Vansta förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Läsår: 2016/2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Förskolechefen ska ansvara för att planenen upprättas, genomförs, utvärderas och revideras.
Arbetslagen ska ansvara för att planen implementeras, utförs, utvärderas och revideras.
Och ansvara för att aktivt följa de normer och värden som anges i planen.
Vår vision
På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat,
trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Enhetens värdeord: delaktighet, respekt och glädje genomsyrar vår verksamhet och vårt
förhållningssätt.
På vår förskola ges barn möjlighet att varje dag få vara sitt bästa jag.
Planen gäller från
2016-12-01
Planen gäller till
Höstterminen 2017 då planen utvärderas
Läsår
2016/2017
Barnens delaktighet
Genom ett aktivt lyssnande och med Pedagogisk Dokumentation som verktyg ska barnens röst och
mening alltid finnas med och prioriteras.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna ska få kännedom om planen och dess innehåll vid introduktionen på förskolan, på
föräldramöte och på förskolans hemsida.
Personalens delaktighet
Personalen har på arbetsplatsträff i november 2016 utvärderat, analyserat och reviderat planen.
Förankring av planen
Förskolans personal går igenom den reviderade planen på arbetsplatsträff i januari 2017.
Vårdnadshavare informeras om att planen är reviderad och finns att läsa på förskolan och på
förskolans hemsida. Planen redovisas sedan på föräldramöte under höstterminen 2017. Personalen
arbetar sedan aktivt med planen under läsåret genom att arbeta med förskolans demokratiska
uppdrag och barns delaktighet och inflytande i olika nätverk. Planen ligger som en punkt på
arbetsplatsträffar där vi under läsåret följer upp olika delar i planen.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Fjolårets plan har utvärderats i arbetslaget på arbetsplatsträff.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Personalen på förskolan, pedagogista, förskolechef och barnen genom den pedagogiska
dokumentationen.
Årets plan ska utvärderas senast
Höstterminen 2017
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planens olika delar följs upp på arbetsplatsträffar och utvärderas på arbetsplatsträff i november 2017
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Förskolans personal använder sig av pedagogisk dokumentation som kartläggningsmetod
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling och diskrimineringsgrunderna.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen involveras indirekt genom den pedagogiska dokumentationen och vårdnadshavares
delaktighet är ett utvecklingsområde under läsåret för förskolan
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Genom utvärdering och analys på arbetsplatsträff
Resultat och analys av de främjande insattser som har gjorts under året:
Miljö och material ska finnas tillgängligt för alla barn och där blir introduktion av miljö och material
viktigt för att ge barnen en möjlighet till att bli självständiga och känna trygghet. Det pågår ett arbete
med barns inflytande och delaktighet med fokus på samlingen/mötet på förskolan och barns
möjligheter till egna val i matsituationen på förskolan. Det pågår ett arbete med kommunens
värdegrund och förskolans värdeord och på vilket sätt det ska genomsyrar förskolans arbetsätt och
förhållningssätt. Slutligen pågår det också ett arbete med att utveckla vårdnadshavares delaktighet
och inflytande i förskolan. Under läsåret har personalen på den pedagogiska utvecklingsgruppen
(PUG) diskuterat vad en kränkning kan vara på förskolan och hur de ska agera vid kränkningar i
förskolan. Detta kommer vi att fortsätta diskutera under läsåret 2016/2017.
Främjande insatser
Förskolan skall vara en mötesplats för alla barn och deras familjer oavsett kön, könsidentitet, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Vi
arbetar vidare med visionen att alla barn ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag på förskolan varje
dag och allt arbete på förskolan speglar sig i diskrimineringsgrunderna. Förskolans personal fortsätter
med det arbete som pågår med att utveckla miljö och material på förskolan så alla barn ges möjlighet
till delaktighet och får inflytande. Under 2017 kommer fokus att ligga på förskolans utemiljö och
barns möjlighet till inflytande och delaktighet under samlingen/mötet på förskolan och vid
matsituationen. Alla barn ska inkluderas i det arbete som pågår på förskolan, ingen exkluderas.
