1 Vad ska lärare kunna och vad ska de klara av att göra? Om kompetensområden för lärare och därmed dess utbildning, ett underlag för det fortsatta arbetet med en gemensam uppföljningsaktivitet av kvalitet i lärarutbildning Del 2 - innehåll: 1. Generella akademiska kompetenser: a. Framework for Qualifications of The European Higher Education Area (EQF) b. Svenska generella kompetenser: Examensbeskrivningar för generella examina 2. Lärarkompetenser a. Kompetenser för lärare i Sverige: i. Enligt befintlig examensbeskrivning för lärarutbildning ii. Lärarkompetenser utifrån nuvarande läroplaner b. Amerikanska lärarkompetenser enligt NCATE, NBPTS, c. Ett forskningsperspektiv (USA) 3. Avslutningsvis – Studentspegeln 4. Bilaga: Tablåsammanställning 1. Generella akademiska kompetenser A. Internationellt - Framework for Qualifications of The European Higher Education Area Lärarutbildningen är dels en yrkesutbildning men som en akademisk professionsutbildning ska den också svara mot de generella akademiska kompetenskrav som ställs för generell akademisk examen. Här görs antagandet att de generell akademiska kompetenserna kommer till uttryck dels i A Framework fo Qualifications of The European Higher Education Area (2005), dels i den svenska examensordningen (2007). Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 2 Centralt för strävandena att etablera European Higher Education Area var att utveckla nivåbeskrivningar som kunde göra utbildning i olika länder jämförbart. Jämförelser av utbildningssystemets strukturer utgick vanligen från antingen den studerandes ålder eller antal studieår.1 Visst värde finns förstås id etta men olikheterna är tämligen stora och den typen an utgångspunkter fokuserar utbildningarnas kärna – lärandet. Arbetet resulterade i de s.k Dublin descriptors (2004) vilka kan läsas som examensbeskrivningar för olika studienivåer och består av följande element: knowledge and understanding; applying knowledge and understanding; making judgements; communications skills; learning skills.2 Ramverkstexten skriver om dessa nivåbeskrivningar på följande sätt: The Dublin Descriptors offer generic statements of typical expectations of achievements and abilities associated with qualifications that represent the end of each of a Bologna cycle. They are not meant to be prescriptive; they do not represent threshold or minimum requirements and they are not exhaustive; similar or equivalent characteristics may be added or substituted. The descriptors seek to identify the nature of the whole qualification. The descriptors are not subject specific nor are they limited to academic, professional or vocational areas. For particular disciplines the descriptors should be read within the context and use of language of that discipline. Wherever possible, they should be crossreferenced with any expectations/competencies published by the relevant community of scholars and/or practitioners. Qualifications that signify completion of short cycle and the first cycle are awarded to students who (short cycle) have demonstrated knowledge and understanding in a field of study that builds upon general secondary education and is typically at a level supported by advanced textbooks; such knowledge provides an Qualifications that signify completion of the second cycle are awarded to students who Qualifications that signify completion of the third cycle are awarded to students who have demonstrated knowledge and understanding that is founded upon and extends and/or enhances that typically associated with the first cycle, and that provides a basis or opportunity for originality in developing and/or applying ideas, often 1 have demonstrated a systematic understanding of a field of study and mastery of the skills and methods of research associated with that field; have demonstrated the ability to conceive, design, implement and adapt a substantial process of research with scholarly integrity; Se till exempel UNESCOs International Standard Classification of Education (ISCED) från 1997 http://www.unesco.org/education/information/nfsunesco/doc/isced_1997.htm 2 Hela dokumentet finns på http://www.bologna-bergen2005.no/Docs/00-Main_doc/050218_QF_EHEA.pdf Dublin descriptors behandlas på s 63ff Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 3 underpinning for a field of work or vocation, personal development, and further studies to complete the first cycle; can apply their knowledge and understanding in occupational contexts; have the ability to identify and use data to formulate responses to well-defined concrete and abstract problems; can communicate about their understanding, skills and activities, with peers, supervisors and clients; have the learning skills to undertake further studies with some autonomy. (first cycle) have demonstrated knowledge and understanding in a field of study that builds upon their general secondary education, and is typically at a level that, whilst supported by advanced textbooks, includes some aspects that will be informed by knowledge of the forefront of their