10 april 2017 Labinstruktion: Kapacitans och strömvåg Ellära, 92FY21/27 1(4) Kapacitans I den här laborationen kommer vi titta på kapacitansen hos plattkondensatorer och hur den påverkas av avståndet mellan plattorna och olika material mellan plattorna. Vi kommer utifrån mätvärden kunna räkna ut permittiviteten för luft och dielektricitetskonstanten för olika material. I laborationen används plattkondensatorer som är mycket större än kondensatorer som vanligtvis används i kretsar, för att förenkla mätningar och öka förståelsen för vad en kondensator egentligen är och hur den fungerar. OBS! Läs igenom hela labinstruktionen, så att du inte missar något du ska redovisa i dina resultat! Introduktion Kondensatorer är ett sätt att lagra elektrisk energi. De består i sin enklaste form av två parallella plattor separerade av något icke ledande material. En uppladdad kondensator har samma mängd laddning på båda plattorna, men med motsatt tecken. Trots att kondensatorn till sin helhet alltså är oladdad menar man med kondensatorns laddning beloppet av laddningen på en av plattorna. En viss mängd laddning på en kondensator kommer att ge en viss elektrisk potential mellan plattorna. Kvoten mellan laddning Q och elektrisk potential V är konstant och är kondensatorns kapacitans C, Kapacitansen är ett mått på hur mycket laddning en kondensator kan hålla. Begränsningen sätts av genombrottsspänningen för materialet mellan plattorna. Ett genombrott skapar en ledande kanal mellan plattorna, vilket kan förstöra kondensatorn permanent. Det elektriska fältet E från en oändlig plan yta med laddningstätheten σ är där ε0 är permittiviteten för vakuum. I fallet med kondensatorn har vi två plattor med area A som är parallella och som, om avståndet d mellan dem är mycket mindre än deras utsträckning, kan betraktas som oändliga. Det elektriska fältet mellan dem blir då IFM Olof Andersson 2(4) Då det elektriska fältet inte beror på avståndet från plattorna är det homogent och vi kan då enkelt skriva den elektriska potentialskillnaden V mellan dem som Då får vi Har vi ett dielektriskt material med dielektricitetskonstanten, eller relativa permittiviteten, εr mellan plattorna får vi Kondensatorer som kopplas i serie eller parallellt kan ersättas med en enda ekvivalent kondensator. I serie blir det Och i parallell Utförande För att mäta kapacitansen finns det en digital kapacitansmeter. Koppla banankontakter till metern och notera kapacitansen du mäter då du för kablarna tätt ihop och långt ifrån varandra. Detta är den strökapacitans som kommer att adderas till dina mätningar. Som plattkondensator kommer du använda två skivor som är monterade på ett stativ med millimeterkruv. Mät upp arean av skivorna med en linjal. Notera mätnoggrannheten. Utgå från er uppmätta strökapacitans och beräkna den teoretiska separationen mellan plattorna då strökapacitansen utgör 10 % av den totala kapacitansen. Kapacitans som funktion av avstånd mellan plattorna Avståndet mellan plattorna varieras genom att skruva på millimeterskruven. Läs av avståndet mellan plattorna på skalan och notera kapacitansen du mäter. Undersök flera olika avstånd mellan plattorna, tillräckligt många för att ta reda på hur kapacitansen beror på avståndet. Kapacitans med dielektriskt material Det finns skivor av två olika material som du kan använda för att undersöka effekten av dielektriskt material på kapacitansen. Välj ett av materialen och kläm fast materialet mellan plattorna. Se till att hela plattytan täcks och att det inte finns onödigt mycket luft mellan platta och material. Avläs kapacitansen och avståndet mellan plattorna. Lägg in flera skivor och notera kapacitans och avstånd. 3(4) Parallell- och seriekoppling av kondensatorer Gå samman med en annan grupp. Se till att få så stor kapacitans som möjligt på era kondensatorer. Koppla sedan samman dem parallellt och i serie och notera vilken kapacitans du får. Resultat Kapacitans som funktion av avstånd mellan plattorna Vilka felkällor kan du identifiera i dina mätningar? Gör en graf med kapacitansen som funktion av inversen av avståndet mellan plattorna. Rita också i samma graf de teoretiska värdena. Enligt ekvationen för plattkondensatorns kapacitans ska du få en rät linje. Anpassa en rät linje till dina mätresultat och de teoretiska värdena. Ser de ut som du förväntat dig? Den teoretiska linjen korsar y-axeln i noll, men det gör inte dina mätvärden. Varför? Vad motsvarar värdet där din uppmätta linje korsar y-axeln? Justera dina mätningar med värdet där linjen korsar y-axeln. Beräkna permittiviteten för vakuum från dina mätvärden. Kapacitans med dielektriskt material Gör en graf med kapacitansen som funktion av inversen av avståndet mellan plattorna med och utan dielektriskt material. Anpassa en rät linje och subtrahera värdet där linjen korsar y-axeln från dina mätvärden. Beräkna den dielektriska konstanten för ert valda material. Jämför dina värden med värden angivna i Physics Handbook. Skiljer sig dina resultat från dessa? Hur mycket? Parallell- och seriekoppling av kondensatorer Beräkna det teoretiska värdet för de ekvivalenta kapacitanserna och jämför dessa värden med dina uppmätta värden. Kan skillnaden förklaras med mätonoggrannhet? Diskussion Diskutera det du kommit fram till och försök förklara de resultat du kommit fram till. Varför får du skillnader från det väntade värdet i dina mätningar? Leta gärna på internet efter referenser som du kan hänvisa till. Hur skulle experimenten kunna förbättras för att ge noggrannare resultat? Slutsats Vad kan du dra för slutsatser av de experiment du utfört? Glöm inte att ange referenser! 4(4) Strömvåg Denna uppställning består av en strömförande ledare som befinner sig i ett magnetfält (mellan polerna i en U-magnet). Genom att U-magneten befinner sig på en våg går det att mäta den magnetiska kraften som magneten och ledaren påverkar varandra med. I denna del ska vi undersöka hur kraften på ledaren beror på längden av ledaren som befinner sig i magnetfältet och hur kraften beror på strömstyrkan i ledaren. Utförande Börja med att slå på strömkällan och ställ in så att det flyter en ström genom ledaren. Använd högerhandsregeln (eller liknande) för att ta fram i vilken riktning som den magnetiska kraften verkar. Stämmer detta överens med hur värdet på vågen ändrades (ökade eller minskade)?* *Tänk på Newtons tredje lag som säger att två kroppar alltid påverkar varandra med lika stora men motriktade krafter. Så vilken kraft är det som ger utslag på vågen? Ger de vertikala delarna av ledaren något bidrag till värdet på vågen? Varför/Varför inte? Den magnetiska kraften 𝐹, och vad vågen visar hör ihop med varandra genom sambandet 𝐹 = 𝑚𝑔, där 𝑚 är massan och 𝑔 är tyngdaccelerationen. Undersök hur kraften påverkas av både längden av ledaren som befinner sig i magnetfältet, 𝐿, och strömstyrkan, 𝐼, genom att fylla i tabellerna nedan och göra två plottar. L [m] Δm [kg] F [N] Δm [kg] F [N] 0,01 0,02 0,04 0,08 I [A] 1 2 3 4 5 Vilka samband verkar gälla mellan 𝐹 och 𝐼 och 𝐹 och 𝐿 utifrån era plottar? Stämmer det med formeln 𝐹 = 𝐵 𝐼 𝐿 sin 𝜃 (där 𝜃 är vinkeln som strömledaren bildar mot magnetfältet)?