Förskolan arbetar under 2017 med att ge alla vårdnadshavare delaktiga och möjlighet att få
inflytande i förskolans arbete. Förskolan arbetar vidare med förskolans värdeord så de genomsyrar
arbetssätt och förhållningssätt. Vi behandlar alla på förskolan som den människa den är med respekt
och lika värde och lyfter olikheter som positivt. På vår förskola råder 0 tolerans mot kränkning och vi
agerar skyndsamt utifrån den plan som finns om något uppstår. Vi är bra förebilder, är närvarande
vuxna som lyssnar på barnen genom att vi sprider oss över gården ute och inne på förskolan. Vi väljer
litteratur som är könsneutral och som visar på olika familjekonstellationer och för fortlöpande
diskussioner och samtal med barnen om olika dilemman utifrån kränkning och
diskrimineringsgrunderna. Vi intresserar oss för alla kulturer bl.a. genom att det finns en almanacka
på varje avdelning med olika kulturers helgdagar och du hälsas välkommen på ditt språk. Vi ser barn
som kompetenta oavsett ålder och den lärande miljön på förskolan inkluderar alla barn på förskolan.
Planen följs upp i olika delar på arbetsplatsträffar under läsåret. På arbetsplatsträff i april fördjupar vi
oss i litteratur om etnicitet och vad det kan vara. I mars deltar förskolan i föreläsning om
interkulturellt arbete i förskolan (Susanna Anderstaf) Under året implementerar vi
modersmålsplanen.
Förebyggande åtgärder
Alla avdelningar arbetar förebyggande med planen på olika sätt utifrån sina förutsättningar.
Kaninen och Igelkotten
Motverka kränkande behandling
I förra årets plan ser vi att vi fortfarande behöver arbeta med att barnen inte verbalt och psykiskt kränker
varandra. Vi ska även arbeta med att motverka fysiskt våld bland barnen. Vi behöver vara steget före de
barn som slår sina kamrater. Närvarande pedagoger och våra miljöer utformas så att vi ser barnen så
mycket som möjligt. Vi har under morgonmöten med barnen presenterat aktiviteter i rum/miljöer där vi
pedagoger är placerade. Vi har även en ”löpare” som finns för att ta emot barn som ev. kommer senare.
En löpare som kan cirkulera i miljöerna. Vi har en nära daglig kontakt med vårdnadshavare där vi har
möjlighet till samtal kring ev. händelser och samtala kring hur vi går vidare för att undvika konflikter i
framtiden. Barnen leker lekar som ger varje barn möjlighet att våga ta för sig och göra val som stärker
självkänslan.
Vi försöker vara närvarande pedagoger som sitter på golvet och därmed kommer ner i barnets nivå, så ofta
vi kan. Vi arbetar förebyggande om det finns barn i gruppen som ofta slåss eller då barn utsätter varandra
för fysiskt våld. Detta gör vi genom att alltid försöka vara ”steget före”.
Könsidentitet eller könsuttryck
Vi begränsar inte barnens identitetsutveckling. Vi stöttar barnen i sitt identitetssökande och bejakar
intresset för sitt utforskande. Vi ser att vi saknar utklädningskläder för olika rollekar i alla möjliga former,
men har planerat för en miljö där utklädningskläder ska finnas. Vi använder ostrukturerat material men
har lite bilar och dockor som all barn kan leka med. Vi funderar aldrig på vilket kön barnet har som leker
med sakerna. Vi har väldigt få pojkar på avdelningen men vi anpassar inte avdelningen efter många flickor.
Religion och annan trosuppfattning
Vi förklarar för barnen om de undrar varför t.ex. alla barn inte äter fläskkött. vi uppmärksammar ingen
särskild religion på förskolan, men däremot firar vi svenska traditioner som midsommar, jul, lucia och påsk.
Vi lyssnar på olika sorters musik på förskolan – ingen religiös men däremot uppmärksammas olika språk
och kulturella skillnader. Vårdnadshavare ska känna sig trygga med förvisningen om att förskolan inte ska
påverka barnen till någon särskild religiös åskådning. Vi försöker att uppmärksamma att vi är olika men
ändå lika. Vi lär oss att respektera olikheterna, som exempel arbetar vi med dans och musik från olika
kulturer och i samlingar har vi räknat på olika språk.
Funktionsnedsättning
Vi anpassar förskolans pedagogiska lärmiljöer utifrån barnens behov. Det kan ibland betyda särskilda
hjälpmedel för att hjälpa barn till inkludering. Lärmiljöerna är alltid anpassningsbara och föränderliga
utifrån barngruppen. Eftersom lärmiljöerna är anpassade efter barnen ser vi att de även är demokratiska
lärmiljöer. Vi försöker alltid att behandla alla barn lika och gör inte heller en stor sak av en
funktionsnedsättning, vilket vi tror gör att barnen inte heller gör en ”grej” av det. Vi är lyhörda och öppna
för diskussioner med barnen och försöker alltid att bemöta deras frågor med bra svar. Med de pedagogiska
lärmiljöerna i åtanke riktar vi in oss på samlingen. Vi vill att samlingen ska präglas av respekt, glädje,
nyfikenhet och att den ska vara frivillig (men ändå försöka fånga in alla barn). Alla barn oavsett
funktionsnedsättning är välkomna på samlingen, vi försöker göra den tillgänglig för alla barn. De barn som
inte kan komma på egen hand hjälper pedagogerna och blir således barnets ”förlängda arm” för vissa
moment. Vi bedömer barnets behov individuellt – och vi tar hänsyn till barn som behöver något extra
under samlingen för att kunna vara med. Vi försöker att anpassa samlingen efter barnets behov – tid och
innehåll. Är det något särskilt behov så försöker vi ha en dialog med vårdnadshavare om detta
(bild/teckenstöd etc). Läroplanen beskriver att den pedagogiska verksamheten ska anpassas efter alla
barn i förskolan och detta förhållningssätt genomsyrar samlingen också. Vi tittar också extra på
matsituationen. Vi försöker alltid att anpassa barnens sittplatser efter deras behov (någon kanske behöver
sitta med överblick över matsalen, någon behöver kanske extra plats etc.). Pedagogernas förhållningssätt
blir att vara flexibla och anpassa matsituationen efter barnen. Bord och stolar är anpassade efter barnen
vilket gör att matsituationen blir tillgänglig för alla barn. Vi väljer att få in maten till varje bord istället för
buffé för att försöka få alla barn att bli involverade och inte utsätta barn som inte kan ta själva för
misslyckande. Vi försöker vara lyhörda för barnens behov. Det finns barn som av olika anledningar inte kan
äta maten som serveras och vi vill kunna ge dem alternativ. De pedagoger som sitter bredvid de barn som
har behov av mer stöd ska så långt som möjligt sitta still vid bordet. Vi har haft barn med
funktionsnedsättningar och vi försöker alltid att tänka på att ha mycket material i barnens nivå. Vi
använder oss av olika redskap för att barnen ska känna sig inkluderade. Pedagogerna andvänder sig själva
som redskap ibland vid olika aktiviteter för att alla barn ska kunna delta. Vi har dialog med specialpedagog
som kopplas in och följer hennes ”mallar”. Vi har även haft allergiska och infektionskänsliga barn och där
försöker vi ha en dialog med föräldrar om vad vi kan och inte kan göra med barnen. Vi kan inte anpassa oss
efter allt men försöker vara öppna och lyhörda för alla barns behov.
Sexuell läggning
Våra barn är små, de funderar inte över sexuell läggning. Om vi skulle få en fråga eller fundering så får vi ta
den frågan då.
Ålder
Vi jobbar medvetet med att förändra vårt sätt att uttrycka oss om att barnen inte är tillräckligt stora/små
för vissa saker. Vi anpassar verksamheten efter intresse och inte ålder och försöker ge barnen utmaningar
som de klarar och kan utvecklas och lära sig av.
Kön
Vi behöver tänka mer på vårt språk och tal när det gäller att inte bekräfta kön t.ex. vid kläder och frisyrer.
Även om vi känner att vi har blivit bättre på det här så måste detta automatiseras hos oss själva. Vi
påminner varandra kollegor emellan. Materialet är allsidigt som lockar båda könen, även om materialet är
detsamma. Men vi kanske t.ex. i byggrummet och klossarna att barnen väljer olika konstruktionslekar t.ex.
pojkarna - b–l/rymdraket, flickorna – rollekar/hus/katt/hund. Vi behandlar alla lika oavsett
kön/funktionshinder och etnicitet. I våra pedagogiska lärmiljöer försöker vi skapa en förskola som är
tillgänglig för alla barn – oavsett kön. Vi tycker vi har kommit långt på Vansta med genustänk och detta har
blivit en vardag. Vi fördelar barnen i grupper efter deras intressen. Vi diskuterar regler och förhållningssätt
när det gäller barnets fostran med vårdnadshavare och berättar om att förskolan ska försöka motverka
traditionella könsmönster. Vi har fri sittplats på samlingen och skulle aldrig komma på tanken att dela upp
barnen efter kön. Alla barn får ta lika mycket plats oavsett kön. Vi har diskuterat syfte med samlingen och
hur den ska utformas. Vid matsituationen delar vi inte upp barnens platser efter kön utan vi fördelar
barnen efter deras behov. Varken vi eller barnen lägger någon vikt vid kön när vi äter utan fokuserar mer
på samtal överlag. Vi upplever att barnen på de yngre avdelningarna inte lägger märke till eller gör skillnad
på kön.
Etnisk tillhörighet
Vi försöker skapa en pedagogisk lärmiljö som är tillgänglig för alla barn. På Igelkotten och Kaninen har vi
haft många olika språk som talats och försökt komma samman kring dans och musik. Alla barn kan delta i
detta oavsett språk och etisk tillhörighet. Vi inkluderar vårdnadshavare genom att låta dem tala om den
musik de lyssnar på hemma och sen använda den i verksamheten. Detta har nu blivit vårt projekt och vi
tror att vårdnadshavarna känner sig delaktiga i detta. Med detta i åtanke riktar vi in oss på samlingen. Vi
vill att alla barn ska kunna delta i samlingen och uppleva den som meningsfull. Vi försöker ha konkret
material för att alla ska kunna ta del av sånger och sagor även om de inte har svenska språket. Självklart
arbettar vi så som vi har beskrivit under de andra punkterna också. Under matsituationen försöker vi ha
ett öppet sinne för att alla barn har olika sätt att äta, och att vi gör olika inom olika kulturer. Vissa äter
mycket mat med händerna medan andra kanske alltid har bröd till maten. Vi försöker ha ett öppet sinne
för detta och tänka att ”vårt” sätt inte alltid är rätt. Vi kan uppmana barn att äta med besticken men här
har vi diskuterat att det blir viktigt hur vi säger det till barnen. Eftersom det kan se så olika ut vill vi inte
nedvärdera en annans sätt att äta utan försöker snarare uppmana dem att prova besticken (anpassat efter
att matsituationen ska upplevas som rolig).
.
Grävlingen
Motverka kränkande behandling
Vi försöker vara närvarande pedagoger, där barnen är där är vi. Det kan vara svårt att se alla barn om
barngruppen är full och det saknas personal pga. ex sjukdom. Vi har daglig dialog med vårdnadshavare.
Om vi ser att behovet blir större i kontakten t.ex. vid oroligheter hos barnet bokar vi ett möte med
vårdnadshavare för att kunna diskutera i lugn och ro. Vid övergångar och pedagogers raster finns ett
förbättringsområde att arbeta med ex. samarbete mellan avdelningar. Ett önskvärt förslag vore att
samarbeta med Ekorren och Fjärilen, särskilt vid lunch och vila men även vid utevistelse måndag
förmiddag och alla dagar i veckan vid rast tider. Detta samarbete för ökad trygghet för barnen på
förskolan.
Könsidentitet eller könsuttryck.
Vi har försökt skapa en pedagogisk miljö som skapar förutsättningar för barnen, där de kan utveckla sina
förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi har minskat ner på leksaker och
haft ett nytt fokus på ostrukturerat material. Vi begränsar inte barnens identitetsutveckling utan vi stöttar
barnen i sitt identitetssökande och bejakar intresset för sitt utforskande.
Religion och annan trosuppfattning
Vårdnadshavare ska känna sig trygga med förvisningen om att förskolan inte påverkar barnen till någon
religiös åskådning. Vi arbetar med att vi är olika men lika ändå. Vi lär oss att respektera olikheterna. Som
exempel så arbetar vi med dans och musik från olika kulturer, och i barnmöten och aktiviteter räknar vi
och leker med språk i form av ord och fraser. Vi fokuserar på olika kulturer och inte på religion.
Sexuell läggning
Vi har olika dialoger med barnen om olika familjekonstellationer och berättar att det inte är konstigt
att ha t.ex. två pappor. Vi skulle önska att gå igenom våra böcker som vi har på förskolan och köpa
nya genomtänkta böcker som behandlar dessa ämnen (genus, sexuell läggning, funktionsnedsättning,
religion t.ex.).
Ålder
Vi är inte perfekta och ibland råkar vi säga ”du är 3 år och kan äta med gaffel” men vi kommer oftast
på oss själva i såna situationer. Då har vi kommit en bit på vägen tycker vi men vi ska bli bättre. Vi kan
placera barn på olika avdelningar (storbarn-småbarn) baserad på mognad och inte ålder. Även
aktiviteter är baserat på intresse och inte ålder.
Funktionsnedsättning
Vi anpassar förskolans pedagogiska lärmiljöer utifrån barnens behov. Det kan ibland betyda särskilda
hjälpmedel för att hjälpa barn till inkludering. Lärmiljöerna är alltid anpassningsbara och föränderliga
utifrån barngruppen. Eftersom lärmiljöerna är anpassade efter barnen ser vi att de även är
demokratiska lärmiljöer. Vi försöker alltid att behandla alla barn lika och gör inte heller en stor sak av
en funktionsnedsättning, vilket vi tror gör att barnen inte heller gör en ”grej” av det. Vi är lyhörda
och öppna för diskussioner med barnen och försöker alltid att bemöta deras frågor med bra svar.
Med de pedagogiska lärmiljöerna i åtanke riktar vi in oss på samling. Vi vill att samlingen ska präglas
av respekt, glädje, nyfikenhet och att den ska vara frivillig (men ändå försöka fånga in alla barn). Alla
barn oavsett funktionsnedsättning är välkomna på samling, och vi försöker göra den tillgänglig för
alla barn. De barn som inte kan komma på egen hand hjälper pedagogen och blir således barnets
”förlängda arm” för vissa moment. Vi bedömer barnens behov individuellt – och vi tar hänsyn till
barn som behöver något extra under samlingen för att kunna vara med. Vi försöker att anpassa
samlingen efter barnens behov – tid och innehåll. Är det något särskilt behov så försöker vi ha en
dialog med föräldrarna om detta (bild/teckenstöd etc.). Läroplanen beskriver att den pedagogiska
verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan och detta förhållningssätt genomsyrar samlingen
också. Vi tittar också extra på matsituationen. Vi försöker alltid att anpassa barnens sittplatser efter
deras behov (någon kanske behöva sitta med överblick över matsalen, någon kanske behöver extra
plats etc.). Pedagogernas förhållningssätt blir att vara flexibla och anpassa matsituationen efter
barnen. Bord och stolar är anpassade efter barnen vilket gör att matsituationen blir tillgänglig för alla
barn. Vi har specialkost till de barn som är allergiska och försöker efterlikna maten som serveras till
de andra barnen så gott det går. Vi har barn med astmatiska besvär och har dialog varje dag med
vårdnadshavare om det skulle behövas medicinering. Personalen har fått delegering på medicin samt
instruktion om hur den fungerar.
Kön
I våra pedagogiska lärmiljöer försöker vi skapa en förskola som är tillgänglig för alla barn – oavsett
kön. Vi tycker att vi har kommit lång på Vansta med genustänk och detta har blivit en vardag. Efter
vårt projekt tillsammans med pedagogista och ateljérista har vi plockat bort mer och mer leksaker
och tillfört med ostrukturerat material. Detta material tycker vi är könsneutralt och alla barn kan
delta. Vi fördelar grupper efter intresse hos barnen – inte kön som det tidigare gjorts. Vi diskuterar
regler och förhållningssätt när det gäller barnets fostran med föräldrar och berättar att förskolan ska
försöka motverka traditionella könsmönster. Som ledord har vi respekt, demokrati, delaktighet och
tillgänglighet för barnen. Med dessa ord riktar vi in oss på samlingen. Vi har fri sittplats på samlingen
och skulle aldrig komma på tanken att dela upp barnen efter kön. Alla barnen får ta lika mycket plats
oavsett kön. Vi eftersöker med sånger att sjunga på samlingen som antingen är könsneutrala eller
har en kvinnlig huvudperson som komplement till alla manliga sånger som finns, vi upplever att vi
ofta sjunger om ”han”. Vid matsituationen delar vi inte upp barnens platser efter kön utan vi fördelar
barnen efter deras behov. Varken vi eller barnen lägger någon vikt vid kön när vi äter utan fokuserar
mer på samtal överlag. Vi upplever att barnen på de yngre barnens avdelningar inte lägger märke till
eller gör skillnad på kön.
Etisk tillhörighet
Vi försöker skapa en pedagogisk lärmiljö som är tillgänglig för alla barn. Vi har många olika språk
som talats och försökt komma samman kring dans och musik. Alla barn kan delta i detta oavsett
språk eller etisk tillhörighet. Vi inkluderar föräldrar genom att låta dem ta med musik som de lyssnar
på hemifrån och använt detta i verksamheten. Detta har nu blivit vårt projekt och vi tror att
föräldrarna har känt sig delaktiga i detta. Våra nyckelord blir tillgänglighet, respekt, delaktighet och
inflytande bl.a.. Med detta i åtanke riktar vi in oss på samlingen. Vi vill att alla barn ska kunna delta i
samlingen och uppleva den som meningsfull. Vi försöker ha konkret material för att alla ska kunna ta
del av sånger och sagor även om de inte har det svenska språket. Självklart arbetar vi så som vi har
beskrivit under de andra punkterna också. Under matsituationen försöker vi ha ett öppet sinne för
att alla barn har olika sätt att äta, och att vi gör olika inom olika kulturer. Vissa äter mycket mat med
händerna medan andra kanske alltid har bröd till maten. Vi försöker ha ett öppet sinne för detta och
tänka att ”vårt” sätt inte alltid är rätt. Vi kan uppmana barn att äta med besticken med här har vi
diskuterat att det blir viktigt hur vi säger det till barnen. Eftersom det kan se så olika ut vill vi inte
nedvärdera en annans sätt att äta utan försöker snarare uppmuntra till att prova besticken (anpassat
efter att matsituationen ska upplevas som rolig).
Fjärilen och Ekorren
Motverka kränkande behandling
Vi försöker vara närvarande pedagoger, där barnen är där är vi. Vi använder oss av stopphänder på dörrar
för att begränsa utrymmen för barnen där vi inte hinner med att vara. Detta är ett utvecklingsområde då vi
ser att det ännu inte är introducerat hos alla barn och även vuxna t.ex. vid vikarietillsättning. Vi har daglig
kontakt och dialog med vårdnadshavare. Om vi ser att behovet blir större i kontakten t.ex. vid oroligheter
hos barnet bokar vi ett möte med vårdnadshavare för att kunna diskutera i lugn och ro. I övergångar och
raster hos pedagoger finns ett förbättringsområde att jobba med. T.ex. ett bättre samarbete med alla
avdelningar i huset. Ett önskvärt förslag vore att samarbeta med Fjärilen och Grävlingen, särskilt vid raster,
lunch och vila. Men även vid utevistelse på måndag förmiddag då vi har nätverk, och vid utevistelse vid
rasttider. Detta för barnens trygghet. Vi arbetar i mindre grupper under hela dagen. Under våra aktiviter
samt efter mellanmål. VI kommer att arbeta så att 1 pedagog alltid går ut efter mellanmålet, och att
barnen får själva välja om de vill vara ute eller inne då.
Könsidentitet eller könsuttryck.
Vi har försökt skapa en pedagogisk miljö som skapar förutsättningar för barnen, där de kan utveckla sina
förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi har minskat ned påleksaker och haft
ett nytt fokus på ostrukturerat material. Vi begränsar inte barnets identitetsutveckling utan vi stöttar
barnen i sitt identitetssökande och bejakar intresset för sitt utforskande.
Religion och annan trosuppfattning
Vårdnadshavare ska känna sig trygga med förvisningen om att förskolan inte påverkar barnen till någon
religiös åskådning. Vi arbetar med att vi är olika men lika ändå. Vi lär oss att respektera olikheterna. Som
exempel så arbetar vi med dans och musik från olika kulturer, och i barnmöten och aktiviteter räknar vi
och leker med språk i form av ord och fraser. Vi fokuserar på olika kulturer och inte på religion.
Funktionsnedsättning
Vi arbetar md att vara lyhörda och öppna för alla barns behov. Det finns barn som inte klarar av vissa
situationer t.ex. barnmöten och väljer då att inte delta. Då försöker vi hitta sätt som gör att det barnet
kan/vill delta t.ex. en samlingslåda med nya saker som lockar barnet. Vi anpassar förskolans pedagogiska
lärmiljöer utifrån barnens behov. Vi inverterar våra befintliga miljöer, gör tillägg samt tar bort/gör om.
Detta för att inkludera alla barn utifrån sina behov. Vi jobbar för att alla barn ska få samma förutsättningar
för att lyckas.
Sexuell läggning
Vi upplever hittills att frågor om olika familjekonstellationer inte har uppkommit ännu på våra två
avdelningar. Som en plan för kommande frågor önskar vi att köpa in barnböcker som rör ämnena.
Ålder
Vi behöver både barn och personal bli bättre på att inte säga småbarn och storbarn. Vi använder oss utav
avdelningsnamn istället. Våra aktiviteter är baserade på intressen och inte ålder.
Kön
I våra pedagogiska lärmiljöer försöker vi skapa en förskola som är tillgänglig för alla barn-oavsett kön. Vi
tycker vi har kommit långt på Vansta med genustänk och detta har blivit en vardag. Efter vårt projekt
tillsammans med pedagogista och ateljérista har vi plockat bort mer och mer leksaker och tillfört mer
ostrukturerat material. Detta material tycker vi är könsneutralt och alla barn kan delta.
Etnisk tillhörighet
Vi uppmuntrar barnen att använda sitt modersmål. Vi uppmuntrar barnen till sång och dans. Vi är nyfikna
på andra kulturer. Vi ställer frågor till barnen på ex. barnmöten om vad vissa saker heter på deras språk. Vi
pedagoger försöker lära oss ord eller fraser för att förstärka barnens språk och tillhörighet
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Vansta förskola ska det råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Pedagogerna arbetar efter pedagogiska strukturer och har uppsikt över verksamheten både inom och
utomhus, minst en pedagog ska befinna sig i närheten av barnen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Barn vänder sig i första hand till pedagogerna på sin avdelning. Vårdnadshavaren vänder sig till
personal på sin avdelning. Vårdnadshavaren kan även vända sig till förskolechefen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
1. Varje form av konflikt som uppmärksammas av en vuxen bearbetas direkt.
2. Vid misstanke om kränkning överlämnas misstanken till personal i den verksamhet barnet tillhör.
3. Ansvarig personal utreder genast;
a. Skaffar information om vad som hänt.
b. Pratar med flera vuxna.
c. Pratar med utsatta barnet/barnen.
d. Tar kontakt med utövaren/utövarna.
4. Ansvarig personal vänder sig direkt till förskolechef och informerar om händelsen. Förskolechef
avgör här vilka insatser som skall vidtas och vilka resurser som ska tillsättas.
Samtalen ska ske med en och en och det är viktigt att poängtera att detta är ett SAMTAL.
5. Kontakt med vårdnadshavare till både den/de utsatte/-a och förövaren/-na görs samma dag.
Information ges om att arbetet redan är igång och att det följer förskolans handlingsplan.
6. Utifrån bedömning och sammanfattningen av händelsen sker;
a. Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig
dokumentation sker.
b. Rutiner i verksamheten ses över, synliggörs och/eller ändras för att liknande händelser inte skall
kunna inträffa.
c. Handlingsplan skrivs för den enskilda individen. När handlingsplanen skrivs görs det av ansvarig
personal tillsammans med barnet och hens vårdnadshavare (om den sistnämnda inte kan/vill närvara
skriver personalen och barnet). Både för den/de som utfört kränkningen samt för den/de utsatta.
Uppföljning bokas inom 3-5 dagar.
d. Ev. anmälan till annan myndighet t.ex. polis, socialtjänst, arbetsmiljöverket.
Den enskildes upplevelser av det inträffade är utgångspunkt för den bedömning av och utredning
kring vad som hänt. Viktigt att klargöra att det aldrig finns någon rätt att kränka en annan människa,
att alla människor har samma värde. Det finns aldrig en förmildrande omständighet att kränka.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Handlingsplan för konflikt/kränkande behandling mellan vuxen och barn.
1. Om det är en vuxen som utsätter barn för kränkning, tar den som uppmärksammat detta
omedelbart kontakt med förskolechef.
a. Förskolechefen informerar den vuxne.
b. Förskolechefen informerar vårdnadshavarna.
c. Berörda parter (barn, vårdnadshavare, personal, förskolechef) kallas till ett möte där skriftlig
dokumentation sker.
d. En handlingsplan skrivs med uppföljning inom 3-5 dagar.
e. Beroende på kränkningens art kan ev. anmälan till annan myndighet t.e.x. polis bli aktuell.
Rutiner för uppföljning
Görs inom 3-5 dagar och även en månad efter händelsen.
Ärendet avskrivs inte förrän den utsatte känner sig trygg och kränkningen helt upphört.
Rutiner för dokumentation
Arkivering
En kopia till dem som har deltagit i mötet.
En kopia på handlingsplanen lämnas till det enskilda barnets vårdnadshavare.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen ansvarar för:
a. vilka insatser som skall vidtas och vilka resurser som ska tillsättas.
b. att informera/meddela personal och vårdnadshavare.
c. att tillsammans med personal och vårdnadshavare skriva handlingsplan.
Personal ansvarar för:
a. att utreda vad som hänt, prata med det/de utsatta barnet/barnen och flera vuxna samt ta kontakt
med utövaren/utövarna.
b. att vid uppmärksammande av en kränkning omedelbart ta kontakt med förskolechefen.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd
mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger
skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon
berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck
eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är
en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara
såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne.
Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa
kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt
eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i
fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär
klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk,
kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: 18
• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska
barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med
en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet.
Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med
religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch,
vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär
muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men
vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar
syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med
samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering]
• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några
av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men
har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell
läggning:
• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när
deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka
eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan
att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]
19
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
