Kålltorpsskolans plan mot diskriminering och

Kålltorpsskolans plan
mot diskriminering
och kränkande behandling
Läsåret 2016-2017
Grundskola, årskurs 4-9
Ansvarig för planen
Rektor AnnCharlotte Hartelius
Vår vision
Kålltorpsskolan ska vara en plats för lärande där alla elever är viktiga och betydelsefulla.
Det är för deras skull de vuxna är här. Du som elev ska veta hur det går för dig och vi har
höga förväntningar på dig. Tillsammans bidrar vi till att du och alla andra elever lyckas.
Du som är förälder har medvetet valt Kålltorpsskolan. Därför är det viktigt att du får en
tydlig återkoppling på hur det går för ditt barn. Alla vuxna på Kålltorpsskolan är
förebilder för andra, men framförallt för våra elever. Här hälsar vi på varandra,
presenterar oss och visar intresse i våra möten. Alla elever ska kunna svara "ja" på
frågan om de känner sig viktiga här på Kålltorpsskolan.
Planen gäller
31 oktober 2016 till 30 oktober 2017
Elevernas delaktighet
Du som är elev deltar i arbetet med Likabehandlingsplanen när du svarar på frågorna i
trivselenkäten, när du tillsammans med dina klasskamrater och lärare utvärderar förra
årets Likabehandlingsplan och när de som representerar din klass i elevråd och
elevrådets styrelse, tillsammans med skolans ledning, beslutar om och sprider
information om årets Likabehandlingsplan. Du som är elev arbetar med likabehandling
när du uppmärksammar klassföreståndare, skolledning och annan personal på hur vi
tillsammans kan skapa en skola där alla trivs och när du berättar för skolans personal
om missförhållanden, t.ex. att det finns elever som behöver extra uppmärksamhet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Du som är vårdnadshavare deltar i arbetet med Likabehandlingsarbetet när du besvarar
enkäter som rör skolan och när ditt barns klassrepresentant har en dialog kring planen
på Forum för samråd.
Du som är vårdnadshavare verkar för insatser mot diskriminering och kränkande
behandling när du har en dialog med klassföreståndare, skolledning och annan personal
med förslag på hur vi tillsammans kan skapa en skola där alla trivs. Du verkar också mot
diskriminering och kränkande behandling när du bidrar till klassgemensamma
aktiviteter och lär känna ditt barns klasskamrater och klasskamraters föräldrar.
Personalens delaktighet
All personal på skolan ska ta del av Likabehandlingsplanen och känna till de lagar och
regler som den utgår från. Du som arbetar på Kålltorpsskolan deltar i arbetet med
Likabehandlingsplanen när du kartlägger verksamheten inför kommande läsår, deltar i
utformningen av planen samt deltar i utvärdering av den. I Likabehandlingsplanen
beskrivs hur lärare integrerar likabehandlingsarbetet i planering och genomförande av
undervisning.
Förankring av planen
Den beslutade Likabehandlingsplanen görs känd på klassråd, vid arbetsplatsträffar och i
Forum för samråd. Planen finns att tillgå på Hjärntorget och på Kålltorpsskolans
hemsida på goteborg.se. Planen distribueras till elever, lärare, annan personal på skolan
och vårdnadshavare via Hjärntorget.
2
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Fjolårets plan har i första hand utvärderats med hjälp av enkätverktyg (trivselenkäten,
Göteborgs stads enkät till elever i årskurs 5 och 8, elevhälsans enkät i samband med
hälsosamtal), men även i dialogform i arbetslag utifrån enkätsvar och genom analys av
anmälningar av kränkningsärenden till huvudman. Utvärderingen genomfördes i fem
steg: en sammanställning av data, analys av dessa data, slutsatser och frågor utifrån data
(och med hjälp av frågeställningar från Skolverkets verktyg BRUK), diskussion i
arbetslag och på klassråd och frågor och, avslutningsvis, återkoppling till skolledning
från arbetslag och klassråd. Skolledningen har även haft dialog med elevrådets styrelse.
