FAKTABLAD
KRIGARDROTTNINGEN
och Kinas Bronsålder
I Krigardrottningen möter vi den kungliga gemålen Fu Hao, som levde runt 1200 f. Kr. Över
140 fantastiska bronsföremål berättar om maktkampen under de första kejsardynastierna
innan Kina bildades och vittnar om 4 000 år gamla ritualer, människooffer och krigföring.
Det här är en utställning med unika inlån från sju museer i provinsen Henan – den kinesiska
kulturens vagga.
Kinas första dynastier - Xia, Shang och Zhou - kallas också för Kinas bronsålder och varar ca 2000 år.
Det var under dessa år av turbulens och maktkamp som Henan gradvis blev den kinesiska
civilisationens mittpunkt. Vi har valt att berätta om den tiden genom bronsföremålen i utställningen
och genom krigardrottningen Fu Hao.
Det vi vet om Fu Haos 婦好 liv har vi fått reda på genom inskriptioner på orakelben och genom att
tolka hennes grav. Fu Hao levde runt 1200 f.Kr. och var en av kung Wu Dings 武丁 omkring 60
gemåler. Genom att ingå äktenskap kunde kungen befästa sina allianser med andra stammar. Vissa av
dessa stammar försåg även hovet med spåmän som skulle hjälpa kungen att kommunicera med de
kungliga förfäderna. En av de ovanliga aspekterna av Fu Haos sociala ställning var att hon inte bara
var Wu Dings gemål, hon var också betrodd med att utföra ritualer och erbjuda offer till de kungliga
förfäderna på kungens vägnar.
Kanske var Fu Haos mest ovanliga prestation hennes roll som ledare för militära fälttåg. Även om
hennes historia inte förts vidare i någon av de gamla historiska texterna, vet vi genom orakelbenen att
Fu Hao var den mäktigaste militära ledaren under sin tid. Hon utkämpade en avgörande strid mot Tustammen, Shangs ärkefiender. Hon ledde även fälttåg mot andra stammar och är känd för det första
nedtecknade storskaliga militära bakhållet med 13 000 soldater och två berömda generaler som
tjänstgjorde under henne.
När Fu Hao, tack vare orakelbenen, återupptäcktes i början 1900-talet väcktes en viktig men
bortglömd personlighet i kinesisk historia till liv, över tretusen år efter hennes död. År 1976 upptäcktes
Skeppsholmen, Stockholm, www.ostasiatiskamuseet.se
Fu Haos grav utanför den redan kända gruppen av kungliga gravar vid Anyang. Även om den var
relativt liten efter kungliga mått mätt var den anmärkningsvärd eftersom det var den enda kungliga
graven från Shangdynastin som aldrig blivit plundrad. Därmed var det också den rikaste Shanggraven
som nu trädde fram i ljuset. Graven innehöll det häpnadsväckande antalet 468 bronsföremål som
vägde sammanlagt över 1,5 ton. Dessa bronser var sådana som vanligtvis förknippas med
högstatusbegravningar. Fyra av dessa visas i utställningen.
Den kinesiska bronsåldern är unik i världen eftersom ceremoniella bronskärl spelade en sådan stor
roll. För att hålla bronstillverkningen igång var det nödvändigt med ett starkt skiktat samhälle med
tydliga samhällsklasser. Henanprovinsen var ett viktigt centrum under den kinesiska bronsåldern och
det är där alla bronsföremål i denna utställning har återfunnits.
Brons är en användbar metall för att framställa hållbara föremål. Övergången från att använda
stenredskap till att gjuta föremål i brons var en betydelsefull fas som många civilisationer har gått
igenom. I Kina började metall användas under yngre stenålder, då i form av verktyg och enkla
smycken av mässing och brons. Under Erlitoukulturen (ca 2000–1600 f.Kr.), med centrum i dagens
Henanprovins, blev ceremoniella bronskärl kulturellt betydelsefulla och därför anses Erlitoukulturen
vara början på den kinesiska bronsåldern.
Utställningen Krigardrottningen är den första i ett femårigt samarbetsavtal med Henanprovinsen i
Kina. Henanprovinsen har dock en lång tradition av kulturutbyte med Sverige. För över 90 år sedan
upptäckte den svenske forskaren, och sedermera Östasiatiska Samlingarnas förste chef 1926-1938,
Johan Gunnar Andersson för första gången resterna av den neolitiska Yangshaokulturen i
Henanprovinsen.
Skeppsholmen, Stockholm, www.ostasiatiskamuseet.se
