)
Selektion
(mm)
35
35
50
35
35
35
35
50/60
35
35
20
20
20
35
35
-
-
40
–
–
2.2 Fiskhusets placering
Dådetibådaområdenafannsredskapmedsåvälbottensattasomflytandefiskhuskundeen
utvärderinggörasavomfiskhusetsplaceringhadeenpåverkanpåfångsten.Genomatt
användadigitalaundervattenskameror,kundenviävenobserverafiskensbeteendevilket
underlättarutvecklingenaveneffektivfälla.Dåtorskfångsternavarmycketvarierandemed
enstorandelnollfångstertestadesdatastatistisktmedennestadglm.Dettaförattkunna
testaskillnadermellansåväldetvåområdenasommellanfällormedbottenståendeoch
flytandehus.
2.3 Ljusattraktion
Förattutvärderaljusförattraktioniledanderedskapsomfällorgjordesunderendel
experimentperiodenförsökmedljusbetningidebäggefällornaiYstad.Ljusförsöketutfördes
mellan2016-04-21och2016-07-09ochinnefattadetotalt49tillfällenvarav26avdessai3mfällan(7medljusoch19utan),samt23för8m-fällan(14medljusoch9utan).Ståtiden
varieradefrån2till10dagarunderprovperioden.Fällornaförseddesomvartannatmedtvå
styckenrundlysande,grönaledlamporinnehållande180dioderomtotalt900lumen.
Lampornakoppladestillenrostfrikanisterivilkentvåbatteriersattesförströmförsörjning.
Batteriernavaravtypen12v,20Ah,Li-ion,vilkettillåtweendriftstidomca48h.Lamporna
placeradesianslutningtillkretsensingångrespektivehalvvägsarmenca50mfrånkretsens
ingång(figur2).
2.4 Selektion
IKarlshamnhadefiskhusen20mmmaskstorlekförseddamedselektionspanelermed
varierandemaskstorlekenfördeolikafällorna.Dettaförattde,förutomtorsk,ävenska
kunnafångaandramålartersomabborre,samtidigtsomdeskakunnasläppautfrämst
undermåligtorsk,antingenförlitenellerförmagerförattvarasaluförbar.
Selektionspanelerna,sombeståravettstyckenätigivenmaskstorlek,ärfästaien
aluminiumram(40x40cm)avtypsomärlättaattbytaochdärförvariera.Maskstorlekaroch
selektionspanelersomanvändesiförsökenfinnspresenteradeitabell1.Analysensyftartill
attjämföraandelenundermåligfiskmedandelenfisksombehållitsförförsäljningberoende
påvilkenmaskasomanväntsiselektionspanelen.
18
2.5 Överlevnad
Förattutvärderaöverlevnadenhosfisksomåtersattseftervittjninggjordesett
överlevnadsförsök.Tillförsöketanvändestorskburaravnorskmodell(Carapaxtorskbur)där
ingångarnatagitsbortochersattsmedsvartdukimaska25mmstolpe,vilketvarsamma
storlekochfärgsomanvändsiburensoriginalduk.Vidaretillverkadesettstativsomgav
möjlighetattbådehållaburenupprätt,någotsomskyddarmoteventuellasälangrepp,och
erbjödhållareförundervattenskamerasåattförsöketkundefilmas(figur3).Påmotsattsida
stativetfästesenmetallrammedsammaareasomburenskortsida,ävendennaföratt
förhindraattburenkanfällassamman.Försöketmedöverlevnadvarademellan2016-11-22
och2016-12-19ochtotaltgjordes5sättningar.Procedurenvidsättningvarsomföljer.Fällan
vittjadesenligtstandardprocedurgenomlyftningvarpåfiskentömdesneriplastbaljamed
vattenombordpåbåten.Totaltfemtorskartogsslumpmässigturbaljanochplaceradesi
burenvarpåburensänktesnerpåsammadjupsomfällan.Dåexperimentetgjordesinom
fisketunderexisterandefältförhållandevardetpågrundavväder,vindochandrayttre
omständighetersvårtattstandardiseraabiotiskafaktorerinomförsöket.Tidenfråndessatt
fiskenlyftesfrånytantilldessattdenåtersänkesvarieradefrån1:30till2:30minuter
beroendepåtillfälle(tabell2).Vattentemperaturenvarierademellan4,3och6,5°C.Ståtiden
vidallasättningarvar6dygnmedundantagföretttillfällesomavvädermässigaskälvar7
dygn,varpåburentogsupp,tömdesvarpåallafiskarlängdmättes,samtnoteradeshuruvida
devarlevande,dödaalternativthadenågrayttreskador.Filmmaterialetförvarjesättning
gicksigenomförattfåenuppfattningomdetskettnågonstörningunderförsöket.
Överlevnadentestadesstatistisktmedettparaticke-parametriskWilcoxonranksum-test.
19
Tabell 2. Parametrar för överlevnadsförsök av torsk som tagits upp i fällorna och exponerats för luft (Tid yta), där levande och
döda visar antalet fisk i de två kategorierna efter slutfört delförsök.
Antal
Torsk
Vattentemp
(°C)
Sättning
Tidyta
Dragning Ståtid(dygn) (min:sec) Levande
5
6,5
16-11-22
16-11-28
6
1:40
5
0
5
6,4
16-11-22
16-11-28
6
1:50
5
0
5
6,1
16-12-06
16-12-12
6
2:30
5
0
5
6,1
16-12-06
16-12-12
6
1:30
4
1
6
4,3
16-12-12
16-12-19
7
2:00
6
0
Döda
Figur 3. Buren som användes vi överlevnadsförsöket, komplett med stativ, undervattenskamera, metallram och skäggig fiskare.
20
3
Resultat
3.1 Fångst per ansträngning (CPUE)
Under2016gjordesiYstadtotalt80vittjningarmeddetvåredskapenfördelapå40
vittjningarförrespektivefälla.IKarlshamngjordestotalt92vittjningarmeddetre
redskapen,fördelatpå30för12m-fällan,34för6m-fällanoch28för3m-fällan(tabell3).
Fångsternavarieradestortberoendepåfälla,områdeochårstid.Generelltvarfångsternaav
torskhögreundervårochhöstänundersommaren,bådeiYstadochKarlshamn(figur4).
HögstfångstavtorskregistreradesiYstadunderaprilmedfångsteröver172kgpervittjning,
vilketmotsvaradeenCPUEpåca40kg/dygn.
Tabell 3. Fångst per ansträngning (CPUE) samt behållen samt undermålig fångst, från fiske i Ystad och Karlshamn för åren
2104 till 2016 redovisat per år och fälla. Notera att enheten för återsläppt fångst skiljer sig åt mellan de två fiskeplatserna.
Ystad
Fälla
2015
3m
2016
3m
40
3,96±6,77
40,7
0±0
6m
40
0,49±1,25
7,5
0,09±0,35
Karlshamn Fälla
2014
3m
6m
2015
Antal
Behållenfångst Max(kg/dygn) Återsläpptfångst
Vittjningar(n) (kg/dygn±1sd)
(kg/dygn±1sd)
30
106,5
16,87±31,02
11,16±21,43
Antal
Behållenfångst Max(kg/dygn) Återsläpptfångst
Vittjningar(n) (kg/dygn±1sd)
(antal/dygn±1sd)
1,35
23
0,37±0,4
1,65±1,77
3,5
16
0,89±1,24
3,06±4,68
3m
40
0,51±0,56
6m
46
0,59±0,58
2016
3m
6m
28
34
0,26±0,3
0,5±0,62
12m
30
0,5±0,51
2
2,5
1
3
2
21
2,95±3,2
3,24±3,2
4,77±8,57
2,32±2,63
3,53±3,59
a.
b.
22
c.
Figur 4. CPUE av torsk (kg/dygn) av behållen fångst över tid i Ystad för åren 2015 och 2016 (a) och Karlshamn för åren 2014
och 2016 (b) samt jämförelse av medelfångst för respektive fälla och år i Karlshamn (c), där varje punkt indikerar ett
provtagningstillfälle.
3.2 Fiskhusets placering
Fiskhusetsplaceringvisadesighastorbetydelseförfisklighet.Fällormedbottensattafiskhus
fångadesignifikantmertorskirelationtillfällormedflytandefiskhusiYstad(nestadglm
p<0,001)medandetintevarnågonskillnadiKarlshamn(nestadglmp=0,882),(figur5).Det
varävenengenerellskillnadmellanområden,medhögrefångstiYstadäniKarlshamn
(nestadglmp<0,001).Frånfilmerkundevisasatttorskenintesöktesiguppåtide
snedställdamungarnen/adaptrarnasomanvändesiredskapenmedflytandefiskhus.
23
Figur 5. CPUE för flytande (grå och svarta) och bottenstående (gröna) fällor i Ystad respektive Karlshamn för 2016 års fiske
och där varje punkt indikerar ett provtagningstillfälle.
3.3 Ljusförsök
Medelfångstenperdygn(CPUE)i3-metersfällanvarunderljusförsöket2,21±3,03kgtorsk
försättningarmedljusoch2,92±3,30kgförsättningarutanljus.För8m-fällanvarCPUE
0,17±0,32kgfördenljusbetadefällanoch1.07±2,47kgförsättningarutanljus(figur6).Då
dataintevarnormalfördeladanvändestvåsidigaicke-parametriskScheirer-Ray-Hare-testför
statistiskanalys.Detvarintenågonskillnadmellanljusbetadeochickeljusbetadesättningar
(p=0,34)ochhelleringeninteraktionmellanfällaochljus(p=0,91).Dockvardet,precissom
tidigare,enskillnadifångstmellandebådafällorna(p<0,001).
24
Figur 6. Medelfångst i fällor betade med ljus (vita) och utan (svarta) och där betning utförts i Ystad 2016, både i 3 m och 8 mfällan.
3.4 Selektion
Utvärderingenavselektionspaneliredskapen,somutfördespåfiskeniKarlshamn,visadeatt
mängdentorsksombehövdeåtersättasskiljdesigåtberoendepåvilkenmaskasom
användesihusetsselektionspanel(nestadANOVA,df=1,F=36,7,p<0,001).12m-fällan,som
varutrustadmeden40mmselektionspanel,hadeenmedelfångstpå0,24±0,38(medel±1
sd)undermåligaindividerpertillfällemedanmedelfångstenavundermåligtorskidebägge
fällornamed20mmselektionsmaskavar0,68±0,84(medel±1sd)för3m-fällansamt
1,6±1,49(medel±1sd)undermåligafiskarpervittjningför6m-fällan(figurselektion).Där
varävenenskillnadmellanredskapstypernadär6m-fällanvisadepåenhögrefångstav
undermåligfiskän3m-fällan(nestadANOVA,df=1,F=22,1,p<0,001).Samtidigtvardetingen
skillnadidenbehållnadelenavfångsten(CPUE:kgtorsk/dygn)oavsettselektionspanel
(nestadANOVA,df=1,F=3,65,p=0,060),(figur7).Förattmötakravetpånormalfördelning
vardatarot-transformeradinföranalysbådeförundermåligochbehållenfångst.
a.
25
b.
Figur 7. CPUE behållen fångst från provfisket 2016 i Karlshamn (a) samt antalet tillbakakastade torskar i fällor med
selektionspanel (12m) och utan (3m och 6m), (b), där varje punkt indikerar ett provtagningstillfälle. Selektionsmaskans storlek
finns beskriven i tabell 1.
3.5 Överlevnad
Överlevnadsförsöketvisadepåhögöverlevnadförsdenåtersattatorskenmedendastenav
totalt26torskardödefteravslutatexperiment.Dennatorskhadetydligahuggskadorfrånsäl
26
(figur8).Vidvideoanalysenkundesessälianslutningtillburenmeddödtorskunderdagtvå.
Fiskenhadedöttundernattmellandagettochtvå.Filmfinnsbarafördygnetsljusatimmar,
dåexternljuskällaannarsskullekunnatfungerasomattraktorförsäl.Troligastförklaringen
äratttorskenattackeratsochdödatsavsälundernatten,varpåburenåterbesöktesäven
undernästföljandedag.Statistiskjämförelseavöverlevnad,medförväntatattallatorskar
skulleöverlevaunderhelaförsöksperiodenvisadeattutfallet,medendödtorsk,inteskiljde
sigfråndetförväntade(Wilcoxonranksum,W=325,p=0,336).
Figur 8. Död torsk med sälskador, efter avslutat överlevnadsförsök.
27
4
Diskussion
4.1 CPUE
Fångsterna2016visadeliksomtidigareårpåstorafluktuationerfrämstberoendepåårstid,
menävenmellanfällor/plats.Ettledanderedskapmedeffektivaspärrarsomhindrarfisken
attflyfrånfiskhusetattkanettlinjärtsambandmellanståtidochkommersiellfångst
förväntas,dvsattredskapetinteblirmättatvidlängreståtider.IKarlshamnvarfångstenav
torskhögstimajmed3kg/dygni6m-fällansamtinovember,medenCPUEpå2kg/dygn
(figur4).DettaijämförelsemedfisketiYstadsomhadetoppnoteringpåstyvt40kg/dygni
aprilmånadi3m-fällan.FörfiskenaiKarlshamnärCPUEiparitetmedfångstertidigareår,
medandetiYstaduppvisarentoppnotering2016somendastärca30%avtoppnoteringen
2015.FörfiskenaiKarlshamnärdetsvårtattgöranågonjämförelsemellanredskapochår
dåfällornaflyttatsruntochingenfällaharståttpåsammafiskeplatsmeränettår.IYstad
vardäremotbådefällaochfiskeplatssammaunder2015och2016,dåsamma3m-fälla
användesbäggeåren.Detsomskiljdevarlängdenpålandarmen.Vidförsöken2015varde
landarmarnasammansattaochmedfiskhusenplaceradepåvarsinytterände,somen
parryssjaochdärdestörstafångsternagjordesidenfällasomvarriktadutåthavet.Den
totalalängdenpålandarmarnavar200m.Vidfisket2016vardebådafällornasattailinje
medfiskhusenplaceradeutåthavet,med3m-fällannärmastlandoch8m-fällanmot
havssidanibäggehadefällornaenarmom100m.Förfisket2015,därdebådafällornavar
identiska,varfångstenbättreidetdjupareplaceradehusetutåthavet.Vikaninteutvärdera
omdenlängrelandarmenunder2015hadebetydelsefördehögrefångsternapågrundav
skillnadavfällornasplaceringochutseende.Detsomärtydligtfråndeinitialaförsökenmed
pontonfällaförtorskärattdetförekommerenstorsäsongsvariationifångst.Förekomsten
styrsfrämstavvattnetstemperaturfaser.Torskärenartdärvuxnaindividerföreträdelsevis
villhakalltvatten(Bjornssonetal.2007),vilketgörattdeflyttarsigmellanvattenmassor
beroendeavsäsong(Ljungberg2013).StörstafångsterifisketiYstadvarunder
vårmånaderna(figur4).Härharfällornaståttgrunt,pådjupommax8m.Varteftervattnet
blivitvarmareharfiskenflyttatdjupare.Dettabekräftasävenavfiskarenaiområdetsom
undersommarmånadernaharsitthuvudsakligatorskfiskepådjuparevatten,nedmot30m.