I enkäten används begreppet mobbning, ett begrepp som inte finns i Skollagen eller
Diskrimineringslagen. Ordvalet förklaras främst av att eleverna använder begreppet
men också av att några enkätfrågor är identiska med frågor som förekommer i andra
trivselenkäter vilket skulle kunna göra jämförelser med andra skolor möjlig.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledning, elevhälsans personal, lärare och elever har varit delaktiga. Vårdnadshavare
och övrig personal har inte varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Sammanställning av enkätsvar tillsammans med slutsatser och frågor finns tillgängliga i
annan dokumentation. Av utvärderingen framgår bl.a. följande:






Svarsfrekvensen i trivselenkäten var 72 %, en lägre svarsfrekvens jämfört med
2015, vilket förklaras av enskilda klassers svarsmönster.
En stor andel av eleverna beskriver att de är trygga på skolan och att de trivs i
samspelet med andra elever och personal. Det är en något högre andel som
uppger att det är bra eller mycket bra att vara elev på Kålltorpsskolan VT2016
jämfört med VT 2015. Det vanligaste skälet är kompisar, men även lärare
beskrivs som viktiga för elevernas trivsel. Majoriteten av de öppna men mindre
vaga svaren på frågor om Kålltorpsskolans styrkor och utvecklingsområden rör
relationer.
Nära 6 % av eleverna som svarar uppger att de någon gång per vecka eller flera
gånger i veckan händer att andra är elaka eller gör dumma saker (oförändrat
jämfört med 2015). Fördelningen mellan svarande som anger att de är pojkar
respektive flickor är jämn. Av de 18 elever som istället för ”pojke” eller ”flicka”
anger ”annat” svarar 5 att de blivit kränkta någon gång.
Det är som tidigare fler elever som anger att någon annan blivit utsatt för
kränkningar och trakasserier än att de själva har blivit det.
Elever i årskurs 4-6 är överrepresenterade i gruppen elever som anger att de
blivit utsatta för kränkningar eller trakasserier. De beskriver främst fysiska
handlingar medan äldre eleverna uppger verbala eller uteslutande handlingar. Vi
ska vara uppmärksamma på hur kränkningar och trakasserier ändrar form och
uttryckssätt beroende på årskurs.
De elever som uppgett att det hänt att de utsatts för kränkningar och trakasserier
får möjlighet att svara på en fråga om vad de själva tror är skälet till att detta
händer. Drygt hälften utnyttjar möjligheten och det vanligast förekommande
svaret är att eleven inte vet. Andra svar handlar om statusspel mellan elever, att
3






andra elever försöker ”vara coola”, om bristande förståelse, t.ex. att eleven som
utsätter en skolkamrat för något negativt inte förstår hur det egna beteendet
skadar andra eller om att det handlar om någon form av avundsjuka eller
motsvarande känsla. Ett av svaren kan direkt knytas till en av
diskrimineringsgrunderna, ”För min hudfärg och min religion” och några svar
kan indirekt knytas till diskrimineringsgrund: ”För att jag är en stark tjej”.
I likhet med tidigare utvärderingar finns det anledning att uppmärksamma att få
av de elever som uppger att de blivit utsatta för kränkningar och trakasserier
säger att de vänder sig till skolans personal. I sammanhanget kan nämnas att
nästan inga kränkningsanmälningar beskriver att kränkningar pågått under
längre tid utan att lärare eller annan personal fått kännedom om det.
En högre andel elever anger att skolan gör mycket eller ganska mycket för att
förhindra mobbning i enkätsvaren 2016 jämfört med 2015.
Sett relation till den uppmärksamhet nättmobbning får i massmedia och i det
offentliga samtalet om barn och ungdomar är det alltjämt få elever som uppger
att de blivit utsatta för kränkningar på nätet.
