NT: Kontext och kanonisering
Wilhelm Kardemark
Föreläsningen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Tidsperioden 300f.kr. – ca 100e.kr (400 ang. kanon)
Kulturhistoria - ”Ordkunskap”.
Hur påverkade sammanhanget texterna?
1 – geografi
2 – Rom/romartiden, fokus på religioner
3 – Det judiska folket, fokus på religionen
4 – Hellenistisk kultur och filosofi
5 – Kanoniseringsprocessen
6 – Om översättning
NT – kontext
• 1. Geografi
• Medelhavsvärlden
• Israel
- genomfartsled
- buffertzon
• 2. Rom
•
•
•
•
•
•
Stormakt
Religion
Tempel och hemma.
Andra religioner
Inkorporering
Tolerans och förbud. Judisk
”religionsfrihet”.
Rom/religioner, forts.
•
•
•
•
•
•
•
Kejsarkult
Kung och gud (och överstepräst)
Viktig del i hellenistisk kultur
Kejsarens genius
Viktigare i provinserna
Pax romana
Dominus et deus noster;
euangelion; advéntus etc.
Välgörare, frälsare, herre etc. –
underordning och konflikt.
Rom/religioner, forts.
Mysteriereligioner
• Individfokuserade
• Esoteriska. Invigningsriter och offer.
• Öppna för alla
• Mithraskulten
• Främst soldater
• Broderskap
• Initiation till ett nytt liv – utan oro för
döden. Död och uppståndelse
• Helios son – solen central.
- vår- och höstdagjämningar, sommaroch vintersolstånd; dies solis
- tidslighet
Rom/religioner/mysteriereligioner, forts.
• Föds ur en klippa 25 december, hittas av herdar
• Den obesegrade guden – dödar tjuren och nyskapar världen.
• Etik – ära, pliktuppfyllelse, offer
Gnosticism (Gnosis – kunskap/insikt)
• Dualism: ljus – mörker; ande – värld; själ – kropp
• Ljusguden och Demiurgen
• ”Fallet” skapar människan
– Ljusväsen utgår från det goda. Ett sjunker till den fysiska världen
– människan. Oskyldigt fången i materien
• Människan ska nå insikt om ljusgnistans enhet med den gode
guden
• Ingen ny jord eller liknande. Kroppen uppstår ej
• Jesus – budbärare, doketisk syn (skenkropp)
• Fler texter än de kristna – som de kristna inte såg som
apostoliska
• 3. Det judiska folket
• Ockuperade (och utspridda)
• 63 f.kr. intas Jerusalem
• 40 f.kr. Herodes (den store) kung – slår tillbaka
parternas invasion, säkrar romerskt styre.
• Ombyggnation av templet inleds.
• Herodes Antipas (4 f.kr – 39 e.kr.), Galiléen och Peréen
• Från år 6 e.kr. styrs Judéen direkt av Rom med hjälp av
Pontius Pilatus – ”osmidigt” styre
• Förtryck, hårt skattetryck, tvångsarbete - revolt och
nederlag, 66-70 e.kr. Templet förstörs
Det judiska folket, forts.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Religion
”Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en”
Gud som skapare och upprätthållare
Gud ensam ska dyrkas, älskas, respekteras
- grundmönster för alla relationer – även till främlingar (det dubbla
kärleksbudet)
Förbundstanken – Guds nåd (inte merit). Omsorg och lydnad
Ett nytt förbund upphäver inte ett gammalt
Lidande och återupprättelse – hopp om Messias (bland vissa)
Templet – kultisk och organisatorisk centralpunkt
- offer – för alla, men bara till Gud
- bön, undervisning, gudstjänst
Synagogan – den lokala, icke-professionella motsvarigheten
- textläsning, bön, veg.offer i diasporan
Det judiska folket, forts.
•
•
•
•
Grupper
Partier/filosofiska skolor – livsåskådningar
Fariséer, Saddukéer, Esséer.
Fariséer
- tolkning av Torah. Skriftlig med muntlig.
- bildningideal.
- människosyn – fri vilja, kan ta ansvar, ”syndafallet”
beskriver hur det ofta går (jfr. Joh. 3:1-11; 8:31-47). De
kristna talade för en fundamental förändring
- teologiska nyheter som uppståndelse.
- rituell renhet
- beit Hillel – Gud och medmänniskan (Mark. 12:28)
- beit Shammai – maximering
Det judiska folket, forts.
• Saddukéer
- eliten, relaterat till templet
- endast pentateuken som normerande – inte de andra
texterna eller mutlig tradition
- ingen uppståndelse, inga änglar – Apg. 23:6-10
- väntar inte på guldåldern
- Jesus varnar: Matt. 16:5-12
• 4. Hellenismen – kultur och filosofi
• Hellenismen, hellenistisk-romersk tid ca 300 – 0.
• Generella drag: individualism. Mångfald och likhet.
Synkretism. Ödestro och astrologi. ”Vidskepelse”
• Epikurismen – ”Lev tillbakadraget!”
• Den egna sinnesron och njutningen i centrum
• Tetrafármakos – 1 räds inte gudomen, 2 döden kommer oss
icke vid, 3 det goda är lätt att förvärva, 4 det onda är lätt att
övervinna
• ”…allt gott och ont bor i förnimmelsen…”
• ”…och döden är just upphörandet av förnimmelsen”
• ”Men om det nu förkunnas att Kristus uppstått från de döda,
hur kan då några bland er säga att det inte finns någon
uppståndelse för de döda?” 1 Kor, 15:12
hellenismen
•
•
•
•
•
•
•
Stoicismen (Zenon, 336-263 f.v.t.)
Materialism
Panteism. Gudomlig försyn och vilja/förnuft.
Själens odödlighet
Inre lugn, oberoende. Kontroll på tankarna – frihet!
Alla har en plats i den kosmiska ordningen.
Insikt i den kosmiska harmonin genom reflektion Förverkliga din natur. Kväv passionerna.
• Lev inte tillbakadraget.
• Positivt och krävt! Autarkeia
Hellenismen
• ”Ty ur ditt sköte vi gått, Gudsavbild hava vi undfått, vi allena
av allt som rör sig på jorden. Därför jag sjunger ditt lov, ditt
namn evigt jag vill prisa /…/Gud, ej något kan ske din vilja
förutan på jorden, icke i himmelens eviga rymd och icke i
havet annat än allt vad de oförnuftiga göra.” Kristet eller
stoiskt?
• ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som några av
era skalder sagt: Vi har vårt ursprung i honom.” Apg, 17:27.
• ”Inte för att jag lidit någon nöd. Jag har lärt mig att klara mig
med det jag har. Jag kan leva fattig och jag kan leva i överflöd
/…/ allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.” Fil. 4:1113
•
•
•
•
•
•
•
•
•
5. Kanoniseringsprocessen
”Kanon” – rättesnöre
Mycket kom inte med
Varför?
Praktiskt
Avgränsning
Gnosticismen
Texterna ska vara apostoliska
Överensstämma med helheten – ex. Jesus som människa
och Gud; kyrkan – inte bara individer. En Gud. Kroppens
(allas) uppståndelse. Jesus som frälsare – som ska
återkomma
• Muntlig och skriftlig tradition
• Markion – Paulus brev och Lukasevangeliet
• Klart i slutet av 300-t. (texterna författade de första 100)
Kanoniseringsprocessen
• De synoptiska evangelierna – Matt, Mark, Luk
• Tvåkällshypotesen – Mark. + en okänd
• 6. Översättning
• Vad innebär det att översätta?
- ett teckensystem till ett annat?
- litteral och idiomatisk översättning
• Till grekiska
- Septuaginta, ca 200-100-t fkr. GT + apokryfer
• Till latin
- Vulgata, ca 400 ekr. GT+NT
• Till svenska
- Gustav Wasas, 1917, 2000
Avslutning
• En rörelse i dialog och konfrontation med sin omgivnings
livsåskådningar och seder (filosofier och religioner)
• Texterna påverkas av detta – talar om den värld folk känner
till, argumenterar mot och positionerar sig i förhållande till
världen
• Dåtidens föreställningar speglas, ex. synen på män och
kvinnor
• Kanon – det skulle kunna varit annorlunda. Inget godtycke
• Måste texterna historiseras?
• Texterna som historiska och heliga – går det ihop?
• Kunskap motverkar förenklade tolkningar och schabloner (av
ex. judarna)
• Lyfta fram fler meningsskikt och principer’
• Tolkningen är aldrig avslutad!