Förattfåklarhetiomävenhöstsäsongenskullegebättrefångsterstoddenenafällanunder
2016framtilloktober.MaterialslitagetpåfiskhusenvarmycketstörreiYstadochfällanvar
såtrasigpåslutetattdettapåverkadefångsternanegativt.IKarlshamnvarfisket
annorlunda.HärstodfällornaiallaförsökdjupareäniYstad,på10nertill25mochintelika
exponerat.Ävenbottentopografinärannorlundaochdärfällornasattspåettsådantsättatt
deskaståikallarevattenunderänstörredelavfiskesäsongen.Delägrefångsternai
Karlshamnkanberopåattdetfinnsmindretorsktillgängligtförfiskeiområdet.En
jämförelseavgarnfångster2015och2016iområdetruntfällornavisarattdetvartregånger
såhögafångsterpermnätiYstadänijämförelsemedKarlshamn(Lunneryd,opublicerad
data).
4.2 Fiskhusets placering
Under2016varenfällaivarjeområdeförsettmedettflytandehusvilketinnebarattfisken
vartvungenattsträvauppåtförattkommainihuset.HusetiYstadstodiytanmedanhuset
iKarlshamnstodimidvatten.Övrigafällorhadehusplaceradepåbotten.Fångstenifällor
28
medflytanderespektivebottenståendehusskiljdesigtydligtåtochdärbottenståendefällor
visadepåbetydligtbättrefångst,framföralltiYstad.Dettaindikeraratttorsksomartinte
villledasuppåtiniettredskaputanvänderochsökersigutigen.Ävenvideodatafrån
försökenvisadeattfiskenvändeutigeniställetförattsökasiguppförmungarnet/adapterns
stigning.Atthusetändradesfrånatthadetpåbottenvarfrämstpågrundavdetslitagesom
märktespåframföralltfällanspontoner,närdennaplaceradespåbotten.Vågrörelsersom
skaparfriktionmellanpontonernamotstenochgrusnöttesöndergummit.Vidlaxfiskeär
fiskhusenplaceradeivattenytanvilketinteskaparsammatypavpåfrestning.Likaså,den
nötningimaterialsomupplevdesiframföralltiinfästningenmellanadapterochfiskhushar
uppkommitefterfleramånaderavkontinuerligtanvändande.Förbottenståendefällor,
specielltpåextremtutsattalokalerärintedetbefintligapontonfiskhusettillräckligthållbart.
Husetavenstelkonstruktionavaluminiummedmångakänsligapartierärkonstrueratfrån
börjanförattvaraflytandeochdetärkäntblandyrkesfiskareinorratthållbarhetenär
begränsadförutsattaplaceringarmedstoravågrörelser.Detbehövsdärförutvecklasnya
sälsäkrakonstruktionersomklararstorapåfrestningaravdevågrörelsersomskerpåbotten.
Ettsälsäkertfiskhusmåsteförhindraattsälenkantryckaihophusetsådenkanbitasönder
fiskengenomnätetmendettakanåstadkommasmedhjälpavandramaterialänaluminium
ellerringförseddahussomstårpåbottenmedhjälpavflytkraft.Tillskillnadfrånlaxfällorna
somfiskasmedunderkortareperioderundersommarhalvåretsåhartorskfällornaanvänts
underfleramånader(figur4)någotsomställerhögrekravpåmaterialet.Fortsattaförsök
mennyatorskfällorärnödvändiga.
Ljusattraktion
Ljushartidigarevisatsigökafångsternaavtorsk,företrädelsevisibetaderedskapsomburar
(Bryhnetal.2014,Hedgardeetal.2016).Vidvårtförsökvisadeintefångstenökavid
användningavljus,medelfångstenvarsnararelägre.Varförfångsternainteökadeävenhär
ärsvårtattsiaom.VårtförsökgjordesiYstadundervårochsommar,därmaxdjupetvid
fällornaärmindreän8m.Tvåljusplaceradesvidvarjefälla,envidkretsensingångochen
påmittenavledarmen,ungefär50mfrånkretsensingångochlösica48h.Dekorta
nätternakanvaraenfaktorsompåverkatfångstendåverkanfrånlampornaärsomstörst
underdygnetsmörkatimmaralternativtvidanvändningpåstörredjup,därmängdenljusär
mindre.Samtidigtvarståtidenoftalängreänlampornasdriftstidvilketkanhapåverkat
fångsten.Dettaärdocksvårtattrådaöverdåvittjningenstyrsavövrigtfiskesamtväderoch
vind.Enidehadedockvaritattutvärderaljusattraktioniledanderedskapävenandra,
mörkareårstider,förattutvärderaeventuellsäsongsmässigtieffektivitet.
4.3 Selektion
Normaltkananvändasenselektionsmaskaomca38mm(Ovegårdetal.2011)föratt
selekterautfiskunderminimimåttet35cm.Selektionspanelensmaskaom40mmvaridetta
fallettvalfrånfiskarendådennesäljerfiskenprocessaddirekttillslutkundochfördet
ändamåletfrämstvillhafisköver40cm.Testetavselektionspanelenspåverkanpåfångstens
sammansättningvisadeattmedenselektionspanelpå40mmminskademängden
undermåligfiskmedmellan65-85%beroendepåfälla.Störstaskillnadenvarmellan12mfällanoch6m-fällan(figur7).Medselektionspanelertillåtsfiskenpasserauturredskapet
utanattskadasochävenomfällorärundantagnalandningsobligatorietsamtatt
levandefånganderedskapoftavisarpåhögöverlevnadsåkanöverlevnadeninteförväntas
29
varaiparitetmedomfiskenselekterasutdirektiredskapet.Utöverattsläppautundermålig
fiskunderlättarselektionspanelenäventidsmässigtvidhanteringen,eftersomundermålig
fiskdåintebehöverhanterasavfiskaren.Fördelenmedenutbytbarselektionspaneläratt
denlättgårattbytaefterexempelvissäsongochmålart.
4.4 Överlevnad
Överlevnadsförsöketvisadepåennästintillhundraprocentigöverlevnadhosdenfisksom
återsattesiburar.Detendadödsfalletblanddessafiskarvarentorsksomdötttroligen
genomsälangreppvilketskeddenattetidvilketgörattdetintekansägasmed100%
säkerhet.Detryckförändringarochlikasådenexponeringförluftpåuppmot2,5minoch
hanteringikarinnanfiskenhamnaivattnetsomfiskenutsattesförtycksintehapåverkat
dennämnvärt.Frånvideoanalyseravfiskensomåtersattesiburarnatogdetsomlängstca
30minuterfråndessattburensattestillsattallafiskarnasimmadetillsynesnormaltigen
utansynligatryckskador.Försöketvisarattöverlevnadenfrånfällorärhögävenomfisken
tasuppochexponerasförluft.Dockbörförsöketupprepasundermånaderdåvattnetär
varmare,någotsomtidigarevisatsigkunnapåverkaöverlevnadennegativthosandraarter
(ValentinssonandNilsson2015).Relevantärattredskapetvisarpåhögöverlevnadävenför
fisksomexponeratsförluft.
30
5
Referenser
Bjornsson, B., A. Steinarsson, and T. Arnason. 2007. Growth model for Atlantic cod (Gadus morhua): Effects of temperature
and body weight on growth rate. Aquaculture 271:216-226.
Bryhn, A. C., S. J. Königson, S. G. Lunneryd, and M. A. J. Bergenius. 2014. Green lamps as visual stimuli affect the catch
efficiency of floating cod (Gadus morhua) pots in the Baltic Sea. Fisheries Research 157:187-192.
Furevik, D., M. 1994. Behaviour of fish in relation to pots. In Marine Fish Behaviour in Capture and Abundance Estimation.
He, P. 2010. Behavior of Marine Fishes: Capture Processes and Conservation Challenges. Blackwell Publisging Ltd.
Hedgarde, M., C. W. Berg, L. Kindt-Larsen, S.-G. Lunneryd, and S. Königson. 2016. Explaining the catch efficiency of
different cod pots using underwater video to observe cod entry and exit behaviour. The Journal of Ocean
Technology 11.
Hemmingsson, M., A. Fjälling, and S.-G. Lunneryd. 2008. The pontoon trap: Description and function of a seal-safe trap-net.
Fisheries Research 93:357-359.
Langton, R. W., R. S. Steneck, V. Gotceitas, F. Juanes, and P. Lawton. 1996. The interface between fisheries research and
habitat management. North American Journal of Fisheries Management 16:1-7.
Ljungberg, P. 2013. Habitat choice and foraging behaviour in temperate coastal environments. Lund, Lund.
Lundin, M., L. Calamnius, L. Hillström, and S.-G. Lunneryd. 2011. Size selection of herring (Clupea harengus membras) in a
pontoon trap equipped with a rigid grid. Fisheries Research 108:81-87.
Munro, J. L. 1974. The mode of operation of Antillean fish traps and the relationships between ingress, escapement, catch
and soak. Ices Journal of Marine Science 35:337-350.
Ovegård, M., S. Königson, A. Persson, and S. G. Lunneryd. 2011. Size selective capture of Atlantic cod (Gadus morhua) in
floating pots. Fisheries Research 107:239-244.
Valentinsson, C., and H. C. Nilsson. 2015. Effects of gear and season on discard survivability in three Swedish fisheries for
Norway lobster (Nephrops norvegicus). Department of Aquatic Resources Swedish University of Agricultural
Sciences.
31
#8SelektivitetanpassadförsmåräktrålareII
AndersWernboochDanielValentinsson,InstitutionenförAkvatiskaResurser,SLU.
Sekretariatetförselektivtfiskeblev2015kontaktadeavStefanJohanssonpå
SD19Måsen,Hamburgsundsomhadeenredskapsidéförutsorteringavsmåräka
anpassadförmindreräktrålare.Behovetavanpassningförsmåbåtarsom
framfördesvarattdessaskullekunnahasvårigheterattfåplatsmedochhantera
enstörrekombinationsristombord.Ettprojektförslagtogsdärefterfram
gemensamtförbeslutavHaVsstyrgrupp(HaVDnr1488-16).2015-årsprojekt
innefattadeingenvetenskapligutvärdering(seValentinssonmfl2016)varförett
uppföljningsprojektunder2016beviljadesfördettasyfte.
Detföreslagnaredskapskonceptetbyggerpåattenellerfleraförträngningar
(strutar)medenlitestörremaskstorlekmonterasinitrålen.Redskapsidénbygger
påatträkor,somtillstörstadelenföljerdukeninitrålen,påsåvisfysisktskall
ledasmotdestörremaskornaidenkoniskadelenochdärmedmöjliggöra
utsorteringavsmåräkor(Figur1).Konceptetärnyttochharsåvittkäntintetestats
tidigare.
32
Figur1.Initialidéskissavselektionsstrutiräktrål.Trålensöppningärtillvänsteroch
fångstpåsentillhöger.
Delprojekt1framladesochbeviljadessentunder2015(november).Eftersom
verksamheteniprojektetenligtbeslutskullevaraavslutadochrapporteradefter
mars2016varhelatidsramenfördelprojekt1ytterstbegränsad,särskiltmot
bakgrundavattsmåbåtarärsärskiltutsattafördåligtväder(somärvanligtunder
vintermånaderna).2015-årsprojekthanndärförinteslutförasutanhannendast
påbörjautprovnings-ochutvecklingsarbetet.2016-årsprojekt(delprojektIIsom
härslutredovisas)syftadedärförtillattslutförautvecklingsarbetetfråndelprojekt
1ochattvetenskapligtutvärderadenslutligadesignen.
Materialochmetoder
Ettlitetfartyg(<10m)urdensvenskaräkflottankontrakteradessomutförarei
projektet:SD19Måsen(9m;62kW).MåsenfiskarhuvudsakligenräkaiKoster-
Väderöfjordenpådeltidsbasis
Utprovningochsjälvprovtagning
Inledningsvisbeslutadesgemensamt(MåsenochSLU-Aqua)atttestamedenstrut
istycketmellandenobligatoriskaNordmöreristen(19mm)ochtrålenslyft.Struten
monteradesca2mbakomristendåomkretsenavlyftetpådenpositionen
bedömdesvarastornogattmonterainstruten(lyftetsomkretsrelativtstorpga.
attristensyttermått1.5x0.5m).Strutenbestodavenkontillverkadav47mm
maskaochmedeninreöppningomca10cm.Maskstorlekeni
selektionsanordningensyttreomkretsbestodav100mmmaskstorlekföratt
enkeltmöjliggöraflyktavderäkorsomselekteratsutavsjälvastruten(Figur2).
Infördenvetenskapligautvärderingenmonteradesdetäveninenextra,likadan
strutbakomdenursprungliga.
Figur 2. Slutlig redskapsdesign i under egenutprovning och självprovtagning i projektet
med selektionsstrut i räktrål. Vid den vetenskapliga utvärderingen användes två
förträngningsstrutar efter varandra i lyftet. Som kontroll gjordes varannat hal med ett
standardlyft utan försträngningsstrutar.
33
Utprovningenochutvecklingavredskapskonceptetpågickmellandecember
2015ochmars2016för2015-årsdelprojektochundernovemberochdecember
2016fördelprojekt2.Totaltgjordes35tråldragunder16fiskedagar.Under
utprovningochsjälvprovtagningdokumenteradedenkontrakteradefiskarensjälv
deolikastorleksfraktionernaavräka(lus,råräkaochkokräka),eftersållning(8.5
resp10.5mmsåll)varförsig.Fiskarenanvändeutöversinyrkesskicklighetockså
fångstmängderochdenrelativafördelningenmellandessastorleksfraktioner
tillsammansmedjämförelsermedfångsteravlikvärdigabåtarinärhetenföratt
utvärderakonceptetseffektivitetochbedömabehovavförändringaroch
justeringar.Infördenvetenskapligautvärderingenmonteradesdetäveninen
extra,likadanstrutbakomdenursprungliga(jmfFigur2).
Vetenskapligutvärdering
Denvetenskapligautvärderingenutfördesunderveckorna45,49och502016
undersammanlagd18halmedSLU-AquapersonalombordpåSD19Måsenvid
fiskeösteromVäderöarna.DåMåsenärenrelativtlitenbåtgjordesvetenskapliga
utvärderingengenomalternernadehal,dvsvarannathalgjordesmedförsökslyftet
(TEST)ochvarannathalmedettstandardlyft(CTRL).Denbakredelenavtrålen
(bakomristen)byttesalltsåeftervarjehalviddenvetenskapligautvärderingen.
Tråltidernavarierademellan1och2timmar.Eftersållningombordtogsstickprov
beståendeavca1kgkokräka,ca0.8kgråräkaochca0.5kglusfrånvarjelyftsom
mättesmedelektronisktskjutmått(Figur3).Stickprovenräknadessedanuppmot
detotalafångstvikternaperstorleksfraktionochlyfteftersållningombord.
Bifångadfiskkvantifieradesinteunderförsöket.
Figur3.Mätningavcarapaxmåttpåräka
Resultatochdiskussion
34
Utprovningochsjälvprovtagning
Självprovtagningsdata och fiskarens egna observationer antydde att den initiala
konstruktionen med relativt snäv strutöppning inte fiskade ordentligt (Tabell 1).
Observationer av fångst som fastnat före struten bekräftar detta. Fångsterna
förbättrades dock allteftersom strutens öppning ökades. I slutet av
utprovningsperioden 2015 monterades en uppsamlingspåse över utsläppet. I
uppsamlingspåsen fångades räkor av alla storlekar varför fiskaren valde att byta ut
duken i struten till en med grövre tråd (fortfarande 47 mm maskstorlek), något som
syftade till att minska tappet av större räkor. Vidareutvecklingen under nov-dec
2016 antydde fångstmässig förbättring vissa dagar (mindre andel små räkor och
relativt goda fångster av stor räka).
Datum
Hal
15?12?02
15?12?03
15?12?28
15?12?28
16?01?11
16?01?11
16?01?13
16?01?13
16?01?21
16?02?10
16?02?10
16?02?10
16?02?15
16?02?15
16?03?08
16?03?08
16?03?09
16?11?10
16?11?10
16?11?10
16?12?05
16?12?05
16?12?06
16?12?12
16?12?12
16?12?12
16?12?12
16?12?13
16?12?13
16?12?13
16?12?13
16?12?14
16?12?14
16?12?14
16?12?14
Hal(löpnr
1
1
1
2
1
2
1
2
1
1
2
3
1
2
1
2
1
1
2
3
1
2
1
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
Tråltid((h) Kok
Rå
Lus
Noteringar
1,75
0
0
0 ca(10(cm(strutöppning+(47(mm(i(strut
1,5
0
0
0
2,5
4,2
11
2,4
0,25
0
0
0
2
3,2
4,5
0,5
2
6
9
1,5 ökat(strutöppning(till(ca(15(cm
1,5
0,5
0,5
0
1
1
0,5
0,5 ökat(strutöppning(till(ca(20(cm
3
3
4
0,2 hyrauslang(av(endast(1(hal(idag
0
0
0
2,5
3
0,4
0,9
0,7
0,1 observerade(att(alla(storlekar(tycks(sorteras(ut(i(struten
2
22
23
2,5 ökad(trådtjocklek(i(strutens(47(mm(maska(+(30(cm(strutöppning
1,5
15
17
2,5
2,5
20
18
8
2
17
13
4
4
20
15
7 uppsamlingpåse(över(hela(lyftet?bekräftade(att(även(stor(räka(tappas
1,5
3,2 10,2
2,7
1,5
4,7 10,8
3
1,5
3,9 12,9
3
2 25,3 53,4
7,9
2
0
0
0 glömt(knyta
1
4,3 11,3
3,4 end(ett(hal(denna(dag(pga(hydraulläckage
1
6,9 23,5
5,3
1 10,4
21
4,6
1
9,6 38,6
6,4
1
0
0
0 fel?(ingen(fångst
1 13,4 18,7
2,2
1 13,8 10,7
1,3
1
3,9
8,7
0,6
1
6,5
0,1
2,4
1
8,1
12
2,2
1
5,7
7,3
1,1
1 19,3 23,5
2,9
1
6,7
8,3
2,5
Tabell1.Självprovtagningsdatafrånutprovnings-ochutvecklingsfaseniprojekten(dec
2015-dec2016).Överstvisassjälvprovtagningsdataför2015-årsdelprojektochnederst
(skuggat)datafrån2016-årssjälvprovtagning.
Imedeltalfångades27kgräkaunderde18utvärderingshalen(Tabell2).Itvåav
halenfångadesingenräkapågrundavproblemmedutrustningen.Därförkvarstod
14hal(7paradehal)fördenstatistiskaanalysen.Totaltmättes7658räkorunder
utvärderingen.
35
Datum
Hal löpnr
16-11-10
16-11-10
16-11-10
16-12-05
16-12-05
16-12-06
16-12-12
16-12-12
16-12-12
16-12-12
16-12-13
16-12-13
16-12-13
16-12-13
16-12-14
16-12-14
16-12-14
16-12-14
Tråltid (h)
1T
1C
2T
2C
3T
4T
5T
5C
6T
6C
7C
7T
8C
8T
9T
9C
10C
10T
1,5
1,5
1,5
2
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
Kok
3,2
4,7
3,9
25,3
0,0
4,3
6,9
10,4
9,6
0,0
13,4
13,8
3,9
6,5
8,1
5,7
19,3
6,7
Rå
Lus
10,2
10,8
12,9
53,4
0,0
11,3
23,5
21,0
38,6
0,0
18,7
10,7
8,7
16,1
12,0
7,3
23,5
8,3
2,7
3,0
3,0
7,9
0,0
3,4
5,3
4,6
6,4
0,0
2,2
1,3
0,6
2,4
2,2
1,1
2,9
2,5
Noteringar
Struten snörpt för referens.
Försök
Försök
Referens
Snurrad innan rist, ingen fångst. Försök
Duken mot selektionsfönster. Försök. Hydralfel.
Försök
Referens
Försök
Referens. Öppen kasse, ingen fångst.
Referens
Försök
Referens
Försök
Försök
Referens
Referens
Försök
Tabell2.Samtligahalfråndenvetenskapligautvärderingen.Tabellenvisartråltidoch
fångstförvarjefraktion.TindikerarexperimentelltlyftochCstandardlyft.Dekursiverade
halenharavolikaorsakerintekunnatanvändasiutvärderingen(senoteringar).
Dengenomsnittligafångstenskiljdesigintemellanförsökslyftochstandardlyftför
någonavstorleksfraktionerna(Tabell3).Intehellernågonantydantillskillnadkan
skönjasmellanlyften.Pågrundavavsaknadenavskillnadmellandetvålyften
gjordesingenformellttestavlängdfördelningarnamellanlyfttyperna
(längdfördelningarnavisasiFigur3).
Storleksfraktion
Kok
Rå
Lus
TEST
7,5
12,9
2,6
CTRL
9,1
14,3
2,2
Skillnad
418%
410%
19%
p4värde
0,52
0,71
0,36
signifikans
ns
ns
ns
Tabell3.Medelfångst(kg)perhaliFörsök(TEST)ochKontroll(CTRL)perstorleksfraktion
avräkasamtskillnadochstatistisksignifikansfördenskattadeskillnaden(paratt-test;nsejsignifikant).
36
6000
5000
KokFörsök
Antal
4000
KokReferens
3000
LusFörsök
2000
LusReferens
1000
RåFörsök
24-25
22-23
20-21
18-19
16-17
14-15
12-13
10-11
8-9
0
RåReferens
Längdicm
Figur4.Längdfördelningenuppdelatpåstorleksfraktionerochhal.Fångsternai
försökslyftetvisassomheldragnalinjerochkontrollyftetsomstreckade.
Resultatenvisarattdenframtagnavariantenavräklyftinteuppvisarden
storleksselektivitetförräkasomönskat.Varkenegenprovtagningenellerden
vetenskapligautvärderingenpekarpåattdennalösningkanerbjudanågonstabil
selektionsåsomutformadidettaprojekt.Enligtfiskarenkandettatillvissdelbero
påattenextrastrutmonteradesinnandenvetenskapligautvärdering.Destora
utsläppsmaskornaidenextrastrutengjordeförmodligensåatttrålpåsenbakom
intesträckteutsomdenskulle,dåsläppermaskornainteuträkoravmindre
storlekarsomdeska.Denursprungligastrutensitterdessutomförlångtifrån
risten.Dettainnebärävenmaskorna,idettafalletselektionsmaskorna,inteöppnar
uppsomdebordeförattselektera.
Detärvetenskapligtsvårtattbedömaorsakentilldenbristfälligaselektiviteten
menkäntärattförträngningaritrålenriskerarförändravattengenomströmningi
redskapet.Förattförbättraselektivitetenförräkaärnågonformavfysiskfiltrering
sannoliktmesteffektiv,dvs.enlösningdärdeindividuellaräkornaharhög
sannolikhetattmötadenselektivaanordningen(högkontaktsannolikhet).Detta
tyckshafalleratidettaprojekt.