field of study; can apply their knowledge and understanding in a manner that indicates a professional29 approach to their work or vocation, and have competences typically demonstrated through devising and sustaining arguments and solving problems within their field of study; have the ability to gather and interpret relevant data (usually within their field of study) to inform judgements that include reflection on relevant social, scientific or ethical issues; can communicate information, ideas, problems and solutions to both specialist and within a research context; can apply their knowledge and understanding, and problem solving abilities in new or unfamiliar environments within broader (or multidisciplinary) contexts related to their field of study; have the ability to integrate knowledge and handle complexity, and formulate judgements with incomplete or limited information, but that include reflecting on social and ethical responsibilities linked to the application of their knowledge and judgements; can communicate their conclusions, and the knowledge and rationale underpinning these, to specialist and nonspecialist audiences clearly and unambiguously; have the learning skills to allow them to continue to study in a manner that may be largely self-directed or autonomous. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 have made a contribution through original research that extends the frontier of knowledge by developing a substantial body of work, some of which merits national or international refereed publication; are capable of critical analysis, evaluation and synthesis of new and complex ideas; can communicate with their peers, the larger scholarly community and with society in general about their areas of expertise; can be expected to be able to promote, within academic and professional contexts, technological, social or cultural advancement in a knowledge based society. 4 non-specialist audiences; have developed those learning skills that are necessary for them to continue to undertake further study with a high degree of autonomy. Ett försök att systematisera några kärnkompetenser med utgångspunkt i A Framework for Qualifications of The European Higher Education Area skulle kunna se ut så här: systematic knowledge and understanding in the field of study capacity to integrate knowledge an handle complexity ability to gather and interpret relevant data to inform judgments, ability to make judgments despite limited or incomplete information, ability to apply knowledge in an occupational/professional context as well as to unfamiliar environments and a multidisciplinary contexts mastery of skills and research methods ability to identify problems, formulate responses on independent basis ability for critical analysis, evaluation and autonomous synthesis ability to with scholarly integrity reflect on social and ethical responsibilities and formulate judgments. ability to communicate learning skills and ability to identify need for further learning B. Svenska akademiska kompetenser enligt examensbeskrivningar för generella examina När man jämför dessa kompetensbeskrivningar med de som presenteras i den svenska högskolans examensordning för generella examina finner man en stark överensstämmelse. Det är inte att förvåna efter som själva upplägget var att man skulle utveckla dessa europagemensamma beskrivningar vilka sedan respektive land åtog sig att implementera i de nationella högskolesystemen. För svenskt vidkommande innebar det en omarbetning av examensbeskrivningarna. Den svenska implementeringen innebar inte att de fem olika elementen (ovan) infördes. Istället strukturerades kompetensbeskrivningarna av begreppsparen: Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 5 Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Schematiserat ser den svenska högskolans generella ramverk för akademiska kompetenser ut som följer: Generell examina Högskoleexamen Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området. Kandidatexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Magisterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 Värderingsförmåga och förhållningssätt Färdighet och förmåga visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser. visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen 6 inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Masterexamen visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 7 Licentiatexamen visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Doktorsexamen visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 verksamhet. visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. 8 visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Kompetenser beskrivna för examina på forskarnivå kan naturligen inte läggas till grund för en beskrivning av lärarkompetenser. De redovisas här eftersom de i någon mening också anger vilka röda trådar som förväntas vara genomgående i hela det högre utbildningssystemet. Kompetenser avseende examina på grund- avancerad nivå kan systematiseras till följande sammanställning. En lärare bör ha: vetenskapligt grundad kunskap samt förmåga att kritiskt och systematiskt integrera, analysera och bedöma komplexa företeelser kännedom om vetenskapliga metoder insikt i aktuell forskning och i utvecklingsarbeten samt ha förmåga att bidra till dess utveckling förmåga att söka, samla och kritiskt bearbeta information utifrån egna och av andra definierade frågeställningar förmåga att självständigt och kreativt kunna planera och genomföra kvalificerade arbetsuppgifter förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt ha insikt i vetenskapens roll och begränsning förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap sam ta ansvar för sin kunskapsutveckling 2. Lärarkompetenser Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 9 A. Kompetensområden för lärare i Sverige i. Enligt befintlig examensbeskrivning för lärarutbildning Den nuvarande lärarutbildningens examensmål tas bör inte tas till utgångspunkt för en longitudinell alumnstudie då själva studien därmed skulle bli programberoende i negativ mening. Den problematiken kan dock övervinnas i ett andra led. Systematiserande av kompetenserna från flera tiotal avgränsade kompetenser till några få breda kompetensområden innebär med nödvändighet svårigheter, inte minst av utbildningsideologisk art. Förskjutningar är oundvikliga liksom konsekvenser av bortväljande. Nedan görs dock ett sådant försök som resulterar i sju kompetensområden. Dessa avses ställas i relation till andra koncept för kompetensidentifikation för vinnande av högre generalitet. Gällande examensbeskrivning för lärarexamen3 Mål: För lärarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Tentativa bearbetningar Kunskap och förståelse Lätt förkortat Systematiserat (I) För lärarexamen skall studenten: 1. 2. 3. visa sådan kunskap i ämnen eller inom ämnesområden som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, inbegripet kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, och om relevanta metoder inom verksamheten samt visa insikt om aktuella forskningsfrågor, visa kunskap om lärande och undervisning, visa kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers 1. 2. 3. 4. 5. 6. 3 kunskap i ämnen/ämnesområden kunskap om ämnets eller ämnesområdets vetenskapliga grund, metoder samt insikt i aktuella forskningsfrågor, kunskap om lärande och undervisning, kunskap om läs- och skrivinlärningens och matematikens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv. (FöFriGRT)kunskap i läs- och skrivinlärning och i 1. Ämneskunskap 2. Vetenskaplig teori och metod (=grund?) 3. Kunskap om lärande och undervisning 4. Kunskap om basfärdigheters betydelse och inlärning http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24%7BHTML%7D=sfst_lst&%24%7BOOHTML%7D=sfst_dok&%24%7BSNHTML%7D=sfst_err&%24%7BMAXPAGE%7D=26&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D= SFST&%24%7BFORD%7D=FIND&%24%7BFREETEXT%7D=&BET=1993%3A100&RUB=&ORG=&%24 Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 10 4. 5. 6. 7. 8. kunskapsutveckling, och visa kunskap om betydelsen av ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten och vid presentation av ämnesstoffet. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten dessutom visa mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. För undervisning i grundskolan och i gymnasieskolan skall studenten dessutom - visa mycket god kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Färdighet och förmåga För lärarexamen skall studenten 1. 2. 3. 4. 5. visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas, visa förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, visa förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet och delta i ledningen av denna, visa förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och 7. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. grundläggande matematikinlärning. -(GRS/GY) kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning. Lätt förkortat förmåga att omsätta kunskaper i ämnen /ämnesområden och om lärande/ undervisning så att alla barn och elever lär och utvecklas, förmåga att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund, förmåga att förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk, förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning samt att leda denna, förmåga att analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling , att informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, förmåga att använda informationsteknik och inse betydelsen av olika mediers roll -förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 5. Kunskap om den demokratiska värdegrunden Systematiserat (I) 6. att undervisa 7. att förankra och tillämpa demokratins värdegrund 8. att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning 9. att analysera, bedöma, dokumentera och värdera lärande 10. att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning 11 6. 7. 8. samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare, visa förmåga att använda informationsteknik i den pedagogiska verksamheten och inse betydelsen av olika mediers roll för denna, och visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen eller ämnesområden. För lärarexamen på avancerad nivå omfattande 240, 270, 300 eller 330 högskolepoäng skall studenten dessutom visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över både egna och andras erfarenheter och relevanta forskningsresultat. Värderingsförmåga och förhållningssätt För lärarexamen skall studenten 1. 2. 3. 4. visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 8. förmåga att bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen 12. att kommunicera (?) 1. 2. 3. 4. Lätt förkortat självkännedom och empatisk förmåga, förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot barn, elever och deras vårdnadshavare, och - förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och kompetens Tentativ systematisering (II) av kompetensområden i nuvarande examensbeskrivning: 1. 11. att bidra till utveckling Ämneskunskap (motsvarande, ungefärligen verksamhetsinriktad kunskap) Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 Systematiserat (I) 13. självvärderingsförmåga och empatisk förmåga 14. förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter 12 2. 3. 4. 5. 6. 7. Vetenskaplig grund (vetenskapsteori, vetenskaplig metod och teori) Kunskap om lärande och undervisning (förmåga att undervisa + att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning + att analysera, bedöma, dokumentera och värdera lärande + att kommunicera) Kunskap om basfärdigheters betydelse och inlärning Kunskap om den demokratiska värdegrunden (och förmåga att förankra och tillämpa demokratins värdegrund) Förmåga att bidra till utveckling genom att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning Professionellt förhållningssätt (självvärderingsförmåga och empatisk förmåga samt förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter) ii. Lärarkompetenser utifrån nuvarande läroplaner En utgångspunkt för den tänkta alumnstudien är att den ska vara så pass generell att den kan stå sig över sid. Det innebär att den inte bör vara knuten till kompetensbeskrivningar eller föreskrifter i den aktuella lärarutbildning men inte heller i specifika läroplaner. Dock – liksom det ovan befanns värdefull att försöka systematisera de olika kompetensfälten med utgångspunkt i nuvarande examensbeskrivning för erhållande av lärarexamen kan det vara värdefullt att genomföra en liknande bearbetning av vad som framskrivs i LPO 94 om vad dels alla i skolan ska göra (lärare antas inbegripna i ”alla”), dels vad som föreskrivs som särskilda läraruppdrag. Nedan redovisas en modell för detta. Område Normer och värden Kunskaper Alla ska • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, • aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper och • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. • uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och • samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 Lärare ska • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. • utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, • stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, 13 Elevernas ansvar och inflytande • främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Skola och hem • samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Övergång och samverkan Skolan och omvärlden • verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö och • bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. Bedömning och betyg Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 • samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen och • organisera och genomföra arbetet så att eleven – utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, – upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskaps utvecklingen går framåt, – får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, – successivt får fl er och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, – får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och – får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, • se till att alla elever oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, • verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, • svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och • förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. • samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och • hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet. • utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, • utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt • i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. • bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning och • medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. • genom utvecklingssamtal främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, • utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, 14 muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, • med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov och • vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. B. Lärarkompetenser i USA: Ackreditering av program och certifiering av lärare, kompetensbeskrivningar utifrån National Council for Accreditation of Teacher Education (NCATE) och National Board for Professional Teaching Standards (NBPTS) Den amerikanska utbildningskontextens diskussioner om vad lärare ska kunna har liksom den svenska genomgått olika faser. Debatten och övervägandena har naturligen sina rötter i samhällets förändring och synsätten på utmaningarna i sig.4 Jämfört med den svenska debatten är det mellan tummen och pekfingret två tydliga skillnader som framträder, dels de klara utgångspunkterna i det mångkulturella samhället, dels certifieringssystemen. Vad gäller det senare omfattar systemet två olika delar. För det första olika former av ackreditering av utbildningsinstitutioner och program och för det andra olika möjligheter att som enskild lärare erhålla någon form av certifiering (utöver erhållandet av examen från ett program). Systemet kompliceras av skilda regler och praxis nationellt och på delstatsnivå samt det faktum att det i sig är mycket omdebatterat. Det intressanta i detta sammanhang är om dessa företeelser kan ge input till en identifikation av centrala kompetensområden för en alumnstudie varför ingen större översikt över problematiken görs, inte heller någon jämförelse mellan olika organ (man bör notera att systemet existerar i en marknadsekonomi och är i den en form av big buisness). National Council for Accreditation of Teacher Education (NCATE) är en key player. NCATE har fastställt olika standarder för ackreditering inom området. (http://www.ncate.org/public/standards.asp) Dokumentet Professional Standards for the Accreditation of Teacher Preparation Institutions fastställer följande standarder för ackreditering av utbildningsinstitutioner:5 4 En utmärkt översikt finns i Handbook on Research on Teacher Education. Enduring Questions in Changing Contexts. M Cochran-Smith, S Feiman-Nemser, D.J McIntyre and K. E Demers (eds), Third Ed, New York 2008, p123-258. 5 http://www.ncate.org/documents/standards/NCATE%20Standards%202008.pdf Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 15 Standard 1: Candidate Knowledge, Skills, and Professional Dispositions 6 1A: content knowledge for teacher candidates 1B: Pedagogical Content Knowledge and Skills for Teacher Candidates 1C: Professional and Pedagogical Knowledge and Skills for Teacher Candidates 1D: Student Learning for Teacher Candidates 1E: Knowledge and Skills for Other School Professionals 1F: Student Learning for Other School Professionals 1G: Professional Dispositions for All Candidates Standard 2: Assessment System and Unit Evaluation Standard 3: Field Experiences and Clinical Practice 3A: Collaboration between Unit and School Partners 3B: Design, Implementation, and Evaluation of Field Experiences and Clinical Practice 3C: Candidates’ Development and Demonstration of Knowledge, Skills, and Professional Dispositions To Help All Students Learn Standard 4: Diversity 4A: Design, Implementation, and Evaluation of Curriculum and Experiences 4b. Experiences Working with Diverse Faculty 4C: Experiences Working with Diverse Candidates 4D: Experiences Working with Diverse Students in P–12 Schools Standard 5: Faculty Qualifications, Performance, and Development Standard 6: Unit Governance and Resources Innebörder av dessa standarder utvecklas i texten in i detaljer och för snart sagt alla områden finns det via länkar beskrivande dokument. För vart och ett av dessa standards identifieras tre nivåer ( unacceptable, acceptable, target). Därutöver utvecklas standarder för olika studieområden, exv för området Early Childhood Education Programs. Under rubriken What an early childhood professional must know and be able to do presenteras därefter kortfattat standarder för området och via en länk kan man ta del av den fulla texten för området. En ordentlig genomgång av hela NCATEs och andra ackrediteringsorgans standarder har helt klart en potential men omfattningen har medfört att ingen fullständig redovisning gjorts. När det gäller certifiering av enskilda lärare har National Board for Professional Teaching Standards (NBTS) en lika central roll som NCATE har för institutions- och programackreditering. NBPTS har sina rötter i det sena 80-talets diskussioner utifrån rapporterna A Nation at risk - The Imperative 6 underkategorier för nr 1, 3 och 4 redovisas då de åtminstone kan antas vara indirekt relevanta för ansatsen i denna text. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 16 For Educational Reform (officiell utredning 1983) och A Nation Prepared - Teachers for the 21st Century. The Report of the Task Force on Teaching as a Profession (Carnegie foundation).7 NBPTS utgår från fem core propositions: 1. 2. 3. 4. 5. Teachers are Committed to Students and Their Learning Teachers Know the Subjects They Teach and How to Teach Those Subjects to Students Teachers are Responsible for Managing and Monitoring Student Learning Teachers Think Systematically about Their Practice and Learn from Experience. Teachers are Members of Learning Communities8 Liksom i NCATEs upplägg utvecklas sedan innebörderna av dessa och för varje område presenteras särskilda standarder. Nedan ges ett exempel, området Social Studies – History med den valda verksamhets- och ålderinsriktningen Adolescence and Young Adulthood: Preparing for Student Learning o Knowledge of Students o Valuing Diversity o Knowledge of Subject Matter Advancing Student Learning o Advancing Disciplinary Knowledge and Understanding o Promoting Social Understanding o Developing Civic Competence Supporting Student Learning o Instructional Resources 7 A Nation at Risk - se http://www.ed.gov/pubs/NatAtRisk/index.html A Nation prepared – se: http://www.eric.ed.gov/ERICWebPortal/custom/portlets/recordDetails/detailmini.jsp?_nfpb=true&_&ERICExtSearch_SearchValue_0=ED268120&ERICExtSearch_SearchTyp e_0=no&accno=ED268120 NBPTS publicerade enligt egna uppgifter senare What Teachers Should Know and Be Able to Do, se http://www.nbpts.org/UserFiles/File/what_teachers.pdf 8 http://www.nbpts.org/the_standards/the_five_core_propositio Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 17 o o o o o Learning Environments Assessment Reflection Family Partnerships Professional Contributions Både NCATE och NBPTS presenterar standarder som innehåller överväganden kring och presentation av kompetensområden utifrån vilka en diskussion om avgränsningar av en alumnstudie för svenska lärarutbildningar kan genomföras. Man kan också notera att NBPTS av naturliga skäl också håller sig med dels ett portfolieinstrument och en utvärderingsfunktion för att kunna stödja enskilda lärares dokumentation av sin kompetens på vilken sedan ett certifieringsbeslut kan grundas. En analys av dessa modeller kan tillföra en del men får återstå av utrymmes och tidsskäl. C. Ett forskningsperspektiv (USA) Ovan har några olika modeller för att identifiera väsentliga områden utifrån skilda utgångspunkter – mer eller mindre generella och med skilda fokus. För att ytterligare vidga synfältet görs nedan ytterligare en utblick - i amerikansk forskning och policy. Området är outtömligt och ingen ambition görs här att var heltäckande. Istället tas ett exempel på en forskningsöversikt till utgångspunkt för identifikationen av kompetensområden. American Educational Research Association (AERA) intierade under sent 90-tal etaberlingen av forskningspanel för samlad översikt. Arbetet började 1999 och publicerades 2005. AERA-panelens översikt om forskning rörande lärarutbildning omfattar dels mer generella forskningsöversikter, dels mer specifika. Man skulle kunna anta att de mer specifika delarna sätter fokus på särskilt viktiga områden. Därtill kan läggas att panelen också formulerade en forskningsstrategi. Man skulle kunna tänka sig att översikterna över forskning om centrala områden i lärarutbildningen kan ge ett historiskt input till en alumnenkät och att nämnda forskningsstrategi kan antas ge ett mer framtidsorienterat input om sådant som det vore värdefullt att känna till. Specifika översiktsområden 1. 2. 3. Research on Effects of coursework in the Arts and Sciences and in the Foundation of Education Research on Methods Courses and Field Experience Research on pedagogical Approaches in Teacher Forskningsstrategi del 1: on Research Design and Methodology 1. 2. 3. Clear and consistent definitions of terms Full descriptions of data collection and analysis methods and the context in which research is conducted Research situated in relation to relevant Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 Forskningsstrategi del 2: On Research Topics 1. 2. Research on preparing teachers for cultural diversity and on recruiting a more diverse teaching force Research on teacher educators, teacher education students, and graduates, and on the 18 4. 5. Education Research on Preparing Teachers for Diverse Populations Research on Preparing General Education Teachers to Work With Students With Disabilites theoretical frameworks Development of more programs of research More attention to the impact of teacher education on teacher learning and teacher practices 6. Research that connects teacher education and student learning 7. Total portfolio of studies that includes multidisciplinarity and multimethodological approaches to studying the complexities of teacher education 8. Development of better measures of teacher knowledge and performance 9. Research that examines teacher preparation in different subjects in addition to mathematics and science that takes the subject taught into account when examining the effects of teacher education components and programs 10. More systematic analysis of clearly identifiable alternatives in teacher education using matching controls or random trials as separate studies or in conjunction with in-depth case studies 11. More in-depth multiinstitutional case studies of teacher education programs and their components 4. 5. 3. 4. 5. 6. context of instruction Research on teacher education curriculum and program of study, and instructional interactions Research on organizational arrangements within programs Research on the predictive validity of teacher education program admissions standards Research on important and overlooked topics AERA-panelens arbete har fått stor uppmärksamhet och kan antas ha haft stor betydelse. Panelens breda och högklassiga sammansättning borgar också för såväl förankring som kvalitet och relevans. Ett antagande som här görs är att de områden som AERA-panelen utpekar som väsentliga forskningsområden också är väsentliga kunskapsområden för de organisationer som ansvarar för lärarutbildning i Sverige. En alumnenkät kan omöjligen ge input till alla områden men de fem specifika översiktområdena kan det antas vara möjligt att beröra i en alumnenkät. Samtida med AERA-panelens översikt är den till formatet långt obetydligare volymen A Good Teacher in Every Classroom. Preparing The Highly Qualified teachers Our Children Deserves (2005). Volymen är redigerad av Linda Darling-Hammond och Joan Baratz-Snowden. Volymen är en sammanfattning av Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 19 den mer omfattande Preparing Teachers For a Changing World. What Teachers Should Learn and be Able To Do (Linda Darling-Hammond and John Bransford, eds, 2005). Denna volym är inte bara mer omfattande, den redovisa den forskningsbas på vilken de rekommendationer som lämnas i den förra volymen är baserade. Rekommendationerna som närmast kan sägas utgöra ett ramverk och ett försök att strukturera dem ser ut så här: Preparing teachers for a Changing World – a Vision of Professional Practice Teaching as a Profession Knowledge of Learners and Their development in Social Contexts: Learning Human Development Language Knowledge of Subject matter and Curriculum Goals: Educational Goals and Purposes for Skills, Content, Subject Matter Knowledge of teaching: Teaching Subject Matters Teaching Diverse Learners Assessment Classroom management Learning in a Democracy 3. Avslutnigsvis - Studentspegeln Syftet med ovanstående översikt är att lägga grund för dels identifikation av kvalitetsområden, dels formulering av frågor till en tänkt årligen återkommande enkät till alumner från samtliga svenska lärarutbildningar. Det finns en rad val att göra. Ett gäller själva modellen. Det finns kvalitetskoncept som utgår från förutsättningar, process och resultat bedöms. Högskoleverkets modell för programutvärdering är sannolikt den mest kända men E-learning quality är en liknande modell. Dessa upplägg lämpar sig mindre väl för denhär avsedda uppföljningen. I sammanhanget kan det vara värt att erinra om Studentspegeln vilken inriktar sig på kvalitetsdimensioner i utbildningar: Utbildning och värderingar Analytiskt tänkande Studentsamarbete Lärande samtal Läsa, skriva, redovisa Lärarstöd Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 20 Studentspegeln beskriver därför enligt HSV studenternas syn på hur utbildningen påverkar: Reflektionen över egna värderingar och att breddningen av sin allmänbildning för personlig utveckling Förståelse för människor med annan kulturell etnisk bakgrund Förståelse för teorier om sociala och kulturella skillnader mellan könen Engagemang i samhällsutvecklingen för ett aktivt medborgarskap Förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar samt förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem Förmågan att samarbeta, läsa, skriva, förbereda och redovisa Förmågan att formulera tankar, att se läraren som samtalspartner kan också fungera som stöd både för inlärning och för personlig utveckling. Studentspegeln är intressant på många sätt, dels för att den en studentstudie som tar tempen på högskoleutbildning, dels så fokuserar den på hur de studerande värderar områden i utbildningar vilka kan förstås som kvalitetsområden. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 21 4. Bilaga: Tablåsammanställning - Kompetensområden Kompetensområden tentativt identifierade utifrån: DeSeCO Att använda språk, symboler och text interaktivt. Att använda teknologi interaktivt Att relatera väl till andra Att samarbeta, arbeta i grupper Förmåga att hantera och lösa konflikter Att handla utifrån ett större sammanhang Att forma och driva livsplaner och personliga projekt Att försvara och driva rättigheter, intressen, gränser och behov A Framework for Qualifications of The European Higher Education Area systematic knowledge and understanding in the field of study capacity to integrate knowledge an handle complexity ability to gather and interpret relevant data to inform judgments, ability to make judgments despite limited or incomplete information, ability to apply knowledge in an occupational/professional context as well as to unfamiliar environments and a multidisciplinary contexts mastery of skills and research methods ability to identify problems, formulate responses on Examensbeskrivningar för generella examen (Sv) Common European Principles for teacher Competencies and Qualifications Övergripande: To work with others To work with knowledge, technology and information To work with and in society Särskilda: identify the specific needs of each individual learner, and respond to them by deploying a wide range of teaching strategies; support the development of young people into fully autonomous lifelong learners; help young people to acquire the competences listed in the European Reference Framework of Key Competences;9 work in multicultural settings (including an understanding of the value of diversity, and respect for difference); work in close collaboration with colleagues, parents and the wider 9 vetenskapligt grundad kunskap samt förmåga att kritiskt och systematiskt integrera, analysera och bedöma komplexa företeelser kännedom om vetenskapliga metoder insikt i aktuell forskning och i utvecklingsarbeten samt ha förmåga att bidra till dess utveckling förmåga att söka, samla och kritiskt bearbeta information utifrån egna och av andra definierade frågeställningar förmåga att självständigt och kreativt kunna planera och genomföra kvalificerade arbetsuppgifter förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt förmåga att göra bedömningar utifrån vetenskapliga, samhälleliga De åtta kompetenserna för livslångt lärande är: 1) Communication in the mother tongue; 2) Communication in foreign languages; 3) Mathematical competence and basic competences in science and technology; 4) Digital competence; 5) Learning to learn; 6) Social and civic competences; 7) Sense of initiative and entrepreneurship; 8) Cultural awareness and expression. Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 22 independent basis ability for critical analysis, evaluation and autonomous synthesis ability to with scholarly integrity reflect on social and ethical responsibilities and formulate judgments. ability to communicate learning skills and ability to identify need for further learning och etiska aspekter samt ha insikt i vetenskapens roll och begränsning förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap sam ta ansvar för sin kunskapsutveckling community. Övriga önskvärda kompetenser är utöver skolledarskap förmågor att : take charge of their own learning pathways develop new knowledge about education and training. continue to reflect on their practice in a systematic way; undertake classroom-based research; incorporate into their teaching the results of classroom and academic research; evaluate the effectiveness of their teaching strategies and amend them accordingly identification of their own training needs. Kompetensområden tentativt identifierade utifrån (forts): AERA-panelens specifika översiktsområden: Research on Effects of coursework in the Arts and Sciences and in the Foundation of Education Research on Methods Courses and Field Experience Research on pedagogical Approaches in Teacher Education Research on Preparing Teachers for Diverse Populations Research on Preparing General Education Preparing Teachers For a Changing World. What Teachers Should Learn and be Able To Do Knowledge of Learners and Their development in Social Contexts: •Learning •Human Development •Language Knowledge of Subject matter and Curriculum Goals: •Educational Goals and Purposes for Skills, Content, Subject Matter Knowledge of teaching: •Teaching Subject Matters •Teaching Diverse Learners CDIO (tolkat till lärarutbildning) Nuvarande examensbeskrivning för lärarexamen (sv) •Assessment •Classroom management Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 God förståelse inom utbildningsvetenskapens baskunskaper God insikt i yrkets ”hantverk” och utveckling Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt En grundläggande förståelse för det sammanhang där lärandet pågår God kommunikationsförmåga (även lyssnande) Hög etisk nivå Förmåga att tänka både kritiskt och kreativt – självständigt och tillsammans. Ämneskunskap/motsvarande, verksamhetsinriktad kunskap) Vetenskaplig grund (vetenskapsteori, vetenskaplig metod och teori) Kunskap om lärande och undervisning (förmåga att undervisa + att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning + att analysera, bedöma, dokumentera och värdera lärande + att kommunicera) Kunskap om basfärdigheters betydelse och inlärning Kunskap om den demokratiska värdegrunden (och förmåga att förankra 23 Teachers to Work With Students With Disabilites Björn Åstrand, Umeå School of Education, Umeå universitet, 901 87 Umeå. T. 090-7865000(vxl) Epost: [email protected]. Sparad:D:\875103924.doc, den:17-07-14, kl:15:12 Flexibilitet – förmåga att förhålla sig till de ständiga förändringar som finns inom skolan Nyfikenhet – förmåga att lära sig nya sker för att utvecklas i sin lärarroll En djup förståelse av värdet med teamwork, i det här fallet arbetslag och tillämpa demokratins värdegrund) Förmåga att bidra till utveckling genom att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över erfarenheter och forskning Professionellt förhållningssätt (självvärderingsförmåga och empatisk förmåga samt förmåga att göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter)