Nyfiken på...
Annedals församling
6 världsreligioner
sida vid sida i göteborg
•Buddism
•Hinduism
•Islam
•Judendom
•Kristendom
•Sikhism
Nr 4 • 2013
Tro & religion - möt 6 världsreligioner
Nu är det bara några få dagar kvar till
jul. Många ser fram emot att få koppla av
med sina nära och kära, och många besöker kyrkan för att fira jul och sjunga de
fina julpsalmerna. I detta nummer ges ett
smakprov på det som händer i Annedals
församling under december. Du kommer
också att få möta människor från olika
religioner som berättar om sin tro.
Årets kyrkoval är avslutat och ledamöterna
är utsedda. Under kommande mandatperiod kommer bilden att klarna hur det blir
med sammanläggningen i Göteborg.
Detta nummer av Nyfiken på… är det sista
på ett tag. Under de närmaste fyra åren
kommer vi att prova nya sätt att kommunicera med dig och övriga församlingsmedlemmar. Håll utkik och hör gärna av dig
med synpunkter på det nya.
Välkommen att besöka våra kyrkor,
boka dop, begravning , vigsel eller
bara höra av dig.
// Ewa Selin, kyrkoherde
Källa: Grundläggande fakta i artikeln är
hämtade från www.religionsfroknarna.se
Vad ska man tro på?
sikhism islam buddism kristendom judendom hinduism
...Nyfiken på… önskar dig God jul och
ett Gott nytt år.
Göteborg är en stad som rymmer det mesta av kulturell och religiös mångfald. Jag har träffat Julia Carlberg i Hare Krishnas
tempel i Majorna, Daniel Jonas i Judiska församlingen i centrala Göteborg, Surjit Singh i Sikherna Gurdwara i Hammarkullen, fader Besim Kurt i Syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Johannes i Hjällbo, Sidra Chaudry i Göteborgs Moské vid Ramberget
och Daniel Trung i Vietnamesisk buddhistiska Chua Phat Quang i Hjällbo.
Utvecklingen i dagens samhälle går mot
att allt fler lever kortsiktigt, som en del av
vårt snabba konsumtionssamhälle. Men
samtidigt ökar insikten om att vi behöver
värna om och arbeta för en mer hållbar
värld. Många törstar efter meningsfullhet
- efter något som faktiskt håller.
Vår längtan efter meningsfullhet
– Styrkan med att ha en tro är att man
kan komma bort från det materiella i livet,
säger Sidra Chaudry. Sidra föddes i en
familj där hennes föräldrar alltid har varit
praktiserande muslimer. Hon blev själv
mer praktiserande vid 18-19-års ålder.
Idag läser hon till psykolog och arbetar
aktivt i olika projket för att främja religionsdialog. - Tron hjälper mig i vardagen.
Jag ser det som en styrka att ha en tro,
speciellt i vårt samhälle där kändisskap
och pengar är något många hellre jagar än
lycka och välmående. Jag gör mitt bästa
för att öka, både min och min omgivnings
lycka och välmående för Guds skull. Vi
belönas för sådana handlingar och dessa
gynnar oss både i detta liv och i nästa.
– Den absoluta styrkan är tryggheten som
tron medför, säger fader Besim Kurt. Tron
medför mod, hopp och ljus i mörkret,
tålamod när vreden vill ta över och kärlek
där det finns hat. Besim är född och uppvuxen i det syrianska området Tur Abdin
(Gudstjänarnas berg) i sydöstra Turkiet
i en religiös familj. – Jag hade ett djupt
intresse för vår tro, språk och historia och
fick därför studera i ett av våra kloster.
Julia Carlberg är född i en ateistisk familj
där Gudstro var något fult. – Men mitt liv
förändrades när jag som tonåring kom i
kontakt med hinduismen. Jag kände direkt
att detta stämmer för mig. Det hjälper att
bli medveten om att vi alla levande varelser
är Guds barn. När vi tar hand om varandra
får vi Guds nåd. Detta gäller även djuren.
Den som verkligen älskar Gud älskar automatiskt alla Guds levande varelser.
Daniel Trung föddes i Vietnam, uppväxt
med en troende mamma. – I ungdomsåren
var inte tron så viktig, men när jag flyttade
till Göteborg som 22-åring hittade jag
tillbaka, säger Daniel. Vi är alla frivilliga
som arbetar här i templet, vi har inte några
anställda. Jag är sekreterare och kontaktperson för vårt tempel. Fem munkar och
två äldre nunnor bor här.
Daniel Jonas är uppväxt i ett traditionellt
religiöst hem i Göteborg. – Det finns inte
några troskrav inom judendomen och
många saknar en tro. Det handlar mer
om etnicitet och gemenskap. Sedan 25 år
tillbaka arbetar han som kanslichef för
Judiska församlingen i Göteborg.
Surjit tillsammans med templets
ekonomiansvarige och två lärda på
tillfälligt besök från Indien
Surjit Singh föddes in i sikhismen, på den
indiska landsbygden, och bor i Sverige
sedan 35 år. Han har arbetat till sjöss i
Grekland, bakat bröd på Skogaholms
och är nu ägare till bl a fyra restauranger
i Göteborg. Han arbetar som frivillig i
Sikherna Gurdwara. En gurdwara är ett
sikhiskt gudshus.
Livets regler
Alla religioner har ett regelverk för hur
man ska leva som en bra människa. Muslimer har för sitt vardagsliv de fem pelarna:
Trosbekännelsen, shaha´da, bönen, salat
som man ber fem gånger om dagen,
skatten, zakat, går till behövande, fastan,
siyam under månaden ramadan och vallfärden till Mecka, hajj, genomförs en gång
per år av miljontals muslimer.
En viktig del av sikhisk övertygelse är att
utföra sewa. Det innebär olönat, osjälviskt
arbete, eller att skänka pengar till välgörande ändamål. – Dina gärningar är de
som betyder mest. Att du är ärlig och lever
här på rätt sätt. Du ska tjäna ditt eget bröd
och inte leva av andra. Dela med dom som
har behov. Inte diskriminera. Vi tror på en
Gud. Oavsett religion, kön, kultur - alla är
välkomna, säger Surjit.
Judendomen är i första hand en ”så-härskall-man-leva”-religion snarare än en
”detta-skall-man-tro”-religion. Alla de
olika religiösa ritualerna i vardagslivet har
sin grund i Tora (de Fem Moseböckerna)
som är påminnelser om att leva ett moraliskt högtstående liv. Den viktigaste judiska
helgen är sabbaten, shabat, som firas från
fredag kväll till lördag kväll. Sabbaten påminner oss om att alla människor har lika
värde, vi alla har samma ursprung.
På sabbaten avstår man från allt skapande
arbete. Fast det kan vara svårt i praktiken.
Judiska idrottsföreningar har lämnat in
uppgifter när spelscheman ska sättas, då
man inte kan spela under sabbaten eller
högtider. Men i Israel har man fått göra
undantag eftersom ligafotbollen spelas på
lördagar. Rabbinen har sagt ok.
Såsom biet samlar honung och
ilar bort utan att skada blomman,
så må den vise leva på jorden..
Buddha
Foto: privat
Foto: privat
Fader Besim Kurt
Kristendom
Daniel Trung
Buddism
Surjit Singh
Sikhism
Sidra Chaudry
Islam
Den gren av hinduismen som Hare Krishnarörelsen tillhör tror på karma, reinkarnation och att livets slutgiltiga mål är
att utveckla ren kärlek till Gud. Då bryts
kretsloppet av födelse och död och själen,
atman, kan leva i ett evigt förhållande
med Gud i den andliga världen. Ganges i
Indien är hinduismens heligaste flod. Dit
reser många för att strö ut askan från sina
anhöriga.
– Den kristna tron uppmanar oss att
leva i aktiv medmänsklighet. Genom att
leva enligt och följa Jesu fotspår sprider
man Guds kärlek genom sina handlingar,
menar fader Besim. Då visar man alla
medmänniskor samma respekt. Kyrkan är
inte bara Guds hus, det är också människornas hus, ett beskydd och en naturlig
social mötesplats.
Det är tradition enligt ortodoxa kyrkan
att kroppen helst kommer i jorden inom
24 timmar, vilket praktiskt blir lite svårt i
Sverige. Därför följer man lagar och regler,
men försöker få till en begravning inom de
närmaste dagarna. Kroppen sveps i en vit
linneklädnad som oftast är hämtad från
Jerusalem och det Heliga Landet. Klädnaden är prydd med texter och Bibelcitat
och ett kors. Praxis är också att man
lägger ett kors med i kistan. Kremation är
förbjuden. Det finns tre begravningsplatser
i Göteborg; vid Frölunda kyrka, Kviberg
och Billdal.
– Krishna rekommenderar i Bhagavad
Gita, som är en av dess heliga skrifter,
att vad man än gör ska man göra som
ett offer för Gud, berättar Julia. När vi
använder våra kroppar, förmågor och sinnen för att ge glädje till Gud blir resultatet
mycket glädjefyllt och lyckobringande för
hela samhället.
Ganges eller Saltholmen?