Slutsatser
• Detiprojektetutveckladelyftetförbättradeintestorleksselektivitetenför
räka
• Detfinnsfleratänkbaraförklaringartillfrånvaronavavsettreslutat.Detär
docksvårtattpekapånågon/någraenskildadesignfaktorer.
Referenser
Valentinsson, D. (ed) (2016). Sekretariatet för selektivt fiske- Rapportering av
2015-års verksamhet. Aqua reports 2016:8. Institutionen för akvatiska resurser,
Sveriges lantbruksuniversitet, Lysekil. 126 pp. ISBN: 978-91-576-9403-4
(electronic version).
37
#10Förbättradselektivitetitorsktrålar
HansNilsson,InstitutionenförAkvatiskaResurser,SLU.
Bakgrund
DetekniskaregleringarnaförfiskeeftertorskmedtråliÖstersjönharändratsvidett
flertaltillfällendesenaste20åren.Framtill1994varminstamaskstorlek(MMS)vid
fiskeeftertorskiÖstersjön105mm.InternationellaBaltiskaFiskerikommissionen
(IBSFC)beslutade1994attökaMMStill120mmsamthöjaminimimåttetförtorsk
(MLS)från33till35cm.Samtidigtinfördestvåalternativalyftmodellermed105mm
fönster(exitwindows)utmedlyftetssidor,ensvenskmodellmedstyvhetsbehandlade
diagonalmaskorochendanskmodellmedfyrkantsmaskor(Madsen2007,Figur1).ICES
utvärderadedessatvåpanelalternativ1996ochfannattendastdensvenskamodellen
uppvisadebättreselektivitetändiagonalmaskan.Undersenarehälftenav90-talet
förekommycketryktenommanipulationavselektivitetenisåvältraditionellatrålar
samtipanelalternativen.
Dennaproblembildavtreolikaredskapsalternativ,redskapsmanipulationer,misstro
ochminskadefångstmöjligheterpekadepåbehovetavenmerrobustredskapslösning.
Dettautgjordebasenfördets.k.Bacoma-projektet(ImprovingTechnicalManagementin
BalticCodFishery),vilketfinansieratavEUmellanåren1997och2000.
Bacoma-projektetshuvudsyftevaratttaframenpraktiskochrobustlösning.Inom
projektetstuderadesävenöverlevnadavutselekteradfisk,fönsterplacering,
maskstorlek,årstidsvariation,effektavfartygstypochalternativalyftmodeller.
Sammanlagtutfördes465experimentellatråldragunderprojektet.Resultatenfrån
Bacoma-projektetpresenterades2001ochfickgenastgenomslagiIBSFC:sregelverk
genomatt120mmBacoma-paneli105mm-lyftblevgodkändsomalternativsamtidigt
somMMSitraditionelladiagonallyfthöjdesfrån120till130mmtill2002årsfiske.
Användandetav120mmBacoma-lyftbleviprincipobefintligteftersomdetvå
alternativenuppvisadeväsentligtolikaselektivaegenskaper.LyftetmedBacoma-panel
gavenkraftigökningavselektivitetenochgenomdetstorakortsiktigafångstförlusteri
jämförelsemed130mmdiagonalmaska.Iprinciphelaflottanvaldedärförattfortsätta
fiskameddettraditionellalyftet.
Till2003årsfiskebeslutadesdetattökaMLSfrån35till38cm,dettaförattstimulera
upptagetavBacoma-alternativet.Dettahjälpteinteutanfisketfortsatteattanvända130
mmdiagonalmaska.Undervårvintern2003rapporteradesfrånframföralltsvensktfiske
omstorautkastmängder(16vikt%).COMbeslötdåattsomennödåtgärdtemporärt
stängafisket.Undervinternochvåren2002/03gjordeFiskeriverketkompletterande
redskapsförsök(90hal)somresulteradeienrekommendationattminska
maskstorlekeniBacoma-fönstrettill110mmförattuppnåenbättreöverrensstämmelse
medMLS.Vidarerekommenderadesattförbjudaalternativetmeddiagonalmaskadå
dennavisadesvarakänsligförmedvetnamanipulationersamtmaterialoch
konstruktion.Eftersommarstoppet2003beslutadeIBSFCattföljadesvenska
rekommendationernadvsendasttillåtaetttrålredskapbeståendeav110mmBacomalyft(Suuronenetal.2007).
EfterpåtryckningarfrånPolenochTysklandinfördes2006återigenettalternativt
redskap,etts.k.T90-lyft(110mm)irådsförordning2187/2005.DettaefterenavIBSFC
38
beställdutvärderingfrånICES(WGFTFB2005)somfunnitattingensäkerställdskillnad
iselektivitetfinnsmellan110mmBacoma-lyftoch110mmT90-lyft.Dennautvärdering
hanteradeytterligare303experimentellahalmeddetvålyfttyperna.
Införsäsongen2010beslötsdetattstorlekenpåmaskornaibådeT90-lyftetochBacoma
fönstretsskulleökasfrån110mmtill120mm.Från1januari2015isambandmedatt
landningsobligationeninfördesiÖstersjönsänktesMLSfrån38cmtill35cm(MCRS),
utanattredskapsreglernaändrades.
Undersenaretidhardetgenomförtsfleraexperimentförattstuderaochförbättra
selektionenitrålfisketeftertorskiÖstersjön.Utkomstenfråndessaexperimenthar
dockinteharfåttnågotgenomslagidetekniskaregleringarnaförtrålfiskeeftertorski
Östersjön.
TysklandochDanmarkhargenomförtfleraexperimentförattstuderahurenskilda
faktorersomgarnmaterial,enkelellerdubbeltrådigtgarn,vridningavmaskorochhur
antaletmaskorruntpåverkarlyftetsselektivitet(Wienbecketal2011).
Sammanfattningsvisvisarderasresultatpåatt:
•
•
•
EnvridningavmaskornafrånT0(standardiagonalmaska)tillT90gerenökad
(högreL50;kvarhållenandel=50%)ochskarpareselektion(minskadSR;
kvarhållenandel25-75%)
Endubbleringiantaletmaskorruntpåverkarselektionennegativt,framföralltiT0
lyften
Enkraftigareenkeltrådigduk(8mm)gerenbättreselektionienT90-designi
jämförelsemeddubbeltrådigdukavmotsvarandehållfastighet
Havsfiskelaboratorietgenomfördeunder2009ettprojektkallatSELREDdärettlyft
konstrueradestillsammansmedindustrinbestå endeavtvå avlastadesidofö nstermed
110mmmaskaá 8meter,vilkenjä mfö rdesmedettstandardBacoma-lyft(110mm).
Denstatistiskaanalysenindikeradeattingenstatistisktsä kerstä lldskillnadkunde
observerasmellandetvå̊ lyften.
IettEU-finansieratLot-projekt(Collaborationbetweenthescientificcommunityandthe
fishingsectortominimizediscardsintheBalticcodfisheries)genomfördesytterligare
experimentmedfyraolikatyperavlyft:
•
•
•
•
OptimeradT90-lyft120mmiförhållandetilldukochantalmaskor(enkeltråd
8mm),designbaseradpåsenareresultatfråntyskaochdanskastudier
StandardBacoma-panelmenmed130mmdiagonalmaskaiövrigalyftetiställetför
105mm
RenBacomaduk120mmfyrkantsmaska
EnsidomonteradristikombinationmedettstandardBacoma-lyftförattsorteraut
plattfisk
ResultatmässigtvardetoptimeradeT90lyftetochstandardBacoma-lyftetväldigtlika
varandraistorleksselektionavtorsk.Tappetavmåligtorskvarstorilyftetmedren
Bacoma-duk(fyrkant120mm)iförhållandetillstandardlyftet.Detlyftsomföllbästut
varlyftetmedettBacoma-fönstermonteratpåettlyftmed130mmdiagonalmaska.Den
sidomonteraderistenvisadeingeneffektpåselektionenavtorsk.Rekommendationen
frånLot1-projektetvarattBacoma120/130mmuppvisadedemestönskvärda
egenskapernamedavseendepåselektionavtorskochplattfiskavdefyratestade
varianterna.
