Likabehandligsplan läsåret 2015-2016

Plan
För att främja likabehandling och
förebygga samt åtgärda diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Prästbols skola och fritidshem
Läsåret 2015/16
Fastställd 2015-08-24
Liselotte Johansson
Rektor
Innehåll
1.
Inledning ..................................................................................................... 3
2. Vår vision ...................................................................................................... 3
Trygghetsmål för Prästbols skola och fritidshem ....................................... 3
Ordningsregler för Prästbols skola och fritidshem ..................................... 4
3. Så här blir planen känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal ......... 4
4. Definition av begrepp .................................................................................... 4
5. Uppföljning av förra årets plan...................................................................... 6
Förebyggande arbete .................................................................................. 6
6. Kartläggning av situationer i verksamheten .................................................. 7
Genomförande ............................................................................................ 7
Analys ......................................................................................................... 7
7. Årets mål för det främjande arbetet. .............................................................. 7
8. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
............................................................................................................................ 8
9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder ............................................ 9
11. Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors anmälningsskyldighet
skall fullgöras ................................................................................................... 10
12. Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen........................................... 10
Anmälan till rektor angående kränkande behandling ....................................... 11
Inför arbetet med likabehandlingsplanen – frågor till eleverna................ 14
Frågor till vårdnadshavare ........................................................................ 15
Kartläggning inför arbetet med likabehandlingsplanen ................................... 16
Arbetsmiljö ............................................................................................... 16
Kompetensutveckling ............................................................................... 19
Introduktion .............................................................................................. 20
Kommunikation ........................................................................................ 22
Rutiner för akuta åtgärder ......................................................................... 23
Brukarenkät för fritidshem ............................................................................... 24
1. Inledning
Vår likabehandlingsplan är ett målinriktat arbete för att främja barns och
elevers lika rättigheter, förebygga och motverka diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Vårt gemensamma arbete på Prästbols skola och
fritidshem skall grundas på ömsesidig respekt och utformas så att barnen
känner trygghet och utvecklar färdigheter både socialt och kunskapsmässiga.
Eleverna skall ges samma möjlighet till personlig utveckling oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder.
På vår skola möts varje dag många barn, personal och föräldrar. Tillsammans
skall vi se till att dessa möten blir bra möten. På Prästbols skola och fritidshem
accepterar vi inte diskriminering eller annan kränkande behandling.
Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas varje
år. Rektor är också ansvarig för att vi på skolan och fritidshemmet arbetar
förebyggande mot diskriminering eller annan kränkande behandling, att skolan
och fritidshemmet agerar och åtgärdar de situationer som innefattas av
likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavare och elev skall vara delaktiga i arbetet med
likabehandlingsplanen. Allas olikheter och erfarenheter ska ses som tillgångar
och skolan ska bidra till att utveckla social kompetens hos våra elever.
2. Vår vision
Vår vision sammanfattas i trygghetsmålen vi har för Prästbols skola och
fritidshem:
Trygghetsmål för Prästbols skola och fritidshem
Alla har rätt att känna trygghet, glädje och gemenskap på Prästbols skola och
fritidshem.
Ingen ska utsättas för kränkande behandling på Prästbols skola och fritidshem.
Alla skall behandlas lika på Prästbols skola och fritidshem.
Alla arbetar för att motverka kränkande behandling.
Alla ska kunna känna att de blir respekterade av såväl elever som personal.
Alla vuxna tar ansvar för alla barn.
Ingen ska behöva vara rädd på väg till eller från skolan eller ute på skolgården.
Alla elever ska veta vem de kan vända sig till om de själva eller en kamrat
behöver hjälp.
Sida
4 (25)
Ordningsregler för Prästbols skola och fritidshem









