1 Vad ska lärare kunna och vad ska de klara av att göra? Om

advertisement
1
Vad ska lärare kunna och vad ska de klara av att göra? Om kompetensområden för lärare
och därmed dess utbildning, ett underlag för det fortsatta arbetet med en gemensam
uppföljningsaktivitet av kvalitet i lärarutbildning
Del 2 - innehåll:
1. Generella akademiska kompetenser:
a. Framework for Qualifications of The European Higher Education Area (EQF)
b. Svenska generella kompetenser: Examensbeskrivningar för generella examina
2. Lärarkompetenser
a. Kompetenser för lärare i Sverige:
i. Enligt befintlig examensbeskrivning för lärarutbildning
ii. Lärarkompetenser utifrån nuvarande läroplaner
b. Amerikanska lärarkompetenser enligt NCATE, NBPTS,
c. Ett forskningsperspektiv (USA)
3. Avslutningsvis – Studentspegeln
4. Bilaga: Tablåsammanställning
1. Generella akademiska kompetenser
A. Internationellt - Framework for Qualifications of The European Higher Education Area
Lärarutbildningen är dels en yrkesutbildning men som en akademisk professionsutbildning ska den också svara mot de generella
akademiska kompetenskrav som ställs för generell akademisk examen. Här görs antagandet att de generell akademiska
kompetenserna kommer till uttryck dels i A Framework fo Qualifications of The European Higher Education Area (2005), dels i den
svenska examensordningen (2007).
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
2
Centralt för strävandena att etablera European Higher Education Area var att utveckla nivåbeskrivningar som kunde göra utbildning i olika
länder jämförbart. Jämförelser av utbildningssystemets strukturer utgick vanligen från antingen den studerandes ålder eller antal studieår.1 Visst
värde finns förstås id etta men olikheterna är tämligen stora och den typen an utgångspunkter fokuserar utbildningarnas kärna – lärandet. Arbetet
resulterade i de s.k Dublin descriptors (2004) vilka kan läsas som examensbeskrivningar för olika studienivåer och består av följande element:





knowledge and understanding;
applying knowledge and understanding;
making judgements;
communications skills;
learning skills.2
Ramverkstexten skriver om dessa nivåbeskrivningar på följande sätt:
The Dublin Descriptors offer generic statements of typical expectations of achievements and abilities associated with qualifications that
represent the end of each of a Bologna cycle. They are not meant to be prescriptive; they do not represent threshold or minimum requirements
and they are not exhaustive; similar or equivalent characteristics may be added or substituted. The descriptors seek to identify the nature of the
whole qualification. The descriptors are not subject specific nor are they limited to academic, professional or vocational areas. For particular
disciplines the descriptors should be read within the context and use of language of that discipline. Wherever possible, they should be crossreferenced with any expectations/competencies published by the relevant community of scholars and/or practitioners.
Qualifications that signify completion of short
cycle and the first cycle are awarded to students
who
(short cycle)
 have demonstrated knowledge and
understanding in a field of study that builds
upon general secondary education and is
typically at a level supported by advanced
textbooks; such knowledge provides an
Qualifications that signify completion of the
second cycle are awarded to students who
Qualifications that signify completion of the third
cycle are awarded to students who


have demonstrated knowledge and
understanding that is founded upon and
extends and/or enhances that typically
associated with the first cycle, and that
provides a basis or opportunity for originality
in developing and/or applying ideas, often
1
have demonstrated a systematic understanding
of a field of study and mastery of the skills and
methods of research associated with that field;
have demonstrated the ability to conceive,
design, implement and adapt a substantial
process of research with scholarly integrity;
Se till exempel UNESCOs International Standard Classification of Education (ISCED) från 1997 http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm
2
Hela dokumentet finns på http://www.bologna-bergen2005.no/Docs/00-Main_doc/050218_QF_EHEA.pdf Dublin descriptors behandlas på s 63ff
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
3




underpinning for a field of work or vocation,
personal development, and further studies to
complete the first cycle;
can apply their knowledge and understanding
in occupational contexts;
have the ability to identify and use data to
formulate responses to well-defined concrete
and abstract problems;
can communicate about their understanding,
skills and activities, with peers, supervisors
and clients;
have the learning skills to undertake further
studies with some autonomy.



(first cycle)
 have demonstrated knowledge and

understanding in a field of study that builds
upon their general secondary education, and
is typically at a level that, whilst supported by
advanced textbooks, includes some aspects
that will be informed by knowledge of the
forefront of their field of study;
 can apply their knowledge and understanding
in a manner that indicates a professional29
approach to their work or vocation, and have
competences typically demonstrated through
devising and sustaining arguments and solving
problems within their field of study;
 have the ability to gather and interpret
relevant data (usually within their field of
study) to inform judgements that include
reflection on relevant social, scientific or
ethical issues;
 can communicate information, ideas,
problems and solutions to both specialist and
within a research context;
can apply their knowledge and understanding,
and problem solving abilities in new or
unfamiliar environments within broader (or
multidisciplinary) contexts related to their
field of study;
have the ability to integrate knowledge and
handle complexity, and formulate judgements
with incomplete or limited information, but
that include reflecting on social and ethical
responsibilities linked to the application of
their knowledge and judgements;
can communicate their conclusions, and the
knowledge and rationale underpinning these,
to specialist and nonspecialist audiences
clearly and unambiguously;
have the learning skills to allow them to
continue to study in a manner that may be
largely self-directed or autonomous.
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12




