ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga

Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte
ge en fullständig bild av läget för de mänskliga
rättigheterna i landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Dominikanska Republiken 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Dominikanska Republiken är en representativ konstitutionell demokrati med
en folkmängd på 9,3 miljoner invånare. I augusti 2004 vann president Leonel
Fernandez, som representerar Dominican Liberation Party (PLD), en
överlägsen seger i ett val som har betecknats som fritt och rättvist. Vid
parlamentsvalet i maj 2006 vann PLD även en majoritet i kongressens båda
kamrar.
Regeringens politik inom området mänskliga rättigheter är svag och många
problem kvarstår även om vissa förbättringar ägt rum under de senaste åren.
Polisen anklagas av MR-organisationer för att döda, misshandla eller
godtyckligt häkta gripna personer. Andra problem är långa häktningstider utan
domstolsprövning samt rättsövergrepp mot illegala invandrare från Haiti. Det
rapporteras att civila myndigheter förbiser brott och förseelser som begås av
polisen, som till exempel husrannsakan utan stöd i lagen. Förhållandena i
fängelserna är undermåliga.
Politiskt motiverade mord har inte rapporterats under året. Kongressen har
inrättat en post som ombudsman för mänskliga rättigheter, men tillsättningen
har dröjt. Grundläggande rättigheter på arbetsrättens område efterlevs inte i
någon större omfattning. Korruptionen är allvarlig och omfattande i landet.
Diskriminering av kvinnor och personer med funktionshinder förekommer
frekvent liksom barnprostitution och barnarbete. Människohandel utgör vidare
ett allvarligt problem, särskilt drabbade är unga kvinnor och flickor. Regeringen
har dock förbättrat sin kapacitet att bekämpa denna illegala verksamhet. De
2
politiska rättigheterna med fria val, utan utbrett valfusk, har respekterats vid
president- och parlamentsvalen sedan år 1996.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Dominikanska republiken har ratificerat följande centrala konventioner
om mänskliga rättigheter:
− Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt
tilläggsprotokollet om enskild klagorätt. Tilläggsprotokollet om
avskaffande av dödsstraffet har varken undertecknats eller ratificerats
− Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights
(ICESCR)
− Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination
(CERD)
− Konventionen om avskaffande av alla slags former av diskriminering
mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of
Discrimination Against Women (CEDAW), samt tilläggsprotokollet
om enskild klagorätt
− Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the
Child (CRC) ,samt det tilläggsprotokollet om handel med barn,
barnprostitution och barnpornografi. Tilläggsprotokollet om barn i
väpnade konflikter har undertecknats men inte ratificerats.
− Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees,
samt det tillhörande protokollet från 1967
− Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
− Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter. Det
tilläggsprotokollet om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
har undertecknats men inte ratificerats..
Dominikanska republiken har signerat men inte ratificerat konventionen mot
tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading
Treatment or Punishment (CAT). Tilläggsprotokollet om förebyggande av
tortyr har varken undertecknats eller ratificerats. Konventionen om rättigheter
för personer med funktionshinder, Convention on the Rights of Persons with
Disabilities, har undertecknats men inte ratificerats. Konventionen mot
påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from
Enforced Disappearances, har varken undertecknats eller ratificerats.
3
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga politiska mord har rapporterats under 2007. Under 2006 rapporterades
dock 361 utomrättsliga avrättningar som följd av polisens eller
narkotikastyrkornas ingripanden.
Människorättsorganisationer och massmedia har rapporterat om åtskilliga fall
av fysiska övergrepp mot frihetsberövade personer under året. Polisövergrepp
med dödlig utgång förekommer frekvent enligt den nationella kommissionen
för mänskliga rättigheter Mörkertalet är emellertid stort på grund av polisens
bristande samarbetsvilja med civila myndigheter. Härtill kommer dödsfall i
samband med politiska demonstrationer. Tillsättningen av en ny polischef har
dock lett till vissa förbättringar.
Fängelserna präglas av allvarlig överbeläggning och allmänt undermålig
standard. Regeringen har dock påbörjat en utbyggnad och renovering av
fängelserna. Enligt människorättsorganisationer är prygel eller annan omild
behandling vanlig för att framtvinga bekännelser. Fängslade HBT-personer
riskerar att behandlas på ett kränkande sätt.
I dagsläget sitter 13 500 intagna på landets 35 fängelser med en avsedd
kapacitet på 9 000 intagna personer. Det största fängelset i landet – La
Victoria – med en kapacitet på 1 600 interner har för närvarande 4 300 intagna
fångar som förfogar över 1 800 bäddar. Överbeläggningen har lett till att
ledningen förlorat kontrollen över vissa fängelser och i vissa fall har
bevakningen av anstalterna överlåtits på beväpnade medfångar. De intagna
fångarna sätter ofta sina egna spelregler och människorättsorganisationer har
rapporterat om omfattande drog- och vapenhandel liksom prostitution och
sexuella övergrepp inom fängelsemurarna.
4. Dödsstraff
Dominikanska Republiken tillämpar inte dödsstraff.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Politiskt motiverade mord och försvinnanden har inte rapporterats under året
även om rapporter gör gällande att säkerhetsstyrkor varit inblandade i ett flertal
mord och icke sällan utövat mer våld än situationen har motiverat. Även om
4
lagen förbjuder tortyr och fysisk misshandel förekommer sådana övergrepp
mot häktade personer och intagna fångar.
Olaglig avlyssning av privatpersoner uppges förekomma. Det finns en
omfattande privat industri som sysslar med olaglig avlyssning.
Systemet för att bevaka och beivra kränkningar av mänskliga rättigheter
fungerar svagt.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Lagen föreskriver att rättslig prövning i ett mål mot en misstänkt måste ske
inom 48 timmar efter frihetsberövandet. Antalet fall av alltför långa
frihetsberövanden i avvaktan på rättegång har under året minskat genom att en
nya rutiner för förundersökning har antagits. Ett tusental fångar har benådats
sedan de, utan rättegång, avtjänat maximistraff för det brott för vilket de har
anklagats, men inte dömts för.
Inom domarkåren pågår en kampanj mot korruption. Tillsättning av ny domare
skall numera föregås av en offentlig utfrågning. Även om domarkåren enligt
grundlagen är oberoende i sin ämbetsutövning utgör påtryckningar från
utomstående, inklusive statsmakten, ett problem. Ett förstärkt program för
utbildning av offentliga försvarare har genomförts och dessa har beviljats
betydligt högre löner.
7. Straffrihet
Straffrihet för poliser och militärer som begår brott är vanligt förekommande.
För att komma till bukt med problemet har regeringen under senare år vidtagit
vissa åtgärder. Bland annat infördes en ny lag år 2002 som gör gällande att
militärer och poliser ska dömas i allmänna domstolar och inte i
militärdomstolar.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Respekten för dessa friheter garanteras i lag men i praktiken förekommer
rapporter om trakasserier och övervåld. Det har rapporterats om förföljelser
av journalister varav tre har dödats och 19 angripits på ett eller annat sätt.
Klagomål har framförts från journalistkåren att den rättsliga processen vid
brott mot journalister tar alldeles för lång tid. Polisvåld vid demonstrationer
har lett till dödsfall. Den katolska kyrkan åtnjuter särskilda privilegier.
5
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Allmän rösträtt gäller och allmänna val och val till presidentämbetet hålls vart
fjärde år. Poliser och militär personal äger dock inte rösträtt och har inte heller
rätt att delta i partipolitisk verksamhet.
År 2004 vann Leonel Fernández presidentvalet i ett val som av oberoende
valobservatörer har betecknats som fritt och rättvist. Även parlamentsvalet
2006 genomfördes på ett fritt och rättvist sätt. Enligt lag måste de politiska
partierna på sina valsedlar till deputeradekammaren placera minst en tredjedel
kvinnor. I praktiken placeras dock kvinnorna ofta utanför valbar plats. Det
finns för närvarande tre kvinnor i regeringen. Två av 32 medlemmar i senaten
och 24 av 150 ledamöter i deputeradekammaren är kvinnor. Av högsta
domstolens 16 ledamöter ingår fem kvinnliga domare.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Arbetstagare äger rätt att bilda fackliga föreningar och sluta kollektivavtal.
Endast ca 8 procent av arbetstagarna är fackligt anslutna. En kollektiv
förhandling måste tillämpas inom företag där en fackförening vunnit stöd av
en absolut majoritet bland arbetstagarna för sådan förhandling. Få företag har
kollektivavtal vilket kritiserats av ILO, som hävdar att alltför hårda krav har
ställts härför. Lagen föreskriver strejkrätt men denna tillämpas sällan.
Statsanställda och anställda inom så kallade samhällsviktig verksamhet äger inte
rätt att strejka.
Lagen förbjuder barn- och tvångsarbete men rapporter visar att detta
förekommer. Barnarbete är ett särskilt allvarligt problem, främst bland barn
med haitisk bakgrund. Den höga arbetslösheten tvingar ofta barn att bidra till
familjens försörjning. ILO har uppgett att 90 procent av barnen börjat arbeta
före 14 års ålder. Arbetsmarknadsministeriet och ILO samarbetar i ett program
för att förhindra barnarbete.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Arbetsvillkoren inom jordbruket, främst på sockerplantagerna, är undermåliga.
Närmare 85 procent av sockerarbetarna saknar utbildning, tillgång till hälsooch sjukvård, rinnande vatten och avloppssystem vilket gör att de ofta drabbas
av sjukdomar. Situationen förvärras ytterligare av att pensioner sällan utbetalas
till denna grupp av arbetare. Arbetsinspektionen är bristfälligt.
6
Personer, som drabbats av Hiv/aids, diskrimineras i arbetslivet och samhället i
övrigt. Personer med Hiv/aids, främst kvinnor, beräknas uppgå till över
200 000.
12. Rätten till utbildning
Sexårig skolplikt gäller och inga skolavgifter tas ut. Regeringen hävdar att 97
procent av barnen i skolålder deltar i undervisningen. Barn av haitiskt ursprung
har ofta svårt att vinna inträde i skolsystemet på grund av avsaknaden av
officiell status.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Dominikanska Republiken hör till de folkrikaste och fattigare länderna i
Karibien. Folkmängden uppgår till 9,3 miljoner invånare och BNP per capita
uppgick år 2006 till 3 291 USD. Landet har avancerat och hamnar på 79:e plats
av totalt 177 länder i UNDP:s Human Development Index (HDI).
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Våld mot kvinnor i hemmet har fortsatt att öka och utgör ett allvarligt
problem. En lokal människorättsorganisation har uppskattat att 24 procent av
kvinnorna mellan 15-49 år har utsatts för fysiskt våld.
Våldtäkt är ett vanligt förekommande brott och beivras sällan. Straffsatsen för
en våldtäkt är normalt 10-15 års fängelse. Polisen tar motvilligt emot anmälan
om våldtäkt och uppmuntrar ofta offren att söka stöd hos NGO:s. Prostitution
är laglig men lagen förbjuder sexuella förbindelser med minderåriga.
Sexturismen är ett utbrett problem, främst i de populära semesterorterna Sosua
och Boca Chica. Lagen förbjuder sexuellt ofredande på arbetsplatser men
sådana förseelser beivras sällan. Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden.
International Organisation for Migration (IOM) har rapporterat att ca 50 000
dominikanska kvinnor beräknas arbeta som prostituerade utomlands varav en
tredjedel varit offer för människohandel. Många offer är ensamstående och
outbildade kvinnor som desperat försöker förbättra levnadsvillkoren för sina
barn.
7
15. Barnets rättigheter
Skyddet för barnets rättigheter är svagt. Fysiska och sexuella övergrepp är ett
allvarligt problem Varje dag rapporteras ett stort antal sådana fall.
Undersökningar visar att 30 procent av barnen i Santo Domingo har utsatts för
sexuella övergrepp. Ett fåtal av dessa fall har lett till fällande domar. I 85% av
fallen har gärningen begåtts av en närstående person. Främst sociala och
religiösa organisationer utan statlig finansiering försöker aktivt bekämpa
övergrepp mot barn.
Handel med och sexuellt utnyttjande av barn är ett stort problem, främst i de
populära semesterområdena. Barnarbete förekommer främst inom den
informella sektorn.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Regeringen har varit passiv och vidtagit få åtgärder för att komma till rätta med
utbredningen av rasism i landet.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Lagen förbjuder diskriminering som grundas på sexuell läggning eller
könsidentitet men det respekteras inte i praktiken.
18 Flyktingars rättigheter
Lagen föreskriver skydd för flyktingar och asylsökanden enligt FN:s flyktingkonvention 1951 jämte 1967 års protokoll. Regeringen har emellertid inte
upprättat ett system för att lämna ett sådant skydd. Skydd ges dock i praktiken i
fall där personen vid återsändande till hemlandet riskerar att bli förföljd.
Den omfattande illegala invandringen från det fattiga och av politiska problem
hårt drabbade grannlandet Haiti har lett till allvarliga problem för
invandringspolitiken. Människorättsorganisationer har anklagat regeringen för
olagliga deporteringar och polisbrutalitet mot dessa immigranter. Detta
problem har förstärkts av utbredda fördomar mot haitier hos befolkningen.
Enligt oberoende källor uppgår antalet deporterade haitier till över 10 000 per
år. Antalet haitiska gästarbetare med eller utan legal status beräknas uppgå till
närmare en miljon. Människorättsorganisationer och katolska präster har
protesterat mot att barn födda av haitiska föräldrar boende i Dominikanska
Republiken har förvägrats registrering som medborgare och behandlats som
illegala haitier och deporterats. Ansträngningarna att minska den illegala
8
invandringen har också gjort livet besvärligt för de haitier som legalt etablerat
sig i landet.
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder. Trots detta
diskrimineras denna grupp i arbetslivet och i tillgången till offentlig service.
Tillgänglighet i offentliga byggnader är inte prioriterat.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Ett antal nationella och internationella människorättsorganisationer är
verksamma i landet och kan verka fritt. Dessa kan granska och rapportera om
sina slutsatser i olika MR-fall.
År 2001 instiftades en lag om inrättande av en ombudsman för bland annat
MR-frågor, kvinnors rättigheter, miljöfrågor, ungdomsfrågor inom den
offentliga sektorn. Tjänsten är dock fortfarande obesatt.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Ett flertal internationella organisationer ger bistånd för att främja respekten för
mänskliga rättigheter i landet.