Vi är snälla mot varandra.
Vi har regler för kompisgungan:
 Det får vara fyra barn på gungan samtidigt.
 Man gungar rakt fram och studsar inte.
Alla får vara med och leka. Vi frågar om den som är ensam vill vara
med.
Alla passar alla på fotboll.
Om någon säger nej ska man sluta, till exempel att ta mössor.
Vi tänker på hur vi själva beter oss mot andra.
I matsalen ska vi ha matro och då pratar vi med de som sitter vid
samma bord.
De stora cyklarna är för 1-6. Förskolan och f-klassen använder de små
cyklarna.
Alla hjälps åt att ta in sakerna efter rasten.
3. Så här blir planen känd för barn/elever,
vårdnadshavare och personal
En kartläggning sker varje vårtermin då likabehandlingsplanen skrivs ny inför
kommande läsår. Kartläggningen ligger till grund för nya målsättningar och
åtgärder. Syftet är att få kunskap om elevernas trivsel på skolan/fritidshemmet
och att kunna åtgärda eventuella brister. Arbetslaget analyserar och diskuterar
resultaten och detta överlämnas därefter till rektor. Materialet ligger till grund
för vilka åtgärder skolan ska vidta för att öka elevernas trivsel och trygghet.
Varje mentor ansvarar för att vid varje utvecklingssamtal, tillsammans med
elev och vårdnadshavare, diskutera den psykosociala arbetsmiljön och elevens
trivsel på Prästbols skola och fritidshem.
Likabehandlingsplanen behandlas vid APT varje månad så att den är känd för
personalen. Eleverna lär känna planen i klassråd och elevråd. Vårdnadshavare
får höra talas om planen vid föräldramöten, utvecklingssamtal och
verksamhetsråd. När elev, vårdnadshavare eller personal är ny presenteras
planen för dem och de får en förenklad version i sin hand.
4. Definition av begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med:
 kön
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionsnedsättning
 sexuell läggning
 könsöverskridande identitet
 ålder
 bristande tillgänglighet
Sida
5 (25)
Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av
kränkande behandling.
En elev kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en
förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering
menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempel till
kön. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en
elev på grund av diskrimineringsgrunderna här ovan. Om exempelvis alla
elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som till
exempel av religiösa skäl behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara:




fysiska (slag och knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och
meddelanden på olika webbcommunities )
 trakasserier och kränkningar med sexuell anspelning.
Trakasserier
är uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med
o kön
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionshinder
o sexuell läggning
o könsöverskridande identitet
o ålder
Kränkande behandling
är uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba,
frysa ut någon, knuffas eller rycka
någon i håret.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella
trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt,
förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som
kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och
kränkande behandling.
Sida
6 (25)
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält
skolan/fritidshemmet för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling.
5. Uppföljning av förra årets plan