De österländska världsreligionerna har ett
så kallat cirkulärt tidsperspektiv. Tiden
är inte linjär som i den västerländska
världsbilden; vi lever inte i en värld som en
gång skapats och som en dag kommer att
gå under, utan i en värld som skapas, upprätthålls, går under och skapas på nytt, om
och om igen. Vår tillvaro i världen är inte
heller en livslinje som börjar med födelse
och slutar med död och en eventuell vidare
existens i en annan dimension. Att dö
innebär att man reinkarneras (återföds).
Världen och människan återföds ständigt.
Detta eviga kretslopp kallas samsara.
Det är därför extra intressant att se lite
närmare på hur vi begraver våra anhöriga
och vad vi tror om vad som händer sen.
– Vi kremerar och askan sprids i vattnet.
En del tar askan till Indien, det följer då
alltid med en munk från vårt tempel. En
del vill spridas här, då tar vi båten från
Saltholmen, en bit ut och sprider askan,
berättar Daniel Trung. När vi nått upplysning slutar vi återfödas. Våra handlingar
styr om och vad vi föds in i, i nästa liv.
Buddistiska flaggor med mantran
– Vi har ingen gravplats då kroppen
endast betraktas som ett skal – själen
vandrar vidare efter döden. Alla sikher
kremeras, berättar Surjit. Vi samlas vid S:t
Olof Kapell och läser ur vår heliga bok
Guru Granth Sahib. Men många väljer
att spara askan i en urna och väntar tills
tillfälle ges att resa till Indien. Askan ska
spridas i en flod, i sötvatten. Det måste
vara rinnande vatten.
En muslim tror också på livet efter detta.
Döden är ingenting slutgiltigt, utan ett
tillfälligt avsked från en älskad person
som, om Gud vill, på nytt återförenas
med sin familj. Till begravningen tvättas
kroppen och sveps in i ett eller två rena
vita tygstycken. Enligt muslimsk sed ska
begravning ske utan dröjsmål. Kremering
är förbjuden i Islam. En gravplats ska
orienteras så att den döde vilar på kroppens högra sida med ansiktet vänt mot
Julia Carlberg
Hinduism
Mecka. I Göteborg finns två muslimska begravningsplatser; Fridhem och Billdal.
En judisk begravning ska ske helst dagen
efter dödsfallet. Men det vanligaste är
inom tre till fyra dagar. I de allra flesta fall
väljer man jordbegravning. Det finns två
begravningsplatser i Göteborg: Judiska
församlingens gamla begravningsplats vid
Svingeln, som inte används längre. Och
begravningsplatsen, i anslutning till Östra
Kyrkogården i Kålltorp. Chevrah Kadisha,
det judiska begravningssällskapet, hämtar
den avlidne och genomför en rituell tvagning. Den avlidne kläs i en enkel vit klädnad. Kroppen läggs i en enkel träkista, som
är sammansatt med träpluggar istället för
spikar eller skruvar. Metall är en symbol för
krig, och i döden skall alla ha fred. Enligt
judisk tro kommer ett liv efter döden.
Interreligiös dialog
– Göteborg har alltid haft ett gott samarbetsklimat och en lång tradition av dialog,
säger Daniel Jonas. Organisationer som
Interreligiösa centret är mycket betydelsefulla. Väldigt goda möjligheter ges till
dialog och det finns företrädare för nästan
alla religioner.
Det som slår mig efter att ha träffat dessa
representanter för olika trosuppfattningar
är att vi trots olika religioner är väldigt
lika. Vi vill ha ett bra liv på jorden, göra
gott mot våra systrar och bröder och vi
vill att våra liv ska ha en mening.
Text & foto: Annika Persson
Syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Johannes
livet Ett evigt kretslopp?
– Vi tror på karma, det innebär att allt
man gör får konsekvenser, säger Daniel
Trung. I detta eller i nästa liv. Att nå
upplysning, att bli fri från lidandet, att
slippa återfödas. Vi är som Buddha. Man
ska komma till insikt, vi tror inte på
fakta. Varje människa behöver samla på
sig kunskap. Det påverkar dennes karma.
Att återfödas i Sverige, det är jättelyckligt,
menar Daniel och ler.
Daniel Jonas
Judendom
Foto: Julia Carlberg
De tjugo största
religionerna/
religiösa grupperna
i världen:
Läs mer på:
www.judiskaforsamlingen.se
www.gurdwara.se
www.goteborgsmoske.se
www.harekrishnagoteborg.com
www.phatquang.se
www.stjohanneskyrka.se
www.svenskakyrkan.se
Källa: www.religionsfroknarna.se
Foto: Judiska församlingen
1. Kristendom: ca 2 miljarder
2. Islam: ca 1.3 miljard
3. Hinduism: ca 900 miljoner
4. Icke religiösa grupper/
Agnostiker/Ateister: ca 850 miljoner
5. Buddhism: ca 360 miljoner
6. Kinesiska religioner:
ca 225 miljoner
7. Naturfolkens religioner:
ca 150 miljoner
8. Traditionell Afrikansk religion
(även i diasporan): ca 95 miljoner
9. Sikhismen: ca 23 miljoner
10. Jucherörelsen: ca 19 miljoner
11. Spiritism: ca 14 miljoner
12. Judendom: ca 14 miljoner
13. Baha’i: ca 6 miljoner
14. Jainism: ca 4 miljoner
15. Shintoism: ca 4 miljoner
16. Cao Dai: ca 3 miljoner
17. Tenrikyo: ca 2.4 miljoner
18. Nyhedendom: ca 1 miljon
19. Unitarianister/Universalister:
ca 800 000
20. Rastafarianism: ca 700 000
21. Scientologikyrkan: ca 600 000
22. Zoroastrianism: ca 150 000
Foto: Göteborgs Moské
Layout & foto: Annika Persson
(siffrorna är ungefärliga och förändras ständigt)
Diakonissans spalt
Vad är då tro? Det finns säkert lika
många svar som människor. Visst
är det trosbekännelsen vi har som
grund i Svenska kyrkan, men det
är ändå det egna närmandet till
Gud vi behöver och vill dela med
varandra. Men visst är det svårt att
tala om vår egen personliga relation till Gud. Det går inte att t ex
på Hemköp betala en liter mjölk
och samtidigt fråga kassörskan:
Har du talat med Gud idag? Å
andra sidan är det säkert inte rätt
väg att mötas på. Ändå är detta
med vår tillit och tro det viktigaste
vi lever av förutom mat och luft
etc. Att kunna luta sig bakåt och
känna att något, någon bär mig.
För en del av oss är det lättare att
våga erkänna att vi faktiskt tror på
något som är svårt att se. Framförallt när livet är så besvärligt som
det kan vara. Den erfarenheten bär
vi alla på, livet går upp och ner.
Från den djupaste sorg till den
största glädjen vi kan uppleva.
Gud är med oss i allt detta som
livet bjuder på.
Det är inte lätt att våga tro… att
tända ett ljus och släppa rädslan
när något svårt förestår. Men jag
tror man kan öva sig i att tro,
kanske bestämma sig för att nu ska
jag gå till kyrkan och samla mina
tankar. I kyrkan finns liksom allas
böner och tankar kvar.
Vi vill gärna känna konkreta
tecken eller höra tydligt vad Gud
säger till oss för att kunna tro.
Men Gud viskar i vårt öra att han
älskar oss!!! Vi får tro på det! Fast
livet är både ock!
Några godbitar ur julens program
Celtic Christmas: Lördag 14/12 kl 16 & 19 i Annedalskyrkan. West of Eden & gäster. Biljetter: Ticnet
Julkonsert -bland änglar och trumpeter stjärnor och den nyfödde: Söndag 15/12 kl 17
i Annedalskyrkan. Kören Cardía under ledning av Eva Sundqvist. Dans- & Dramagruppen, Guldkören
& Kristallerna. Orkester. Reflektion: Sara Kadefors, författare. Fri entré. Insamling.
Konsert till förmån för hemlösa: Tisdag 17/12 kl 19 i Annedalskyrkan. José Gonzalez m fl.
Biljetter säljs i dörren innan konserten.
Tommy Nilsson & Kören Saltstänk: Onsdag 18/12 kl 19 i Annedalskyrkan. Biljetter: Ticnet
Julafton: Tisdag 24/12 •Samling vid krubban kl 10 i Guldhedskyrkan. •Julbön kl 17 i Annedalskyrkan.
Svenska kyrkan i Göteborg
Annedals församling
Telefon: 031-731 66 10
E-post: [email protected]
www.svenskakyrkan.se/annedal
Nu är det kallt och mörkt, alla har
inte mat och kläder.
Kanske blir den mörka tiden
lättare att komma igenom om vi
tänder ett ljus och ger något till
någon som behöver!
Kram från
diakon Kerstin
Läs mer på: www.svenskakyrkan.se/annedal
Tro. Ett så litet ord, bara tre
bokstäver, men ett ord med STOR
betydelse. När vi vill tala med
varandra om tro blir det plötsligt
väldigt svårt. Svårt att hitta orden,
dom rätta orden. Kanske har det
med det svenska språket att göra?!
Vårt språk är torftigt på ett sätt,
när vi vill uttrycka våra innersta
tankar. Det är lättare att säga t ex
God bless you än Gud välsigne dig.
