En helhetlig diskrimineringslov i Norge?
Professor Niklas Bruun
CEDAW-kommitten
Oslo 26.05.2010
Faculty of Law
Enhetliga lagar – allmän trend?
Sverige – en sammanhållen
diskrimineringslagstiftning
England – The Equality Act 2010
(godkändes i april 2010)
Finland – än så länge något
kontroversiellt
Argument för enhetlighet
Överskådlighet
Särskilt ändamålsenligt då vi har situationer
där flera misstänkta diskrimineringsgrunder
föreligger samtidigt
Övervakning kan bli effektivare/billigare
I ett skede där staten seriöst och effektivt
arbetar för att avskaffa alla typer av
diskriminering är detta ett naturligt led i en
lång lagstiftningsprocess
Argument mot enhetlighet
Leder till ett slags nyformalistisk
approach där man kan tendera att i
mindre mån beakta de särskilda
omständigheter och bedömningar som
måste göras för skilda diskrimineringsgrunder
Risk att det sker en urvattning av det
starkaste diskrimineringsskyddet som
gäller kvinnor
Risk för att man i mindre mån lägger
vikt på positiv särbehandling och
faktiska förhållanden än på att åtgärda
enskilda fall av diskriminering
En rimlig utgångspunkt
Skäl att ha en relativt öppen
utgångspunkt – erkänn riskerna, notera
möjligheterna!
Gör en konkret analys av vad man
föreslår och vilka konsekvenserna är?
I fall ett sådant förslag inte innebär
förbättringar från ett kvinno-perspektiv
är det rimligt att argumentera för att
fortsättningsvis hålla kvar skild
lagstiftning för könsdiskriminering
Några tankar utgående från
CEDAW-konventionen
1. Konventionen i norsk rätt
2. Konventionens och lagens
divergerande målsättning
3. Konventionens och lagens
tillämpningsområden
4. Diskrimineringsbegreppet
5. Cedaw-konventionen som ett
dynamiskt instrument
Cedaw-konventionen i norsk rätt
Intressant rättsutveckling:
CEDAW-konventionen inkorporerad i
norska mänskorättslagen och har
företräde framom nationell rätt.
Detta är ett viktigt steg, som efterlyses
av kommittén år 2007. Skedde efter
utredningen NOU 2009:14, oklart vad
detta får för praktiska konsekvenser.
Målsättning
CEDAW är en kvinnokonvention – syftet
uttryckligen att förbättra kvinnornas
ställning ”utgående från att de skall
jämställas med männen”
Den samlade diskrimineringsloven =
jämställdhet utan uttryckligt syfta att
förbättra kvinnornas ställning (ett särskilt
stadgande om män finns)
ÄR DETTA ETT PROBLEM?
Diskriminering i den privata sfären
• Det är ingen tvekan att CEDAW är
tillämplig inom den privata sfären – den
samlade diskrimineringslagen gjelder
ikke ”familieliv og rent personlige
forhold”
• Oklart vad allt som hör hit: arv,
utbildning, könsstympning mm?
• Vad betyder i detta hänseende att
CEDAW har företräde – kan allmänna
erstatningsregler tillämpas?
Diskrimineringsbegreppet
Kön tolkat vidsträckt av kommittén,
sociala roller mm.
Gender – based discrimination
- könsidentitet
- våld mot kvinnor
- stöd för offer, vittnen mm
CEDAW är ett dynamiskt
instrument
Aktiva åtgärder:
Norge skall föra en politik, som främjar
jämställdhet
- ”uten uphold”
- ”med alle egnede midler”
- som ex. Utbildning
- stöd för NGOs
- ”temporary special measures”
- statistik, kunskapsbyggande
Några slutreflektioner