Rastaktiviteter där lekar varit ett inslag föll väl ut och efterfrågas ännu av
elever. Detta kommer att fortsätta även detta läsår.
Arbetet med kränkande behandling har fortgått under hela läsåret och kommer
fortsätta även läsåret 2015/2016.
Rastvärdarna i åk 4-6, som vi införde under läsåret 2012-2013, har varit
positivt och de har tillsammans med rastvakten varit ett stöd för övriga elever.
Detta kommer att fortsätta även innevarande läsår
Förebyggande arbete
Klassråd
Varje klass träffas minst en gång varannan vecka. I klassråden diskuteras alltid
de här fyra punkterna: trivsel och trygghet, lärmiljö, undervisning och klassens
aktuella frågor. Inför elevrådet förbereder klassen de frågor som ska diskuteras
vidare i elevrådet.
Ansvarig: mentor
Elevråd
Skolans elevråd sammanträder en gång i månaden. Rektor är sammankallande.
Ansvarig: rektor
Trivselgruppen
Trivselansvariga från personalen och trivselledarna träffas varje/varannan
vecka och diskuterar elevernas trivsel och planerar för aktiviteter.
Ansvarig: trivselansvariga
Elevhälsan
Elevhälsans personal har med sina olika kompetenser en central uppgift att föra
samtal med elev/elevgrupper och föräldrar. Men även handleda personal och
finnas tillgängliga på skolan för att fånga upp attityder och olika kulturer bland
elever som kan kopplas till de olika diskrimineringarna.
Ansvarig: elevhälsan
Rastvakter
Vi har en god vuxentillsyn på rasterna med synliga vuxna (reflexväst) som
sätter tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder på
rasterna. Vid elevenkät har framkommit några otrygga platser på skolområdet:
pumphuset och soprummet. I förebyggande syfte kommer rastvakt att gå runt
på skolområdet. Via elevrådet upprättas en karta med foto på de otrygga
platserna och det blir en ”slinga” som rastvakterna ska gå.
Sida
7 (25)
Eleverna i åk 4-6 (2 elever varje vecka) är även de rastvärdar varje rast, de bär
reflexväst för att synas. De ska vara behjälpliga på rasterna; jobba för att alla
ska känna sig delaktiga, hjälpa till om något händer genom att vända sig till
den vuxne ansvariga rastvakten, föreslå aktiviteter till de som inte har något att
göra samt vara en god förebild.
Ansvarig: rektor och rastvakter
Föräldrasamverkan
Föräldramöte har vi en gång per läsår, men det kan ske fler under året.
Rektors samråd sker tillsammans med föräldrarepresentanter, personal samt
rektor minst en gång per termin.
Ansvarig: rektor
Kommunikation
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling presenteras och
diskuteras på föräldramöte/klassråd tidigt på höstterminen. Planen finns också
aktuell på skolans hemsida.
Ansvarig: mentor/rektor
6. Kartläggning av situationer i verksamheten
Genomförande
Enkäter har lämnats ut till elever, personal och vårdnadshavare i skolan och på
fritids. Eleverna har svarat på var de tycker att det finns otrygga platser i skolan
och på skolgården.
Analys
Vid elevenkät har framkommit några osäkra platser på skolområdet:
pumphuset och soprummet. I förebyggande syfte har rastvakter gått runt på
skolområdet varje rast vilket har skapat en trygghet för eleverna.
7. Årets mål för det främjande arbetet.
Mål
För att öka den sociala kompetensen och för att öka
tryggheten för alla elever kommer det att startas ett
trivselprogram.
Trivselprogrammet är Nordens största program för aktivitet och inkludering i
grundskolan. Det används av fler än 1000 skolor. Trivselprogrammet kommer
att pågå under tre år.

Trivselprogrammet är en metod för skolor att få ökad aktivitet, trygghet
och struktur på rasterna i grundskolan.

Trivselprogrammet är en del av ett förebyggande arbete på skolan för
att komma tillrätta med konflikter, kränkningar och mobbning.

Trivselprogrammet involverar och engagerar i hög grad eleverna i detta
arbete.
Sida
8 (25)

Programmet integreras enkelt i skolans ordinarie verksamhet och ger
skolan fler verktyg för att skapa en aktiv, inkluderande och trygg miljö
för eleverna.

Trivselledarelever från åk 3-6 på skolan planerar och organiserar
strukturerade aktiviteter och lekar på rasterna för ökad aktivitet och
trygghet för alla elever på skolan inklusive elever från åk F-2.

Som Trivselskola är man med och tar del av Trivselprogrammets
samlade erfarenhet som utvecklats under 6 årstid tillsammans med över
1000 skolor i Norden.
Åtgärd:
Arbetet med Trivselprogrammet börjar vecka 33 med utbildning
och introduktion av programmet. Vi arbetar med
trivselprogrammet under hela läsåret. Vi följer upp kontinuerligt
och utvärderar på vårterminen.
Ansvar:
Rektor och personal.
Mentorskap på Prästbols skola
En förutsättning för att vi ska uppnå målen för vår verksamhet är att vi lyckas
skapa en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö. När det finns en god anda, ett
öppet och positivt klimat i klassrummet och i skolan så underlättar det våra
möjligheter till måluppfyllelse. Eleven ska känna trygghet.
Flera delar är nödvändiga för att skapa det klimat vi vill ha. En är att varje elev
känner sig sedd som individ och samtidigt synlig i en grupp. En annan är att
varje elev ges och tar inflytande över sin och gruppens situation. En tredje är
att varje elev har en relation till sin mentor som vilar på en professionell grund
och vars syfte är att stärka och utveckla elevens lärande.
8. Mål för att förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Mål: Likabehandlingsplanen är ett tydligt, använt dokument i skolan, med
personalen, eleverna och vårdnadshavarna som delaktiga aktörer.
Åtgärd
Klassråd och elevrådet diskuterar likabehandlingsplanen
Ansvar
Mentor och rektor
Åtgärd
Likabehandlingsplanen tas upp på utvecklingssamtal,
verksamhetsråd och på föräldramöten.
Ansvar
Skolans och fritidshemmets arbetslag
Åtgärd
Likabehandlingsplanen trycks i en förenklad form och lämnas till
elever och vårdnadshavare.
Ansvar
Skolans och fritidshemmets arbetslag
Sida
9 (25)
Åtgärd
Vikarier, nyanställda och nya elever får information om
likabehandlingsplanen.
Ansvar
Skolans och fritidshemmets arbetslag samt rektor
Åtgärd
Likabehandlingsplanen diskuteras på APT varje månad.
Ansvar
Rektor
Mål
Att motverka kränkande behandling
Åtgärd
All personal ska arbeta aktivt mot kränkande behandling. Detta
sker genom värdegrundsarbete med alla elever, samtal och
sociala berättelser.
Arbetslaget och all personal på skolan och i fritidshemmet.
Ansvar
Uppföljning
Uppföljning av läsårets insatser sker genom enkäter och samtal vid
utvecklingssamtal, klassråd och elevråd samt verksamhetsråd och APT under
vårterminen.
9. Våra rutiner för akuta och uppföljande åtgärder
Handlingsplanen för akuta åtgärder vid kränkande behandling
När elev utsätts för kränkning av annan elev/elever, och detta har kommit till
skolans kännedom sker följande:
1. Mentor ansvarar för att bedöma situationen och samtalar med berörda
elever. Mentor informerar elever om steg 2. Mentor har
dokumentationsansvar.
2. Mentor informerar vårdnadshavare och gör en bedömning om vidare
samtal med eleverna behövs. Mentor informerar elever och
vårdnadshavare om steg 3. Mentor har dokumentationsansvar.
3. Mentor gör en skriftlig anmälan till skolans rektor samt informerar
skolans kurator, elev och vårdnadshavare om detta.
4. Rektor behandlar ärendet skyndsamt och anmäler det till
förvaltningsledningen.
5. Mentor i samarbete med kurator arbetar direkt med elever och
genomför samtal med:
 den utsatte eleven
 kamrater eller andra som funnits runt situationen
 den/de som utsatt elev för kränkning.
6. Uppföljning sker genom samtal med berörda elever för att konstatera att
kränkningen upphört. Kurator gör en skriftlig sammanfattning och
avslutar ärendet efter information till berörda vårdnadshavare samt
mentor.
Sida
10 (25)
10. Rutiner för hur barn/elever och vårdnadshavare
ska göra anmälan
När elev eller vårdnadshavare upplever att en kränkning sker, att eleven själv är
kränkt eller att en kamrat utsatts för kränkande behandling tas kontakt med mentor
eller elevhälsan, som rapporterar till rektor.
Beträffande situationer där personal utsätter elev för kränkning eller
diskriminering skall rektor informeras omgående. Rektor anmäler direkt ärendet
till förvaltningsledningen och startar utredning.
11. Rutiner för hur personalens/förskolechefens/rektors
anmälningsskyldighet skall fullgöras
Alla vuxna på skolan/fritidshem som får kännedom om kränkande behandling har
ansvar att reagera och agera i direkt anslutning till den aktuella händelsen. Alla
upplevda kränkningar eller diskriminering ska rapporteras till rektor som i sin tur
ska anmäla det till förvaltningen.
12. Barn/elevers delaktighet i arbetet med planen
Eleverna har fått ange trygga och otrygga platser i skolan och på skolgården.
De har också fått svara på påståenden i en enkät. I klassråd och elevråd har
samtal om likabehandlingsplanen och trivselregler förts.
Länktips:

http://www.skolverket.se

http://www.trivselledare.se/se/HEM

http://www.do.se

http://www.skolinspektionen.se/beo
Sida
11 (25)
Bilaga 1
Anmälan till rektor angående kränkande behandling
Utsatt elev:
Klass:
Övriga inblandade elever:
Beskrivning av situationen och vidtagna åtgärder:
(Ange datum och klockslag, fortsätt på andra sidan om utrymmet inte är tillräckligt)
Anmälan gjord av:
Datum:
Vårdnadshavare är informerad:
JA
Nej
Sida
12 (25)
Dokumentation
Utsatt elev:
Datum
Åtgärd
Klass:
Ansv.
Sida
13 (25)
Sammanfattning
Annan åtgärd:
Datum:
Underskrift med namnförtydligande
Vårdnadshavare informerad
Mentor informerad
Sida
14 (25)
Bilaga 2
Inför arbetet med likabehandlingsplanen – frågor till eleverna
1 betyder ”stämmer inte alls” och 4 betyder ”stämmer helt”.
1
2
3
4
Jag uppför mig trevligt mot alla i skolan.
Andra uppför sig trevligt mot mig.
Jag använder ett vårdat språk.
Andra omkring mig använder ett vårdat språk.
Jag tycker om att vara i skolan.
Jag trivs med mina skolkamrater.
Jag kan prata med min lärare om sådant som händer i
skolan.
Det finns de som mobbar i min skola.
Det finns de som blir mobbade i min skola.
Jag tycker att lärarna behöver veta om att
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Sida
15 (25)
Bilaga 3
Frågor till vårdnadshavare
Vi arbetar ständigt med likabehandling i skolan. Alla elever ska få den hjälp de behöver för att
utveckla kunskaper och demokratiska färdigheter. Det vore bra för det arbetet om du som
vårdnadshavare svarar på hur du tycker att skolans arbete stämmer överens med din
uppfattning.
1 betyder ”stämmer inte alls” och 4 betyder ”stämmer helt”.
1
2
3
4 Vet
inte
Mitt barn har goda relationer med personalen.
Mitt barn har goda kamratrelationer.
Mitt barn bemöts med respekt i skolan.
Mitt barn använder ett vårdat språk.
Jag är väl insatt i skolans likabehandlingsplan.
Likabehandlingsplanen visar att skolan har tydliga
åtgärder om någon blir kränkt.
Skolans förebyggande arbete mot kränkande behandling
och mobbing är tillfredsställande.
Samarbetet mellan hem och skola fungerar väl.
Den information jag får om skolans arbete är
tillfredsställande.
Jag fick information om likabehandlingsplanen
 På första föräldramötet
 På utvecklingssamtal
 Något annat föräldramöte
 Genom verksamhetsrådet
 Genom att se på bloggen
 Vid annat tillfälle _______________________________________
Jag tycker att personalen behöver veta om att
___________________________________________________________________________
Sida
16 (25)
Bilaga 4
Kartläggning inför arbetet med likabehandlingsplanen
Arbetsmiljö
Skolan ska skapa en fysisk och psykosocial miljö som lämpar sig för alla; elever såväl som
vuxna.
Språkbruk
I vår verksamhet är vi uppmärksamma på om det finns en jargong bland elever, föräldrar eller
medarbetare som kan upplevas som nedsättande eller respektlös.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Trygghet
Hos oss visar eleverna tillit och trygghet till varandra och de vuxna.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
Sida
17 (25)
Tillgänglighet
Vår verksamhet är tillgänglig för alla elever oavsett social bakgrund, kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
(Funktionsnedsättning gäller inte bara rullstolsbundna elever, den gäller även andra
funktionshinder som astma, hörsel- och synskador, diabetes eller ADHD. Tänk också på att
elever har olika förutsättningar trots samma diagnos, tänk på vilka behov som finns här just
nu).
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Mångfald
På vår skola syns det att vi välkomnar mångfald. (Oavsett gruppernas sammansättningar
speglar material, leksaker, verksamhetens innehåll, människor med olika etniskt ursprung och
religion, olika intellektuell och fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika
familjesammansättningar hur vi välkomnar mångfald).
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
18 (25)
Vi har goda rutiner för att observera den dagliga verksamheten så att den belyser mångfalden.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Litteratur
Vi har litteratur som visar och belyser vår mångfald.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Sida
19 (25)
Kompetensutveckling
Planera för kompetensutveckling. Syftet ska vara att öka kunskap och medvetenhet om
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och vad man ska göra åt det.
I vårt arbetslag diskuterar vi likabehandlingsplanens diskrimineringsgrunder regelbundet.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Vid behov att öka kompetensen angående antidiskrimineringsarbetet tar vi ansvar och söker
ny kunskap.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
20 (25)
Introduktion
Skolans introduktion bör välkomna och inkludera alla elever och föräldrar oavsett till exempel
familjebildning, språkkunskaper och funktionshinder. I samband med att skolan tar emot ny
personal eller tar emot nya elever bör elever, föräldrar och anställda få information om
verksamhetens policy och likabehandlingsplanen.
Information till föräldrar
I samband med introduktion har vi tydlig rutin att informera elever och föräldrar om planen.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Föräldrarna får information om elevens möjligheter att utveckla det svenska språket och sitt
modersmål.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
21 (25)
Vi är uppmärksamma på att inte alla elever och föräldrar med en viss trosuppfattning har
samma önskemål och behov. Vi tar reda på vad som gäller för varje familj.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Vi ser till att vårdnadshavare blir inkluderade och får ett bra bemötande av skolan oavsett hur
deras språkkunskaper är eller hur deras familjebildning ser ut.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Vi informerar vikarier och nyanställda om innebörden i likabehandlingsplanen.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
22 (25)
Kommunikation
Det är viktigt att göra likabehandlingsplanen känd i verksamheten. Alla ska känna till den –
inte bara alla personalgrupper utan även vårdnadshavare och elever. Därför kan det vara bra
att vi har rutiner för när och hur information om planen ska förmedlas och hur elever och
vårdnadshavare görs delaktiga. Använd gärna redan etablerade kanaler, sprid informationen
till exempel vid introduktion av nya elever och anställda samt på föräldramöten. Det är också
bra att lägga ut planen på webben och genom länk från bloggar.
Vi har rutiner för hur vi ska ge vårdnadshavare möjlighet att synpunkter och/eller förslag på
likabehandlingsarbetet och vårt material är tillgängligt även för vårdnadshavare med olika
funktionshinder eller annat modersmål.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
På vår webbplats förmedlar vi verksamhetens likabehandlingsarbete.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
23 (25)
Rutiner för akuta åtgärder
En likabehandlingsplan ska även innehålla rutiner för akuta åtgärder när skolan fått kännedom
om att en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Rutiner ska
omfatta hur personalen ska agera först samt rutiner för uppföljande insatser och
dokumentation.
Vi har väl fungerande rutiner för att planen för akuta åtgärder följs.
Lite
1
2
3
4
5
Mycket
6
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
Alla i vårt arbetslag har god kännedom om de rutiner som ska följas under och efter akuta
åtgärder enligt likabehandlingsplanen.
Lite
1
2
3
Vad anser du behöver ses över i verksamheten?
4
5
Mycket
6
Sida
24 (25)
Bilaga 5
Brukarenkät för fritidshem
Hur stämmer dessa påståenden överens med Dina erfarenheter?
Sätt kryss i lämplig ruta. OBS ej mellan rutorna.
inte alls
1
ATTITYD
1. Mitt barn tycker om att gå
till fritids.
2. Mitt barn har bra relationer
med personalen.
3. Mitt barn har bra kamratrelationer.
4. Som förälder känner jag mig lugn
och trygg när mitt barn är på fritids.
INFLYTANDE
5. Mitt barn har möjlighet att påverka
verksamheten och aktiviteterna på
fritids i den mån han/hon önskar.
6. Som förälder har jag möjlighet till
inflytande i verksamheten i den mån
jag önskar.
helt
2
3
4
5
6
Sida
25 (25)
7. Mitt barn möter en bra lärmiljö
på fritids.
8. Jag upplever att aktiviteterna
på fritids är tillfredsställande
för mitt barn.
KOMMUNIKATION
9. Samverkan mellan hem och
fritids fungerar väl.
VÄRDEGRUND
10. Personalen lär barnen hantera
konfliktsituationer.
11. Övrigt.
____________________________________________________________
____________________________________________________________
____________________________________________________________
________________________________________________
Skickas senast