39
Underhösten-vintern2015/16genomfördesekretariatetförselektivtfiskeettprojekt
tillsammansmedSverigesTorskfiskaresProducentorganisation(STPO)därettlyftmed
enmodifieradT90designtestadesmotettstandardT90lyft,vilkettidigarerapporteras
med2015årstilldelning(Aquareports2016:8).Endeltekniskaproblemunderden
vetenskapligautvärderingenmotiveradedockenupprepningavförsöket.Idenna
rapportredovisarvidärförbådeförsöken,varförsig,ochiensamladanalys.
Genomförande
FörsökI-2015
SverigesTorskfiskaresProducent-Organisation(STPO)fickiuppdragattunderhösten
ochvintern2015/2016taframettprototyplyftförtorskfiskeiÖstersjön.Fleraolikalyft
tillverkadesochprovadespåettflertalfartygunderutvecklingsfasenavprojektet.
Utprovningengenomfördesgenomattföljaettsjälvprovtagningsprotokollframtagetav
Havsfiskelaboratoriet.Denvetenskapligautvärderingengenomfördessedanpådetlyft
STPO:nsjälvansågsigfungerabästunderutvecklingsfasen.Detlyftsomtillslut
utvärderadesvarettmodifieratT90-lyft(Figur2).
Denvetenskapligautvärderingengenomfördesmellan23februarioch3mars,2016,
under7fiskedagarpåtrålarenVG95Stjernvik.Totaltgenomfördes13halmeden
tvillingtråldärdetexperimentellalyftetvarmonteratpådenenatrålenochett
referenslyftvarmonteradpådenandratrålen(Figur2).Somreferenslyftanvändesett
standardT90-lyft.ExperimentlyftetvarocksåavtypenT90,menantaletmaskorrunt
varutökatfrån50till80maskorochsjälvalyftetsselektivadelvarförlängtfrån6till9
m.Ireferenslyftetvardenuppmättamaskstorleken126mmochiexperimentlyftetvar
maskstorleken118mm,isnitt.Frånvarjehaltogs7slumpvisvaldakorgar(ca.180
kg/lyft)avosorteradtorskutförlängdmätning(ca.340individer/lyft)frånrespektive
lyft.Annanbifångstskattadesfrån2korgarperhalochlyft.
FörsökII-2016
Efterdelovanderesultatenunderdenförstavetenskapligautvärderingenbeslöt
styrgruppenattfortsättamedförsökenunderhösten2016.Tvånyalyfttillverkades
medsammanominellamåttsomunderdeförstaförsöken.Maskstorlekenskildesig
docknågotfrånförstaförsöketmenlåginomdenmarginalmankanförväntasuppmäta
vidanvändandeavolikatråldukar(121mmireferenslyftetoch115mmi
experimentlyftet,isnitt)(Figur2).Idettaförsökettogs6slumpvisvaldakorgav
osorteradtorskutförlängdmätningfrånrespektivelyft.Annanbifångstskattadesfrån2
korgarperhalochlyft.Denvetenskapligautvärderingengenomfördesmellan5och15
december,2016,under8fiskedagarpåtrålarenGG500Vingaskär.Totaltgenomfördes
11halmedentvillingtråldärdetexperimentellalyftetvarmonteratpådenenatrålen
ochettreferenslyftvarmonteradpådenandratrålen.Efterhal3och8skiftadessidan
mellanlyften.
Design
ReglernaförriktattrålfiskeeftertorskiÖstersjönerbjuderidag2alternativadesigner.
• Bacoma-lyft:Ettselektionsfönstermed120mmknutlösDyneemafyrkantspanelmed
enstorlekpåminst5,5mlängdoch3mviddskallvaramonteratitaketpåettlyft
gjortav105mmdiagonalmaska.
• T90-lyft:Minst120mmmaskavridnaochmonteradilyftetsomT90.Maximalt50
maskorruntochminst50maskorlångtlyft,motsvarandeca.6m.
40
Vetenskapligutvärderaddesign:
• ReferenslyftavtypenT90användesibådeförsöken(REF;Figur2)
• ExperimentelltlyftavtypenT90medutökatantalmaskorrunt,mättminskad
maskviddochförlängt(EXP;Figur2).
Resultat
FörsökI
Totaltfångades24tontorskunderde13halensomgenomfördesunderfebruarioch
marsmedVG95Stjernvikunderdenvetenskapligaprovtagningen,varavtotalt4,7ton
längdmättes.Torskfångsternavarisnitt980kgperlyftochhalochvarierademellan
406kgsomminstoch1,7tonsommaxperlyftochhal.Isnittvarandelenundermålig
torsk(<35cm)ireferenslyftet4,3%(8,0–2,6%)ochidetexperimentellalyftet1,3%
(2,4–0,7%)ivikt.Bådesiffrornaärväldigtlågaijämförelsemeddesiffrorsom
rapporteratsavICESbeståndsarbetsgrupperunderdesenasteåren(25%,2014).
Bifångstutöverundermåligtorskbestodenbartavskrubbskäddaiförsök1.Totalt
uppräknadfångstavskrubbskäddafrånde13halenvar904kg.Ingennämnvärd
skillnadmellandetvålyftenimängdenskrubbskäddaobserverades,430kgi
experimenttrålenoch474kgireferenstrålenuppräknat.
FörsökII
13tontorskfångadestotaltunderde11halensomgenomfördesunderdecembermed
GG500Vingaskärunderdenvetenskapligaprovtagningen,varavtotalt3,6ton
längdmättes.Torskfångsternavarisnitt501kgperlyftochhalochvarierademellan69
kgsomminstoch1,3tonsommaxperlyftochhal.Isnittvarandelenundermåligtorsk
(<35cm)ireferenslyftet13%(49–7%)ochidetexperimentellalyftet8%(21–2%),i
vikt.
Bifångstutöverundermåligtorskbestodframföralltavskrubbskädda,rödspottaoch
vitling.
Analys
Ivänsterspaltenifigur3visasdenuppräknadelängdfördelningenavtorskirespektive
lyftförrespektiveförsökochsammanslaget(försök1och2).Fångsternaiantalet
individervarhögreidetförstaförsöket.Idetandraförsöketvardocklängfördelning
någotvidare,medenstörreandelavindivideröver50cmlängdänidetförstaförsöket.
Ihögerspaltenifigur3visasförhållandetmellandetvålyftenikvarhållenandelav
torskpercentimeterklassförrespektiveförsökochsammanslaget.Ärdenkvarhållna
andelenöver1,0fångasflerindivideridetexperimentellalyftetänireferenslyftetför
respektivestorleksklassochviseversa.Iförsökenfångadesfärreindivider≤34cmlängd,
sammanslagnadata,idetexperimentellalyftetjämförtmedreferenslyftet.Omvänt
fångadesflerindividermellan38och52cmlängd,sammanslagnadata,idet
experimentellalyftetjämförtmedreferenslyftet.Störreindividerfångadeslikamycketi
bådelyften,därkvarhållenandelejärsignifikantskiltfrån1.
41
Diskussion
Deexperimentellalyftenuppvisarenbättrestorlekselektionavtorskänreferenslyfteni
bådeförsöken,bådeexperimentellalyftenfångademermåligtorskochmindre
undermåligtorsk.Denobserveradestorlekselektionidetförstaförsöketärnågotbättre
änidetandraförsöket,mendettakandelvisförklaraspågrundavattunderdetförsta
försöketväxladesintelyftensplaceringmellantrålarna,vilketkangeenvissskevheti
resultatensamtenförlågtskattatvariation.Denuppmättamaskviddenvarskildesig
ocksånågotmellanlyfteniförsök1och2(Figur2).
Våraresultatskiljersigfråntidigarestudierdärmanexperimentelltmanipuleratantal
maskorruntochmontage.Wienbecketal.(2011)undersökte4lyftgjordaisamma
dukmaterial,mendärantalmaskorrunt(n=46och91)ochmontage(T90ochT0
[traditionelldiagonalmaska])skiljdesigmellanlyften.Resultatenfrånderasstudievisad
påenbättreselektioniT90lyftenjämförtmedmotsvarandeT0lyftmedavseendepå
L50(L50motsvarardenlängdpåfiskendå50%avindividernakvarhållsilyftet).L50i
T90varlägreförlyftetmed91maskoriförhållandetilllyftetmed46maskor,vilket
minskarselektion.Variationeniselektivitet(SelectiveRange;SR=L25-L75)vardock
någotlägreilyftetmed96maskorijämförelsemedlyftetmed46maskoriderasstudie.
GenerelltminskarL50medmaskstorlekiettlyft(ex.Madsen2007ochreferenserdäri).
Denökadefångstenavindividermellan38och52cmidetförsöketvirapporterarhär
kanförklarasihänsyntilltidigarestudieravdenminskadmaskstorlekochdetökade
antaletmaskoridetexperimentellaT90-lyftet.Viharsvårareattförklaravarfördet
experimentellalyftetfångadefärreindividerunder34cmlängdidettaförsöketdå
tidigareexperimentvisarpåmotsatsen,exWienbecketal.(2011).Enhypotesärattett
störreantalmaskorvaritobelastadeochöppnaidetexperimentellalyftetjämförtmed
referenslyftetdettaberoendepålyftetsmontage,detökadeantalmaskorruntochatt
detärförlängtsiförhållandetillreferenslyftet,mendettaäringetvikanverifiera.
Maskansöppningsgradochstorlekpåverkarselektivitetenochharmodelleratsiflera
studierpåsenaretid(ex.Herrmanetal.2007och2016).
Enannanförklaringäravrentexperimentellorsakdåviunderdetförstaexperimentet
intehademöjlighetattslumpmässigtbytesidapålyftenmellandeolikahalen,vilket
skallvararutinitvillingtrålsexperimentförattminimeraeffektenavejslumpmässiga
skillnadermellansidornasomexempelvisskillnadermellantrålarnavilkadetestade
lyftenärmonteradepåetc.
Förattsepåomförklaringenattmaskarnaideexperimentellalyftenivåraförsökskullevara
obelastadeochformarsigefterfiskenharvianväntenstudieavHerrmanetal.(2009)föratt
rentteoretisktberäknahurstormaskviddenmåstevaraförattsläppaigenomentorsk.I
derasstudieuppmättestorskenmorfologimedavseendepåselektionsvariableroch
geometri,såsomlängdiförhållandetilltvärsnittsareanövergälar,maximalatvärsnittsarea
ochvikt.Förattentorskskall”garnas”ienmaska(fastnaiettnätpågrundavdessstorlek)
skallomkretsmåttetövergälarnavaramindreändenobelastademaskansmåttochdet
maximalamåttethostorskenvarastörreänsammamaska.Meddetunderlagharvi
beräknatattenindividpå35cmhar50%chansattpasseraigenomenobelastadmaskamed
enmaskviddnågonstansmellan114och118mmmaskvidd.Ivårtexperimentvar
maskviddenideexperimentellalyftenidettvåförsöken115respektive118m,vilket
42
sammanfallermeddeberäknademåttet.Dettaförutsätterdockattmaskornaärhelt
obelastade,vilketantagligenintesannolikt.VadvihärberäknatärL50måttetdär50%av
individernakommerhållastillbakainneitrålen.Förattvisaattdennateoretiskamodellmed
”obelastademaskor”skallkunnaförklararesultatenfråndennastudie,medenökad
selektionmedenminskadmaskviddochettutökatantalmaskorrunt,behövsvisuella
observationerunderpraktisktfiske.Dettaförattpåvisaattmaskornailyftenärobelastade
ochattfiskenkantasiggenomdessaobelastademaskorisådangradattdettakanfungerai
praktiken.
Konklusion
•
•
•
DenutvärderadedesignenvarenenkelkonstruktionavT90-modell.
Experimentlyftetuppvisadebättreselektiongenomattkvarhållasignifikantfärre
torskarunder34cm.
Experimentlyftetuppvisadeävenbättreselektiongenomattsignifikantkvarhålla
fleravtorskarmellan38och52cmlängd.
Referenser
Herrmann,B.,andPriour,D.2007.Simulation-basedstudyofthecombinedeffectoncod-end
sizeselectionofturningmeshesby90°andreducingthenumberofmeshesinthe
circumferenceforroundfish.FisheriesResearch.FisheriesResearch,84:222–232.
Herrmann,B.,Krag,L.,Frandsen,R.,andMadsen,N.2009.Predictionofselectivityfrom
morphologicalconditions:Methodologyandacasestudyoncod(Gadusmorhua).Fisheries
Research,97:59-71.
Herrmann,B.,Larsen,R.B.,Sistiaga,M.,Madsen,N.A.H.,Aarsæther,K.G.,Grimaldo,E.,and
Ingolfsson,O.A.2016.Predictingsizeselectionofcod(Gadusmorhua)insquaremesh
codendsfordemersalseining:Asimulation-basedapproach.FisheriesResearch,184:36–46.
Madsen,N.(2007)SelectivityoffishinggearsusedintheBalticSeacodfishery.Rev.Fish.Biol.
Fish.17(4):517–544.
Wienbeck,H.,Herrmann,B.,Moderhak,W.,Stepputtis,D.(2011)Effectofnettingdirectionand
numberofmeshesaroundonsizeselectioninthecodendforBalticcod(Gadusmorhua).
FisheriesResearch,109:80-88.
Suuronen,P.,Tschernij,V.,Jounela,P.,Valentinsson,D.,LarssonP-O.(2007)Factorsaffecting
rulecompliancewithmeshsizeregulationsintheBalticcodtrawlfishery.ICESJournalof
MarineScience64:1603–1606
43
Figurer
Figur1.OlikadesignerpålyftsomanväntsiÖstersjönsedan90-talel(modifieradefter
Madsen,2007).Maskstorlekarochtidsperioddeolikalyftenvaritibrukinomparantes.
Försök
1
2
Maska
Maskvidd(mm)
Tråd(n/mm)
Material
Maskvidd(mm)
Tråd(n/mm)
Material
EXP
118(115-120)
2/4
PE
115(115-116)
2/4
PE
REF
126(122-130)
2/6
Nylon
121(120-122)
2/4
PE
Figur2.Design,maskviddochmaterialideolikalyften,EXP=experimentelldesignoch
REF=standarddesign.
44
Figur3.Storleksfördelningenavtorskfångsterireferenslyft(Blå=Exp),experimentlyft
(Röd=Ref).Enstatistiskjämförelseavdenkvarhållnaandelenirespektivetrål(1,0=likastor
delavfångstenfångasireferenstrålensomexperimenttrålen,>1störreandeli
experimenttrålenoch<1mindreandeliexperimenttrålen)samtstandardfelet(Minoch
Max).
45
46
