1(10)
Slutrapport förprojektering
Mall för slutrapport förprojektering
Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av
resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige.
I slutrapporten för förprojektering ska ni redogöra för hur ni följde er tid- och
aktivitetsplan samt beskriva era resultat (analys, kartläggning etc.). Slutrapporten
ska göras i bifogad mall.
Vänligen bifoga också analyser, kartläggningar eller andra produkter som ni anser
vara relevanta.
Slutrapporten bör omfatta minst 5 A4-sidor och högst 10 A4-sidor .
Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad
avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande
redogörelse.
Om du har frågor eller om något är oklart hör av dig till din samordnare på ESFrådet.
2(10)
Slutrapport förprojektering
Projektnamn: Etablering Funktionsnedsättning
Projektnummer (fylls i av projektansvarig): 2010-3030002
Sammanfattning (max 2 A4-sidor)
Beskriv kortfattat projektidén och de framsteg som gjordes i förprojekteringen (från
början till slut). Beskriv vilka som varit involverade (organisationer, företag
myndigheter etc.) och hur ni har arbetat, vilka metoder ni valt (till exempel
intervjuer, studier etc.):
PROJEKTIDÉN & FRAMSTEG
Vår övergripande målsättning är att personer med funktionsnedsättning ska få ökad
anställbarhet och etableras på arbetsmarknaden i större omfattning. Under förstudien har vi
undersökt möjligheterna att starta upp tre arbetsmarknadsinriktade centers, två fysiska och ett
digitalt. Syftet är att med hjälp av bland annat ny teknik, kreativa metoder och
kunskapsspridning, skapa nya möjligheter för personer med fysiska funktionsnedsättningar att
lättare kunna nå ut och etablera sig på arbetsmarknaden.
Vi hade som mål att:
Ha dokumenterad samverkan med minst tio aktörer (myndigheter, föreningar och andra
organisationer) – detta hade vi uppnått efter en månad!
Genomföra minst tre informationsträffar för styrelse och personalgrupp – detta
uppnåddes under projekttiden.
Snabbt bygga upp en informationsmodell för att sprida information snabbt och effektivt
till samverkansaktörer och kontakter – uppnått och använt sedan uppstart.
Genomföra 4 kartläggningar och sammanställa som rapporter – dessa blev klara i
samband med projekttidens slut.
Arrangera tre träffar med andra projekt för eventuell samverkan – det blev flera träffar
än det och med gott utfall.
Att prova tio olika arbetsmetoder för att kunna använda i ett genomförandeprojekt – vi
har provat en hel del nytt och valt ut de metoder vi föredrar att arbeta med framöver.
Att hitta aktörer som kommande medfinansiärer och samverkanspartners i ett
genomförandeprojekt – här har vi lagt en grund där flera aktörer visat intresse.
Ha projektansökan klar för ett genomförandeprojekt – på denna punkt har vi fått
avvakta p ga att ingen utlysning var öppen då vi avslutade vår förprojektering.
KONTAKTER & ARBETSSÄTT
Genom intervjuer via både möten och telefon, brainstormingsträffar, enkätundersökningar,
studier om och besök hos andra projekt samt ett ständigt experimenterande av olika digitala
verktyg och dessa användningsområden, har vi tagit in den information vi ansett oss att behöva.
Det har varit nyfikenhet, dialog och samarbete som har hjälpt oss att få svaren som nu också
skapat grunden för kommande genomförande.
De involverade kontakterna i dessa aktiviteter och möten har varit en bred blandning av:
3(10)
Slutrapport förprojektering
Myndigheter - Arbetsförmedlingar, Försäkringskassor, Utvecklingsnämndens Näringsliv &
Matchning, Habiliteringen Kronoberg
Handikapporganisationer – HSO, DHS, Unga RBU, HIL, DHR,
Företag/arbetsgivare – ca 15 företag har på något sätt bidragit med sin input till förstudien
Personer med funktionsnedsättning – ca 25 utomstående personer med egen
funktionsnedsättning har på något sätt bidragit med sin input till förstudien.