All personal ska ingå i utvärdering och kartläggning, t.ex. lokalvårdare och
bambapersonal.
Utvärderingen av Likabehandlingsplan synliggjorde åter behovet av en
arbetsgrupp som löpande under året arbetar med förankring och utvärdering av
planen. Det pågår främjande, förebyggande och åtgärdande insatser, både interna
insatser men även insatser som studiebesök, workshops via Kulturskolan eller
andra aktörer men vi behöver bli bättre på att samla goda erfarenheter och att
mer systematiskt följa upp sådana insatser. Elevhälsans personal har god inblick i
vilka dessa insatser är, men Skolledningen är ansvarig för att en sådan
arbetsgrupp bildas.
Utvärderingsarbetet synliggjorde ett behov av tydligare instruktioner för hur
utvärderingen ska genomföras i arbetslagen.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Årets plan ska utvärderas senast 2017-08-31
Likabehandlingsplanen utvärderas enligt samma modell som tidigare, fem steg.
Dessutom ska skolledningen skapa fyra fokusgrupper som består av elever, tre grupper i
7-9 med två elever från varje klass (en grupp per arbetslag) och en grupp i 4-6 med en
elev per klass. Tillfällen för dialog med lokalvårdare och bambapersonal skapas. Våren
2017 kommer den anonyma enkäten att distribueras via elevernas googlekonton vilket
ska minska administrationen.
Främjande insatser
Främjande insatser med grund i kursplan
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
4
Mål och uppföljning
Samtliga kursplaner beskriver syften som berör en eller flera av diskrimineringsgrunderna. Sådana syftesbeskrivningar ska vara kända för eleverna och eleverna ska
årligen få ta del av undervisning som präglas av dem. Detta utvärderas genom en fråga
i den årliga trivselenkäten. Det utvärderas även i anslutning till medarbetar- och
lönesamtal.
Insats
Eleverna uppmärksammas på inslag i den pedagogiska planeringen som knyter an till
skolans värdegrund.
Ansvarig
Undervisande lärare
Datum när det ska vara klart
Vid läsårets slut
Aktiva elevskyddsombud
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Kålltorpsskolan ska följa Arbetsmiljölagen och eleverna väljer två elevskyddsombud
per årskurs 7-9. Syftet med elevskyddsombud beskrivs i Arbetsmiljölagen. Då lagen
både handlar om den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön för elever och
personal, vill vi knyta samman Likabehandlingsplanen med arbetet med
elevskyddsombud. Uppföljning av insatserna nedan sker i samband med den
övergripande utvärderingen av Likabehandlingsplanen.
Insats
Elevskyddsombuden går en årlig utbildning som förvaltningen genomför.
Elevskyddsombuden deltar vid två av terminens styrelsemöten i Elevrådet.
Elevskyddsombuden deltar i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombuden och
representant för skolledningen presenterar sin roll för årskurs 4-6, 7, 8 och 9 vid ett
tillfälle i aulan. Detta sker under vårterminen 2016. Elevskyddsombuden deltar i
utvärderingen av Likabehandlingsplanen.
Ansvarig
Biträdande rektor
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete under läsåret och utvärderas senast 29 maj i samverkan med
elevskyddsombuden.
5
Kulturdagen
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
I slutet av vårterminen ordnas, i samarbete med elever, en kulturdag. Kulturdagen ger
dels eleverna möjlighet att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål, dels skolan
möjlighet att på ett positivt sätt beskriva kultur som något som berör och handlar om
oss alla. Kulturdagen utvärderas på klassnivå, tillsammans med klassföreståndare och
på arbetslagsnivå, en-två dagar efter att dagen genomförts, med hjälp av ett
samtalsunderlag.
Insats
Kålltorpsskolans årliga Kulturdag
Ansvarig
Skolledning, lärare och elever
Datum när det ska vara klart
Kulturdag i slutet av maj
Likabehandling i praktiken, klassrumsregler
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Varje klass ska ha klassrumsregler. Skolans ordningsregler ska fungera som ett
ramverk. Varje klass ska samtala om och komma fram till vad de respektive
ordningsreglerna betyder för just deras klass.
