4_00
Förra månaden såg vi ett par exempel på hur hebreiska idiom kan
lysa igenom i nytestamentliga texter. Detta stöder tanken på att
åtminstone en del av dem ursprungligen skrivits på hebreiska. Några
ytterligare exempel får illustrera detta.
Ordel ”själ” används i Bibeln ofta liktydigt med ”liv” eller med en
människas personlighet. I Luk 12:19—20 som handlar om den rike
mannen som samlade i ladorna läser vi i 1917 års översättning:
”Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ.... Men Gud sade till
honom: Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig.” Detta är
direktöversatt från grekiskan där det står psyche = själ, vilket i sin tur
sannolikt går tillbaka på det hebreiska ordet nefesh, som har en
vidare betydelse än orden själ och psyche. NT 81 har därför valt
andra översättningar: ”Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min
vän... Men Gud sade till honom: Du dåre, i denna natt skall ditt liv
tas ifrån dig.”
Som kristen är man så van vid vissa bibliska uttryck att man tappat
känslan för att man egentligen inte säger så på normal svenska. Jesus
talar till exempel ofta om Guds rike eller himmelriket t ex i Mark
1:15: ”Guds rike är nära” . På svenska betyder ett rike ett geografiskt
bestämt område, och det samma gäller på grekiska. Men när Jesus
talar om Guds rike handlar det om de sammanhang där Guds vilja
sker, utan geografiska begränsningar. Det hebreiska ordet för rike har
nämligen också denna abstrakta betydelse: en makt, en styrande vilja
i aktion.
Uttrycket himmelriket i Jesu mun innehåller ytterligare en hebraism.
Den judiska respekten för Guds namn har gjort att man genom
tiderna har kommit att använda många omskrivningar. En vanlig
sådan är Namnet: ”Baruch hashem” = ”Välsignat vare Namnet”
säger man i vardagslag i Israel i betydelsen ”Gud ske lov”,
”lyckligtvis”. En annan omskrivning för Gudsnamnet är Himlen.
Himmelriket är alltså — på ett typiskt hebreiskt sätt — synonymt med
Guds rike.
I ordet nära har vi en tredje hebraism. När Jesus säger: ”Guds rike är
nära” får ibland vi svenska kristna det intrycket att han menar:
”Guds rike kommer snart”. Det hebreiska ordet för att vara nära —
karav — betyder emellertid också att vara hos, vara här. Alltså kan
man lika gärna översätta med: ”Guds rike är här”. Jfr det
ålderdomligare svenska uttrycket komma när som ju betyder att röra
vid. I GT används ordet karav även i betydelsen att ha en sexuell
relation.
”Himmelriket är nära”, säger Jesus i sin första, föredömligt korta
predikan (Matt 4:17). De hebreisktalande åhörarna uppfattade
budskapet lättare än vi: ”Guds makt råder här, ni kan se hans vilja
ske här hos er.”
***
Som vanligt avslutar vi med en läsövning. Det blir ett par enkla
meningar som ger oss tillfälle att möta ett typiskt hebreiskt idiom.
md¤ l̈ oi ¥̀ lä £̀ ,l©rA© dl̈ W¥i .dx¨a£
¥ g il¦ W¥i
.mic¦ l̈i§
Jesh li chavera. Jesh la ba-al, aval ein lahem jeladim.
Jag har en väninna. Hon har en make men de har inga barn.
Ägande uttrycks inte på samma sätt i hebreiskan som i svenskan.
il¦ W¥i
betyder ordagrant finns till mig, här alltså: (Det) finns till
mig (en) väninna. I den svenska frasen jag har en väninna är jag
subjekt. I den hebreiska är väninnan subjektet.
Här kan det inställa sig funderingar om den moderna västerländska
begreppsvärlden kontra den bibliska. Speglar denna språkliga olikhet
en skillnad i sättet att se på verkligheten? Skall den största vikten
läggas vid individen, ägaren? Eller är sakinnehållet det viktiga, det
som så att säga finns till förfogande, oavsett hos vem?
dx¨a£
¥ g: feminin form av xa£
¥ g = vän, kamrat, medlem. Tänk på
den vanliga hebreiska sången ”Shalom chaverim, shalom chaverot”,
så har du också fått pluralformerna: mask
mix¦ a£
¥ g, fem zFxa£
¥g
dl̈ W¥i : eg = finns till henne. Liksom i i ordet il¦ markerar 1:a
pers sing (vi har tidigare mött i¦p £̀ = jag och i¦pFc £̀ = min herre),
så markerar det stumma d i ordet dl̈ 3:e pers sing fem (hon, henne,
hennes). Ord som slutar på -a (i skrift markerat med
d-
) är
vanligen feminina även om det finns många undantag.
l©rA© är samma ord som guden Baal. Det betyder egentligen ägare,
herre men också make. Ni kan bara tänka er vad den israeliska
feministrörelsen har för synpunkter på den kopplingen!
lä £̀
oi ¥̀
= men.
= (finns) inte. Den vanligaste negationen i hebreiskan är
`Ÿl
som betyder både nej och inte. Men här och i vissa andra
sammanhang används i stället
oi ¥̀ .
md¤ l̈ = till dem (mask). När det som här gäller både en man och en
kvinna används den maskulina formen. Gäller det endast kvinnor
od¤ l̈. Jfr md¥ som betyder de, och md¤ l̈W
¤
deras. De feminina formerna är od
¥ resp od¤ l̈W
¤.
heter det
som betyder
mic¦ l̈i§
cl¤
¤ i (jéled), flicka = dc̈l©
§i,
zFcl̈i§ . Jfr böjningarna med xa£
¥ g ovan.
flickor =
= barn eller pojkar. Pojke =