Förprojekteringens resultat
Redogör kortfattat för det arbete som förprojekteringen avsåg att fokusera kring.
Besvara frågan om och/eller hur ni bidragit till att förbättra möjligheterna för ett
eventuellt genomförandeprojekt? Beskriv också vilka nya kunskaper ni bidragit med:
VÅR AVSIKT
Förprojekteringen hade som syfte att lägga grunden ett flexibelt lokal-nationellt
arbetsmarknadscenter. Det ska vara flexibelt och anpassat för målgruppen och området
funktionsnedsättning. Deltagare kan vara med både fysiskt och/eller på distans. Verksamhet en
ska bedrivas utan geografiska gränser. Arbetsmarknadscentret ska bygga upp en verksamhet
bredvid myndigheternas regelverk med som ändå kan arbeta i nära samverkan. Verksamhetens
frihet för att ny metodik och nya koncept kan tillämpas. Möjlighet finns även att utgå från
personers egna engagemang och intresse och utifrån det hitta kopplingar och vägar till
personens egenutveckling. Nytt i arbetssättet blir dess integrering med andra områden som
folkbildning, landsbygd, internationellt, entreprenörskap där dessa verksamheter kommer att
finnas i direkt närhet. Under förprojekteringen kommer en grund för koncept och metodik att
läggas och även ett arbete för förankring och samverkan. Vi vill bygga något nytt!
Vårt arbete under förprojekteringen har resulterat i 4 rapporter: DIGITALT, JÄMSTÄLLDHET,
OMVÄRLD och BEHOV, samt ett helt grafiskt koncept. (Dessa beskrivs utförligare under
kommande rubrik Samverkan och strategiskt arbete)
Tack vare alla våra kontakter, vårt öppenhet för samverkan och vårt systematiska
påverkansarbete har vi nu lagt grunden för att dra igång ett genomförandeprojekt. Med torrt på
fötterna och klar sikt!
De gånga 6 månaderna har gett en hel del nya kunskaper och lärdomar, inte minst genom våra
sätt att prova nya metoder och skapa nya kontakter (se kommande rubrik Lärande miljö och
Innovation)
Jämställdhetsintegrering
Hur genomförde ni er jämställdhets-SWOT eller liknande kartläggning? Har ni viktiga
slutsatser inför genomförandeprojektet? Har ni genomfört utbildningar i
jämställdhetsintegrering?
4(10)
Slutrapport förprojektering
HUR VI GENOMFÖRDE JÄMSTÄLLDHETS-SWOT
Under förstudieprojekteringen har vi konkret arbetat med jämställdhetsfrågan på två olika sätt:
Dels genom ett strategiskt förberedelsearbete och dels genom dokumentation och statistikföring.
Genom att undersöka hur andra som är verksamma i liknande verksamheter arbetar inom
området; genom att ta upp frågan i våra kontakter med olika myndigheter, föreningar och andra
kunniga personer; och genom att titta på olika metoder och verktyg har vi kommit fram till den
strategi och konkreta handlingsplan som vi vill använda oss av vid ett genomförande av
projektet. Detta, tillsammans med R4-metoden (se beskrivs i vår rapport JÄMSTÄLLDHET), har
legat till grund för vår gemensamma slutsats i SWOT-analysen i ämnet.
VÅRA SLUTSATSER INFÖR GENOMFÖRANDEPROJEKT
Statistiskt sett (se vår rapport JÄMSTÄLLDHET) är det färre kvinnor än män med
funktionsnedsättning i Sverige som har och får arbete och anpassning av sitt arbete. Därför är
det extra viktig att ha det som krävs för att locka kvinnorna i målgruppen att ta steget vidare mot
arbetsmarknaden. Under vår förstudie har vi fått flera indikationer på att just det personliga
stödet, att någon tror och stöttar just mig som person, till och med kan vara avgörande för om
individen vågar ta steget eller ej (detta gäller både kvinnor och män, men kvinnor har oftast en
större vilja att ta hjälp av andra).
Vi ser det som grundläggande att använda oss av metoder som främjar jämställdheten och
förebygger risken för både dubbel och flerfaldig diskriminering.