Insats
Alla klasser upprättar klassrumsregler. Dessa ska göras tillgängliga i klassaktiviteten
på Hjärntorget och för vårdnadshavare.
Ansvarig
Klassföreståndare
Datum när det ska vara klart
2016-11-30
6
Pedagogisk måltid
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Bamba ska vara en trygg miljö där elever ges möjlighet att utveckla ett gott socialt
samspel i anslutning till måltid. Insatsen följs upp med frågeställning i den årliga
trivselenkäten.
Insats
Skolans lärare äter tillsammans med eleverna.
Ansvarig
Lärare
Datum när det ska vara klart
Löpande insats under läsåret
Språk och kön
Områden som berörs av insatsen
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
En viktig del av vuxenblivandet är att på samma gång ta del av samhällets normer
(synliga som osynliga) och samtidigt ställa sig frågande till dem. Skolan ska främja den
processen och kan göra det genom att de normer som rör kön, könsidentitet och
könsuttryck granskas.
Insats
Skolan har ett material som rör språk och kön och som vänder sig till årskurs 8.
Materialet lämpar sig för undervisning och dialog i ämnet svenska. En koppling till
insatser för ett språkutvecklande arbetssätt kan göras.
Ansvarig
Undervisande lärare, årskurs 8, svenska
Datum när det ska vara klart
Enligt lärares planering
Uppföljning nya klasser, årskurs 4 och 7
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder. Trivsel och Inflytande.
7
Mål och uppföljning
Våra nya elever och klasser ska ges möjlighet att beskriva hur de upplever sin
skolmiljö och skolvardag.
Insats
Samtal med elevhälsans personal i mindre grupper, årskurs 4 respektive årskurs 7.
Ansvarig
Specialpedagog och kurator
Datum när det ska vara klart
Årskurs 4 december 2016, årskurs 7 mars 2017
Aktiv rast, årskurs 4-6
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling. Trivsel och Inflytande.
Mål och uppföljning
En trygg utemiljö. Uppföljning via trivselenkät.
Insats
Rekrytering rastvärd eller rastaktivist.
Ansvarig
Rektor AnnCharlotte Hartelius
Datum när det ska vara klart
Rekrytering påbörjas i januari 2017
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Årets kartläggning har gjorts i anslutning till utvärderingen av fjolårets plan.
Kartläggningen har främst gjorts i dialogform med grupper av lärare och elever, t.ex. i
arbetslag och på klassråd.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion
eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Dialoger på klassråd och i elevrådsstyrelsen. Elevhälsans samtal med elever årskurs 7.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Dialoger i arbetslag och i samordningsgrupp.
8
Resultat och analys (se även utvärdering)









Kartläggningen ska tidigareläggas på läsåret, främst för att urskilja kartläggning
från utvärdering. I kartläggningsarbete som involverar elever utgår vi från de
frågeställningar till elever som tagits fram i samband med vårens utvärdering.
Gemensamma utrymmen, främst korridorer, uppfattas som en plats där
kränkningar förekommer och kräver därför tillsyn av personal. Personalgrupper
som lokalvårdare, personal i bamba och vaktmästeri ska göras delaktiga i arbetet
för likabehandling. Ett viktigt skäl är att våra lokalvårdare rör sig dagligen i den
miljö, korridoren, som enkätsvaren uppmärksammar.
Den gemensamma arenan, Kållosseum, måste vara schemalagd.
Schemaläggningen bör vara en del i det större arbetet med schema.
Tidigare ökad förekomst av klotter förefaller ha planat ut men det finns fortsatt
anledning att snabbt agera vid nedklottring eller annan skadegörelse.
I samtal med elever framkommer att de visserligen inte känner till
diskrimineringsgrunderna så att de med enkelhet kan räkna upp dem, men att de
upplever att de ändå förstår vilka de är.
Elever och lärare efterlyser tätare återkoppling till klassrumsregler.
I anslutning till arbetet med utvärdering och kartläggning ser vi att vi behöver
utveckla våra metoder och involvera fler i arbetet.
Skolan växer, både i fråga om lokaler och antal elever och det finns oro för att
detta ska påverka trygghet och trivsel, t.ex. i Bamba och på skolgården.
Både elevers och lärares utvärdering tyder på att elevers inflytande på
undervisningen är begränsat. Lärare problematiserar i sin utvärdering den
tydligare styrning av undervisningens innehåll som LGR11 medför.
Förebyggande åtgärder
Trivsel i korridormiljön
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Korridormiljön ska inte beskrivas som en otrygg miljö i den årliga trivselenkäten.
Åtgärd
Rastmingel eller rastvärdskap då lärare planerar tid i korridoren. Övrig personal
agerar för att befinna sig i korridoren så mycket som möjligt. Aktuella tider framgår av
rastschema som anslås i stora personalrummet. Lokalvårdare tar del av arbetet med
likabehandlingsplanen.
Motivera åtgärd
Korridoren är den miljö som oftast nämns eller beskrivs som otrygg i trivselenkäten.
Ansvarig
Lärare och övrig personal
9
Datum när det ska vara klart
Löpande under läsåret
Elever ska kunna vända sig till all personal vid ev. kränkningar
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna ska se all personal, inklusive skolvärdinna, bibliotekarie, elevhälsans
personal och andra vuxna som arbetar på skolan, som personer som eleverna kan
välja att vända sig till om de utsätts för eller bevittnar kränkningar.
Åtgärd
Vi ska göra det tydligt för eleverna vilka som arbetar på skolan, vad de heter, vilka
uppgifter de har och vilket ansvar de har.
Motivera åtgärd
I vårens trivselenkät var det mycket få elever som angav "annan personal på skolan"
som alternativ på frågan om vem de vänder sig till om de själva eller en annan elev
utsätts för kränkningar eller trakasserier. Vi vet att t.ex. de personalgrupper som
nämns ovan har kontakt med många elever som berättar vad de är med om, både om
roliga och om svåra saker, men enkätsvaren tyder på att vi måste vara ännu tydligare
för eleverna med att alla vuxna på skolan har ett ansvar för likabehandlingsarbetet.
Ansvarig
Samtlig personal
Datum när det ska vara klart
2016-12-21
Rapportering och uppmärksamhet, elevhälsan
Områden som berörs av åtgärden
Kön
Mål och uppföljning
Det är svårt att formulera ett mål för åtgärden, men vår strävan är att medvetenheten
om att flickors och pojkars uttryck för ohälsa eller svårigheter med inlärning kan se
olika ut ska öka.
Åtgärd
Vi kartlägger systematiskt vilka elever som av något skäl har kontakt med personal i
elevhälsan utöver de planerade kontakterna (hälsokontroll m.m.). Dialog inom
elevhälsan samt mellan elevhälsan och övrig personal.
10
Motivera åtgärd
En enkel analys av vilka elever som berörs på elevhälsans möte visar på en stor
överrepresentation av elever med maskulint kodade namn eller personnummer.
Ansvarig
Elevhälsans personal, skolledning
Datum när det ska vara klart
Löpande under läsåret, analys i samband med systematisk utvärdering av elevhälsans
arbete
Snabb hantering vid klotter och skadegörelse
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Skolan ska upplevas trygg, vilket bl.a. innefattar att den ska vara ren och välstädad. Vi
tror att en sådan miljö upplevs mer förutsägbar och därför tryggare.
Åtgärd
Klotter och skadegörelse ska skyndsamt tas bort. Snabb kontakt med vaktmästare och
Lokalförvaltning när klotter eller motsvarande skadegörelse upptäcks.
Motivera åtgärd
I tidigare trivselenkäter har främst yngre elever angett att det finns en upplevelse av
oro som förknippas med klotter.
Ansvarig
Skolledning och lokalansvariga
Datum när det ska vara klart
Löpande under läsåret
Diskrimineringsgrunderna
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet,
Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och
Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna ska känna till diskrimineringslagstiftningen och vilka
diskrimineringsgrunderna är.
11
Åtgärd
I samband med att denna Likabehandlingsplan implementeras ska lärare planera för
undervisning om vilka diskrimineringsgrunderna är.
Motivera åtgärd
Skolan vill, mot bakgrund av kartläggningen, säkerställa att alla elever känner till
diskrimineringsgrunderna.
Ansvarig
Undervisande lärare, klassföreståndare
Datum när det ska vara klart
2017-02-24
Synligare rastvärdskap samt tider för Kållosseum
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Alla elever ska känna sig trygga på Kålltorpsskolan. Det ska finnas ett schema för när
årskurserna har tillgång till Kållåseum. Vid snö gäller särskilda regler.
Åtgärd
Rastvärdskap inom- och utomhus. Undervisande personal och personal med elevnära
arbete ska aktivt uppmärksamma hur elever samspelar. Övrig personal meddelar
personal med ansvar för enskilda elever eller klasser om de uppmärksammar elever
som utsätter eller blir utsatta för en eller flera elever. Tillsammans med elevskyddsombud och elevrådets styrelse beslutas regler som rör snö. Schemaläggare,
elevrådsstyrelse och skolledning tar fram schema för Kållosseum. Inköp av lärarvästar
för att synliggöra personal.
Motivera åtgärd
Korridorer och Kållosseum har uppmärksammats både i utvärderingen av fjolårets
Likabehandlingsplan och i kartläggningsarbetet inför upprättande av ny
Likabehandlingsplan.
Ansvarig
All personal på skolan
Datum när det ska vara klart
2016-12-01
Intern fortbildning, lågaffektivt bemötande, årskurs 4-6
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
12
Mål och uppföljning
Elever och vuxna ska känna sig trygga på Kålltorpsskolan. Uppföljning via trivselenkät.
Åtgärd
Lärare i årskurs 4-6 deltar i fortbildning kring begreppet lågaffektivt bemötande.
Motivera åtgärd
När vi under innevarande och kommande läsår blir fler elever på skolan vill vi skapa
förutsättningar för ett tryggt och enhetligt bemötande i samband med rast och
övergångar mellan rast och lektion.
Ansvarig
Bitr. rektor Helga Ahlstedt
Datum när det ska vara klart
2016-12-21
Rutiner för akuta situationer
Policy
När någon i skolans personal får kännedom om att en elev möjligen utsätts för
trakasserier eller kränkande behandling ska detta utredas skyndsamt och med respekt
för enskilda elevers och vårdnadshavares integritet. I enlighet med skollagen görs
anmälan till huvudman. Utredningsarbetet ska präglas av öppna frågeställningar.
Händelser som ska anmälas till annan myndighet, t.ex. socialtjänst eller polis, följs upp i
för att förhindra fortsatt händelseutveckling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Rastvaktsschema och särskilda tider för Kålloseum. Pedagogisk måltid. Lära-kännasamtal med elev och vårdnadshavare årskurs 4 och 7 samt när ny elev kommer till
skolan. Utvecklingssamtal. Arbetslagsmötet. Hälsosamtal årskurs 4 och 8. Analys av
effekter vid klassplacering, klassrumsplacering och gruppindelning. Frågeställningar vid
tillfällen för samlad bedömning, en gång per termin.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
All personal som är verksam i skolan är skyldig att informera skolledningen om de har
kännedom om att en elev utsätts för trakasserier eller kränkande behandling. Vi
uppmuntrar elever som känner att de är utsatta, vårdnadshavare eller elever som ser att
andra elever blir utsatta att i första hand vända sig till klassföreståndare. I andra hand
kan skolledning eller elevhälsans personal kontaktas:
AnnCharlotte Hartelius, rektor, telefon 031-365 52 61
Helga Ahlstedt, bitr. rektor, telefon 031-365 52 65
Christina Dahlbring (Pernilla Emgård, f.led.), skolsköterska, telefon 0707-80 74 32
Monika Tingskog, kurator, telefon 031-365 52 69
Lena Bäckstrand, specialpedagog, telefon 031-365 52 68
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
13
Den som får information om att en elev utsätts anmäler detta till rektor. Rektor gör
anmälan till huvudman. Rektor avgör hur ärendet ska utreda och om anmälan ska göras
till andra myndigheter.
I första hand utreds händelsen av klassföreståndare eller undervisande lärare.
Utredningen ska vara allsidig och den ska innehålla en analys av orsakerna till det
inträffade. Utredningen ligger till grund för en bedömning av vilka åtgärder som ska
sättas in. Utredning och åtgärder ska dokumenteras (se stadsdelsgemensam blankett,
finns på intranätet och på Hjärntorget). Utredningen och åtgärderna kan
sekretessprövas. Kurator informeras och kan vara aktiv i utredningen.
När och om utredande personal talar med enskilda elever ska klassföreståndare så
snabbt som möjligt, informera vårdnadshavare om dessa samtal och om skälet till dem.
Om vårdnadshavare ska kallas till skolan, görs detta skyndsamt.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Den som får information om att en elev utsätts anmäler detta till rektor. Vi uppmuntrar
elever som kränks av personal att vända sig direkt till skolledningen (telefon se ovan).
Rektor ansvarar för utredning, åtgärder, dokumentation och anmälan till huvudman.
Rektor avgör om anmälan ska lämnas till annan myndighet samt om utredning ska göras
i samverkan med HR-avdelningen.
Rutiner för uppföljning
Den som ansvarar för utredningen, ansvarar även för att uppföljning görs och när
ärendet ska avslutas. Av utredningen ska det framgå hur uppföljningen ska göras, t.ex.
vilka som ska beröras av uppföljningen, hur många uppföljningssamtal som ska hållas
och med vilket tidsintervall de ska hållas. Samtliga berörda elever, lärare och
vårdnadshavare deltar i uppföljningen på det sätt som bedöms lämpligt. Rektor hålls
informerad om resultatet av uppföljningen. Om kränkningarna och trakasserierna inte
upphör meddelas rektor som avgör hur ärendet ska drivas vidare.
Rutiner för dokumentation
Klassföreståndare för löpande arbetsanteckningar, vilka gallras systematiskt.
Anteckningar som förs i samband med samtal med berörda elever och andra, lämnas till
kurator. Om utredningen rör personal som kränker eller trakasserar elev, ansvarar
rektor för motsvarande anteckningar. Kommunikation som sker via mejl ska sparas
under minst två år. Vid mejlkorrespondens med flera vårdnadshavare skrivs mottagares
e-postadress i fältet Blank. Rektors anmälan till huvudman skrivs ut och arkiveras på
skolan, likaså anmälan till huvudman om att ärendet är avslutat. Utredning om
trakasserier och kränkande behandling dokumenteras i skolgemensam akt i PMO
(elevhälsans journalsystem). Om rektor beslutar om en mer omfattande utredning som
rör enskild elev, t.ex. av elevhälsans personal, dokumenteras utredningen i PMO, elevakt.
Ansvarsförhållande
Rektor har ett övergripande ansvar för att kränkningar och trakasserier utreds och
anmäls till huvudman. Klassföreståndare har ansvar för att föra arbetsanteckningar och
på ett tryggt sätt spara dessa samt mejlkorrespondens eller motsvarande data. Kurator
ansvarar för att samla in underlag för utredning, t.ex. anteckningar som tas i samband
med att elever berättar om vad de har sett eller varit med om eller mötesprotokoll.
14