Kunskapsunderlag för delområde
19. Enåns avrinningsområde
Version 1.0
2015-04-29
2 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 4
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5
Kulturmiljö................................................................................................................. 5
Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 6
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 6
Miljögifter.......................................................................................................................................... 10
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 10
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 10
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 13
Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 13
Övergödning .................................................................................................................................... 13
Försurning ........................................................................................................................................ 13
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 14
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 15
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 15
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 16
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 16
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 17
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 17
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 18
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 18
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 19
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 19
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 20
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 20
Bilagor ..................................................................................................................... 21
Externa bilagor ................................................................................................................................ 21
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 3
Sammanfattning
Enåns avrinningsområde ligger till större delen i Rättviks kommun men sträcker sig även
till viss del in i kommunerna Mora och Orsa. Åtta riksintressen för kulturmiljövård ligger
helt eller delvis inom avrinningsområdet. Området inkluderar även ett riksintresse för
friluftslivet.
Avrinningsområdes historiska lämningar präglas till viss del av kalkbrott och kalkugnar,
och då främst kring Boda. Utöver dessa lämningar förekommer även lämningar efter
vattenanknutna småindustrier såsom kvarnar, hyttområden, smide och hammarområden.
Även lämningar efter äldre tiders järnframställning och jakt förekommer inom området.
Enåns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljögiftsutsläpp från miljöfarliga
verksamheter och det finns endast ett fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. De
påverkanskällor som påträffas inom området ligger längs Enån inom Rättviks tätort.
Dessa kan bidra med en lokal påverkan från exempelvis metallbearbetning och
kalkbränning.
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
övergödning eller försurning.
4 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter.
Större delen av området utgör riksintresse för friluftsliv och naturvård enligt miljöbalken.
Här finns också naturreservatet Styggforsen.
Inom miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag är nedre delen av Enån,
nedströms Vinteråkvarn utpekat ur både fiske- och naturvårdssynpunkt. Hela området
Gärdsjöfältet-Ockrandalgången-Enån är utpekat ur naturvårdsynpunkt. De
naturvårdsrelaterade motiven är främst av geologisk och hydrologisk karaktär samt att det
förekommer hotade arter, bland annat flodkräfta.
De allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområde, Rättvik (1996) och
Jutjärn (2002). Även Västanå enskilda vattentäkt har vattenskyddsområde (2004). Den
allmänna vattentäkten vid Boda är nedlagd men vattentäktens vattenskyddsområde (1975)
är ännu inte upphävt.
Kulturmiljö
I området förekommer senare tiders lämningar efter vattenanknutna småindustrier såsom
kvarnlämningar, hyttområden, smideslämningar och hammarområden. Kalkbrott och
kalkugnar förekommer och präglar till viss del området främst kring Boda. Inom området
finns även spår efter äldre tiders järnframställning och jakt i form av blästplatser och
fångstgropar. Även torvtäkter, urdikning och myrslåtter har förekommit. Inga boplatser är
kända men bör förekomma utmed sjöar och vissa partier av vattendrag.
Fornminnesinventering har skett i begränsad omfattning åren 1967, 1968, 1969, 1972 och
1994.
Åtta riksintressen för kulturmiljövård ligger helt eller delvis inom området och är främst
kopplade till fäbodar och bymiljö samt väg. Fjorton områden är utmarkerade som övriga
intressen för kulturvård.
Enån ingår i ett särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning
till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005), Siljansområdet, som har en
mångfald av vattenanknutna kulturvärden.
Området berörs av ett riksintresse för friluftsliv, Siljansområdet, delvis för dess
kulturvärden.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med
kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 5
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 19. Enåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan
vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
6 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).
Löp- Vattenförekomster i Enåns
nr avrinningsområde
1 Enå n
SE675408-146390
2 Dra ggå n
(Kva rnhus bä cken - Enå n)
SE675978-146256
3 Dra ggå n
(Dra ggen - Kva rnhus bä cken)
SE676667-145867
4 Dra ggen
SE677023-145872
5 Kva rnhus bä cken
SE676425-145861
6 Fors å n
(Ås ka pen Mjöbergs ä ngs bä cken)
SE677293-145936
7 Ös terä ngs å n
SE675399-146632
8 Rå bergs bä cken
SE675662-147040
9 Stor-Acks en
SE675712-146725
10 Bä cken mel l a n Ens en och
Bå ts tjä rn
SE675864-146703
11 Styggfors å n
(Små kä rrbä cken - Ens en)
SE676410-146779
12 Grys s bä cken
SE675988-146608
13 Namnlös
SE676274-147086
14 Styggfors å n
(Storrönni ngen Små kä rrbä cken)
SE676730-146445
Ekol ogi s k s tatus
Kemi s k s tatus
Ekologisk
status
Kemisk
MKN
F
status
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
MKN
Mi l jöprobl em
Ö FP M
Kommun
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Hög
HES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Må ttl i g
GES 2021
X
Rä ttvi k
Hög
HES 2015
OtillfredsGES 2021
ställande
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
X
Mora ,Ors a ,
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Rä ttvi k
Rä ttvi k
Rä ttvi k
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 7
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Enåns avrinningsområde. Vita partier i kartan
representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning
mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även
kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen
är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för
namnsättning av sjöar och vattendrag.
8 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Enåns avrinningsområde. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen
anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken
kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 9
Miljögifter
Enåns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljöfarliga verksamheter med ett
fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten. Längs med Enån inom Rättviks tätort finns
det dock ett fåtal påverkanskällor som kan ha en lokal påverkan, däribland metallbearbetning, kalkbränning och träimpregnering med branschtypiska föroreningar.
Tillståndet i miljön
Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i
ytvatten. Längst nedströms i avrinningsområdet kan det finnas lokala problem med
miljögifter. Det finns förorenade områden från tidigare verksamheter som kan ge negativ
påverkan på ytvatten genom utsläpp av miljögifter.
Enån (SE675408-146390)
Vid vattenförekomsten ligger en tidigare verksam metallytbehandlingsindustri (Sweplating
i Rättvik AB) som kan medföra en risk att föroreningar såsom tungmetaller, syror och
lösningsmedel sprids från industriområdet till vattenförekomsten. Ytbehandlaren hade
under sin verksamma period mycket bristfällig hantering av kemikalier och restprodukter
som sköljvatten och slam från sköljvattenrening vilket har lett till kraftigt förorenad mark.
Utöver metallytbehandling har det även skett kalkbränning och träimpregnering nära
Enån, och därför kan även PAHer och olika typer av oljor ha förorenat
vattenförekomsten.
Källor till påverkan
Pågående miljöfarlig verksamhet
Inom avrinningsområdet finns totalt nio tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter varav
sex är täkter (Figur 4). Täkterna förväntas inte bidra nämnvärt till miljögiftsproblem. De
andra tre är kalktillverknings- och ytbehandlingsverksamheter. Kalktillverkningen som
också är en så kallad IPPC-anläggning ger upphov till utsläpp av bland annat tungmetaller
och flyktiga organiska föreningar till luft. De andra verksamheterna leder sitt
processvatten till det kommunala avloppsreningsverket. En del föroreningar kan diffust
spridas via verksamheternas dagvattenavrinning.
Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och Uverksamheter) lokalt ha en påverkan via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa
utsläpp via luft eller dagvattenavrinning.
10 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Enåns avrinningsområde. I kartan visas Aoch B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 11
Förorenade områden
Sammanlagt 65 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har sex
områden tilldelats riskklass 1 och 2 (se Figur 5 och Tabell 2).
Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Enåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan
representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.
12 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste
vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom
undersökningar i anslutning till området.
Risk- Objektnamn
Bransch
Föroreningar
klass
1 Sweplating i Rättvik AB Ytbehandling av metaller Trikloretylen, baser,
syror, metaller, cyanid
2
Rättviks Lådfabrik
2
SMA Kalkverk, Rättvik
2
Deponi vid Solberga
kalkverk
2
Rättviks sopstation
2
F.d. Nedre Gärdsjö
bilskrot
Närmaste vattenförekomst
Enån (SE675408146390)
Träimpregnering
Arsenik, koppar, krom Enån (SE675408146390),
grundvatten
Övrig oorganisk kemisk Petroleum produkter, Enån (SE675408industri
kalkrester, stenkol
146390),
grundvatten
Industrideponi
Metallskrot, kalk,
Enån/Styggforsån
spillolja, bly,
gummikemikalier
Kommunal avfallsdeponi Hushållsavfall, latrin, Enån (SE675408sjukhusavfall, jord,
146390)
byggavfall, aska från
förbränning av
hushållsavfall
Skrothantering och
Metaller, PAH, PCB,
SE676274skrothandel
petroleumprodukter, 147086/sjön
glykol
Värmdalen
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet
uppnår god status alternativt är ej klassade. Däremot bör det utföras provtagning i Enån
(se Undersökningar och övriga insatser).
Undersökningar och övriga insatser
Enån (SE675408-146390)
För att utreda förorening av tungmetaller, främst Ni och Cr men även Zn, Cu och
trikloretylen som användes som lösningsmedel i ytbehandlingsverksamheten (Sweplating i
Rättvik AB) bör en provtagning av ytvatten ske i vattenförekomsten. Marken kring
området är förorenad och det finns en stor risk att dessa ämnen sprids till ytvatten, men
det finns även en risk för spridning till den närliggande vattentäkten.
Övergödning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
övergödning.
Försurning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 13
Fysisk påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
14 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 6. Dammar inom Enåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör
vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar
tillstånd anges dessa med en cirkel.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 15
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Enåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk
status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
16 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder
(dammar), för sjöar och vattendrag inom Enåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte
automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning
av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 17
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
18 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publicering av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Enåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk
status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 19
Källor till påverkan
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
20 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
[email protected]
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 19. Enåns avrinningsområde │ 21
22 │ 19. Enåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