have made a contribution through original
research that extends the frontier of
knowledge by developing a substantial body of
work, some of which merits national or
international refereed publication;
are capable of critical analysis, evaluation
and synthesis of new and complex ideas;
can communicate with their peers, the larger
scholarly community and with society in
general about their areas of expertise;
can be expected to be able to promote, within
academic and professional contexts,
technological, social or cultural advancement
in a knowledge based society.
4

non-specialist audiences;
have developed those learning skills that are
necessary for them to continue to undertake
further study with a high degree of autonomy.
Ett försök att systematisera några kärnkompetenser med utgångspunkt i A Framework for Qualifications of The European Higher Education Area skulle kunna
se ut så här:











systematic knowledge and understanding in the field of study
capacity to integrate knowledge an handle complexity
ability to gather and interpret relevant data to inform judgments,
ability to make judgments despite limited or incomplete information,
ability to apply knowledge in an occupational/professional context as well as to unfamiliar environments and a multidisciplinary contexts
mastery of skills and research methods
ability to identify problems, formulate responses on independent basis
ability for critical analysis, evaluation and autonomous synthesis
ability to with scholarly integrity reflect on social and ethical responsibilities and formulate judgments.
ability to communicate
learning skills and ability to identify need for further learning
B. Svenska akademiska kompetenser enligt examensbeskrivningar för generella examina
När man jämför dessa kompetensbeskrivningar med de som presenteras i den svenska högskolans examensordning för generella examina finner
man en stark överensstämmelse. Det är inte att förvåna efter som själva upplägget var att man skulle utveckla dessa europagemensamma
beskrivningar vilka sedan respektive land åtog sig att implementera i de nationella högskolesystemen. För svenskt vidkommande innebar det en
omarbetning av examensbeskrivningarna. Den svenska implementeringen innebar inte att de fem olika elementen (ovan) infördes. Istället
strukturerades kompetensbeskrivningarna av begreppsparen:
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
5



Kunskap och förståelse
Färdighet och förmåga
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Schematiserat ser den svenska högskolans generella ramverk för akademiska kompetenser ut som följer:
Generell examina
Högskoleexamen
Kunskap och förståelse

visa kunskap och förståelse inom det
huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen, inbegripet kännedom
om områdets vetenskapliga grund och
kunskap om några tillämpliga metoder
inom området.



Kandidatexamen

visa kunskap och förståelse inom
huvudområdet för utbildningen,
inbegripet kunskap om områdets
vetenskapliga grund, kunskap om
tillämpliga metoder inom området,
fördjupning inom någon del av
området samt orientering om aktuella
forskningsfrågor.




Magisterexamen

visa kunskap och förståelse inom
huvudområdet för utbildningen,
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
Värderingsförmåga och
förhållningssätt
Färdighet och förmåga

visa förmåga att söka, samla och kritiskt
tolka relevant information för att formulera
svar på väldefinierade frågeställningar inom
huvudområdet för utbildningen,
visa förmåga att redogöra för och diskutera
sitt kunnande med olika grupper, och
visa sådan färdighet som fordras för att
självständigt arbeta med vissa uppgifter
inom det område som utbildningen avser.
visa förmåga att söka, samla, värdera och
kritiskt tolka relevant information i en
problemställning samt att kritiskt diskutera
företeelser, frågeställningar och situationer,
visa förmåga att självständigt identifiera,
formulera och lösa problem samt att
genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och skriftligt
redogöra för och diskutera information,
problem och lösningar i dialog med olika
grupper, och
visa sådan färdighet som fordras för att
självständigt arbeta inom det område som
utbildningen avser.
visa förmåga att integrera kunskap och att
analysera, bedöma och hantera komplexa

visa kunskap om och ha
förutsättningar för att hantera etiska
frågeställningar inom huvudområdet
för utbildningen.

visa förmåga att inom
huvudområdet för utbildningen
göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter,
visa insikt om kunskapens roll i
samhället och om människors
ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt
behov av ytterligare kunskap och att
utveckla sin kompetens.



visa förmåga att inom
huvudområdet för utbildningen
6

inbegripet såväl överblick över området
som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av området samt insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, och
visa fördjupad metodkunskap inom
huvudområdet för utbildningen.



Masterexamen


visa kunskap och förståelse inom
huvudområdet för utbildningen,
inbegripet såväl brett kunnande inom
området som väsentligt fördjupade
kunskaper inom vissa delar av området
samt fördjupad insikt i aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete, och
visa fördjupad metodkunskap inom
huvudområdet för utbildningen.




Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
företeelser, frågeställningar och situationer
även med begränsad information,
visa förmåga att självständigt identifiera och
formulera frågeställningar samt att planera
och med adekvata metoder genomföra
kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
visa förmåga att muntligt och skriftligt klart
redogöra för och diskutera sina slutsatser
och den kunskap och de argument som
ligger till grund för dessa i dialog med olika
grupper, och
visa sådan färdighet som fordras för att delta
i forsknings- och utvecklingsarbete eller för
att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
visa förmåga att kritiskt och systematiskt
integrera kunskap och att analysera, bedöma
och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer även med
begränsad information,
visa förmåga att kritiskt, självständigt och
kreativt identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med
adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar och
därigenom bidra till kunskapsutvecklingen
samt att utvärdera detta arbete,
visa förmåga att i såväl nationella som
internationella sammanhang muntligt och
skriftligt klart redogöra för och diskutera
sina slutsatser och den kunskap och de
argument som ligger till grund för dessa i
dialog med olika grupper, och
visa sådan färdighet som fordras för att delta
i forsknings- och utvecklingsarbete eller för
att självständigt arbeta i annan kvalificerad





göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på
forsknings- och utvecklingsarbete,
visa insikt om vetenskapens
möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors
ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt
behov av ytterligare kunskap och att
ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
visa förmåga att inom
huvudområdet för utbildningen
göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga
och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på
forsknings- och utvecklingsarbete,
visa insikt om vetenskapens
möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors
ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt
behov av ytterligare kunskap och att
ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
7
Licentiatexamen

visa kunskap och förståelse inom
forskningsområdet, inbegripet aktuell
specialistkunskap inom en avgränsad
del av detta samt fördjupad kunskap i
vetenskaplig metodik i allmänhet och
det specifika forskningsområdets
metoder i synnerhet.



Doktorsexamen


visa brett kunnande inom och en
systematisk förståelse av
forskningsområdet samt djup och
aktuell specialistkunskap inom en
avgränsad del av forskningsområdet,
och
visa förtrogenhet med vetenskaplig
metodik i allmänhet och med det
specifika forskningsområdets metoder i
synnerhet.



Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
verksamhet.
visa förmåga att kritiskt, självständigt och
kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar, att
planera och med adekvata metoder
genomföra ett begränsat forskningsarbete
och andra kvalificerade uppgifter inom givna
tidsramar och därigenom bidra till
kunskapsutvecklingen samt att utvärdera
detta arbete,
visa förmåga att i såväl nationella som
internationella sammanhang muntligt och
skriftligt klart presentera och diskutera
forskning och forskningsresultat i dialog
med vetenskapssamhället och samhället i
övrigt, och
visa sådan färdighet som fordras för att
självständigt delta i forsknings- och
utvecklingsarbete och för att självständigt
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
visa förmåga till vetenskaplig analys och
syntes samt till självständig kritisk
granskning och bedömning av nya och
komplexa företeelser, frågeställningar och
situationer,
visa förmåga att kritiskt, självständigt,
kreativt och med vetenskaplig noggrannhet
identifiera och formulera frågeställningar
samt att planera och med adekvata metoder
bedriva forskning och andra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar och att
granska och värdera sådant arbete,
med en avhandling visa sin förmåga att
genom egen forskning väsentligt bidra till
kunskapsutvecklingen,





visa förmåga att göra
forskningsetiska bedömningar i sin
egen forskning,
visa insikt om vetenskapens
möjligheter och begränsningar, dess
roll i samhället och människors
ansvar för hur den används, och
visa förmåga att identifiera sitt
behov av ytterligare kunskap och att
ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
visa intellektuell självständighet och
vetenskaplig redlighet samt förmåga
att göra forskningsetiska
bedömningar, och
visa fördjupad insikt om
vetenskapens möjligheter och
begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den
används.
8




visa förmåga att i såväl nationella som
internationella sammanhang muntligt och
skriftligt med auktoritet presentera och
diskutera forskning och forskningsresultat i
dialog med vetenskapssamhället och
samhället i övrigt,
visa förmåga att identifiera behov av
ytterligare kunskap, och
visa förutsättningar för att såväl inom
forskning och
utbildning som i andra kvalificerade
professionella sammanhang bidra till
samhällets utveckling och stödja andras
lärande.
Kompetenser beskrivna för examina på forskarnivå kan naturligen inte läggas till grund för en beskrivning av lärarkompetenser. De redovisas här
eftersom de i någon mening också anger vilka röda trådar som förväntas vara genomgående i hela det högre utbildningssystemet. Kompetenser
avseende examina på grund- avancerad nivå kan systematiseras till följande sammanställning. En lärare bör ha:








vetenskapligt grundad kunskap samt förmåga att kritiskt och systematiskt integrera, analysera och bedöma komplexa företeelser
kännedom om vetenskapliga metoder
insikt i aktuell forskning och i utvecklingsarbeten samt ha förmåga att bidra till dess utveckling
förmåga att söka, samla och kritiskt bearbeta information utifrån egna och av andra definierade frågeställningar
förmåga att självständigt och kreativt kunna planera och genomföra kvalificerade arbetsuppgifter
förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt
förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt ha insikt i vetenskapens roll och begränsning
förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap sam ta ansvar för sin kunskapsutveckling
2. Lärarkompetenser
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
9
A. Kompetensområden för lärare i Sverige
i. Enligt befintlig examensbeskrivning för lärarutbildning
Den nuvarande lärarutbildningens examensmål tas bör inte tas till utgångspunkt för en longitudinell alumnstudie då själva studien därmed skulle bli
programberoende i negativ mening. Den problematiken kan dock övervinnas i ett andra led. Systematiserande av kompetenserna från flera tiotal
avgränsade kompetenser till några få breda kompetensområden innebär med nödvändighet svårigheter, inte minst av utbildningsideologisk art.
Förskjutningar är oundvikliga liksom konsekvenser av bortväljande. Nedan görs dock ett sådant försök som resulterar i sju kompetensområden. Dessa
avses ställas i relation till andra koncept för kompetensidentifikation för vinnande av högre generalitet.
Gällande examensbeskrivning för lärarexamen3
Mål: För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets,
förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt
gällande föreskrifter och riktlinjer.
Tentativa bearbetningar
Kunskap och förståelse
Lätt förkortat
Systematiserat (I)
För lärarexamen skall studenten:
1.
2.
3.
visa sådan kunskap i ämnen eller inom
ämnesområden som krävs för den verksamhet som
utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets
eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om
relevanta metoder inom verksamheten samt visa
insikt om aktuella forskningsfrågor,
visa kunskap om lärande och undervisning,
visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och
matematikens betydelse för barns och elevers
1.
2.
3.
4.
5.
6.
3
kunskap i ämnen/ämnesområden
kunskap om ämnets eller ämnesområdets
vetenskapliga grund, metoder samt insikt i aktuella
forskningsfrågor,
kunskap om lärande och undervisning,
kunskap om läs- och skrivinlärningens och
matematikens betydelse för barns och elevers
kunskapsutveckling
kunskap om betydelsen av ett
jämställdhetsperspektiv.
(FöFriGRT)kunskap i läs- och skrivinlärning och i
1. Ämneskunskap
2. Vetenskaplig teori och metod
(=grund?)
3. Kunskap om lärande och
undervisning
4. Kunskap om basfärdigheters
betydelse och inlärning
http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=
SFST&%24%7BFORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1993%3A100&RUB=&ORG=&%24
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
10
4.
5.
6.
7.
8.
kunskapsutveckling, och
visa kunskap om betydelsen av ett
jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska
verksamheten och vid presentation av
ämnesstoffet.
För undervisning och annan pedagogisk
verksamhet i förskola, förskoleklass och
grundskolans tidigare år skall studenten dessutom
visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning
och i grundläggande matematikinlärning.
För undervisning i grundskolan och i
gymnasieskolan skall studenten dessutom
- visa mycket god kunskap i att analysera och
bedöma elevers kunskapsutveckling samt god
kunskap i betygssättning.
Färdighet och förmåga
För lärarexamen skall studenten
1.
2.
3.
4.
5.
visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller
inom ämnesområden och om lärande och undervisning
som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så
att alla barn och elever lär och utvecklas,
visa förmåga att förmedla och förankra
samhällets och demokratins värdegrund,
visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa
gällande regelverk som syftar till att förebygga och
motverka diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever,
visa förmåga att självständigt och tillsammans
med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisning och annan pedagogisk verksamhet och
delta i ledningen av denna,
visa förmåga att analysera, bedöma,
dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling
i förhållande till verksamhetens mål samt informera och
7.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
grundläggande matematikinlärning.
-(GRS/GY) kunskap i att analysera och bedöma
elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i
betygssättning.
Lätt förkortat
förmåga att omsätta kunskaper i ämnen
/ämnesområden och om lärande/ undervisning så att
alla barn och elever lär och utvecklas,
förmåga att förmedla och förankra samhällets
och demokratins värdegrund,
förmåga att förmedla, förankra och tillämpa
gällande regelverk,
förmåga att självständigt och tillsammans med
andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla
undervisning samt att leda denna,
förmåga att analysera, bedöma, dokumentera
och värdera elevers lärande och utveckling , att
informera och samarbeta med föräldrar och
vårdnadshavare,
förmåga att använda informationsteknik och
inse betydelsen av olika mediers roll
-förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata,
systematisera och reflektera över både egna och
andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
5. Kunskap om den
demokratiska värdegrunden
Systematiserat (I)
6. att undervisa
7. att förankra och tillämpa
demokratins värdegrund
8. att planera, genomföra,
utvärdera och utveckla
undervisning
9. att analysera, bedöma,
dokumentera och värdera
lärande
10. att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och
reflektera över erfarenheter
och forskning
11
6.
7.
8.
samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
visa förmåga att använda informationsteknik i
den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av
olika mediers roll för denna, och
visa förmåga att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över både egna
och andras erfarenheter och relevanta
forskningsresultat för att därigenom bidra till
utvecklingen av yrkesverksamheten och
kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden.
För lärarexamen på avancerad nivå omfattande
240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten
dessutom visa fördjupad förmåga att kritiskt och
självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över
både egna och andras erfarenheter och relevanta
forskningsresultat.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För lärarexamen skall studenten
1.
2.
3.
4.
visa självkännedom och empatisk förmåga,
visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra
bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga,
samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande
av de mänskliga rättigheterna,
visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
visa förmåga att identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det
pedagogiska arbetet.
8.
förmåga att bidra till utvecklingen av
yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen
12. att kommunicera (?)
1.
2.
3.
4.
Lätt förkortat
självkännedom och empatisk förmåga,
förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med
särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
förmåga till ett professionellt förhållningssätt
gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och
- förmåga att identifiera behov av ytterligare
kunskap och kompetens
Tentativ systematisering (II) av kompetensområden i nuvarande examensbeskrivning:
1.
11. att bidra till utveckling
Ämneskunskap (motsvarande, ungefärligen verksamhetsinriktad kunskap)
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
Systematiserat (I)
13. självvärderingsförmåga och
empatisk förmåga
14. förmåga att göra
bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och
etiska aspekter
12
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Vetenskaplig grund (vetenskapsteori, vetenskaplig metod och teori)
Kunskap om lärande och undervisning (förmåga att undervisa + att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning + att
analysera, bedöma, dokumentera och värdera lärande + att kommunicera)
Kunskap om basfärdigheters betydelse och inlärning
Kunskap om den demokratiska värdegrunden (och förmåga att förankra och tillämpa demokratins värdegrund)
Förmåga att bidra till utveckling genom att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning
Professionellt förhållningssätt (självvärderingsförmåga och empatisk förmåga samt förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter)
ii. Lärarkompetenser utifrån nuvarande läroplaner
En utgångspunkt för den tänkta alumnstudien är att den ska vara så pass generell att den kan stå sig över sid. Det innebär att den inte bör vara
knuten till kompetensbeskrivningar eller föreskrifter i den aktuella lärarutbildning men inte heller i specifika läroplaner. Dock – liksom det ovan
befanns värdefull att försöka systematisera de olika kompetensfälten med utgångspunkt i nuvarande examensbeskrivning för erhållande av
lärarexamen kan det vara värdefullt att genomföra en liknande bearbetning av vad som framskrivs i LPO 94 om vad dels alla i skolan ska göra
(lärare antas inbegripna i ”alla”), dels vad som föreskrivs som särskilda läraruppdrag. Nedan redovisas en modell för detta.
Område
Normer och värden
Kunskaper
Alla ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för
samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
också utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av
solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka trakasserier och förtryck av
individer eller grupper och
• visa respekt för den enskilda individen och i det
vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
• uppmärksamma och hjälpa elever i behov av
särskilt stöd och
• samverka för att göra skolan till en god miljö för
utveckling och lärande.
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
Lärare ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund
och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar
och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler
som en grund för arbetet och för samarbete.
• utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,
• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,
• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda
olika uttrycksmedel,
• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,
13
Elevernas ansvar och
inflytande
• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar
och inflytande över den sociala, kulturella och
fysiska skolmiljön.
Skola och hem
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att
man tillsammans kan utveckla skolans innehåll
och verksamhet.
Övergång och samverkan
Skolan och omvärlden
• verka för att utveckla kontakter med kultur- och
arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter
utanför skolan som kan berika den som en
lärande miljö och
• bidra till att motverka sådana begränsningar i
elevens studie- och yrkesval som grundar sig på
kön eller social eller kulturell bakgrund.
Bedömning och betyg
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected].umu.se. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och
• organisera och genomföra arbetet så att eleven
– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela
sin förmåga,
– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskaps utvecklingen går framåt,
– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,
– successivt får fl er och större självständiga uppgifter och
ett ökat eget ansvar,
– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och
– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin
inlärning och för sitt arbete i skolan,
• se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt
inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta
inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i
undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,
• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och
• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter
som präglar ett demokratiskt samhälle.
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och
kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation
och därvid iaktta respekt för elevens integritet.
• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,
• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och
i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt
• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och • medverka till att utveckla
kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra
till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.
• genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,
• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,
14
muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,
• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om
studieresultat och utvecklingsbehov och
• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande
till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.
B. Lärarkompetenser i USA: Ackreditering av program och certifiering av lärare,
kompetensbeskrivningar utifrån National Council for Accreditation of Teacher Education (NCATE) och
National Board for Professional Teaching Standards (NBPTS)
Den amerikanska utbildningskontextens diskussioner om vad lärare ska kunna har liksom den svenska genomgått olika faser. Debatten och
övervägandena har naturligen sina rötter i samhällets förändring och synsätten på utmaningarna i sig.4 Jämfört med den svenska debatten är det
mellan tummen och pekfingret två tydliga skillnader som framträder, dels de klara utgångspunkterna i det mångkulturella samhället, dels
certifieringssystemen. Vad gäller det senare omfattar systemet två olika delar. För det första olika former av ackreditering av utbildningsinstitutioner
och program och för det andra olika möjligheter att som enskild lärare erhålla någon form av certifiering (utöver erhållandet av examen från ett
program). Systemet kompliceras av skilda regler och praxis nationellt och på delstatsnivå samt det faktum att det i sig är mycket omdebatterat. Det
intressanta i detta sammanhang är om dessa företeelser kan ge input till en identifikation av centrala kompetensområden för en alumnstudie varför
ingen större översikt över problematiken görs, inte heller någon jämförelse mellan olika organ (man bör notera att systemet existerar i en
marknadsekonomi och är i den en form av big buisness).
National Council for Accreditation of Teacher Education (NCATE) är en key player. NCATE har fastställt olika standarder för ackreditering inom
området. (http://www.ncate.org/public/standards.asp) Dokumentet Professional Standards for the Accreditation of Teacher Preparation Institutions fastställer
följande standarder för ackreditering av utbildningsinstitutioner:5
4
En utmärkt översikt finns i Handbook on Research on Teacher Education. Enduring Questions in Changing Contexts. M Cochran-Smith, S Feiman-Nemser, D.J McIntyre and
K. E Demers (eds), Third Ed, New York 2008, p123-258.
5
http://www.ncate.org/documents/standards/NCATE%20Standards%202008.pdf
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
15
Standard 1: Candidate Knowledge, Skills, and Professional Dispositions 6
1A: content knowledge for teacher candidates
1B: Pedagogical Content Knowledge and Skills for Teacher Candidates
1C: Professional and Pedagogical Knowledge and Skills for Teacher Candidates
1D: Student Learning for Teacher Candidates
1E: Knowledge and Skills for Other School Professionals
1F: Student Learning for Other School Professionals
1G: Professional Dispositions for All Candidates
Standard 2: Assessment System and Unit Evaluation
Standard 3: Field Experiences and Clinical Practice
3A: Collaboration between Unit and School Partners
3B: Design, Implementation, and Evaluation of Field Experiences and Clinical Practice
3C: Candidates’ Development and Demonstration of Knowledge, Skills, and Professional Dispositions To Help All Students Learn
Standard 4: Diversity
4A: Design, Implementation, and Evaluation of Curriculum and Experiences
4b. Experiences Working with Diverse Faculty
4C: Experiences Working with Diverse Candidates
4D: Experiences Working with Diverse Students in P–12 Schools
Standard 5: Faculty Qualifications, Performance, and Development
Standard 6: Unit Governance and Resources
Innebörder av dessa standarder utvecklas i texten in i detaljer och för snart sagt alla områden finns det via länkar beskrivande dokument. För vart och
ett av dessa standards identifieras tre nivåer ( unacceptable, acceptable, target). Därutöver utvecklas standarder för olika studieområden, exv för
området Early Childhood Education Programs. Under rubriken What an early childhood professional must know and be able to do presenteras därefter kortfattat
standarder för området och via en länk kan man ta del av den fulla texten för området. En ordentlig genomgång av hela NCATEs och andra
ackrediteringsorgans standarder har helt klart en potential men omfattningen har medfört att ingen fullständig redovisning gjorts.
När det gäller certifiering av enskilda lärare har National Board for Professional Teaching Standards (NBTS) en lika central roll som NCATE har för
institutions- och programackreditering. NBPTS har sina rötter i det sena 80-talets diskussioner utifrån rapporterna A Nation at risk - The Imperative
6
underkategorier för nr 1, 3 och 4 redovisas då de åtminstone kan antas vara indirekt relevanta för ansatsen i denna text.
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
16
For Educational Reform (officiell utredning 1983) och A Nation Prepared - Teachers for the 21st Century. The Report of the Task Force on Teaching as a
Profession (Carnegie foundation).7 NBPTS utgår från fem core propositions:
1.
2.
3.
4.
5.
Teachers are Committed to Students and Their Learning
Teachers Know the Subjects They Teach and How to Teach Those Subjects to Students
Teachers are Responsible for Managing and Monitoring Student Learning
Teachers Think Systematically about Their Practice and Learn from Experience.
Teachers are Members of Learning Communities8
Liksom i NCATEs upplägg utvecklas sedan innebörderna av dessa och för varje område presenteras särskilda standarder. Nedan ges ett exempel,
området Social Studies – History med den valda verksamhets- och ålderinsriktningen Adolescence and Young Adulthood:



Preparing for Student Learning
o Knowledge of Students
o Valuing Diversity
o Knowledge of Subject Matter
Advancing Student Learning
o Advancing Disciplinary Knowledge and Understanding
o Promoting Social Understanding
o Developing Civic Competence
Supporting Student Learning
o Instructional Resources
7
A Nation at Risk - se http://www.ed.gov/pubs/NatAtRisk/index.html
A Nation prepared – se:
http://www.eric.ed.gov/ERICWebPortal/custom/portlets/recordDetails/detailmini.jsp?_nfpb=true&_&ERICExtSearch_SearchValue_0=ED268120&ERICExtSearch_SearchTyp
e_0=no&accno=ED268120
NBPTS publicerade enligt egna uppgifter senare What Teachers Should Know and Be Able to Do, se http://www.nbpts.org/UserFiles/File/what_teachers.pdf
8
http://www.nbpts.org/the_standards/the_five_core_propositio
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
17
o
o
o
o
o
Learning Environments
Assessment
Reflection
Family Partnerships
Professional Contributions
Både NCATE och NBPTS presenterar standarder som innehåller överväganden kring och presentation av kompetensområden utifrån vilka en
diskussion om avgränsningar av en alumnstudie för svenska lärarutbildningar kan genomföras. Man kan också notera att NBPTS av naturliga skäl
också håller sig med dels ett portfolieinstrument och en utvärderingsfunktion för att kunna stödja enskilda lärares dokumentation av sin kompetens på
vilken sedan ett certifieringsbeslut kan grundas. En analys av dessa modeller kan tillföra en del men får återstå av utrymmes och tidsskäl.
C. Ett forskningsperspektiv (USA)
Ovan har några olika modeller för att identifiera väsentliga områden utifrån skilda utgångspunkter – mer eller mindre generella och med skilda fokus.
För att ytterligare vidga synfältet görs nedan ytterligare en utblick - i amerikansk forskning och policy.
Området är outtömligt och ingen ambition görs här att var heltäckande. Istället tas ett exempel på en forskningsöversikt till utgångspunkt för
identifikationen av kompetensområden. American Educational Research Association (AERA) intierade under sent 90-tal etaberlingen av
forskningspanel för samlad översikt. Arbetet började 1999 och publicerades 2005. AERA-panelens översikt om forskning rörande lärarutbildning
omfattar dels mer generella forskningsöversikter, dels mer specifika. Man skulle kunna anta att de mer specifika delarna sätter fokus på särskilt viktiga
områden. Därtill kan läggas att panelen också formulerade en forskningsstrategi. Man skulle kunna tänka sig att översikterna över forskning om
centrala områden i lärarutbildningen kan ge ett historiskt input till en alumnenkät och att nämnda forskningsstrategi kan antas ge ett mer
framtidsorienterat input om sådant som det vore värdefullt att känna till.
Specifika översiktsområden
1.
2.
3.
Research on Effects of coursework in the Arts and
Sciences and in the Foundation of Education
Research on Methods Courses and Field
Experience
Research on pedagogical Approaches in Teacher
Forskningsstrategi del 1: on Research
Design and Methodology
1.
2.
3.
Clear and consistent definitions of terms
Full descriptions of data collection and analysis
methods and the context in which research is
conducted
Research situated in relation to relevant
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
Forskningsstrategi del 2: On Research
Topics
1.
2.
Research on preparing teachers for cultural
diversity and on recruiting a more diverse
teaching force
Research on teacher educators, teacher
education students, and graduates, and on the
18
4.
5.
Education
Research on Preparing Teachers for Diverse
Populations
Research on Preparing General Education
Teachers to Work With Students With Disabilites
theoretical frameworks
Development of more programs of research
More attention to the impact of teacher
education on teacher learning and teacher
practices
6. Research that connects teacher education and
student learning
7. Total portfolio of studies that includes
multidisciplinarity and multimethodological
approaches to studying the complexities of
teacher education
8. Development of better measures of teacher
knowledge and performance
9. Research that examines teacher preparation in
different subjects in addition to mathematics
and science that takes the subject taught into
account when examining the effects of teacher
education components and programs
10. More systematic analysis of clearly identifiable
alternatives in teacher education using
matching controls or random trials as separate
studies or in conjunction with in-depth case
studies
11. More in-depth multiinstitutional case studies of
teacher education programs and their
components
4.
5.
3.
4.
5.
6.
context of instruction
Research on teacher education curriculum and
program of study, and instructional interactions
Research on organizational arrangements
within programs
Research on the predictive validity of teacher
education program admissions standards
Research on important and overlooked topics
AERA-panelens arbete har fått stor uppmärksamhet och kan antas ha haft stor betydelse. Panelens breda och högklassiga sammansättning borgar
också för såväl förankring som kvalitet och relevans. Ett antagande som här görs är att de områden som AERA-panelen utpekar som väsentliga
forskningsområden också är väsentliga kunskapsområden för de organisationer som ansvarar för lärarutbildning i Sverige. En alumnenkät kan
omöjligen ge input till alla områden men de fem specifika översiktområdena kan det antas vara möjligt att beröra i en alumnenkät.
Samtida med AERA-panelens översikt är den till formatet långt obetydligare volymen A Good Teacher in Every Classroom. Preparing The Highly Qualified
teachers Our Children Deserves (2005). Volymen är redigerad av Linda Darling-Hammond och Joan Baratz-Snowden. Volymen är en sammanfattning av
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
19
den mer omfattande Preparing Teachers For a Changing World. What Teachers Should Learn and be Able To Do (Linda Darling-Hammond and John Bransford,
eds, 2005). Denna volym är inte bara mer omfattande, den redovisa den forskningsbas på vilken de rekommendationer som lämnas i den förra
volymen är baserade. Rekommendationerna som närmast kan sägas utgöra ett ramverk och ett försök att strukturera dem ser ut så här:
Preparing teachers for a Changing World – a Vision of Professional
Practice
Teaching as a
Profession
Knowledge of Learners
and Their development in
Social Contexts:
 Learning
 Human Development
 Language
Knowledge of Subject
matter and Curriculum
Goals:
 Educational Goals
and Purposes for
Skills, Content,
Subject Matter
Knowledge of teaching:
 Teaching Subject
Matters
 Teaching Diverse
Learners
 Assessment
 Classroom
management
Learning in a
Democracy
3. Avslutnigsvis - Studentspegeln
Syftet med ovanstående översikt är att lägga grund för dels identifikation av kvalitetsområden, dels formulering av frågor till en tänkt årligen
återkommande enkät till alumner från samtliga svenska lärarutbildningar. Det finns en rad val att göra. Ett gäller själva modellen. Det finns
kvalitetskoncept som utgår från förutsättningar, process och resultat bedöms. Högskoleverkets modell för programutvärdering är sannolikt den mest
kända men E-learning quality är en liknande modell. Dessa upplägg lämpar sig mindre väl för denhär avsedda uppföljningen. I sammanhanget kan det
vara värt att erinra om Studentspegeln vilken inriktar sig på kvalitetsdimensioner i utbildningar:






Utbildning och värderingar
Analytiskt tänkande
Studentsamarbete
Lärande samtal
Läsa, skriva, redovisa
Lärarstöd
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
20
Studentspegeln beskriver därför enligt HSV studenternas syn på hur utbildningen påverkar:







Reflektionen över egna värderingar och att breddningen av sin allmänbildning för personlig utveckling
Förståelse för människor med annan kulturell etnisk bakgrund
Förståelse för teorier om sociala och kulturella skillnader mellan könen
Engagemang i samhällsutvecklingen för ett aktivt medborgarskap
Förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar samt förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
Förmågan att samarbeta, läsa, skriva, förbereda och redovisa
Förmågan att formulera tankar, att se läraren som samtalspartner kan också fungera som stöd både för inlärning och för personlig utveckling.
Studentspegeln är intressant på många sätt, dels för att den en studentstudie som tar tempen på högskoleutbildning, dels så fokuserar den på hur de
studerande värderar områden i utbildningar vilka kan förstås som kvalitetsområden.
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
21
4. Bilaga: Tablåsammanställning - Kompetensområden
Kompetensområden tentativt identifierade utifrån:
DeSeCO








Att använda språk,
symboler och text
interaktivt.
Att använda teknologi
interaktivt
Att relatera väl till andra
Att samarbeta, arbeta i
grupper
Förmåga att hantera och
lösa konflikter
Att handla utifrån ett
större sammanhang
Att forma och driva
livsplaner och personliga
projekt
Att försvara och driva
rättigheter, intressen,
gränser och behov
A Framework for Qualifications of
The European Higher Education
Area
 systematic knowledge and
understanding in the field of
study
 capacity to integrate
knowledge an handle
complexity
 ability to gather and interpret
relevant data to inform
judgments,
 ability to make judgments
despite limited or incomplete
information,
 ability to apply knowledge in
an occupational/professional
context as well as to unfamiliar
environments and a
multidisciplinary contexts
 mastery of skills and research
methods
 ability to identify problems,
formulate responses on
Examensbeskrivningar för generella
examen (Sv)
Common European Principles for teacher
Competencies and Qualifications

Övergripande:
 To work with others
 To work with knowledge, technology and
information
 To work with and in society
Särskilda:
 identify the specific needs of each
individual learner, and respond to them by
deploying a wide range of teaching
strategies;
 support the development of young people
into fully autonomous lifelong learners;
 help young people to acquire the
competences listed in the European
Reference Framework of Key
Competences;9
 work in multicultural settings (including an
understanding of the value of diversity,
and respect for difference);
 work in close collaboration with
colleagues, parents and the wider






9
vetenskapligt grundad kunskap
samt förmåga att kritiskt och
systematiskt integrera, analysera
och bedöma komplexa företeelser
kännedom om vetenskapliga
metoder
insikt i aktuell forskning och i
utvecklingsarbeten samt ha förmåga
att bidra till dess utveckling
förmåga att söka, samla och kritiskt
bearbeta information utifrån egna
och av andra definierade
frågeställningar
förmåga att självständigt och
kreativt kunna planera och
genomföra kvalificerade
arbetsuppgifter
förmåga att kommunicera muntligt
och skriftligt
förmåga att göra bedömningar
utifrån vetenskapliga, samhälleliga
De åtta kompetenserna för livslångt lärande är: 1) Communication in the mother tongue; 2) Communication in foreign languages; 3) Mathematical competence and basic competences in science and technology; 4)
Digital competence; 5) Learning to learn; 6) Social and civic competences; 7) Sense of initiative and entrepreneurship; 8) Cultural awareness and expression.
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
22
independent basis
ability for critical analysis,
evaluation and autonomous
synthesis
 ability to with scholarly
integrity reflect on social and
ethical responsibilities and
formulate judgments.
 ability to communicate
learning skills and ability to identify
need for further learning


och etiska aspekter samt ha insikt i
vetenskapens roll och begränsning
förmåga att identifiera sitt behov av
ytterligare kunskap sam ta ansvar
för sin kunskapsutveckling
community.
Övriga önskvärda kompetenser är utöver
skolledarskap förmågor att :
 take charge of their own learning pathways
 develop new knowledge about education
and training.
 continue to reflect on their practice in a
systematic way;
 undertake classroom-based research;
 incorporate into their teaching the results
of classroom and academic research;
 evaluate the effectiveness of their teaching
strategies and amend them accordingly
 identification of their own training needs.
Kompetensområden tentativt identifierade utifrån (forts):
AERA-panelens specifika
översiktsområden:





Research on Effects of
coursework in the Arts
and Sciences and in the
Foundation of Education
Research on Methods
Courses and Field
Experience
Research on pedagogical
Approaches in Teacher
Education
Research on Preparing
Teachers for Diverse
Populations
Research on Preparing
General Education
Preparing Teachers For a Changing
World. What Teachers Should
Learn and be Able To Do
Knowledge of Learners and Their
development in Social Contexts:
•Learning
•Human Development
•Language
Knowledge of Subject matter and
Curriculum Goals:
•Educational Goals and Purposes
for Skills, Content, Subject Matter
Knowledge of teaching:
•Teaching Subject Matters
•Teaching Diverse Learners
CDIO (tolkat till lärarutbildning)
Nuvarande examensbeskrivning för
lärarexamen (sv)








•Assessment
•Classroom management
Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
God förståelse inom
utbildningsvetenskapens
baskunskaper
God insikt i yrkets ”hantverk” och
utveckling
Ett tvärvetenskapligt
förhållningssätt
En grundläggande förståelse för det
sammanhang där lärandet pågår
God kommunikationsförmåga (även
lyssnande)
Hög etisk nivå
Förmåga att tänka både kritiskt och
kreativt – självständigt och
tillsammans.




Ämneskunskap/motsvarande,
verksamhetsinriktad kunskap)
Vetenskaplig grund
(vetenskapsteori, vetenskaplig metod och
teori)
Kunskap om lärande och
undervisning (förmåga att undervisa + att
planera, genomföra, utvärdera och
utveckla undervisning + att analysera,
bedöma, dokumentera och värdera
lärande + att kommunicera)
Kunskap om basfärdigheters
betydelse och inlärning
Kunskap om den demokratiska
värdegrunden (och förmåga att förankra
23
Teachers to Work With
Students With Disabilites



Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected] Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12
Flexibilitet – förmåga att förhålla sig
till de ständiga förändringar som
finns inom skolan
Nyfikenhet – förmåga att lära sig
nya sker för att utvecklas i sin
lärarroll
En djup förståelse av värdet med
teamwork, i det här fallet arbetslag


och tillämpa demokratins värdegrund)
Förmåga att bidra till utveckling
genom att kritiskt och självständigt
tillvarata, systematisera och reflektera över
erfarenheter och forskning
Professionellt förhållningssätt
(självvärderingsförmåga och empatisk
förmåga samt förmåga att göra
bedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska
aspekter)
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards