Kvinnors rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Programmet i mänskliga rättigheter och demokrati Kandidatuppsats 15 hp Email: diana-­‐[email protected] Vårterminen 2014-­‐06-­‐03 Kvinnors rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo En studie på kvinnors rättsliga status i familjefrågor Författare: Diana Maria Lindgren Handledare: Mona Samadi Examinator: Kjell-­‐Åke Nordquist 2(33) Women’s Rights in DRC, a study on women’s legal status Keywords: International human rights law, Democratic Republic of Congo, Women’s Rights, Family Code, Abbreviationer ACHPR Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter CEDAW: Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor DRK Demokratiska Republiken Kongo OECD The Organisation for Economic Co-­‐Operation and Development PNG the National Policy on Gender Issues SNVBG National Strategy against gender-­‐based violence Le Tribunal de Paix Fredsdomstolen för civilrättsliga frågor UNDHR Den Allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna 3(33) Innehållsförteckning Abbreviationer ....................................................................................................................................... 2 1 Inledning ........................................................................................................................................... 4 1.1 Syfte och avgränsning ......................................................................................................... 5 1.2 Metod ......................................................................................................................................... 6 2 Kvinnors rättsliga status ............................................................................................................ 7 2.1 Kvinnokonventionen ........................................................................................................... 8 2.1.2 Äktenskap och familjeförhållande ........................................................................... 9 2.2 Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter ............................. 11 2.2.3 Maputoprotokollet ....................................................................................................... 12 2.3 Den Kongolesiska konstitutionen och familjerätten .......................................... 14 2.3.1 Familjerätten .................................................................................................................. 15 2.3.2 Kommitténs allmänna kommentarer och statens försvar .......................... 18 2.3.3 Andra aktörers uttalanden på Familjerätten .................................................... 20 3 Slutsats ............................................................................................................................................ 22 3.1 Sammanfattning ................................................................................................................. 26 5 Litteraturförteckning ................................................................................................................ 28 4(33) 1 Inledning Demokratiska Republiken Kongo har haft en konfliktfylld tid efter sin självständighet. Landet var under diktatoriskt styre från 1960 fram till 1997 med ledaren Mobutu Sese Seko, som även ändrade nationens namn till Zaïre. Landet styrdes tidigare av staten Belgien då det kallades Belgiska Kongo.1 1997 ändras namnet till sitt nuvarande, Demokratiska Republiken Kongo (DRK).2 Landet har bearbetat en politiskt och socio-­‐ekonomisk oro sedan 1994. Dels av de flyktingströmmar som kom i samband med kriget i Rwanda, dels av dess konsekvenser som de oroligheter som medföljde för befolkningen. Idag har kvinnornas redan osäkra situation förvärrats liksom den omfattande hungersnöden.3 Mellan 1998-­‐ 2002 dog 4-­‐5 miljoner människor i krig. Idag råder fortfarande oroligheter i Kongos östra delar. 4 Landet hade sitt första demokratiska val 2006 där man beslöt att alla institutionerna skulle vara transparenta, demokratiska och fria.5 Kongo ratificerade FNs Kvinnokonvention 1985 utan att göra några reservationer.6 Vissa lagar i landet har fått ett bättre genusperspektiv, som till exempel i Kongos grundlag där man inleder med att förklara män och kvinnors lika rätt att rösta och bilda partier samt en artikel som förklarar kvinnors skydd i det offentliga rummet mot diskriminering och våld.7 Med detta finns det rådande konflikter i landet och osämjor som förhindrar kvinnors utveckling och säkerhet. Kvinnors brist på kunskap och läskunnighet bidrar i sin tur till att det könsrelaterade våldet som försätter kvinnorna till offer fortsätter. Kvinnors möjlighet att kunna påverka sitt liv och egendomar begränsas när lagarna som skyddar kvinnors rättigheter inte implementeras i praktiken. 8 Enligt Kvinnokommittén finns det fortfarande lagar i Kongo som är till nackdel för kvinnor vilket gör det svårare för dem att kunna ta sig ur fattigdom och konflikt. 9 Idag lever 71 % av landets befolkning i fattigdom enligt FN. 10 Den kritiska 1 Gardell, Carl Johan, 2007: Kan Kongo-­‐Kinshasa frigöra sig från sin historia? Stockholm: Utrikespolitiska institutet. 2 (http://www.un.org/en/members/index.shtml) 2014-­‐02-­‐17 3 Concluding Comments of the Commitee on the Elimination of Discrimination against Women Democratic Republic of the Congo, Twenty-­‐second session 17 January-­‐4 february 2000. Excerpted from: Supplement N 38 (A/55/38). Artikel 195. 4 Equal Power, Lasting Peace. Obstacles for women’s participation in peace processes (2012: Johanneshov, Stockholm) Kvinna till Kvinna Foundation. Sidan 38 5 http://the-­‐rule-­‐of-­‐law-­‐in-­‐africa.com/wp-­‐content/uploads/2010/07/De-­‐l-­‐organisation-­‐et-­‐du-­‐fonctionnement-­‐des-­‐
tribunaux-­‐de-­‐paix-­‐a-­‐Kinshasa-­‐MANZANZA_LUMINGU_Yves-­‐Junior.pdf 2014-­‐05-­‐14. Sidan 1. 6 Concluding Comments of the Commitee on the Elimination of Discrimination against Women Democratic Republic of the Congo, Twenty-­‐second session 17 January-­‐4 february 2000. Excerpted from: Supplement N 38 (A/55/38). Artikel 204. 7 CEDAW/C/COD/CO/5 7-­‐25 augusti. Artikel 7. 8 Equal Power, Lasting Peace. Obstacles for women’s participation in peace processes (2012: Johanneshov, Stockholm) Kvinna till Kvinna foundation. Sidan 37. 9 CEDAW/C/COD/CO/5 artikel 21. 5(33) situationen för kvinnor är även ett resultat från de olika konflikter som landet har drabbats av. Detta på grund av att det saknas säkerhet och medel för att kunna skydda sig från det könsbaserade våldet. Kvinnor står för majoriteten av analfabetism i landet. 11 66,8 % av alla kongoleser över 15 år är analfabeter.12 I slutet av 1950-­‐talet fick Kongo en fyraårsplan av den belgiska regeringen13 och 1960 blev landet självständigt.14 Kongo anses vara det land på Afrikas kontinent som drabbats hårdast av den europeiska kolonialismens arv med slaveri och auktoritärt styre.15 Den konflikt som idag finns i de östra delarna av Kongo, norra och södra Kivu, har dels präglats av etniska sammansvärjningar, dels av politiska intressen eftersom att området är rikt på mineraler. Detta har resulterat till flera rebellgrupper. 16 Krigen mellan 1998 till 2002 som involverade sju länder, kallas för det afrikanska världskriget.17 1.1 Syfte och avgränsning Syftet med uppsatsen är att granska kvinnors rättsliga status i Demokratiska Republiken Kongo med fokus på de familjerättsliga lagarna. Uppsatsen granskar således kvinnor och mäns lika rätt att ingå äktenskap i lege lata. Är kvinnors familjerättsliga status förenligt med Kongos förpliktelser enligt internationell rätt? Uppsatsen kommer inte att granska den nuvarande konfliktsituation som råder i landet, eller de nationella lagarna som rör kvinnor på landsbygden. Detta val kommer av att kvinnorna i landet lever i en utsatt position utifrån flera faktorer som i konflikt och analfabetism. Det finns flera områden där kvinnor behandlas annorlunda på grund av sitt kön och innehar en sämre status än män. Jag kommer i uppsatsen att skriva ut Demokratiska republiken Kongo som endast Kongo. 10 http://www.cd.undp.org/content/rdc/fr/home/countryinfo/ 2014-­‐05-­‐14 11 Equal Power, Lasting Peace. Obstacles for women’s participation in peace processes (2012: Johanneshov, Stockholm) Kvinna till Kvinna foundation. Sidan 36. 12 landet beräknas idag bestå av 70 miljoner http://www.cd.undp.org/content/rdc/fr/home/countryinfo/ 2014-­‐05-­‐
14 13 Gardell, Carl Johan, 2007: Kan Kongo-­‐Kinshasa frigöra sig från sin historia? Stockholm: Utrikespolitiska institutet. Sidan 17. 14 Ibid. Sidan 18. 15 Hochschild, Adam, 1998 Kung Leoplds vålnad Stockholm:Ordfront. Sidan 388. 16 War and the Militarization of Mining in the Congo. 2009. Global Witness. Sidan 15. 17 Equal Power, Lasting Peace. Obstacles for women’s participation in peace processes (2012: Johanneshov, Stockholm) Kvinna till Kvinna foundation. Sidan 38. 6(33) 1.2 Metod För att kunna undersöka hur diskriminering av kvinnor ser ut i landet kommer uppsatsen att utgå från en juridisk metod där internationell rätt, regional rätt och nationell rätt beskrivs. Relevanta familjerättsliga artiklar inom respektive system kommer att beskrivas och jämföras med olika rapporter från Kvinnokommittén. I min slutsats kommer jag sedermera att gå in mer specifikt på hur de nationella lagarna kan kollidera med internationell rätt. Här presenterar jag lege ferenda på de artiklarna i familjerätten med hänsyn till den internationella rätten på kvinnors rättigheter. 7(33) 2 Kvinnors rättsliga status De rättigheter som rör de giftemålsrelaterade frågorna finns även garanterade i FNs Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ”fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.”18 I FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter fastställs att konventionsstaten ska se till ”rätten för giftasvuxna män och kvinnor att ingå äktenskap och bilda familj skall erkännas”, ”Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att trygga makarnas likställighet i fråga om rättigheter och ansvar vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. Vid upplösning av ett äktenskap skall åtgärder vidtas för att tillförsäkra barnen nödvändigt skydd” och ”inget äktenskap får ingås utan de blivande makarnas fria och fulla samtycke.”19 Denna konvention förklarar de rättigheter som anses stå för ett fritt och självständigt liv i ett demokratiskt och rättvist samhälle vilket betyder att staten tillhandahåller medborgarna med en fungerande nationell legislatur. Dessa rättigheter ska upprätthållas tillsammans med FNs konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. 20 Här fastställs att konventionsstaten ska se till att ”[…]äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria samtycke.”21 Denna konvention ska tillsammans med den tidigare nämnda fastställa att staten tillhandahåller dessa och att de är ömsesidigt beroende av varandra, odelbara och universella efter Wiendeklarationen från 1991. 22 I en allmän rekommendation från kommittén om de medborgerliga och politiska rättigheterna, understryker de att familjen är en viktig del av samhället som kräver statens skydd. Dock är det svårt för kommittén att ge direkta förslag på hur man ska gå tillväga eftersom att stater skiljer varandra åt liksom inom staternas regioner. Kommittén betonar därför att de som staten karaktäriserar som familj, ska gå under deras rättsväsende och lagliga skydd. Vad gällande giftasålder, vill kommittén betona att i samband med lagen, ska båda vara införstådda till äktenskapet med fritt och personligt val. Under äktenskapet ska makarna inneha lika rättigheter inom relationen, barnuppfostran och boende liksom lika rättigheter under skilsmässa.23 18 FNs Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 7 och 16 (1-­‐3). 19 FNs konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Artikel 23 (2-­‐4). 20 Lundberg, Anna (2010) Mänskliga rättigheter, juridiska perspektiv, (Malmö:2010). Sidan 82 21 FNs konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Artikel 10 (1). 22 Lundberg, Anna (2010) Mänskliga rättigheter, juridiska perspektiv, (Malmö:2010). Sidan 103. 23 CCPR General comment No. 19: Article 23 (The Family) Protection of the Family, the Right to Marriage and Equality of the Spouses. http://www.refworld.org/docid/45139bd74.html Artikel 1-­‐4 och 8. 8(33) 2.1 Kvinnokonventionen I Kvinnokonventionen ska staten visa för myndigheter hur man ska jobba med kvinnors rättigheter som beskrivs att: ”varje åtskillnad, undantag eller inskränkning på grund av kön som har till följd eller syfte att begränsa eller omintetgöra erkännandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på det politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller medborgerliga området eller något annat område för kvinnor, oberoende av civilstånd och med jämställdheten mellan män och kvinnor som grund, eller åtnjutandet eller utövandet av dessa rättigheter och friheter.”24 Kongos ratificering av kvinnokonventionen innebär att landet åtar sig två åtgärder, de jure att avskaffa diskriminering av kvinnor likväl som de facto för att säkerställa jämställdheten. De ska även motverka könsstereotypa attityder, normer och sedvänjor i samhället, både i strukturella och juridiska avseenden.25 Staten har det största ansvaret över att konventionen efterföljs. Eftersom att de ojämlika maktförhållandena även finns i privat-­‐ och familjelivet ska även konventionsstatens ansvar ligga däri.26 Det var första gången som kvinnlig diskriminering blev förbjuden enligt lag när konventionen bildades. 27 Staten har som skyldighet att genom lagar avskaffa direkt och indirekt diskriminering av kvinnor och att kvinnor blir skyddade från diskriminering inom myndigheter, rättsväsende, organisationer, privatliv och företag. Staten ska genom aktiva åtgärder främja jämställdhet med tre konkreta handlingar och program för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnor, tillfälliga åtgärder för att uppnå jämställdhet, motverka fördomar, seder och bruk som grundar sig på det kvinnors underlägsenhet och könsstereotyper. Staten ska även motverka de stereotyper som finns i juridiska och samhälleliga sammanhang, likväl inom attityder, normer och sedvänjor.28 Kvinnokonventionen fastställer även att staten ska vidta åtgärder för att motverka prostitution och trafficking, avskaffa diskriminering av kvinnor inom politiskt och offentligt liv, främja kvinnors lika rätt att ges tillträde till arbete på internationell nivå, samma rätt som män att förvärva över sitt medborgarskap, kvinnors lika rätt som män till utbildning, ges samma rätt som män på arbetsmarknaden vad gäller villkor och anställning där staten ska förena arbetsliv med familjeliv. Kvinnor och mäns lika rätt till hälsovård, kvinnors lika 24 Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor. Artikel 1. 25 Norling Anna och Rönngren Jenny, 2011 Jämställdhet är en mänsklig rättighet UN Women Nationella Kommitté Sverige 2011. Sidan 25. 26 Ibid. Sidan 26. 27 Jain, Devaki 2005, Women, development and the UN, A sixty-­‐year quest for equality and justice (Bloomington USA: United Nations Intellectual History Project). Sidan 22. 28 Norling Anna och Rönngren Jenny, 2011 Jämställdhet är en mänsklig rättighet UN Women Nationella Kommitté Sverige 2011. Sidan 25. 9(33) rätt till ekonomiska och sociala förmåner, kvinnor på landsbygdens rätt till konventionens bestämmelser, kvinnor och mäns likhet inför lagen och kvinnor och mäns lika rätt att ingå äktenskap av egen fri vilja.29 Till kvinnokonventionen finns även en kommitté, som kräver att konventionsstaten sänder regelbundna rapporter om vad de har vidtagit för åtgärder inom exempelvis lagstiftningen. Detta för att kommittén ska kunna granska staten. 30 2.1.2 Äktenskap och familjeförhållande Alla staters grundlagar ska kunna garantera jämställdhet när det gäller kvinnors risk att utsättas för diskriminering inom äktenskapet och i hemmet.31 Artikeln i kvinnokonventionen för jämställdhet inom äktenskapet och familjen skyddar även mot den diskriminering som kan finnas inom samboförhållanden samt vid äktenskapets upplösning. Kvinnans rättigheter bedöms kränkas om det förekommer tvångsäktenskap och månggifte samt där kvinnan tvingas att gifta sig som en utväg från fattigdom. 32 Inom familjen är jämställdheten minst utvecklad eftersom att de ofta härleds från kulturella företeelser och traditioner.33 Artikel 16 fastställer att stater ska: ”[…]vidta alla lämpliga åtgärder för att avskaffa diskriminering av kvinnor och i alla frågor som gäller äktenskap och familjeförhållanden samt skall särskilt, med jämställdhet mellan män och kvinnor som grund säkerställa, lika rätt att ingå äktenskap, lika rätt att fritt välja make och ingå äktenskap endast med sitt fria och fulla medgivande, lika rättigheter och skyldigheter under äktenskapet och vid dess upplösning, lika rättigheter och skyldigheter som föräldrar, oberoende av civilstånd, i frågor som gäller barnen, varvid dock barnens bästa alltid skall komma i första hand. Lika rätt och fritt och under ansvar bestämma om antalet barn och tidsrymden mellan havandeskapen samt få tillgång till upplysning och utbildning liksom till de medel som erfordras för att kunna utöva denna rätt, lika rättigheter och skyldigheter när det gäller förmyndarskap eller godmanskap för barn […], lika rättigheter i personligt hänseende som man och hustru, inklusive rätten att välja familjenamn, yrke och sysselsättning, lika 29 Norling Anna och Rönngren Jenny, 2011 Jämställdhet är en mänsklig rättighet UN Women Nationella Kommitté Sverige 2011. Artikel 6-­‐16i Kvinnokonventionen. Sidan 31-­‐42. 30 Ibid. Sidan 43. 31 CEDAW/C/GC/29 26 februari 2013. Artikel 10-­‐11. 32 Norling Anna och Rönngren Jenny, Sverige 2011. Sidan 42. 33 Gunner Göran, Namli Elena 2005, Allas värde och lika rätt, (2011: Lund) kap 8. Sidan 157 10(33) rättigheter för båda makarna i fråga om ägande, förvärv, skötsel, förvaltning, förfogande och avyttring av egendom, vare sig detta sker utan kostnad eller mot vederlag. Barns trolovning och giftermål skall inte ha någon rättslig verkan och alla nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, skall vidtas för att fastställa en minimiålder för äktenskap och för att göra officiell registrering av äktenskap obligatorisk”.34 Kvinnokommittén kräver att äktenskap ska kunna registreras. Detta skyddar makans rätt till egendom vid en upplösning.35 Familjen och könsfördelningen av arbetet inom familjen likväl som familjelagarna påverkar kvinnans ekonomiska välmående. Ofta så diskrimineras kvinnor inom familjen, även ekonomiskt, av traditionella seder och kultur, vilket återfinns i staternas inhemska lagar. Dessa inhemska lagar diskriminerar ofta gifta kvinnor. Kvinnor drabbas även hårdare ekonomiskt vid en skilsmässa än vad mannen gör. 36 I de allmänna rekommendationerna ska stater informera vederbörande som ingår i äktenskap eller i partnerregistrering om de ekonomiska konsekvenser som detta kan medföra vid en upplösning eller dödsfall.37 Kommittén förbjuder äktenskap som genomförs som en ekonomisk överenskommelse eftersom att detta strider mot konventionens artikel som fastställer kvinnans rätt att få ingå äktenskap av fri vilja. Staten ska ej godkänna denna typ av äktenskap.38 Inom vissa äktenskap är det mannen som automatiskt blir familjens överhuvud där kvinnan inte får rätt att styra över egendomarna. Båda makarna ska därför ha en jämlik fördelning över tillgångarna enligt kommittén.39 Kvinnokommittén har uttryckt en oro över den inkomstförlust som kvinnor får vid ett äktenskaps upplösande. Hushåll som styrs av kvinnor världen över är därför oftast fattiga. Marknadsekonomi och den globala marknaden gör att kvinnoledda hushåll är fattigare på grund av de lågavlönade jobben och landets stora inkomstskillnader. Kommittén hävdar att det råder könsdiskriminering inom länders socialsystem, både inom u-­‐länder och i utvecklade länder, vilket visar att kvinnor upplever en lägre ekonomisk status inom familjen, oavsett var i världen.40 De länder som tillåter månggifte, bryter inte bara mot konventionen utan även mot kommitténs rekommendation nummer 21. Även Människorättskommittén anser att månggifte är en kränkning av kvinnans värdighet och bör med sin diskriminerande inställning bli upphävt.41 Kvinnokommittén menar att månggifte 34 Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor. Artikel 16. 35 CEDAW/C/GC/29, 26 februari 2013. Artikel 25. 36 Ibid. Artikel 1-­‐2. 37 Ibid. Artikel 32. 38 Ibid. ”[a]llow marriage to be arranged for payment or preferment”. Artikel 33. 39 Ibid. Del VI. Artikel 36 och 38. 40 Ibid. Artikel 4-­‐5. 41 Banda, Fareda Dr. Project on a Mechanism to Address Laws that Discriminate Against Women, The Women’s Rights and Gender unit of the Office of the High Commissioner for Human Rights (2008:OHCHR). Sidan 91. 11(33) strider mot kvinnans rätt till jämställdhet med mannen vilket kan leda till så känslosamt och ekonomiskt allvarliga konsekvenser för henne och hennes barn att det bör bli avvärjt och förbjudet. Staterna ska ta till alla medel för att motverka månggifte för att även kunna skydda kvinnors ekonomiska rättigheter. 42 2.2 Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter De afrikanska länderna som skrivit under denna stadga tillhör den Afrikanska Unionen vars budskap är frihet, jämlikhet, rättvisa och värdighet, vilka är de grundläggande ledorden för uppfyllandet av de välgrundade ambitionerna för det afrikanska folket. Staterna ska utrota alla former av kolonialism, för att förbättra samarbetet för ett bättre liv för Afrikas folk. Man ska även främja det internationella samarbetet för den Allmänna förklaringen. Detta genom att ta i beaktande de inneboende krafterna av de traditionella och afrikanska värderingarna när man tolkar de mänskliga och folkens rättigheter.43 I stadgans första del om rättigheter och skyldigheter ska alla medlemsstater av den Afrikanska Unionen erkänna sig dessa rättigheter och skyldigheter och inrätta dem i lagen för att kunna följa dem. Alla personer ska garanteras att få ta del av dessa rättigheter och friheter som presenteras i detta kapitel, oavsett ras, etnisk grupp, färg, kön, språk, religion, politik, eller någon annan åsikt, nationell och socialt ursprung, förmögenhet, födelse eller annan status. Alla individer ska behandlas lika inför lagen och få ett rättvist skydd av lagen. Alla människor är okränkbara, och ska behandlas med respekt för deras liv och integritet. Ingen ska egenmäktigt berövas dessa rättigheter.44 Familjen ska vara den naturliga basen i samhället. Staten skall skydda familjen och se till att ta hand om dess fysiska hälsa och moral, liksom att skydda för de traditionella värderingarna. Staten ska garantera avskaffandet av alla former av diskriminering av kvinnor med hänvisning till de internationella konventionerna och deklarationerna. Alla människor ska behandlas lika och ha samma rättigheter där inget ska skilja den andra åt.45 42 CEDAW/C/GC/29 26 februari 2013. General recommendation 21 paragraph 14: ”[p]olygamous marriage contravenes a woman’s right to equality with men, and can have such serious emotional and financial consequences for her and her dependants that such marriage ought to be discouraged and prohibited.” Artikel 27-­‐28. 43 ”Freedom, equality, justice, and dignity are essential objectives for the achievement of the legitimate aspirations of the African people.” Preamble, African (Banjul) Charter on Human and Peoples’ Rights, Förord till Afrikanska stadgan om människor och folkets rättigheter. Artikel 2. 44 Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter 1981 OAU Doc. CAB/LEG/67/3 rev. Artikel 1-­‐5. 45 Ibid. Artikel 14 och 18-­‐19. 12(33) 2.2.3 Maputoprotokollet Protokollet för kvinnors rättigheter, även kallat Maputoprotokollet, har ratificerats av Kongo.46 Det innehåller rättigheter och skyldigheter av staten om avskaffandet av all diskriminering av kvinnor, kvinnors rätt till värdighet, rätt till liv, integritet och säkerhet som person.47 Protokollet fastställer att jämställdhet ska vara grundlagsenligt i den Afrikanska Unionen vilket ska resultera i kvinnors rätt att likvärdigt få delta i den afrikanska utvecklingen. Staterna ska ta i beaktning och eliminera diskriminering och våld mot kvinnor vid ett implementerande av den afrikanska handlingsplanen, Dakardeklarationen48 samt Pekingplattformen. 49 De ska även erkänna, när de försöker bibehålla de afrikanska värderingarna, att kvinnor har en svår roll att bära. I de internationella och regionala dokumenten är kvinnor offer för diskriminering. 50 Protokollet fastställer att staten ska avskaffa skadligt utövande mot kvinnors rättigheter, kvinnor och mäns lika rätt att ingå äktenskap, kvinnor och mäns lika rätt att separera, skiljas eller avbryta ett giftermål, kvinnor och mäns lika rätt till skydd och nytta av lagen.51 Kvinnors rätt till deltagande både politiskt och i beslutsfattande poster, kvinnors rätt till fred, skydd av kvinnor i beväpnade konflikter, rätt till utbildning, ekonomiska och sociala välfärdsrättigheter, rätt till hälsa och reproduktiva rättigheter, rätt till mat, rätt till fullgott bostadsförhållande, rätt till en positiv 46 Kongo har ratificerat protokollet 9 juli 2008 http://www.achpr.org/instruments/women-­‐protocol/ratification/ 2014-­‐05-­‐05 47 Protocol to the African Charter on Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa. Adopted by the 2nd Ordinary Session of the Assembly of the Union Maputo, 11 July 2003. Sidan 1 48 Dakarplattformen som även är en deklaration, ska belysa Afrikas gemensamma roll för kvinnors framsteg i beaktningen av Afrikas utveckling i fredlig, politisk, social och ekonomiska. I Dakardeklarationen ska man bland annat erkänna att jämställdhet inte endast handlar om avskaffandet av diskriminering, utan även om kvinnor och mäns fulla rätt till rättigheter, ansvar och möjligheter. Den afrikanska handlingsplanen, som skulle aktivera och fullgöra de strategier som stiftades i Nairobiavtalen (vilka skulle uppfyllas till år 2000), symboliserade Afrikanska regeringars förarbete till den kvinnokonferensen som senare hölls i Beijing 1995 om kvinnors rättigheter. Detta skulle visa på implementeringen på en regional nivå hur länderna ska genomföra konkreta framsteg för kvinnor. ”The Dakar platform for action 1994” http://www.genderismyagenda.com/framework/docs/The%20Dakar%20Platform%20of%20Action%201994.pdf (2014-­‐05-­‐23) 49 Den senaste världskonferensen för kvinnors rättigheter ägde rum i Kina, Beijing 1995. Mer än 180 länder samlades för att utveckla dokument och en handlingsplan för kvinnors rättigheter inom jämställdhet, utveckling och fred. Man problematiserade bland annat om kvinnors rättigheter var likvärdiga de universella rättigheterna eller om de universella rättigheterna kunde garantera kvinnors rättigheter. Summary of the Beijing Declaration and Platform for Action 1996 (Minnesota Advocates for Human Rights) sidan 2. (2014-­‐05-­‐23) Målet med handlingsplanen är att kvinnors ställning och roll i samhället och i världen skall stärkas, vilket ska omfattas på en nationell, regional och internationell nivå. Totalt är det tolv områden som Pekingdeklarationen har jobbat med: kvinnor och fattigdom, utbildning, hälsa, våld mot kvinnor, i väpnade konflikter, kvinnors ekonomiska makt, beslutsfattande, jämställdhetsintegrering, brist på åtnjutande av mänskliga rättigheter, kvinnor och medier, miljö och unga flickors situation. Norling Anna och Jenny Rönngren, 2011 Jämställdhet är en mänsklig rättighet UN Women Nationella Kommitté Sverige 2011. Sidan 79. 50 Protocol to the African Charter on Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa http://www.humanrights.se/wp-­‐content/uploads/2012/01/Afrikanska-­‐CEDAW.pdf . Ingressen. 51 Protocol to the African Charter on Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa Adopted by the 2nd Ordinary Session of the Assembly of the Union Maputo, 11 July 2003. Artikel 6-­‐8. 13(33) kulturell kontext, rätt till hälsosam och hållbar miljö, rätt till ihållande utveckling, änkors rättigheter, rätt till arv, rätt till särskilt skydd för äldre kvinnor, rätt till särskilt skydd för kvinnor med funktionshinder, rätt till särskilt skydd för kvinnor i utsatthet. Staten ska ta till lämpliga åtgärder för kvinnor som fått sina rättigheter kränkta. Staten är skyldig att implementera detta protokoll på nationell nivå. 52 Kvinnor ska inom äktenskapet få samma rättigheter som mannen. Båda ska enligt nationell lag, välja att ingå äktenskap av fri vilja, kvinnan ska vara över 18 år.53 Monogami ska var fördelaktigt men kvinnans rättigheter ska ändå vara skyddade vid ett månggifte.54 Giftermålet ska vara lagligt godkänt inom nationell lag och tillsammans ska de välja var de ska bo.55 Kvinnan ska ha rätt att använda sitt flicknamn hur hon vill, med eller utan makens namn, hon ska ha rätt att behålla sin nationalitet eller förvärva makens. Makarna ska dela lika på ansvaret över familjens bästa och uppfostran av barn. Kvinnan ska ha rätt att förfoga över sina egendomar.56 Vissa av dem som stiftade denna lag hävdade att artikeln var av en både religiös och traditionell karaktär. Dels eftersom att den nu blev anpassad till de kvinnor som redan var i ett månggifte, dels för att de hävdade att det i koranen fanns restriktioner och lagar på månggifte. I många samhällen i Afrika är det den sociala normen som styr, vilket gör det mer lukrativt för en kvinna att ingå månggifte än att vara ogift. 57 Situationen där en kvinna måste ingå ett månggifte för att få en stabilare livssituation och fullgöra önskan om ett barn, är en tydlig kränkning av Kvinnokonventionens allmänna rekommendation 21 paragraf 14.58 Makarnas lika rättigheter till separation, skilsmässa eller avbrott i äktenskapet, ska skyddas av statens lagar. Makarna ska ha samma rättigheter till deras gemensamma barn. 59 Protokollet fastställer att staten ska avskaffa skadligt utövande mot kvinnors rättigheter, kvinnor och mäns lika rätt att ingå äktenskap, kvinnor och mäns lika rätt att separera, skiljas eller avbryta ett giftermål, kvinnor och mäns lika rätt till skydd och nytta av lagen.60 52 Protocol to the African Charter on Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa Adopted by the 2nd Ordinary Session of the Assembly of the Union Maputo, 11 July 2003.. Artikel 9-­‐26. 53 Ibid. Artikel 6 (a) ”No marriage shall take place without the free and full consent of both parties”, Artikel 6 (b) ” The minimum age of marriage for women shall be 18 years” 54 Ibid. Art 6 (c) ”Monogamy is encouraged as the preferred form of marriage and that the rights of women in marriage and family, including in polygamous marital relationships are promoted and protected” 55 Ibid. Artikel 6 (d) ”Every marriage shall be recorded in writing and registered in accordance with national laws, in order to be legally recognised.” 56 Ibid. Artikel 6 (e-­‐f). 57 Banda, Fareda Dr. Project on a Mechanism to Address Laws that Discriminate Against Women The Women’s Rights and Gender unit of the Office of the High Commissioner for Human Rights (2008:OHCHR). Sidan 92. 58 Ibid. Sidan 93. 59 Protocol to the African Charter on Human and Peoples' Rights on the Rights of Women in Africa Adopted by the 2nd Ordinary Session of the Assembly of the Union Maputo, 11 July 2003. Artikel 7. 60 Ibid. Artikel 6-­‐8. 14(33) 2.3 Den Kongolesiska konstitutionen och familjerätten I den kongolesiska konstitutionen från 2005 fastställs det att all makt utgår från folket i samband med utvalda representanter eller i folkomröstning. Rösträtten ska även vara jämlik, universal och anonym. Alla män och kvinnor över 18 år har rösträtt, vilket ska vara enligt lag. Både män och kvinnor har rätt att bilda ett politiskt parti. 61 I inledningen förklaras hur gemenskapen tillsammans med historien ska ena nationens tankar för frihet, broderskap, solidaritet, rättvisa, fred och arbete. Tillsammans ska folket bygga en nation på lag som är kraftfull och välmående med verklig politisk, ekonomisk, social och kulturell demokrati. Man bekräftar även hur de internationella (UNDHR) och regionala (ACHPR) deklarationerna, liksom FNs kvinnokonvention manar landet till att främja en jämställd politik med en jämn fördelning av män och kvinnor inom institutionen och i deras internationella arbete för de mänskliga rättigheterna. Tillsammans ska man arbeta för alla afrikanska staters samarbete i den afrikanska gemenskapen, inom alla nivåer, för att utvecklas och göra socioekonomiska framsteg för de afrikanska människorna.62 Ingen medborgare ska på något sätt, på grund av sin religion, politiska uppfattning, familj, rastillhörighet, etnicitet, stam, kultur eller språklig minoritet utsättas för diskriminering inom utbildning eller andra statliga områden. 63 Staten har även en skyldighet att bekämpa analfabetism. 64 I det offentliga rummet ska kvinnor garanteras skydd för sina rättigheter av staten och att de ska avskaffa diskriminering. Detta innebär att man ska tillgå alla hjälpmedel för att garantera kvinnors rätt att delta i utvecklandet av nationen i det civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella. Staten ska även bekämpa våld mot kvinnor inom den privata och i den offentliga sfären. Inom den nationella, lantliga och i de lokala institutionerna är kvinnor berättigade att representera, inom vilka dessa institutioner är staten skyldig att garantera jämställdhet. Det är lagen som ska ange förhållandena till dessa rättigheter. Den enskilda individen är okränkbar. Alla har rätt till liv, fysisk integritet, rätt att utveckla deras personlighet, i enlighet med lagen och den offentliga moralen,65 detta är landet långt ifrån ett fullföljande av detta. 66 Det är inte fastställt att kön är en diskrimineringsgrund. Kvinnokommittén har uttryckt en oro över att det 61 Adopted by the National Assembly on May 13, 2005, and approved by the Congolese people by the referendum of December 18 and 19, 2005. (Oceana TM 198 Madison Avenue New York, NY 10016 (212) 726-­‐6000). Artikel 2-­‐6. 62 Ibid. Sidan 2. 63 Ibid. Artikel 12-­‐13. 64 Ibid. Artikel 40-­‐41,44. 65 Ibid. Artikel 14 och 16. 66 http://tbinternet.ohchr.org/Treaties/CEDAW/Shared%20Documents/COD/INT_CEDAW_NGO_COD_13298_F.pdf (2014-­‐05-­‐14) 15(33) inte finns någon klar definition om vad könsdiskriminering innefattar mot kvinnor, trots att artiklarna 11-­‐13 står för jämställdhet mellan kön. Kommittén kräver av staten att definiera detta, vilket genom kvinnokonventionen tillåter staten att vidta tillfälliga åtgärder för ökad jämlikhet, när de vill öppna för mer konkreta handlingar.67 2.3.1 Familjerätten Familjerätten ska sammanhålla det som rör familjen, mänskliga rättigheter och den zairiska mentaliteten.68 I de fyra delarna (livres) omfattas; nationaliteten, individen, familjen samt arv och donationer. Enligt lagen är det familjen som binder samman och skapar den naturliga grunden i samhället, vilket förtydligas i familjerättens inledning. Medborgarna kan inte utvecklas sunt om de inte lever i en familj där man lever solidariskt. Detta är motsatsen till den västerländska kulturen med individen i centrum. Därav namnet ”code de la famille” och inte ”code des personnes”.69 Familjerätten definierar lagen om äktenskap och familj, där alla personer enligt lagarna har rätt att gifta sig med någon av motsatt kön, av eget val, för att skapa en familj. Denna rättighet ska skyddas av staten. Medborgare under arton år är enligt lagen omyndiga. 70 Den civilrättsliga domstolen, le Tribunal de Paix,71 ska arbeta nära folket och dess territorium.72 Dessa domstolar etablerades efter en lag som kom i kraft 1968, när man insåg att flera domstolar behövdes. 73 Tribunal de Paix ägnar sig i huvudsak till familjerätten, där de oavsett värden utfärdar officiella akter och dömer alla människor utan undantag. 74 Enligt familjerätten är den gifta kvinnan hemmahörande i sin makes bostad såtillvida inte lagen säger något annat. 75 Mannen ska bestämma i familjen och 67 CEDAW/C/COD//CO/5. Artikel 19-­‐20. 68 Lagen är skriven innan namnbytet till Kongo och kongoleser. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm (2014-­‐04-­‐10) läs rapporten från André Rukata om den kongolesiska mentaliteten http://www.codesria.org/IMG/pdf/RUKATA.pdf (2014-­‐05-­‐09) 69 http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/exposemotifs.pdf (2014-­‐04-­‐10) översättning: familjerätt och inte individrätten. 70 Adopted by the National Assembly on May 13, 2005, and approved by the Congolese people by the referendum of December 18 and 19, 2005. (Oceana TM 198 Madison Avenue New York, NY 10016 (212) 726-­‐6000). Artikel 40-­‐
41,44. 71 Den domstol som tar hand om civilrättsliga frågor. http://www.droit.learningtogether.net/la_justice_de_paix.htm (2014-­‐05-­‐14) 72 http://the-­‐rule-­‐of-­‐law-­‐in-­‐africa.com/wp-­‐content/uploads/2010/07/De-­‐l-­‐organisation-­‐et-­‐du-­‐fonctionnement-­‐des-­‐
tribunaux-­‐de-­‐paix-­‐a-­‐Kinshasa-­‐MANZANZA_LUMINGU_Yves-­‐Junior.pdf (2014-­‐05-­‐14). Sidan 1. 73 Ibid. Sidan 2. 74 Ibid. Sidan 5 75 Artikel 165, La femme mariée a son domicile chez son mari, à moins que la loi n'en dispose autrement. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10). 16(33) kvinnan ska lyda mannen. Han ska se till att den moraliska och materiella ordningen säkerställs i hushållet och han ska skydda sin fru.76 Kvinnan måste få sin mans tillåtelse i alla juridiska handlingar där hon måste framstå personligen. Detta gäller även om tillstånd från sin make i frågor om egendom och förmögenhet. Makan kan inte ensam väcka åtal i civilrättsliga ärenden i Tribunal de Paix utan sin makes tillstånd. Dock kan Tribunal de Paix ge kvinnan ett tillstånd, vilket ändå kan tas tillbaka av maken. 77 Makan kan i särskilda fall överklaga sitt boende i Tribunal de Paix om det anses vara uppenbart orimligt.78 Den gifta kvinnans rättsliga ställning begränsas när man kräver att juridiska personer inte får vara minderåriga eller en myndig person som är försvagad av ålder eller handikapp inte anses vara en juridisk person. Gifta kvinnor kan finna vissa begränsningar med denna lag. 79 Detta beror på att lagen kräver att en förmyndare ska vara en kompetent person. 80 Den som är minderårig får automatiskt myndighetsförklaring vid äktenskap. En minderårig kan få myndighetsförklaring från Tribunal de Paix med sina föräldrars godkännande. Skillnaden är att myndighetsförklaring ger full effekt, men vid ett domstolsbeslut kan Tribunal de Paix ge vissa begräsningar.81 Det är olagligt att gifta sig med en flicka som inte nått puberteten. Alla medel är tillåtna för att avgöra om flickan har nått puberteten, även genom att bara titta på utseendet. Alla flickor vid fjorton års ålder anses vara i puberteten. 82 76 Artikel 444 : Le mari est le chef du ménage. Il doit protection à sa femme; la femme doit obéissance à son mari. Article 445 Sous la direction du mari, les époux concourent, dans l'intérêt du ménage, à assurer la direction morale et matérielle de celui-­‐ci. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 77 Artikel 448 : La femme doit obtenir l'autorisation de son mari pour tous les actes juridiques dans lesquels elle s'oblige à une prestation qu'elle doit effectuer en personne. Artikel 450, Sauf les exceptions ci-­‐après et celles prévues par le régime matrimonial, la femme ne peut ester en justice en matière civile, acquérir, aliéner ou s'obliger sans l'autorisation de son mari. Si le mari refuse d'autoriser sa femme, le tribunal de paix peut donner l'autorisation. L'autorisation du mari peut être générale, mais il conserve toujours le droit de la révoquer. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 78 Artikel 454 : L’épouse est obligée d'habiter avec son mari et de le suivre partout où il juge à propos de résider; le mari est obligé de la recevoir. Artikel 450, Dans le cas où la résidence est fixée par le mari de façon manifestement abusive ou contraire aux stipulations intervenues entre époux à cet égard, la femme peut exercer un recours devant le tribunal je paix contre la décision du mari. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 79 Artikel 215, Sont incapables aux termes de la loi : 1. les mineurs; 2. les majeurs aliénés interdits; 3. les majeurs faibles d'esprit, prodigues, affaiblis par l'âge ou infirmes placés sous curatelle. La capacité de la femme mariée trouve certaines limites conformément à la présente loi. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 80 Artikel 223, Le tuteur doit être une personne capable. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 81 Artikel 288, Le mineur est émancipé de plein droit par le mariage. artikel 289, Le mineur ayant atteint l'âge de quinze ans accomplis peut être émancipé par le tribunal de paix sur requête présentée par ses père et mère ou à leur défaut, par le tuteur. Dans cette dernière hypothèse, le conseil de famille doit être entendu. Artikel 292, L’émancipation confère au mineur la pleine capacité. Toutefois, lorsque l'émancipation est accordée par une décision judiciaire, le tribunal peut apporter certaines limitations à la capacité. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 82 Artikel 420, Il est interdit à toute personne qui, en vertu de la loi ou de la coutume, a le droit de garde sur une fille n'ayant pas atteint l'âge de la puberté, de la remettre en mariage ou en vue du mariage. Artikel 421, La non puberté s'établit par tous les moyens de preuve et même par le simple aspect de la fille. Artikel 422, Toutefois, pour 17(33) Giftermål med barn ska inte ha någon laglig effekt och får inte firas. Enligt straffen i första paragrafen i artikel 395, gäller det den som ska registrera eller fira ett äktenskap mellan en man som är yngre än arton år, eller en kvinna som är yngre än femton år utan att det skulle ha funnits ett tillstånd. Samma påföljder gäller de som kände till makarnas ålder, och som skulle vara deras vittnen.83 Kvinnan förbjuds att gifta sig med flera.84 Vad gäller lag om att fastställa äktenskapet är det olagligt om mannen är under arton år eller om kvinnan är under femton år. Tribunal de Paix ska dock godkänna och pröva äktenskap vid allvarliga situationer vid en lägre ålder.85 Kvinnan saknar samma rätt att gifta om sig som mannen. Hon måste vänta 300 dagar efter sin skilsmässa för at få gifta om sig om hon inte blir gravid. Denna upplösning gäller ej om Tribunal de Paix finner den tidigare maken som kan motsätta sig en skilsmässa eller om Tribunal de Paix anser att det finns en möjlighet att fortfarande leva ihop. Detta kan förhindras om de har levt ihop i mindre än hundra dagar eller om kvinnan medicinskt kan bevisa att hon inte är gravid.86 Kvinnan och mannen får olika straff för äktenskapsbrott eftersom att hustrun kan få mellan 6 mån till ett års fängelse och böter på 500 till 2000 zaïres så kan l'application des dispositions relatives à la protection de la jeune fille impubère, toute fille âgée de quatorze ans accomplis est réputée pubère.L'âge de la fille ne peut être établi qu'au moyen d'un titre qui le détermine de façon certaine, tel que l'acte de l'état civil. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 83. Artikel 407: Sera puni des sanctions prévues à l'article 395, alinéa premier, l'officier de l'état civil qui aura célébré ou enregistré le mariage d'un homme âgé de moins de dix-­‐huit ans ou d'une femme âgée de moins de quinze ans, s'il connaissait ou devait connaître cette circonstance, sauf s'il y a eu dispense.Seront également punis des mêmes sanctions l'époux ou l'épouse âgé de moins de dix-­‐huit ou de quinze ans, les personnes qui auront consenti au mariage et celles qui en auront été les témoins. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 84 Kommentar, enligt Genderindex förbjuds inte polygami för män. Trots att kvinnor får ett identitetskort som bevisar att de är gifta har de inte samma juridiska rättigheter som gifta män. http://genderindex.org/country/congo-­‐dem-­‐
rep#_ftn14 (2014-­‐04-­‐10). Article 412 : Est interdit, l'accomplissement de toute cérémonie coutumière de nature à placer une fille ou une femme sous le régime de la polyandrie ou en faire naître la conviction. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10)
85 Paragraphe 2 : De la capacité de contracter mariage Artikel 352 L'homme avant dix-­‐huit ans révolus, la femme avant quinze ans révolus, ne peuvent contracter mariage. Néanmoins, il est loisible au tribunal de paix d'accorder des dispenses d'âge pour des motifs graves. Le tribunal statue à la requête de toute personne justifiant d'un intérêt. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 86. Artikel 355 La femme ne peut se remarier qu'après l'expiration d'un délai de trois cents jours à compter de la dissolution ou de l'annulation du précédent mariage. Ce délai prend fin en cas d'accouchement. En outre, le président du tribunal de paix dans le ressort duquel le mariage doit être célébré, peut, par ordonnance rendue sur requête de la femme, fixer un délai moindre, lorsque celle-­‐ci prouve que son ancien mari s'est trouvé de manière continue dans l'impossibilité de cohabiter avec elle. Il peut supprimer ce délai si cette impossibilité de cohabiter a duré au moins cent jours ou si la femme fait établir médicalement qu'elle n’est pas enceinte. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10). 18(33) mannen få ett lindrigare straff om det anses vara av en förolämpande karaktär.87 Makarnas förmögenhet och gemensamma arv läggs automatiskt på mannen.88 Ensamstående mödrar kan inte utan en släkting till den frånvarande fadern ta hand om barnens uppfostran med det tillhörande administrativa. Om barnen saknar föräldrar är det främst från fadern som Tribunal de Paix skall finna en målsman, i annat fall från kvinnans familj. Om modern har avlidit skall en målsman från faderns familj utges av domstolen eller av den avlidna modern. 89 2.3.2 Kommitténs allmänna kommentarer och statens försvar Kvinnokommittén har angett i rapporter att de är oroade över de lagar som fortsätter att diskriminera kvinnor, bland annat i familjerätten, då kvinnan måste ha sin makes juridiska tillåtelse, att maken ska vara hemmets överhuvud samt att maken ska bestämma var de ska bo. 90 Kvinnan straffas hårdare vid äktenskapsbrott, att kvinnan ska lyda sin man och över de olika åldrarna för att ingå äktenskap. Frågor som polygami och tidiga äktenskap är också ett bekymmer. Kommittén rekommenderar att staten ska dra tillbaka dessa familjerättsliga lagar från 1987, som diskriminerar kvinnan och att staten ska höja åldern för lagliga äktenskap och informera traditionella ledare om att många av dessa seder som polygami och tidiga äktenskap är diskriminerande och ska 87http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/LIVRE%20III%20DE%20LA%20FAMILLE.htm#
TICIII (2014-­‐04-­‐10) Article 467 : Sera puni, du chef d'adultère, d'une peine de servitude pénale de six mois à un an et d'une amende de 500 à 2.000 Zaïres: 1. quiconque, sauf si sa bonne foi a été surprise, aura eu des rapports sexuels avec une femme mariée; 2. le mari qui aura eu des rapports sexuels avec une personne autre que son épouse, si l'adultère a été entouré de circonstances de nature à lui imprimer le caractère injurieux; 3. la femme qui aura eu des rapports sexuels avec un homme marié dans les circonstances prévues au 2° du présent article ; 4. la femme mariée qui aura eu des rapports sexuels avec une personne autre que son conjoint. Article 468 La poursuite des infractions prévues à l'article précédent ne pourra avoir lieu que sur plainte de l'époux qui se prétendra offensé. Le plaignant pourra, en tout état de cause, demander par le retrait de sa plainte, l'abandon de la procédure. A la condition de consentir à reprendre la vie commune, le plaignant pourra aussi demander l'abandon des effets de la condamnation à la servitude pénale. 88 Artikel 490 (2)Quel que soit le régime matrimonial qui régit les époux, la gestion des patrimoines commun et propre est présumée être confiée au mari. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 89 Artikel 198 Si le père est absent et qu'il a laissé des enfants mineurs d'un commun mariage, la mère et un membre de la famille du père absent, désigné par le tribunal de paix sur proposition du conseil de famille, exercent sur les enfants tous les attributs de l'autorité parentale, notamment quant à leur éducation et à l'administration de leurs biens. Artikel 200, Si l'absent a laissé des enfants issus d'un premier mariage, le tribunal de paix leur désigne un tuteur parmi les membres de la famille du père ou, le cas échéant, de la mère. Si l'absent a laissé des enfants nés hors mariage qu'il a reconnus, leur mère exerce sur eux l'autorité parentale avec le concours d'un membre de la famille de l'absent. Dans le cas où la mère est décédée, le tribunal de paix leur désigne un tuteur parmi les membres de la famille du père absent ou de la mère décédée. http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Livre%20III (2014-­‐05-­‐10) 90 I familjerättens artikel 448-­‐450, artikel 435, artikel 454, artikel 467, artikel 444, artikel 352. CEDAW/C/COD/CO/6-­‐7, samlade rapport kombinerad på sjätte och sjunde rapporten, Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of the DRC, adopted by the committee at its fifty-­‐fifth session (8-­‐26 july 2013) artikel 37. Sidan 12. 19(33) avskaffas.91 Kommittén har krävt att en omfattande revidering av lagarna skall göras. En revidering driver även staten till att bättre kunna tillgodose de krav som finns i kvinnokonventionen och andra internationella lagar.92 Den kongolesiska staten har framhållit att en ny lag kommer att antas som innebär att kvinnor blir helt självständiga från män vad gäller juridiska frågor i sin rättsliga ställning. Den nya lagstiftningen ska dessutom innebära att makan kan ärva sin make utifrån tre system, den gemensamma, enskilda och den gemensamma från äktenskapet. 93 Enligt statens utlåtande, ska alla myndigheter enligt artikel 14 i konstitutionen från 2006 försäkra att kvinnor inte diskrimineras och garantera kvinnors rättigheter. Staten har även infört en arbetsplan på jämställdhetsfrågor som ska gälla inom alla nationella sektorer, vilken kallas the National Policy on Gender Issues (PNG) liksom en strategi för hur man hanterar det könsrelaterade våldet, National Strategy against gender-­‐
based violence (SNVBG). 94 2009 antogs en nationell policy över genusfrågor som innehöll fyra olika teman: jämlikhet och rättvisa i familjen, jämställt samarbete i hushållsarbetet, jämlikhet framför lagen och det dagliga livet och den fjärde där man alltid har ett genusperspektiv när det är flera deltagare. För att uppnå att kvinnor inte diskrimineras inom samhället och politiken och att öka jämställdheten, ska man försöka ändra de traditionella sederna inom beteenden och mentalitet. 95 I kommitténs rekommendationer efter den fjärde och femte rapporten, uttrycker kommittén en oro över att de kongolesiska kvinnorna blir hindrade från sina juridiska rättigheter som att göra en anmälan. Detta grundar sig på det geografiska avståndet, höga rättegångskostnader och brist på läskunnighet. Därför kräver nu kommittén att staten ska ta bort dessa hinder för kvinnor och införa rättslig hjälp för att lättare kunna anmäla. Detta skall även redogöras för att rättsväsendet står i likhet med konventionen. 96 Staten hävdar enligt kraven om ökade jämställdhetslagar, att det är på gång eftersom att man har lagt fram strukturella lagar som behandlas i senaten för att i framtiden tas fram i en omröstning.97 91 Artikel 448-­‐450, 435 ,454, 467, 444 och 352.CEDAW/C/COD/CO/6-­‐7, Concluding observations on the combined sixth and seventh periodic reports of the DRC, adopted by the committee at its fifty-­‐fifth session (8-­‐26 july 2013) artikel 37-­‐38. Sidan 12. 92 CEDAW/C/COD/CO/5 Artikel 21-­‐22. 93 Enligt artikel 758 artikel 3. CEDAW/C/COD/Q/6-­‐7/Add.1 8-­‐26 juli 2013, 55 sessionen. artikel 20. Sidan 25 94 CEDAW/C/COD/6-­‐7, 21 December 2011. Article 14 of the Constitution of 18 February 2006 is worded as follows: “The public authorities shall ensure the elimination of all forms of discrimination against women and guarantee the protection of women’s rights. They shall take, in all fields but especially in the civil, political, economic, social and cultural fields, all appropriate measures to ensure women’s comprehensive advancement and their full participation in the nation’s development. Article 15 of the Constitution is worded as follows: “The public authorities shall ensure the elimination of sexual violence. Sidan 7. 95 CEDAW/C/COD/Q/6-­‐7/Add.1 8-­‐26 juli 2013, 55 sessionen. artikel 7. Sidan 8. 96 CEDAW/C/COD/5 7-­‐25 augusti 2006, artikel 11-­‐12. 97 CEDAW/C/COD/Q/6-­‐7/Add.1 8-­‐26 juli 2013, 55 sessionen. artikel 6. Sidan 7. 20(33) 2.3.3 Andra aktörers uttalanden på Familjerätten Enligt en rapport från International Women's Rights Action Watch (IWRAW), har kvinnor fortfarande svårt att tillgodose sig sina juridiska rättigheter i Kongo på grund av det geografiska avståndet som kan innebära dyra kostnader och brist på möjlighet att kunna transportera sig. Kvinnor är fortfarande marginaliserade i samhället, däribland de änkor som saknar juridiska rättigheter. Det finns problem med att kvinnor inte anmäler brott. En av orsakerna kan vara att en kvinna som blir våldtagen av uniformerade män är rädd för repressalier och inte vet hur hon ska gå tillväga med en anmälan. Ett annat exempel är att kvinnor inte ser en utväg för rättvisa genom en anmälan. Det viktigaste för dem är att överleva och få sjukvård.98 Rekommendationerna från IWRAW är att kvinnor måste bli bättre integrerade inom rättssystemen, där staten tar bort de hinder som kvinnor kan uppleva och staten måste motarbeta de krafter som främjar ojämlikhet som korruption och orättvisa. 99 Hela kvinnokonventionen bör bli helt implementerad av staten för att lättare komma åt diskrimineringen och uppnå jämlikhet mellan könen. 100 Ministern för genus, familj och barnfrågor, Geneviene Inagosi, hävdar att de kongolesiska kvinnornas frigörelse och landets utveckling har bidragit till att man måste revidera den 30 år gamla lagen som har sitt ursprung i den kongolesiska traditionen. Hon hävdar att den är gammalmodig och inte följer med den internationella utvecklingen och konventioner som landet bör följa för att skydda kvinnors och barns situation i landet. Landet ligger nu på den lägsta nivån på OECD, 142 av 146, vilket betyder att landet inte kommer att kunna uppfylla de milleniemål som till stor del rör jämställdhetsfrågor. De negativa förmåner som kvinnor får kommer att ha en negativ effekt även på nästa generation likväl på Kongos politik och organisationer. När kvinnor får dessa ekonomiska förmåner blir det en positiv effekt även för samhället och familjen.101 Den civila domstolen, liksom den militäriska, ska använda de internationella konventionernas lagar under förutsättningen att ordningen inte störs eller de goda sederna och moralen. Detta är för att staten har monistiskt styre. 102 Det blir då ett problem enligt IWRAW, när den internationella rätten ska gå före den nationella på grund av landets tillämpning av monism i takt med att det inte alltid sker av domstolarna. 98 Alternative report on the implementation of the Convention on the Elimination of All kinds of Discrimination, the 6th and 7th periodic reports examiniation, withs support from International Women's Rights Action Watch Asia Pacific, mars 2013, sidan 26. 99 Ibid, sidan 27. 100 Ibid, sidan 19. 101 http://lepotentielonline.com/site2/index.php?option=com_content&view=article&id=5752:revision-­‐du-­‐code-­‐de-­‐
la-­‐famille-­‐genevieve-­‐inagosi-­‐sollicite-­‐l-­‐adhesion-­‐du-­‐senat&catid=85&Itemid=472 (2014-­‐05-­‐14) 102 Enligt artikel 215 i Kongos konstitution. Monismen innebär att landet har ett rättsystem, att t ex Kvinnokonventionen blir bindande direkt tillsammans med den nationella lagen. http://www.lag24.se/a/monism-­‐
och-­‐dualism (2014-­‐06-­‐03) 21(33) 103 Man bör skapa en opinionsbildning eller lobbying för att en revideringen av familjerätten inte ska dröja för länge. 104 Som en rekommendation till de påtvingade äktenskap som sker av de seder som finns, rekommenderar IWRAW att man sätter en fast ålder.105 IWARW vill också att landet bättre ska integrera kvinnokonventionen för att få bukt med sin diskriminering av kvinnor i lagarna och vidtar tillfälliga åtgärder som positiv särbehandling. Flera feministiska aktörer kan skapa en kommitté för att identifiera de lagar som anses diskriminerande för att koppla detta till de internationella konventionerna. 106 Den kongolesiska folkrättsadvokaten, Arnold Nyaluma Mulagano,107 hävdar att familjerätten är kvinnodiskriminerande. Han menar att domstolen dömer efter familjerätten som placerar kvinnan i en underlägsenhet till mannen samt till de myndiga barnen. Även om saten har ratificerat den internationella kvinnokonventionen, så dömer domarna att den gifta kvinnan inte har en giltig talan. Hon måste därför ha sin makes godkännande i domstolen.108 I en annan rapport menar Mulagano att man måste ifrågasätta domarna, om de dömer efter den nationella lagen eller den internationella. Enligt konstitutionen ska domarna döma efter den internationella rätten så länge som dessa inte strider emot de vedertagna normerna eller traditionella seder. 109 Konstitutionen ska ta upp individens rättigheter och staten ska direkt tillämpa dessa internationella konventioner, även i domstolarna för att dessa lagar ska implementeras i den nationella lagstiftningen, vilket även hävdas i kvinnokonventionens andra artikel. 110 Efter ett upplösande av äktenskapet, har kvinnan ingen mänsklig rättighet till det gemensamma arvet, vilket då gör henne likvärdig ett objekt som kan likställas ett djur eller en slav.111 103 IWRAW, RAPPORT ALTERNATIF SUR LA MISE EN ŒUVRE DE LA CONVENTION SUR L’ELIMINATION DE TOUTES LES FORMES DE DISCRIMINATION A L’EGARD DES FEMMES http://tbinternet.ohchr.org/Treaties/CEDAW/Shared%20Documents/COD/INT_CEDAW_NGO_COD_13298_F.pdf (2014-­‐05-­‐14). Sidan 15. 104 Ibid. Sidan 16. 105 Ibid. Sidan 29. 106 Ibid. Sidan 18. 107 Advokat i Bukavi inom Mänskliga rättigheter, http://www.kas.de/wf/doc/kas_19868-­‐1522-­‐1-­‐
30.pdf?110228131555 (2014-­‐05-­‐15) 108 Mpiana, Joseph Kazadi La Position du droit international dans l'ordre juridique congolais et l’application de ses normes, Droit et Sciences-­‐politique, droit international, EPU Édition Publibook 2013: Paris. Sidan 51-­‐52. 109 THE CONGOLESE JUDGE AND THE PRINCIPLE OF EQUALITY: THE FATE OF WOMEN’S RIGHTS IN JURISPRUDENCE IN BUKAVU MAGISTRATE’S COURT BY C.T. NYALUMA MULAGANO ARNOLD http://www.kas.de/wf/doc/kas_19868-­‐
1522-­‐1-­‐30.pdf?110228131555 African Study Library, 2014-­‐05-­‐15. Sidan 80. 110 Ibid. Sidan 83. 111 Ibid. Sidan 84. 22(33) 3 Slutsats Kvinnorna i Demokratiska Republiken Kongo tillhör en utsatt grupp eftersom att de innehar en svagare position i samhället med mindre makt och en svagare rättslig status. De fattiga kvinnornas möjligheter i samhället begränsas ännu mer. När de gifta kvinnorna inte anses kapabla till att kunna ansvara över familjens ekonomi eller andra juridiska dokument framställs en syn på kvinnor som kan anses vara ålderdomlig. Längre tillbaka i landets historia, var det inte endast kvinnorna som blev utsatta för diskriminering, utan även hela landets befolkning utsattes för den belgiska kolonialismen. Ingen kongoles ansågs vara tillräckligt värdig som människa för att få fatta egna beslut över sitt liv, när de dömdes till slavar under de vita militärernas piskor. Därför kan det verka både ifrågasättande och förklarande på samma gång när diskriminering och kränkningar lever kvar, i detta fall mot landets kvinnor. Kvinnorna i Kongo har inte samma rättigheter som männen. Faktorn ligger i dagens lagstiftning som är en konsekvens av äldre traditioner. Efter att ha granskat FNs Kvinnokonvention och den afrikanska stadgans protokoll för kvinnors rättigheter om kvinnans lika värde i äktenskapsfrågor, går det att konstatera att när den kongolesiska kvinnan ingår ett äktenskap får hon inte samma värde och status som mannen. Kvinnorna i Kongo utgör en majoritet av landets befolkning och bör respekteras därefter. Kvinnor bör inte behandlas som en minoritetsgrupp eftersom de utgör hälften av befolkningen och därmed innehar samma status och rättigheter som männen. Alla kongoleser oavsett kön bör känna sig trygga och respekterade i landet, som det står i landet konstitution. Genom allas lika värde ökar landets ekonomiska och sociala välfärd eftersom att alla har rätt att vara med och påverka. Det som drabbar kvinnor generellt inom äktenskapliga frågor, är när minderåriga flickor riskerar att bli bortgifta mot sin vilja eller tvingas ingå månggifte som den sista ekonomiska utvägen. Familjerätten i Kongo är konstruerad så att maken får fler fördelar och mer makt. I hemmet är hon enligt familjerätten under mannens styre vilket gör lagen könsdiskriminerande när hon inte ens har rätt att skriva på juridiska papper eller avtal utan sin mans godkännande, vilket även gör henne omyndig. Kvinnors svaga ställning förtydligas även av att många kvinnor lider brist på läskunnighet och utbildning och att de därför inte har makten eller kunskapen till att kunna påverka sitt egna liv. Detta är bland annat brott mot kvinnors lika rätt till egendom, ägande och förvaltning, kvinnor och mäns lika värde samt att avskaffa de kulturella beteendemönstren om kvinnans lägre ställning som fastställs i de instrument som uppsatsen granskat. Som en följd av dessa lagar behandlas kvinnan som en slav och ett objekt som inte har några rättigheter, ens i sitt egna hem. Enligt lagen kan en flicka ingå äktenskap även om hon ej har uppfyllt åldern. Beslutet anstår domstolen och hennes föräldrars vilja. Så länge som domstolen bedömer att äktenskapet är befogat, sker det barnäktenskap mot 23(33) kvinnokonventionen och protokollet för kvinnors rättigheter. Det bör inrättas en fast ålder för äktenskap eftersom att flickor blir myndiga när de ingår äktenskap. Barn måste skyddas från att ingå äktenskap. Dock säger familjerätten att barnäktenskap inte är lagliga vilket bör ses som motstridande när domstolen ändå kan godkänna det. Domstolen bör se över denna lag eftersom att lagarna går runt sig själva. När ett barn gifter sig och blir försörjt av någon annan underlättar det föräldrarnas försörjning vilket inte bör ske. Barnet blir fråntagen sin barndom och blir istället en förslavad hemmafru utan makt över sina pengar eller kropp. Ett barn ska skyddas av sin familj fram till myndig ålder. Till skillnad från pojkar, så skyddas de från barnäktenskap eftersom att de måste vara över arton år. Ett barn ska inte kunna gifta sig på ett juridiskt lagligt sätt. Det ska finnas en nationell lagstiftning som motsätter sig detta med en fast äktenskapsålder. Även om föräldrarna lever i fattigdom ska inte deras enda lösning vara att gifta bort deras flickor. Därför bör landet utbilda flickor och föräldrar om kvinnokonventionen för att ge kunskap om deras rättigheter med att ingå äktenskap. I de fall när Tribunal de Paix ger ut sina så kallade godkännanden, om äktenskapsåldern, är det viktigt att staten sätter stopp för detta genom en lagstadgad ålder för båda kön. När kvinnan ingår äktenskap, blir hon ett objekt och förlorar sin rätt till subjektivitet i sammanhanget. Kvinnan ses inte som en person inom de äktenskapliga lagarna. Flickor som blir bortgifta vid tidig ålder förlorar sina egna rättigheter som individ och barn. Som hustru förlorar hon sin rättsliga legitimitet och rätten till självbestämmande. De är lätt att döma från ett utifrån perspektiv, men vi får ta i beaktning att det kan ses som brukligt att kvinnor gifter sig som unga flickor i vissa kulturer. Detta strider mot kvinnans rättigheter. I kulturer som har familjen och starka traditionella seder som grund, blir det mer legitimt att flickor tidigt ingår äktenskap för att bilda familj. Det kan vara svårt att applicera universella lagar om jämställdhet när det är så stora områden i samhället som går emot detta. Därför bör man sprida kvinnors rättigheter ner på flera nivåer i samhället och göra dem mer kända för alla kvinnor i samhället. Att man börjar sprida kvinnors rättigheter på en gräsrotsnivå för att lättare kunna skapa en förvandling i samhället. Vid en upplösning av äktenskapet faller kvinnans rättsliga ställning markant eftersom att hon inte har någon rätt att skilja sig, såtillvida om beslutet inte är ömsesidigt. Detta strider mot kvinnokonventionen om män och kvinnors lika rättigheter vid en skilsmässa när hon måste vänta i ett år för att kunna ingå ett äktenskap på nytt. I lagen står det att mannen ska bestämma om det ska fullföljas en skilsmässa, vilket är diskriminering mot kvinnas rätt att begära det. Kvinnan diskrimineras även i samband med straffbestämmelserna över äktenskapsbrott. Staten bör avskaffa de nationella straffbestämmelser som innebär en diskriminering av kvinnor. Kvinnan bör få full möjlighet att kunna skilja sig om äktenskapet kränker henne eller på något annat sätt hindrar henne från att leva med sina rättigheter och friheter som sig bör enligt internationell lag. De ska vara 24(33) en okomplicerad fråga för en kvinna som har tagit beslutet om skilsmässa, särskilt om hon lever i ett äktenskap av kränkande karaktär. Båda parter bör efter skilsmässa eller efter ena partens bortgång få delad vårdnad och få dela på de gemensamma tillgångarna vilket även står i kvinnokonventionen. Genom att man registrerar äktenskapet juridiskt, kan paret även notera hur bohaget ska delas upp. Kvinnokommittén har även rekommenderat att en registrering av äktenskapet är till kvinnans fördel. Man bör även ta i beaktning att kulturer skiljer sig åt, och att vissa upplösningar där kvinnan förlorar sina tillgångar är något som kan vara allmänt vedertaget, att människor i ett visst samhälle inte tycker att det är orättvist eller märkligt att mannen får alla tillgångarna. Staten bör införa alternativa lösningar för kvinnor, det vill säga att de ger kvinnorna kunskap om sina rättigheter i lagen för ett egenbestämmande, även innan hon ingår äktenskapet. För att på sätt göra henne medveten om sina rättigheter vid en skilsmässa. På grund av kvinnans kultur, ska hon inte riskera att hamna utanför samhället efter en separation eller bli utfryst. Kvinnor behöver få en självständighet efter en skilsmässa som gör henne mindre beroende av andra. För att kunna förbättra kvinnors situation krävs en revidering av familjerätten. Det gör det lättare för staten att kunna se hur man kan förbättra det lagar som bromsar kvinnors rättsliga status. Kongos konstitution bryter mot konventionslagarna när den inte förhindrar de diskriminerande lagarna inom familjerätten, eller som rör de religiösa och etniska lagarna. Även om de har ett jämställdhetsskydd, måste staten samtidigt införliva kvinnokonventionen i samtliga led, för att kunna på så sätt implementera jämställdhet och öka genusperspektivet inom myndigheter och organisationer, i samtliga led menas att inte enbart inom den offentliga sfären, utan även inom den privata sfären som i äktenskapsfrågor. Här ska man få möjlighet till att integrera kvinnokonventionen och komma åt de mest könsdiskriminerade normerna inom de traditionella sederna och för att få männen att både agera och tänka annorlunda. Det krävs av civilsamhället i stort, att de går i opinion för att ta itu med könsdiskrimineringen för allas lika värde. När domarna delar ut särskilda godkännanden, där mannen får det sista ordet i äktenskapsrelaterade frågor kan kvinnans egentliga situation bli undanhållen. Det vill säga att det finns en risk att kvinnan är i en situation som inte kan göras till känna. Hon kan bli utsatt för våld och kränkningar i hemmet som aldrig får en chans att komma fram när hon inte har någon egen talan i till exempel domstolen. Kvinnans rättsliga status försvinner inom äktenskapet, när hon inte själv kan driva en anmälan som skett i den privata sfären. Detta strider mot kvinnor och mäns lika rättigheter inom äktenskapet. Domstolen har fullmakt att kunna döma efter ett könsmaktsperspektiv där kvinnan inte anses tillräckligt kapabel att bestämma över sig själv eller sitt liv. Kvinnor ses fortfarande som marginaliserade i ett samhälle där mannen är i det främsta rummet. Kvinnorna som utsätts för brott och diskriminering inom äktenskapet och familjen måste få 25(33) hjälp och möjlighet att kunna anmäla det. Det är av högsta prioritet att gifta kvinnor får driva sin egna rättsliga talan. Staten bör komma åt problemet med könsdiskriminering, då det ligger på deras ansvar enligt kvinnokonventionen. När kvinnor får en tydligare rättslig status kan de även bli mer integrerade i samhället. Först bör landet bygga upp ett tryggt rättssamhälle med transparenta och neutrala domstolar som dömer efter rättvisan i ett genusperspektiv. Som följd av en implementeringsprocess av kvinnokonventionen krävs även att man inför särskilda åtgärder som kvotering på arbetsplatser och inom statliga arbetsplatser. Även kvotering av domare i Tribunal de Paix skulle vara på sin plats för att få in ett mer jämställt tankesätt. Konsekvenserna av detta är att kvinnan förlorar sin rättsliga status i äktenskapet om hon inte får bestämma över sin kropp, ekonomi och sina personliga val i livet. Hon vet inte heller var hon ska vända sig för att få hjälp då det kan vara nästintill omöjligt geografiskt att komma till en polisstation eller rådhus. Det kan vara många mil till närmaste stad som har en polisstation. Genom att registrera äktenskapet kan kvinnan i viss mån skyddas från en ekonomisk förlust och även från ett månggifte, eftersom att hon kan få bevisat om äktenskapets existens och i viss mån även sina rättigheter. Om staten inför i Kongo en tydlig förklaring av vad könsdiskriminering står för i grundlagen, kan landet lättare komma åt fler områden där kvinnor riskerar att drabbas, både i den privata sfären (i familjen) som i den offentliga sfären som ute i samhället. Detta kan ske genom att staten implementerar tydligare i lagen kvinnokonventionen för att förtydliga och skärpa kvinnors status i samhället. I Kongos situation, bör de ta avstånd från de lagar, som i familjerätten, är djupt rotade i traditionella seder för att lättare kunna motverka könsdiskriminering och implementera internationell rätt. Genom detta kan kvinnor agera för sin rätt i samhället och inte behandlas som objekt och offer. När kvinnor får mer rättigheter i samhället och samma status som männen i samhället ökar även familjens ekonomi och båda män och kvinnor kan utveckla samhället tillsammans som det står i landets konstitution. I FNs olika konventioner har de direkt tagit upp frågan om diskriminering i den allmänna förklaringen och i de två efterföljande konventionerna. Detta står inte i Kongos grundlag. Å ena sidan, om staten inrättar de universella rättigheterna med förbud mot könsdiskriminering, yrkar de på både män och kvinnors rätt att frivilligt och på lika villkor ingå äktenskap. Vad staten bör ta i beaktning är att de kulturella sederna ofta betyder allt för invånarna och att de ligger djupt rotade, särskilt ute på landsbygden. Det är inte helt enkelt att applicera de universella rättigheter som nästintill inkräktar på ett lands kultur. Till exempel är det är inte lika självklart för alla kvinnor att säga nej till månggifte eller att kräva makt över sina egna pengar när de inte känner till något annat. Genom att förstå hur mentaliteten är uppbyggd kring hur de respekterar de kulturella sederna kan staten komma åt diskrimineringen av kvinnor med ett internationellt synsätt. Å andra sidan kan kvinnan riskera att bli utfryst om de inte följer traditionerna 26(33) vilket kan vara svårt för utomstående att förstå. Som kvinna som tillhör en grupp, måste hon ofta respektera de seder som där ingår och vad de kan ge för konsekvenser för henne om hon motsätter sig vissa seder. Det skulle till exempel kunna få henne utfryst om hon inte följer traditionerna, som att ingå månggifte eller att inte vilja ha barn. De som arbetar för kvinnors rättigheter bör ta i beaktning att när kulturen, i en viss by eller folkstam bryter mot internationell rätt så till den grad att den faktiskt skadar och kränker kvinnans värdighet så är det med relevans som staten måste gå in med lagar. För att kunna förändra bör kunskap om diskriminering implementeras för alla iblandade parter. Inte bara för civilsamhället utan även för myndighet och organisation. När kvinnor får kunskap om deras situation och vad de själva kan göra för sina rättigheter, kan en förändring ske. När flickor och kvinnor ges utbildning, då kan de få en möjlighet att komma ur sin fattigdom och därmed få en ökad status i samhället. När de kongolesiska kvinnorna får kunskap om vad som står i grundlagen om jämställdhet och könsdiskriminering, så kan det ske en förändring som kan leda till att en majoritet kvinnor bidrar till en positiv utveckling av samhället, vilket står i den afrikanska stadgan att kvinnor ska ha rätt att delta i sitt lands utveckling. Kvinnor och män ska behandlas jämställt inom Kongos lagar, särskilt inom de familjerättsliga lagarna därför att kvinnor utgör en viktig grundstomme i samhället och lagen resulterar till att i sin snävhet att begränsa kvinnors roll i samhället märkbart. Familjen och de beslut som tas inom äktenskapet är det som i stor mån drabbar kvinnor hårdast. Kvinnan behandlas istället efter sin kropp och kön i lagen. Inte som en människa. När kvinnor och män har lika värde inom äktenskapet och inför domstolen, stärks bådas status och de ses som likvärdiga i samhället. Som följd kan båda ta beslut som rör deras liv och familj som får en starkare roll. 3.1 Sammanfattning Så som uppsatsen har visat kan den kongolesiska staten bättre värdesätta kvinnans rättsliga status, men dock ser det inte ut så i dagsläget. Landets positiva utveckling med ratifikationen av FNs kvinnokonvention och omvandlingen till en demokratisk stat, har inte lett till förbättringar i dessa frågor för kvinnor. Kvinnor utsätts för könsdiskriminering i den familjerättsliga lagen, där hon inte respekteras som person eller får lika rätt som mannen att ingå äktenskap samt att ingå skilsmässa. Detta motsätter sig Kvinnokonventionens artikel 16 om lika rätt för män och kvinnor att ingå äktenskap, under och vid eventuell upplösning. Slutsatsen är att det är fullt möjligt att inkludera kvinnor i de familjerättsliga lagarna, det vill säga att rättsväsendet värdesätter kvinnans rättsliga status på samma sätt som lagen värdesätter mannens rättsliga status. Det bör ge en stabilare ställning för familjen och kvinnan i samhället om mannen och kvinnan tog ett gemensamt ansvar över familjens ekonomi och beslut. Även att offentliga institutioner vidtar åtgärder för en ökad jämställdhet. Därför bör staten satsa alla resurser på att implementera kvinnokonventionens artiklar för att gynna kvinnans rättsliga status i samhället. 27(33) 28(33) 5 Litteraturförteckning FN:s KONVENTIONER OCH DEKLARATIONER The Universal Declaration of Human Rights (UDHR) http://www.un.org/en/documents/udhr/ Konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, Konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter: FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, Regeringskansliet, 2011, artikelnummer A11.017 CEDAW Convention on the Elimination of all forms of Discrimination against Women. http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/ AFRIKANSKA STADGAN AFRICAN CHARTER ON HUMAN AND PEOPLES’ RIGHTS, 1981 OAU Doc. CAB/LEG/67/3 rev. http://www.achpr.org/instruments/women-­‐
protocol/ratification/ (2014-­‐05-­‐05) PROTOCOL TO THE AFRICAN CHARTER ON HUMAN AND PEOPLES' RIGHTS ON THE RIGHTS OF WOMEN IN AFRICA. Adopted by the 2nd Ordinary Session of the Assembly of the Union Maputo, 11 July 2003 NATIONELL LAG THE CONSTITUTION OF THE DEMOCRATIC REPUBLIC OF THE CONGO, 2005 Adopted by the National Assembly on May 13, 2005, and approved by the Congolese people by the referendum of December 18 and 19, 2005. (Oceana TM 198 Madison Avenue New York, NY 10016 (212) 726-­‐6000) CONSTITUTION DE LA RÉPUBLIQUE DÉMOCRATIQUE DU CONGO 2005. http://www.constitutionnet.org/files/DRC%20-­‐%20Congo%20Constitution.pdf (2014-­‐04-­‐07) http://www.gouvernancepourtous.cd/index.php?option=com_content&view=art
icle&id=231&Itemid=608 CODE DE LA FAMILLE 25 avril 2003: http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm Livres III: 29(33) http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/LIVRE%20III
%20DE%20LA%20FAMILLE.htm 2014-­‐04-­‐23 http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/Table.htm#Li
vre%20IV PDF: http://www.leganet.cd/Legislation/Code%20de%20la%20famille/exposemotifs.
pdf GENERAL RECOMMENDATIONS CEDAW/C/GC/29, 26 februari 2013, Generella rekommendationer på artikel 16 i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. (General recommendation on the article 16 of the Convention on the elimination of discrimination against women) CCPR General comment No. 19: Article 23 (The Family) Protection of the Family, the Right to Marriage and Equality of the Spouses. http://www.refworld.org/docid/45139bd74.html CONCLUDING COMMENTS Concluding Comments of the Commitee on the Elimination of Discrimination against Women Democratic Republic of the Congo, Concluding Comments of the Commitee on the Elimination of Discrimination against Women Twenty-­‐second session (A/55/38) 17 January-­‐4 february 2000. Excerted from: Supplement N 38,. Concluding comments of the committee on the elimination of discrimination against women : Democratic Republic of the Congo. CEDAW (2006), observationer och rekommendationer av kommittén efter statens rapport på en implementering. CEDAW/C/CO/COD/5 7-­‐25 augusti 2006 http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/reports.htm#c ÖVRIGA DOKUMENT FRÅN KVINNOKOMMITTÉN Consideration of reports submitted by states parties under article 18 of the convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women, initial, second, third, fourth and fifth periodic report http://daccess-­‐dds-­‐
ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/N02/331/95/IMG/N0233195.pdf?OpenElement 30(33) Combined fourth and fifth periodic report of the Democratic Republic of the Congo. Consideration Of Reports Submitted by States parties under article 18 of the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women. Combined fourth and fifth periodic Reports of States Parties, Democratic Republic of Congo. Committee on the Elimination of Discrimination against Women CEDAW/C/COD/4-­‐5, 30 november 2004. http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/ (2014-­‐04-­‐10) Considerations of reports submitted by states parties under article 18 of the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women; combined fourth and fifth periodic reports of States parties –Democratic Republic of the Congo CEDAW/C/COD/4-­‐5, 30 november 2004 http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/ CEDAW/C/COD/Q/6-­‐7, 8-­‐26 juli 2013 List of issue and questions with regard to the consideration of periodic reports Democratic Republic of the Congo Democratic Republic of the Congo (CEDAW/C/COD/Q/5/Add.1) http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/ (2014-­‐04-­‐10) Consideration of reports submitted by States parties under article 18 of the Convention (continued) Combined sixth and seventh periodic reports of the Democratic Republic of the Congo 21 december 2011 CEDAW/C/COD/6-­‐7 CEDAW -­‐ Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women 55 Session (08 Jul 2013 -­‐ 26 Jul 2013): http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/SessionDetails1.aspx?S
essionID=810&Lang=en HANDLINGS-­‐ OCH AKTIONSPLANER Summary of the Beijing Declaration and Platform for Action 1996 (Minnesota Advocates for Human Rights) CEDAW/C/COD/Q/6-­‐7/Add.1, Committee on the Elimination of Discrimination against Women Fifty-­‐fifth session 8-­‐26 July 2013. List of issues and questions with regard to the consideration of periodic reports: Democratic Republic of the Congo Addendum Replies of the Democratic Republic of the Congo to the list of issues to be taken up in connection with the consideration of its combined sixth and seventh periodic reports* Addis Ababa Declaration on the Dakar African Platform for Action on Women http://www.genderismyagenda.com/framework/docs/The%20Dakar%20Platfo
rm%20of%20Action%201994.pdf 2014-­‐05-­‐23 31(33) ÖVRIGA DOKUMENT FN United Nations Economic Commission for Africa: http://www1.uneca.org/awro/CountrySpecificInformationDRC.aspx (2014-­‐04-­‐
10) Banda, Fareda Dr. Project on a Mechanism to Address Laws that Discriminate Against Women The Women’s Rights and Gender unit of the Office of the High Commissioner for Human Rights (2008:OHCHR). http://www.cd.undp.org/content/rdc/fr/home/countryinfo/ 2014-­‐05-­‐14 AFRIKANSKA DOKUMENT SOLEMN DECLARATION ON GENDER EQUALITY IN AFRICA (SDGEA) http://www.africa-­‐
union.org/root/au/Conferences/Past/2006/October/WG/doc.htm AU/PROTOCOL TO THE AFRICANCHARTER ON HUMAN AND PEOPLES'RIGHTS ON THE http://www.achpr.org/english/_info/women_en.html PROTOCOL ON GENDER AND DEVELOPMENT (SADC). http://www.sadc.int/index/browse/page/465 KONGOLESISKA KONSTITUTIONEN THE DEMOCRATIC REPUBLIC OF CONGO INTER CONGOLESE DIALOGUE DRAFT CONSTITUTION OF THE TRANSITION: http://www.issafrica.org/cdct/mainpages/pdf/Terrorism/Legislation/Democrat
ic%20Republic%20of%20Congo/DRC%20Constitution%20in%20English.pdf (2014-­‐04-­‐07) 32(33) RAPPORTER FRÅN NGO:s Duarte, Mariana 2006 World Organisation Against Torture Violence against Women in the Democratic Republic of the Congo UNTB/CEDAW/36/2006/COD/EN World Organisation Against Torture (OMCT) P.O. Box21, 8 rue du Vieux-­‐Billard, CH-­‐1211 Geneva 8 Switzerland. http://www.omct.org/files/2005/09/3072/cedaw36_drc_en.pdf (2014-­‐05-­‐04) Equal Power, Lasting Peace. Obstacles for women’s participation in peace processes (2012: Johanneshov, Stockholm) Kvinna till Kvinna foundation, ISBN: 978-­‐91-­‐979583-­‐5-­‐6 ELEKTRONISKA DOKUMENT FRÅN NGO: S Alternative report on the implementation of the Convention on the Elimination of All kinds of Discrimination against Women. “CCEDEF.” Democratic Republic Of Congo Coalition For The Convention On The Elimination Of All Kinds Of Discrimination Against Women. March 2013 War and the Militarization of Mining in the Congo. 2009. Global Witness http://www.globalpolicy.org/images/pdfs/Security_Council/report_en_final.pdf GENDER INEQUALITY AND SOCIAL INSTITUTIONS IN THE D.R. CONGO. Annie Matundu Mbambi (WILPF DRC) and Marie-­‐Claire Faray-­‐Kele (UK WILPF), April-­‐
December 2010. http://www.peacewomen.org/assets/file/Resources/NGO/hrinst_genderinequal
ityinthedrc_wilpf_december2010english.pdf TRYCKTA KÄLLOR Jain, Devaki, 2005 Women, development and the UN, A sixty-­‐year quest for equality and justice Bloomington USA: United Nations Intellectual History Project. Gardell, Carl Johan, 2007 Kan Kongo-­‐Kinshasa frigöra sig från sin historia? Stockholm: Utrikespolitiska institutet. Gunner, Göran och Namli, Elena, 2005 Allas värde och lika rätt (Tryckutgåva 2011) Lund: Studentlitteratur Hochschild, Adam, 1998 Kung Leopolds vålnad Stockholm: Ordfront Lundberg, Anna, 2010 Mänskliga rättigheter, juridiska perspektiv, Malmö: Liber 33(33) Mpiana, Joseph Kazadi (2013) La Position du droit international dans l'ordre juridique congolais et l’application de ses normes, Droit et Sciences-­‐politique, droit international, Paris: EPU Édition Publibook Norling, Anna och Rönngren Jenny, 2008 Jämställdhet är en mänsklig rättighet UN Women Nationella Kommitté (Tryckutgåva 2011). Sverige: Printon Printing House ELEKTRONISKA TITLAR/KÄLLOR http://the-­‐rule-­‐of-­‐law-­‐in-­‐africa.com/wp-­‐content/uploads/2010/07/De-­‐l-­‐
organisation-­‐et-­‐du-­‐fonctionnement-­‐des-­‐tribunaux-­‐de-­‐paix-­‐a-­‐Kinshasa-­‐
MANZANZA_LUMINGU_Yves-­‐Junior.pdf (2014-­‐05-­‐14) http://lepotentielonline.com/site2/index.php?option=com_content&view=article
&id=5752:revision-­‐du-­‐code-­‐de-­‐la-­‐famille-­‐genevieve-­‐inagosi-­‐sollicite-­‐l-­‐adhesion-­‐
du-­‐senat&catid=85&Itemid=472 (2014-­‐05-­‐14) Konrad Adenauer Stiftung African Law Study Library volume 3 Published By: Rule of Law Program for Sub-­‐Saharan Africa Chapter: THE CONGOLESE JUDGE AND THE PRINCIPLE OF EQUALITY: THE FATE OF WOMEN’S RIGHTS IN JURISPRUDENCE IN BUKAVU MAGISTRATE’S COURT BY C.T. NYALUMA MULAGANO ARNOLD: http://www.kas.de/wf/doc/kas_19868-­‐1522-­‐1-­‐30.pdf?110228131555 Study Library, (2014-­‐05-­‐15). African Notions générales de droit et organisation de la Justice en Belgique -­‐ Bernard Dupriez -­‐ Learning together ! -­‐ Institut de la Providence Anderlecht: http://www.droit.learningtogether.net/la_justice_de_paix.htm (2014-­‐05-­‐14) http://www.lag24.se/a/monism-­‐och-­‐dualism (2014-­‐06-­‐03)