Metoderna ska också vara olika, för vi är alla olika och har helt olika behov för att komma vidare
mot en anställning. Vissa personer behöver förebilder som ”gått vägen” och lyckats, andra
behöver personlig coachning för att välja väg, undanröja hinder eller ta sig i mål, medan andra
kanske är i behov av ren rådgivning och handledning med tydliga, individanpassade uppgifter och
handlingsplaner.
Många av våra könsmönster är så djupt rotade att vi ibland inte ens är medvetna om att de
existerar. Ibland är det först genom att vi tar hjälp av varandra att granska vad och hur vi faktiskt
gör, samt hur vi faktiskt förhåller oss till olika situationer, som vi kan skapa förändring mot ökad
jämställdhet. Därför kommer FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning tillsammans med R4-metoden vara ett bra hjälpmedel i det dagliga arbetet
med att hålla vårt jämställdhetsarbete levande.
Vi kommer att i vår vision om ett kommande genomförandeprojekt ta hänsyn till jämställdhet
som en egen del i arbetet. Vi kommer även att arbete praktiskt med jämställdhet som fokus med
hjälp av FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning. Därför kommer våra
arbetsmarknadscenter, såväl fysiska som det digitala, att se till hela människan, och arbeta
aktivt med jämställdhet redan i uppbyggnadsfasen.
5(10)
Slutrapport förprojektering
Tillgänglighet för personer med funktionshinder
Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt
genomförandeprojekt?
ÅTGÄRDER VI VIDTAGIT
Eftersom vi arbetar för personer med olika fysiska funktionsnedsättningar i vårt projekt så har
tillgänglighetsperspektivet varit ett krav (och en självklarhet) för oss. Arbetet har också
underlättats av att en av projektledarna själv sitter i rullstol och därför har erfarenhet och stort
kunnande inom olika områden av tillgänglighet.
Rent praktiskt har vi arbetat med fysisk tillgänglighet beträffande lokalval och geografiskt val för
våra aktiviteter. Vi har tagit hänsyn till eventuella matallergier och valt rök- och parfymfria Iokaler.
I kommunikation via utskick och liknande har vi använt oss av digitalt tillgänglighetsanpassade
PDFer. Detta är lika självklart att arbeta med i ett genomförande projekt eftersom det ”sitter i
ryggmärgen” hos vårt arbetsteam.
Vår vision att starta ett digitalt arbetsmarknadscenter är i sig baserat helt på ett
tillgänglighetstänk. Det ska vara lätt att nå stödet, hjälpen, tipsen och inspirationen som gör att
man orkar ”gå en rond till” med sitt eget arbetssökande.
Om detta finns som en möjlighet i varje hem som också har en dator med internetuppkoppling,
så är ytterligare ett hinder undanröjt.
Att personligen ta sig från en plats till en annan kan vara ett hinder för vissa personer med fysisk
funktionsnedsättning. Kanske är man avhängig av att någon annan ska åka med, avhängig av att
beställa tid med färdtjänst eller liknande och då kan större delen av energin till att söka ett
arbete vara förbrukad på alla kringarrangemang innan man ens kommit fram till ett fysiskt
arbetsmarknadscenter.
I vår rapport DIGITALT, finns mer detaljerad information om hur vi tänker kring tillgänglighet och
digitalt arbetsmarknadscenter.
Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och
innovation)
Hur har ni arbetat med relevanta programkriterier för ert projekt? Hur har det
hjälpt er att förbereda er inför ett eventuellt genomförandeprojekt?
VÅRT ARBETE MED PROGRAMKRITERIERNA
Under en halvdagsträff, som vi deltog på, som kallas SPEL, Strategiskt påverkan, förklarades det
grundligt vad strategisk påverkan är. Och under den här träffen så insåg vi att vi har oerhört stor
del i vårt projekt och vår tanke som är just strategisk påverkan.
Samverkan och Strategisk påverkan
Kontakter och samarbete är viktigt och givande, därför har vi lagt stor vikt vid det arbetet. Som
exempel har vi:
knutit drygt 30 helt nya värdefulla kontakter viktiga för framtiden
6(10)
Slutrapport förprojektering
intervjuat ca 70 involverade personer om funktionsnedsättning och arbetsmarknad på
något sätt
ringt ungefär 60 telefonsamtal till nya externa kontakter
haft 28 fysiska möten av extern karaktär
kommunicerat om projektet via digitala medier som facebook och twitter drygt 80
gånger
....för att nämna något som summerar projekttidens 6 månader.
Vi har också skapat och fysiskt tagit fram ett grafiskt koncept där vi visar våra idéer konkret för
nuvarande och framtida samarbetspartners. Vi vill med detta ge intrycket av att vår tänkta
verksamhet och vision redan existerar och lever. Syftet är att lättare kunna ge en klar bild av vad
vi vill genomföra och skapa större förutsättningar att få acceptans för idén i kommande ansökan
och gentemot olika myndigheter.
Via http://funkibator.se/arbetekarriar/ och 10 olika tryckta foldrar har vi målat upp vår vision
grafiskt och levande. Utöver det här en ”dummy” på en tidning och en webb-TV-kanal med
arbetsinriktning.
Vi har också skapat de 4 rapporter, DIGITALT, JÄMSTÄLLDHET, OMVÄRLD och BEHOV som vår
projekttid skulle mynna ut i. Dessa är, tillsammans med det grafiska konceptet, färdiga
byggstenar till ett genomförandeprojekt som gör oss i princip helt klara att trycka på start och dra
igång.
Som konkreta resultat av vårt arbetssätt har följande kontakter utvecklats under och efter
förprojekteringen i syfte att generera samverkan till ett genomförandeprojekt:
Vi har redan blivit inbjudna till Arbetsförmedlingens personalgrupp på rehabsidan. Med
på mötet var cirka 12 personer som arbetar med olika typer av tjänster knutet till
funktionsnedsättning. Under det här mötet presenterade vi våra tankar, idéer och
verksamheten ”Funkibator Arbete & Karriär”.
Vidare har vi blivit inbjudna till något som heter FINSAM, en samordningsverksamhet
med nationell finansiering, där man arbetar med personer som har två eller flera
myndighetskontakter. De är intresserade och nyfikna på vad det är vi har gjort.
Vidare har vi också blivit inbjudna till att träffa några handläggare på försäkringskassan
som arbetar med personer med funktionsnedsättning. På samma sätt där så vill de veta
vad det är för tankar och idéer som vi har.
Sen har vi ett pågående samarbete med Furuboda där vi har gjort en annan ansöka
tillsammans kring demokratifrågor och FN-konventionen för personer med
funktionsnedsättning där flera artiklar i den rör arbete för personer med
funktionsnedsättning. Blir det här beviljat så kommer det gå hand i hand med ett
eventuellt genomförandeprojekt inom ramen för ESF.
På SPEL-träffen fick vi kontakt med ett annat projekt. De hade byggt upp en hel
verksamhet med butik, restaurang, verkstad och liknande. Det här inspirerade oss och vi
7(10)
Slutrapport förprojektering
fick vetskap att man kan göra ett kombinationsprojekt mellan ESF och Tillväxtverket och
på så sätt få stöd för vissa verksamhetsinriktade investeringar. Dessutom är det väldigt
intressant med transnationella inslag inom ramen för ett framtida projekt då vi redan
arbetar med mycket internationella frågor.
Lärande miljöer och innovation
På samma sätt som punkterna ovan kommit till oss här även detta:
Våra digitala delar kring idéerna kring ett digitalt arbetsmarknadscenter har spritt sig
vidare där olika aktörer har önskat kompetensutveckling inom digitalt och sociala
medier. Det är något som vi arbetat vidare med utanför och parallellt med
förprojekteringen. Där har vi utbildat personalen på Grimslövs folkhögskola, personal på
vuxenhabiliteringen, handikappföreningar på Handikapprörelsens idé och
kunskapscenter.
Vidare har olika delar som framkommit ur förprojekteringen lett vidare till att kunna
användas som studiematerial i distanskursen ”Funktionsnedsättning i det nutida
samhället”. Det här är en distanskurs över en termin på halvfart. Läs mer om den på
www.distanskursen.se
Att tänka nytt är kul och att kombinera olika befintliga sätt för att skapa något nytt är i allra
högsta grad innovation.
I vårt projekt har den redan befintliga (och framtidens) digitala teknik stått i centrum för att skapa
ett innovativt sätt att få fler personer ut i arbetslivet. Vi vill låta områdena funktionsnedsättning
och arbetsmarknadsverksamhet förenas med områden som sociala medier, nya
organisationsformer, nya arbetssätt, ny metodik med mera.
Ett exempel på en av de nya metoder vi provat på under förprojekteringen är att coacha på
distans via digitala verktyg som MSN, Videosamtal och telefon. Med mycket positiv återkoppling
från både deltagare och coacher.
Några delar som visar på hur vårt arbete inom dessa områden fungerat och kommer att leva
vidare efter förprojekteringen och i ett kommande genomförande.
Uppföljning under förprojekteringen
Beskriv kortfattat hur ni arbetade med uppföljning under förprojekteringen:
INTERN UPPFÖLJNING
Vi har medvetet använt oss av de digitala sätten att kommunicera på internt så mycket som
möjligt och så viss använt tiden mycket mer effektivt. På så sätt har vi också gjort täta
uppföljningar sinsemellan och hela tiden stämt av med varandra att vi gör rätt saker rätt.
Totalt har vi klarat oss på 14 fysiska interna möten och endast 6 telefonmöten under dessa 6
månader.
8(10)
Slutrapport förprojektering
Avstämning
Projektledarna har regelbundet stämt av med varandra via:
Mail
MSN
Yammer (realtidsnyhetsbrev där alla berättar vad de gör)
SMS
Dropbox (ny sorts fildelning)
Remember The Milk (digital ”att-göra-lista”)
Dokumentation
De dokument som projektledarna delat med varandra under oktober har skett via:
Dropbox - här har vi delat gemensamma dokument med varandra, lagt till, redigerat och
uppdaterat. Vi har även lagt dokument från externa aktörer här. Detta har varit en stor
tillgång under hela rapportskrivningstiden. Att alla inblandade kan komma åt alla
dokument oavsett varifrån de sitter och arbetar geografiskt. Enkelt, smidigt och
tidseffektivt.
Remember The Milk har varit vår gemensamma, och lättöverskådliga att-göra-lista.
Genom Remember the milk har vi haft gemensam kontroll över vilken fas vi är i på
detaljnivå, och eftersom tjänsten för automatiskt arkiv med datum och tidsmarkering
över avklarade uppgifter har det också varit lätt att summera.
EXTERN UPPFÖLJNING
Under hela projekttiden har vi flitigt använt oss av sociala medier för att informera om projektets
fortskridande och aktuella händelser. Via redan befintliga kanaler som har anknytning till tidigare
har vi informerat om projektet. På så vis har vi då kunnat använda oss av respektive kontos
redan upparbetade nätverk. Via dessa kanaler, tillsammans med mailutskick, har vi hållit våra
kontakter under projektet uppdaterade och fördelen med dessa kanaler är att kontakterna också
på ett enkelt sätt kan återkoppla, vilket ger ytterligare en dimension till uppföljningen.
Twitter
Genom Twitter har vi haft möjlighet att sprida info om projektet,
som en nyhetskanal om vad som händer, till de personer som
följer oss.
I första hand har vi använt oss av följande twitterkanal:
www.twitter.com/funkibatorn. Projektledarna, Mia Karlsson och
Pia Hammargren, har också haft nyheter via sina egna
twitterkanaler:
www.twitter.com/piahammargren
www.twitter.com/modmia
Bild: Twitterflöde med nyheter inom
ESF-projektet.
Facebook
Genom Facebook har vi haft möjlighet att sprida info
om projektet, som en nyhetskanal om vad som händer,
Bild: Facebooksstatus
9(10)
Slutrapport förprojektering
till de personer som följer oss. Fördelen med Facebook är att gruppen då och då skickar ut ett
nyhetsbrev till de som är medlemmar. Då har vi haft möjlighet att skicka med info om vårt
projekt. Facebookgruppen vi använt oss heter Funkibator.se.
MSN
MSN är ett chattprogram som projektledarna använder sig av vid
dialog i projektet. Här har projektledarna, Mia Karlsson och Pia
Hammargren, också haft nyhetsspridning och kontaktskapande
aktiviteter.
När förprojekteringstiden avslutades, delgav vi våra 4 slutrapporter
till de externa kontakter vi haft under projekttiden. Vi passade
samtidigt på att presentera vår konceptskiss i form av foldrarna
och webbsidan via http://funkibator.se/arbetekarriar/ .
Bild: MSN statusfält hos en av
Andra erfarenheter som ni vill dela med er av
projketledarna
Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför? Vilka tips skulle ni vilja ge till framtida projekt?
DETTA HAR FUNGERAT BRA
Att våra aktiviteter, enkäter, brainstormingsmöten, coachningstester mm har mottagits
med sådan positivitet och många har valt att delta ideellt.
Att vi har hunnit knyta så många matnyttiga kontakter som vi kan arbeta vidare med
framöver.
Att vi hunnit göra allt vi föresatt oss + lite till.
Att vi har ett tydligt material både grafiskt och digitalt som visar vårt koncept och gör det
enkelt att förklara och sälja vidare vår vision.
Att de digitala verktyg som vi valt, MSN, Drop-box, google docs och Remember the Milk,
fortfarande fungerat smidigt och effektiviserat vårt arbete.
Att vi som projektledare varit så synkade och samspelta i vår information till varandra.
Att vi haft väldigt kul och att vi varit engagerade för projektet och de frågor som vi
arbetar med.
Att arbetet fungerar som planerat och blir mer än vad vi hade planerat!
Vi upplever att vi hela tiden legat i fas med projektet. Vi har varit tydliga i vår interna
kommunikation, stämt av med varandra regelbundet och haft verktyg för vår dokumentation som
fungerat bra. Vi har också haft bra kontroll över vårt planeringsarbete.
DETTA HAR FUNGERAT MINDRE BRA
Att vi inte haft tid tillräckligt med allt som vi vill ta för oss. Vi är klara med ESF-projektet
inom ramen för projektplanen men det har uppstått så många nya möjligheter och spår
10(10)
Slutrapport förprojektering
som kräver fortsatt arbete efteråt utanför själva ESF-projektet. Både bra och mindre bra
beroende på hur man ser det.
Att vi har skickat in ansökningar om utbetalningar men eftersom granskningen av dessa
inte är klara nu ens vid projektets avslut skapar en viss osäkerhet och oro kring om vi
har förklarat allt på ett bra sätt och redovisat allt ekonomiskt på ett komplett sett.
Egentligen vill man ha snabb feedback för att snabbt korrigera om något är fel i det
ekonomiska. Nu när allt redan är över är det ju inte mycket att göra om det blivit fel.
TIPS TILL FRAMTIDA PROJEKT
Börja i slutet – hur vill vi att vår projekttid ska avslutas, med vilket resultat och vägar
vidare? När det är klart kan vägen dit bockas av, bilda en handlingsplan, och sen är det
bara att börja göra.
Ta hjälp tidigt – de kontaktpersoner som finns att tillgå på ESF-kontoren sitter på massor
utav kunskap och erfarenhet.
Skapa tydliga, enkla dokumentationsrutiner – dokumentera, redan från början allt som
sker, och gör det löpande och detaljrikt – det underlättar vid rapportdax.
Samverka med andra – ju fler engagerade inom samma område desto djupare och
bredare insikt och resultat.
Var lyhörd och öppen – kanske finns det saker på vägen som kan ge mervärde till ert
projekt som ni inte tänkt på innan.
Ha kul – att göra det man gillar gör resultatet så mycket bättre.
Kontaktpersoner
Vem ska man kontakta om man är intresserad av mer information?
KONTAKTPERSONER
Stefan Johansson, stefan@[email protected]
Pia Hammargren, [email protected]
Mia Karlsson, [email protected]
