Brukarinflytande
”Med brukarinflytande avses
således medborgarnas
möjligheter att såsom
användare av offentlig service
påverka tjänsternas utformning
och kvalitet.”
(Civildepartementet 1991)
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Tre nivåer för inflytande
• Individnivån. Den enskildes möjligheter att påverka sin
livssituation och de stödinsatser som hon eller han är föremål
för.
• Verksamhetsnivån. Patienters, brukares och anhörigas
möjligheter att vara delaktiga i beslut som fattas i verksamheter
inom socialtjänst och psykiatri.
• Systemnivån. Inflytande på ett övergripande plan. T ex genom
att vara remissinstans, ge underlag till politiska beslut eller vara
med och utforma policyprogram
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Metoder för brukarinflytande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Brukarråd
Representation i ledningsgrupper
Anställa brukare
Brukare med vid rekrytering
Brukarrevision och kvalitetsutveckling
Medverkan i personalutbildning
Fokusgrupper och paneler
Brukarstyrda verksamheter (Sociala kooperativ)
Expert genom erfarenhet
Brukarstyrd brukarrevision
•
Delaktighetsmodellen = Ett arbetssätt där den enskilde och personal för
en dialog som stärker den enskildes förmåga till inflytande över sitt liv. För
vuxna personer med LSS-insatser. (Ska testas på IFO)
•
Individuell Plan = Ett sätt att brukarens mål ska styra planering och
genomförande av insatser och aktiviteter
•
Buku = brukarstyrd utvärdering och kvalitets-utveckling. Brukarrevision för
insatser som ges enligt LSS
•
Shared Decision Making (Delat beslutsfattande) Öka brukarens/patientens
delaktighet och ansvar över beslut om vårdens och omsorgens planering
och innehåll
•
Bostad först = Långsiktig boendelösning för personer med psykisk ohälsa
och ofta missbruk
•
Att lära av fosterbarn = Barn intervjuas två ar efter att placering avslutats.
De har rollen som experter.
•
Delaktiga barn = Barn med olika funktionsnedsättningar anlitas som
experter på ämnet ”barns delaktighet i mötet med samhällets
stödverksamheter”
Argument för brukarinflytande
•
•
•
•
•
•
Insatsanpassning
Effektivitet
Maktutjämning
Legitimitet
Demokrati
Återhämtning
Förutsättningar för brukarinflytande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hållbara strukturer
Utbildningssatsningar
Bemötande och helhetssyn
Göra maktrelationer synliga
Attitydförändringar
Förankring och samverkan
Resurser
Rutiner
Långsiktighet och uthållighet
Kvalitet och resultat följs upp och utvärderas
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Invändningar, dilemman, hinder…
”Vem representerar brukaren?”
”Det blir bara fasadåtgärder (för att t ex få stimulanspengar)”
”Vilken blir min roll som professionell”
”Hur ska jag dela med mig av makt som ingen makt har”
”Den som skäms tror inte den har rätt till särskilt mycket”
”Våra brukare vill inte ha något inflytande”
”Det finns inte tid”
”Projektet tog slut – Sedan blev det inget mer…”
”Om brukaren ska vara en jämbördig part, måste han eller hon dock kunna
förstå konsekvenserna av sina handlingar och göra rationella val. Men ofta
är det just frånvaron av dess förmågor som bidrar till att personerna är
berättigade till stöd enligt SoL eller LSS”.
Brukarinflytandearbete
FoU Välfärd, Bakgrunden
•
•
•
Plattform för evidensbaserad praktik
(2010)
Brukarinflytandearbete FoU Välfärd
påbörjades 2012
– Kartläggning
– Seminarier/konferens
– Studiecirkel
– Beslut om att pröva metod
– Skapa nätverk/arbetsgrupp
– Rekrytera samordnare
Målsättning 2013.
– att skapa förutsättningar för- och
genomföra brukarstyrd
brukarrevision
– metoden/arbetssätten ska
implementeras i FoU´s ordinarie
arbete
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Regeringens övergripande mål
för 2013 när det gäller att stödja
en evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten:
”stödet till huvudmännen ska utformas
så att det stimulerar och möjliggör
brukarmedverkan inom socialtjänst och
näraliggande områden inom hälso- och
sjukvård”.
(Socialstyrelsen 2013)
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Beståndsdelarna i evidensbaserad praktik.
(D.Sackett)
Professionens
erfarenhetsbaserade kunskap
Evidensbaserad
praktik
Brukarens kunskap,
erfarenhet och
önskemål
Bästa
tillgängliga
vetenskapliga
kunskap
Möjligheten
Metoder
Vad bör göras och
varför?
Vision och värderingar
Förverkligande
Hur gör vi det och var
gör vi det?
Redskap, verksamhet
och omgivning
Hur skapar vi
en långsiktig,
varaktig
utveckling?
Implementering
(Hämtad från Bogarve, Ershammar, Rosenberg (red.) (2013)
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
FoU Välfärds brukarinflytandearbete
2013
•
Allmänna aktiviteteter
– Seminarier och konferenser för att uppmärksamma
brukarinflytandeområdet
– Studiebesök och nätverkande
•
Brukarstyrda brukarrevisioner- brukare och anhöriga granskar
verksamheter
– Referensgrupp
– Skapa och utveckla revisionskoncept + utbildning
– Rekrytera och utbilda brukarrevisorer
– Process och Handledningsstöd
– Mål: att genomföra ett flertal revisioner inom socialtjänsten
Värmland
– Pilotprojekt: revision av länets öppenvårdsmottagningar, Division
Psykiatri
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Brukarstyrd brukarrevision:
”En granskning av en enhet eller verksamhet
som ger vård stöd eller service till personer
med psykiska funktionshinder som utförs av
brukare och/eller närstående”
RSMS:s och Schizofreniförbundet
”En systematisk och oberoende undersökning
utförd i alla delar av människor med egen
erfarenhet av att vara brukare/klient/patient
inom det område som ska granskas”
Statens institutionsstyrelse
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Varför göra brukarstyrd
brukarrevision?
• Möjliggör brukarinflytande på
verksamhetsnivå
• Bra metod för kvalitetsarbete
med starkt brukarperspektiv
• Brukare och anhörigas egna
kunskaper och erfarenheter:
en viktig kunskapskälla som
ska tas tillvara.
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Exempel på områden som kan granskas
Inflytande/delaktighet
Bemötande
Vård-, och genomförandeplaner
Personlig utveckling
Behandling
Tillgänglighet och kontinuitet i kontakter
Samverkan
Kompetens
Anhörigstöd och anhörigas möjlighet till delaktighet
Trivsel och miljö
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Hur går en
brukarrevision till?
Förberedelsearbete:
Beslut om en revision
Överenskommelse
Rekrytering av revisorer
Utbildning av revisorer
Välja form för granskningen,
enkäter eller intervjuer
Förankring hos personal och
brukare
Göra urval av respondenter
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Genomförande och analys
Brukarrevisorerna gör frågorna
Data samlas in
Data bearbetas
Diskussion och dialog i revisionsteamet
Sammanställning av resultat och analys
Återkoppling till beställaren
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Utbildningsplan
Tillfälle 1.
Tillfälle 2.
Tillfälle 3.
Tillfälle 4.
Tillfälle 5.
Tillfälle 6.
Introduktion till
brukarrevisionsutbildning
Regelverk och lagstiftning
Besök av verksamhetsutvecklare på LiV
Återhämtningsforskning
Granskning av kvalitetsdokument
Om vetenskaplig metod och
förhållningssätt
Om enkäter och enkätkonstruktion
Fortsatt arbete med att färdigställa
enkäten
Från idé till rapport
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Syftet med revisionen
– Att verksamheten ska få ta del av brukarnas
och de närståendes erfarenhetsbaserade
kunskap och få kännedom om deras
synpunkter och önskemål.
– Att göra brukare och anhöriga delaktiga i
verksamhetsutvecklingen genom att de
genom sina erfarenheter kan synliggöra
förbättringsområden från ett
brukarperspektiv
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
Enkätkonstruktion pågår
På plats i Hagfors
Åsa i Karlstad
Karlstad - Bryggaregatan
Teman för de resultat vi visar i dag:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kontaktvägar – tillgänglighet
Miljö och trygghet
Tid
Kontinuitet
Bemötande
Behandling
Planering
Delaktighet
Samverkan
Ekonomi
Återhämtning
Nedan syns utdelnings- samt svarsfrekvens efter mottagning.
Längst till höger syns också hur stor andel av samtliga
respondenter som de vid varje separat mottagning utgör.
Skick- Retur- Besökare Utdelade
ade
nerade
Utd.frekv. Besvarade Svarsfrekv.
Andel av
samtl. resp.
Arvika
250
138
112
41
36,6 %
9,8%
Hagfors
160
67
93
51
54,8 %
12,2%
Karlstad
1200
738
462
177
38,3 %
42,3%
Kristinehamn
400
219
181
85
47,0 %
20,3%
Säffle/Grums
210
134
76
33
43,4 %
7,9%
Torsby
180
138
42
31
73,8 %
7,4%
Total
2400
1434
966
418
43,3 %
100%
Ingenting om oss
utan oss!
966 enkäter delades ut och 424 besvarades, vilket ger en
svarsfrekvens på 43,9%.
• Av dessa 424 respondenter är 69,1% kvinnor och
30,2% män.
• Respondenternas medelålder är 40,6 år.
• En kvartilindelning visar att 50% av respondenterna är
mellan 29 och 51 år, 25% yngre än 29 och 25% äldre
än 51. Min- och maxålder är 18 respektive 84 år.
Vill du veta mer?
Kontakta Katarina Grim
E-post: [email protected]
Tfn: 054-700 19 57
Mobil: 0736-14 44 40
KARLSTADS UNIVERSITET
FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND
